Bilaga 1 Framtidens skola Borlänge Tankar som pedagogiska ledare i förskola och grundskola arbetat fram för att ge förutsättningar för hög måluppfyllelse och en inkluderad skola i framtidens Borlänge.
Sida 2 Innehåll Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Ingångsvärden... 4 Omvärldsbevakning och diskussion... 4 Övergripande egenskaper för framtagande av framtidens skola i Borlänge... 8 Organisatoriska egenskaper... 8 Inre och yttre verksamhetsegenskaper... 9 De styrande uppdragen (Bild 1)... 10 Arbetsmodell... 12
Sida 3 Bakgrund Sektorchefen för bildningssektorn har fått uppdraget att utarbeta långsiktig plan avseende föroch grundskoleorganisationen fram till 2020. Planen ska ha en helhetssyn 1-16 år. Planen ska utgå från skollagen. I uppdraget till sektorchefen står att en avgörande förutsättning för livslångt lärande är utbildning med hög kvalitet och måluppfyllelse. Yttre organisationen ska vara anordnad så att verksamheterna ska kunna fokusera på det pedagogiska arbetet. För att utarbeta den långsiktiga planen så är det av särskild betydelse att den utgår från ett långsiktigt pedagogiskt tänkande. En arbetsgrupp där Anna Hannersjö och Gustaf Malmberg rektorer, Ulla-Karin Runvik förskolechef, Lisbeth Modin-Nilsson verksamhetschef, Kenth Carlsson, skolchef under ledning av skolchef Ulf Månsson har arbetat med tankar kring framtidens skola1. Arbetet har utgått från frågan "Hur ser du på begreppet framtidens skola". Arbetet fortsatte med att finna de begrepp som skulle bli vägledande för arbetet i den framtida skolan. Utifrån dessa begrepp fann arbetsgruppen arenor för framtidens lärande. Dessa arenor utevecklades sedan med ett antal funktioner som kan vara avgörande för hur elever ges stöd i sitt lärande. I januari bildades det som kom att kallas Januarigruppen för att ytterliger finslipa materialets pedagogiska frågeställningar samt vad de ger för betydelse för de värden som ska ligga till grund för formandet av verksamheten. I Januarigruppen ingick rektorerna Kjell Hallin, Gustaf Malmberg, Göran Haglind och Anna Hannersjö, förskolecheferna Anna Hag och Ulla-Karin Runvik samt skolcheferna Kenth Carlsson och Ulf Månsson. Sammanfattning Kommunstyrelsen har uppdragit åt Bildningssektorn att utarbeta en långsiktig plan avseende organisationen för förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenlärandet fram till 2020. En del av detta arbete är att se över lokalförsörjningen utifrån ett pedagogiskt perspektiv för att kunna uppfylla de övergripande målen: Ökad måluppfyllelse En inkluderande skola I arbetet strävar man efter att skapa en röd tråd från förskola till gymnasiet/vuxenlärandet. I lokalfrågan som handlar om förskola och grundskola innebär det att man utgår från en grundidé om att samla barn och elever mellan 1-9 år respektive 10-16 år i olika enheter. Denna konstruktion underlättar mjukare övergång mellan förskola och grundskola, dessutom tillvaratar man bättre personalens kompetens och man har tillgång till den kompetens som behövs för att genomföra undervisningen i enligt med behörighetskraven i skollagen. Arbetet i för- och grundskola baseras på Arbetslaget. Arbetslaget utgår från en specifik barn- /elevgrupp där den personal som är ansvarig för verksamheten utgör Arbetslaget. I utredningen presenteras förslag på yttre begränsningar för antal barn/elever inom en enhet på olika nivåer. 1 Skola innefattar förskola och skola
