LABORATION 1 ELEKTRISK MÄTTEKNIK OCH MÄTINSTRUMENT

Relevanta dokument
Laboration 3: Växelström och komponenter

Mät upp- och urladdning av kondensatorer

Från kap. 25: Man får alltid ett spänningsfall i strömmens riktning i ett motstånd.

1 Elektromagnetisk induktion

IE1206 Inbyggd Elektronik

2 Laboration 2. Positionsmätning

Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:

VÄXELSTRÖM. Växelströmmens anatomi

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Kolla baksidan på konvolut för checklista Föreläsning 6

in t ) t -V m ( ) in - Vm

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor

Hambley avsnitt På föreläsningen behandlas även transkonduktans-, transresistans- och strömförstärkaren, se förra veckans anteckningar.

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

Termodynamik med tillämpningar. Fysikkurs (FAFA45) för V Kursens historia CEQ Kursens historia forts. Slutsats:

Föreläsning 19: Fria svängningar I

ES, ISY Andra kurser under ht 2014! Räkna inte med att ha en massa tid då! Och ni har nog glömt en del så dags...

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

DET ÄR INGEN KONST ATT MÄTA SPÄNNING OCH STRÖM

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Laboration D182. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvenskretsar. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Ola Ågren v 4.

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

Kap a)-d), 4, 7 25, 26, 29, 33, 36, 44, 45, 49, 72, , 5.34, 5.38, 6.28, 8.47, 8.64, 8.94, 9.25, Kap.11ex.14, 11.54

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Realtidsuppdaterad fristation

Fluke 170-serien Digitala multimetrar med sann RMS

APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Installation av fjärrplatser med TCP/IP

9. Diskreta fouriertransformen (DFT)

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

1. Geometriskt om grafer

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

Fluke CNX 3000 seriens testverktyg

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev NM

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Laborationshandledning för mätteknik

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

Lik- och Växelriktning

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

Tentamen TEN1, HF1012, 16 aug Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

Spänning, ström och energi!

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA AUGUSTI 2017

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Allmän symbol för diod. Ledriktning. Alternativ symbol för en ideal diod.

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Strömtänger för AC ström

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Reglerteknik AK, FRT010

uhx, 0L f HxL, u t Hx, 0L ghxl, 0 < x < a

TENTAMEN Datum: 12 mars 07. Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6A2111 TEN 2 (Matematisk statistik )

LABORATION 2. Oscilloskopet

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Bandpassfilter inte så tydligt, skriv istället:

Demodulering av digitalt modulerade signaler

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

SIGNALER TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

3. Matematisk modellering

Sortimentöversikt / innehåll

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

TENTAMEN Elektronik för elkraft

TENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS B2/A , arctan x x 2 +1

Mätomvandlare. I480 omvandlare för växelström U480 omvandlare för växelspänning U484 för jordfelsspänningar

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

3 Rörelse och krafter 1

Transkript:

nsiuionen för fysik och maerialveenskap Beng Lindgren, jan 9 LABORAON ELEKRSK MÄEKNK OCH MÄNSRMEN Mål: A kunna hanera de vanligase mekaniska och elekriska mäinsrumenen. A kunna koppla upp enklare elekronikkresar uifrån e give schema id: h Redovisning: Prookoll som uppvisas och signeras vid laboraionens slu. Förberedelse: Namn : Kurs : GODKÄND: Daum: nledning. En godycklig periodisk spänning, () (momenanvärde, becknas ibland också u() ) kan karakeriseras med hjälp av dess medelvärde, m (eng. mean, ibland används också de likrikade medelvärde mdc ) och dess effekivvärde, rms (eng. roo mean square). rms beecknas ibland bara med. m = ( ) d mdc = ( ) d rms = ( ) d oppilloppvärde, pp (eng. peakopeak) är skillnaden mellan signalens maxvärde och minvärde. Ampliuden eller oppvärde är halva oppilloppvärde för en symmerisk signal (symmerisk kring =). För växelspänning (sinussignal) gäller rms = / och mdc = / π. ( ) ( ) ( ) ( ) p p Figur. Symmerisk sinussignal Likrikad sinussignal Symmerisk fyrkanvåg Symmerisk riangelvåg E visarinsrumen av vridspoleyp (spole i permanen magnefäl) mäer medelvärden. För växelsröm mäs medelvärde av den likrikade srömmen men skalan är omräknad ill effekivvärde för sinusformade srömmar. Även digiala mäinsrumen mäer ofas medelvärden fas sann effekivvärdesvisande insrumen finns också.

