Malmö stads hållbarhetsrapport 2015, samt delrapportering utifrån Projektplan avseende hållbarhetsintegrering

Transkript

1 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum Vår referens Jenny Theander Sekreterare Jenny.Theander@malmo.se Tjänsteskrivelse Malmö stads hållbarhetsrapport 2015, samt delrapportering utifrån Projektplan avseende hållbarhetsintegrering STK Sammanfattning Utifrån Kommission för ett socialt hållbart Malmös underlag fattade kommunstyrelsen under 2014 beslut om att utreda förutsättningarna för att utveckla en hållbarhetsrapport för Malmö stad. Hållbarhetsrapporten är ett komplement till årsredovisningen och bidrar till att identifiera utmaningar och inriktningar som är särskilt viktiga för Malmö framöver. I Hållbarhetsrapport 2015 framgår att miljöindikatorerna har utvecklats positivt medan det finns försämringar på flera sociala områden. Särskilt oroväckande är att flera indikatorer som berör barn har utvecklats negativt: För vuxna ses en positiv utveckling inom flera områden. Förslag till beslut Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna Hållbarhetsrapport för Malmö stad 2015 att sända Hållbarhetsrapport för Malmö stad 2015 till samtliga nämnder att beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet att på så vis som anförts i ärendet ersätta Malmö stads välfärdsredovisning med en hållbarhets rapport för Malmö stad samt att kommunstyrelsen för egen del föreslås besluta att uppdra åt stadskontoret att fortsätta arbetet med hållbarhetsintegrering utifrån de rekommendationer som presenteras i delrapporten Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse Beredningen för KUFF Malmö stads hållbarhetsrapport 2015, samt delrapportering utifrån Projektplan avseende hållbarhetsintegrering Delrapport - hållbarhetsintegrering Hållbarhetsrapport 2015 Beslutsplanering SIGNERAD

2 Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige (7) Ärendet Utifrån Kommission för ett socialt hållbart Malmös underlag fattade kommunstyrelsen beslut om tre uppdrag som redogjordes för i Utredning gällande hållbarhetsredovisning, samhällsekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar och sociala investeringar (STK ). Av utredningen framgick att uppdragen skulle integreras i kommunens ordinarie processer godkände kommunstyrelsen Utredning gällande integrering av hållbarhetsperspektivet i stadens styr- och ledningssystem samt indikatorer för uppföljning samt tillhörande projektplan (STK ). I föreliggande ärende görs en delrapportering av arbetet utifrån projektplanen och rekommendationer för det fortsatta arbetet samt presenteras en pilot till hållbarhetsrapport för Malmö stad Delrapportering av arbetet under 2015 I projektplanen beskrivs arbetet utifrån: Uppföljning, genomförande och planering. Uppföljning Målen för 2015 var att ett förslag till indikatorer för hållbar utveckling har förankrats, att en hållbarhetsrapport i pilotform är färdigställd samt att ett förslag utvecklats till hur hållbarhetsperspektivet kan integreras i uppföljningen i ett av KF-målen. Indikatorer Flertalet av indikatorerna är definierade och data framtagen. I arbetet framåt ska resterande indikatorer säkerställas och kvalitetssäkras. För att effektivisera datainsamlingen finns ett behov av en struktur för datahantering i Malmö stad samt utökad beställar- och statistikkompetens. Hållbarhetsrapport Hållbarhetsrapporten 2015 är en pilot. Förslaget är att rapporten tas fram vart fjärde år medan statistik uppdateras årligen. Analyserna i rapporten har gjorts i samverkan mellan interna och externa aktörer. I arbetet framåt bör formerna för analysarbetet utvecklas ytterligare i samverkan mellan Malmö stad, näringsliv, civilsamhälle och forskning. Hållbarhetsrapporten ska göras tillgänglig för flera olika målgrupper. Framåt bör en bedömning göras av om mått på hälsans fördelning ska utvecklas som komplement till att använda olika indelningsgrunder (som t.ex kön och utbildningsnivå). Malmö stad har ett tydligt fokus på hållbarhetsfrågor, som visar sig i framsteg på miljöområdet och omfattande initiativ såsom Kommission för ett hållbart Malmö, men det finns i dagsläget ingen samlad hållbarhetsstrategi. Ett antal indikatorer har därför valts ut för att så långt som möjligt kunna följa den sociala och miljömässiga utvecklingen. Indikatorer som speglar den ekonomiska dimensionen, eller tillväxtfaktorer, behöver tas fram inför nästa rapportering. Stadskontoret fick 2014 i uppdrag av Folkhälsorådet (STK ) att utveckla kommande välfärdsredovisning i enlighet med tilläggsuppdraget från Kommissionsärendet om att utveckla en hållbarhetsredovisning med nya mått på samhällsutveckling. Med det arbete som påbörjats under 2015 avseende hållbarhetsrapporten kan detta uppdrag anses vara utfört.

3 Hållbarhetsperspektiv i uppföljning av KF-mål Arbetet med styrning och ledning med mål var under utveckling under Hållbarhetsperspektivet reflekteras i stor utsträckning i kommunfullmäktigemålen och bör därför också synliggöras i nämndernas rapporteringar. I arbetet framåt bör en analys göras av om och hur hållbarhetsperspektivet beaktats i nämndernas rapportering. 3 (7) Genomförande Målen för 2015 var att presentera rapporter som beskriver vad det innebär att integrera ett hållbarhetsperspektiv i ärenden/beslutsunderlag och i framtagandet av styrdokument. Jämställdhetsperspektiv och barnperspektiv är förutom hållbarhetsperspektivet exempel på perspektiv som ska beaktas i verksamheternas beslutsunderlag. Arbetet under 2015 visar att en diskussion inledningsvis behöver föras kring hur olika perspektiv kan hanteras inom ordinarie processer på ett samordnat sätt. Stadskontoret bör få i uppdrag att leda arbetet. Planering Målet för 2015 var att hållbarhetsperspektivet skulle beaktas i utvecklingen av modellen för investeringsstyrning. Arbetet bör fokusera på fortsatt delaktighet i investeringsstyrningsarbetet för att utveckla formerna för att bedöma sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av en investering, och för att på sikt utveckla modellen för fysiska investeringar till en modell som också kan appliceras på sociala investeringar. Övergripande reflektioner och rekommendationer framåt Det förutsätts fortsatt arbete för att utveckla och upprätthålla ett kontinuerligt hållbarhetsarbete i Malmö stad. Långsiktighet är en förutsättning för att arbetet ska ge önskade effekter och för att det ska finnas en uthållighet när olika faktorer påverkar organisationen. Hållbar utveckling är allas ansvar och arbetet för en hållbar utveckling ska bedrivas i samverkan mellan flera olika aktörer i Malmö. Analys Övergripande reflektioner Befolkningsutveckling och flyktingströmmar - Demografin behöver beaktas i alla prioriteringar och beslut. Flyktingströmmarna gör sannolikt att nya lösningar för bl.a. bostäder kommer att behöva utvecklas i snabbare takt än vad som annars hade skett. Kortsiktiga och långsiktiga lösningar Inom flera områden behöver fokus framåt vara två spår ett med kortsiktiga lösningar och ett med långsiktigt hållbara lösningar. Båda spåren är nödvändiga för att dämpa redan negativa effekter och för att bedriva ett systematiskt, förebyggande arbete. Samverkan mellan flera olika verksamheter och samhällsaktörer - De sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionerna av hållbarhet behöver i större utsträckning diskuteras i gemensamma forum och det finns ett ökat behov av en samverkan mellan olika samhällsaktörer. Förbättrade förutsättningar tidigt i livet - Goda förutsättningar i barndomen ger stora vinster för både individen och samhället i ett kortsiktigt såväl som långsiktigt perspektiv.