nsiuionen för fysik och maerialveenskap Beng Lindgren, jan 9. Mäning på sinussignal med oscilloskop och DMM. Säll in funkionsgeneraorn på sinusvåg med frekvensen khz och uspänningen ill ca 5% av maxvärde (ungefär 5 V pp är lagom). Säll också in likspänningsnivån (eng. offse) på V (d.v.s. m =V). pp kan mäas indirek (via effekivvärde) med en DMM i VAC område ( V ~ ), medan & V &. m mäs med VDC område ( ) DMM funkionsgeneraor oscilloskop Figur. Mäning på sinussignal med oscilloskop och DMM. Observera a de jocka kopplingslinjerna represenerar koaxialkablar med vå ledare. Signalen från funkionsgeneraorn anslus ill den ena av oscilloskopes ingångar. Oscilloskope juseras ill bäsa avläsbarhe och med mins hel period på bildskärmen. Yaxel:... V / rua Xaxel :... s / rua En grov avläsning av spänning och id kan göras direk från oscilloskopes skärm: pp =... =... =... Mä den symmeriska sinussignalens effekivvärde och frekvens med den digiala mulimeern: rms(dmm) =... f (DMM) =... Observera a även om insrumene visar mävärde med flera siffror på displayen så beyder de ine a mänoggrannheen är så hög. Sudera manualen ill insrumene (se udrag näsa sida) och avgör mäosäkerheen i mäningen. Mäosäkerheen brukar anges med en osäkerhe i % av avläs värde plus anale osäkra siffror i sisa siffran (eng. digis). Mäosäkerhe = mävärde %osäkerheen + (osäkerheen i sisa siffran). Observera a mäosäkerheen varierar med de använda mäområde. Exempel: En mäning av näspänningen gav =9,4 V. Mäosäkerheen (4V~ område) är 9,4,% +, =,5 V. Efersom de ine framgår av manualen om de vå bidragen ill mäosäkerheen är oberoende av varandra görs ine en kvadraisk sammanläggning.

nsiuionen för fysik och maerialveenskap Beng Lindgren, jan 9 drag ur manualen för Fluke 79/9 mulimeer. Angiven noggrannhe avser 99% konfidensnivå, mosvarande 3 sandardavvikelse. Mävärde rms =... Mäområde =... Avvikelse i % =... Anal pos. i sisa siffran =... Mäosäkerhe =... vid 99% konfidensnivå. Ange den uppmäa spänningen ( rms ) med värdesiffrors mäosäkerhe med skrivsäe ",34(56)" där siffrorna i parenesen anger osäkerheen i de vå sisa mävärdessiffrorna (,56) mosvarande en sandardavvikelse. Jämför med erhålle värde från mäningen med oscilloskope. rms(dmm) =... Mulimeerns bandbredd (frekvensområde) är låg jämförd med oscilloskopes. Vad händer med de visade effekivvärde om sinussignalens frekvens ökas? Prova! 3

nsiuionen för fysik och maerialveenskap Beng Lindgren, jan 9 3. Sröm, spänning och resisansmäning med DMM. Sambande mellan spänning, sröm och e mosånds resisans R ges av Ohms lag = R. Senheen för spänning är vol V, för sröm ampere A och för resisans ohm Ω men ofa används enheerna ma och kω för elekronikkresar. mosvarar spänningsfalle över R och R anges med en pil med samma rikning som srömmen. Den elekriska poenialen ill vänser om mosånde är högre än nedsröms. Koppla upp kresen i figur 3 och välj som en likspänning på c:a V. Vrid ner ampliuden ill min på khzområde och säll in likspänningen (enl. DMM) med "DC OFFSE". OBS! Ändra sedan ine denna insällning under de olika mäningarna i denna uppgif, efersom den inre spänningskällan i Fig. 4 skall hållas konsan. Använd e dekadmosånd men konrollmä dess resisans med en DMM. Mä spänningarna och med en mulimeer inkopplad för spänningsmäning, sam srömmen med en mulimeer inkopplad för srömmäning. Observera a "Ameern" måse vara inkoppla hela iden medan "Vmeern" kan flyas mellan mäpunkerna uan a srömkresen brys. Om dekadmosånd används, ändra aldrig värde så a dess resisansen passerar efersom säkringen hos Ameern då kan gå sönder. ma V R Figur 3. Mä spänningar och srömmar vid R = kω och Ω. Mä även uan någon kres inkopplad ("R= "). "R" kω R enl DMM R=/ Ω 4

nsiuionen för fysik och maerialveenskap Beng Lindgren, jan 9 Ange mäosäkerheen för och enl. DMM:s manual för mäområdena som användes vid kω mäningen: u( ) =... u() =... Mäosäkerheen i R fås efer differeniering av "Ohms lag" R= /: dr = d d d = R d u( R) = R u( ) u( ) + Beräkna för " kωdaa" u(r) =... Hur sämmer dea med värde uppmä med resisansmäning med DMM? Vid Ω är <. Dea beror på a mulimeern vid srömmäning har en icke försumbar resisans som ger upphov ill e spänningsfall. Beräkna denna inre resisans: R DMM = ( )/ =... Även vid spänningsmäning har mulimeern en inre resisans men denna är av sorleksordningen MΩ och srömmen genom den kan försummas jämför med srömmen. spänningen från funkionsgeneraorn sjunker när den belasas med Ω jämför med obelasa (R= ). Dea beror på a funkionsgeneraorn har en ugångsresisans R u = 5 Ω (se figur). Obelasad, när ingen sröm as u, gäller a = efersom inge spänningsfall finns över R u enlig Ohm lag. Belasad uppsår dock e spänningsfall över R u inne i funkionsgeneraorn. Ekvivalenschema (inom ramen) för funkionsgeneraorns ugång. 5