4 Öppenhet och jämlikhet - De utmaningar Malmö står inför berör alla grupper i samhället oavsett bakgrund, socioekonomiska förutsättningar, kön och ålder. Ökade klyftor medför risker som otrygghet och kriminalitet som drabbar hela befolkningen. Klyftorna kan minskas genom bl.a. stöd till arbete, utbildning, egen försörjning och bostad. 4 (7) Tematisk analys utifrån några av Malmös utmaningar Malmöbons ekonomiska förutsättningar - Andel mottagare av ekonomiskt bistånd i befolkningen har ökat under flera år men har stabiliserats i den senaste mätningen Andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd har dock fortsatt öka också i den senaste mätningen. Utvecklingen för barn i ekonomiskt utsatta hushåll har endast visat på en marginell förbättring sedan början av 90-talet. Den ekonomiska utsattheten påverkar den kommunala samhällsekonomin, den kommunala budgeten och de människor som den berör. Utöver de prövningar som ekonomisk utsatthet innebär under uppväxten så har personer som vuxit upp i ekonomiskt utsatta hushåll ofta sämre hälsa, lägre utbildningsnivå, större behov av försörjningsstöd samt högre risk att vara arbetslösa. Inriktningar som bedöms vara viktiga att prioritera framåt är fokus på bakomliggande orsaker till den ekonomiska utsattheten, arbete med effektiva metoder för att ge förutsättningar för Malmöbor som uppbär ekonomiskt bistånd att bli varaktigt självförsörjande, fokus på barnen och ett arbete som bedrivs utifrån en gemensam tanke om att ekonomisk utsatthet är allas ansvar. Någonstans att bo - Bristande förankring på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden är idag den vanligaste orsaken till hemlöshet i Malmö och den strukturella hemlösheten har stigit sedan I Malmö är de flesta barnfamiljer utan egen bostad strukturellt hemlösa. Om barn under en längre tid lever under osäkra förhållanden kan det få negativ påverkan på vardagsliv, skolgång, nätverk och trygghet. Arbetet med att förebygga och minska den strukturella hemlösheten bör inriktas på att kunna bibehålla en hög nivå på bostadsbyggandet, att lägga fokus på hållbarhet och att prioritera utvärdering. Det är även viktigt att satsa på ökad rörlighet på bostadsmarknaden, att ge förutsättningar för att testa innovativa initiativ, att identifiera och hantera bostadsmarknadens krav på individen och att effektivisera viktiga flöden i samhället. Gemenskap och sammanhållning - Den kollektiva styrkan och tilliten till andra människor har blivit högre i Malmö över tid men nivån skiljer sig åt mellan olika geografiska områden och skillnaderna tycks ha ökat över tid. Sysselsatta och de med svensk bakgrund har till exempel i högre grad av tillit till andra än arbetslösa och de med utrikes bakgrund. Den kollektiva styrkan har positiva effekter på t.ex. upplevd trygghet, brottsnivå, skolresultat och psykisk hälsa. Om segregationen och polariseringen avseende nivån av kollektiv styrka ökar så kan det bidra till att polariseringen av de utfall som den påverkar också ökar. Detta leder till att förutsättningarna blir mer olika beroende på var i staden man bor. Malmös arbete för en socialt hållbar utveckling, med bl.a. minskade skillnader i hälsa som mål, behöver vara uthålligt, arbetet för en fungerande integration och emot främlingsfientlighet behöver stärkas, formerna för samverkan behöver utvecklas och fokus bör fortsatt vara att hela Malmö ska vara en attraktiv stad. Ökad välfärd, hälsa med ett bättre klimat - Flera miljöindikatorer, så som koldioxidutsläpp per invånare och energianvändningen visar på en positiv utveckling. Dessutom minskar bilresorna till och från arbete och skola medan kollektivtrafikresorna och resor på cykel ökar. Malmö står dock inför en stor utmaning. Befolkningen och behovet av samhällets service ökar, samtidigt som stadens klimatpåverkan måste begränsas. Effekterna av de globala klimatförändringarna i Malmö

5 blir också allt tydligare. För Malmö är klimatfrågan viktig både utifrån ett globalt och lokalt perspektiv. Malmös minskade utsläpp av koldioxid (och andra växthusgaser) bidrar till långsiktiga positiva effekter på klimatet globalt. Minskade utsläpp kräver bland annat energieffektiviseringar i byggnader och en omställning av transportsystem, resvanor och konsumtion. Långsiktigt behöver Malmö tillsammans med andra arbeta för en omställning till en mer klimatanpassad ekonomi. I det ligger bland annat att bidra till utvecklingen av en cirkulär ekonomi, energieffektiviseringar, smartare transporter och att stödja aktiviteter som gynnar hållbara beteenden. 5 (7) Redovisning Matrisen nedan redovisar översiktligt utfallet för de indikatorer som presenteras i rapporten. Indikatorerna ger ingen entydig bild av Malmös hållbara utveckling. Miljöindikatorerna har utvecklats positivt under de senaste åren medan det finns försämringar på en del sociala områden. Det är särskilt oroväckande att flera indikatorer som berör barn har utvecklats negativt. För vuxna ses en positiv utveckling på flera områden.

6 Ansvariga 6 (7)

7 Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör 7 (7)