Sida 4 Lokalutredningen belyser vikten av en bättre nyttjandegrad av skollokalerna även utanför skoltid. Det finns både ekonomiska och verksamhetsmässiga skäl till detta. Man vill skapa en miljö som åter placerar Skolan mitt i byn där skolan blir en integrerad del av det omgivande samhället. Konkret betyder det att lokalerna måste ha ett stort mått av flexibilitet för att dels möta de olika verksamheternas krav, dels för att vara förberedda på en framtida utveckling av lärandemiljöer både pedagogiskt och tekniskt. Inom ramen för Arbetslagets verksamhet vill man ha möjlighet att utifrån stora rum skapa mindre funktionella rum. Rummen skall vara multifunktionella och endast i undantagsfall låsas till speciell verksamhet. Däremot kan vissa unika funktioner tillskapas på enskilda platser som görs tillgängliga för alla. Man poängterar också vikten av mötesplatser och samtalsrum både för vuxna barn och unga. Den tekniska utvecklingen går snabbt och skolan måste ha beredskap för hur man bäst skall nyttja de nya möjligheter som bjuds. Säkerhet, arbetsmiljö och hållbar utveckling ingår som en naturlig del i all utveckling. Det finns ingen generell plan för hur annan verksamhet skall kunna nyttja lokalerna, de lokala förutsättningarna kommer att vara avgörande för detta. Viktigt är att öka tillgänglighet och ha en inbjudande attityd. Skolan vill vara en aktiv del i närsamhällets utveckling. I lokalutredningen har man tagit del av aktuella forskningsresultat och tesen att synliggöra undervisnings- och lärandeprocessen (Hattie, 2009) har genomsyrat arbetet och de förslag som presenteras. Det innebär också en omprövning av all skolpersonals ansvarsområden. Det pedagogiska ledarskapet och arbetet skall stärkas. Ingångsvärden Arbetet utgick från två ingångsvärden. Ökad måluppfyllelse En inkluderande skola Omvärldsbevakning och diskussion Gårdagens skola formades utifrån ett enda sätt att se på lärandet. Det har sedan präglat generationer av medborgare. Bilden av skolan är bilden av ett klassrum med bänkar i rader framför en kateder och "svarta tavlan". Gårdagens skola var en sorteringsskola där man skulle sortera ut de ca 4-5 % som skulle gå till högre studier. Övriga klarade sig med att läsa, skriva och enkel matematik, många yrken hade inte större krav på utbildning. Framtidens arbetsgivare behöver kunniga, kreativa, kompetenta och inspirerande medarbetare som är villiga att fortsätta att lära sig nya saker. Skolan måste utveckla de kompetenser som framtidens medarbetare måste ha. Det kommer att innebära att elevers vilja att upptäcka och utforska saker måste förstärkas. Kreativitet och entreprenörskap som byggts på en bas av kunskap kommer att vara avgörande inslag. Vi ser också ett allt större behov av att erbjuda alternativa undervisningsmetoder för att kunna möta krav på t.ex. stödja elevers olika inlärningsstilar, integration av elever med utländsk bakgrund och inkludering av barn från med någon form av diagnos/särskoleverksamheten. Anmärkningsvärt är också att pojkar i allt
Sida 5 större utsträckning inte når godkända resultat vilket också kan kräva speciella anpassningar av undervisningen. Framtidens skola måste passa varje individ och utifrån det stärka de sociala sammanhangen. I den gamla skolan lärde sig eleverna en betydande del av kunskapen i skolan. Idag är det tvärt om. Den interkulturella kompetensen kommer vara ett viktigt inslag i framtidens skola för att skapa en stabil grund för samhällets utveckling. Att ha ett långsiktigt perspektiv på skolan, eller för den delen samhället i stort, tenderar snabbt att bli luftiga visioner eller drömlika scenarier. Klart är dock att både social och teknisk utveckling sker mycket snabbt och kommunal verksamhet måste bli mer aktiv och snabb i att möta de behov som uppstår. I skolan syns det kanske extra tydligt där vi varje dag möter de ungdomar som snabbt förstår och tar till sig de nya trender som uppstår. Den politiska koncensus som tidigare präglat skoldebatten är längre inte lika tydlig. Allt detta ställer nya krav på hur undervisningslokaler utformas och används. Lokalerna ska vara funktionella och flexibla men ur ett kommunalekonomiskt perspektiv är det också nödvändigt att kunna öka nyttjandegraden. Vi tänker oss lokalerna som ett skal med tusen möjligheter. De skall stödja olika typer av lärande, de skall vara inspirerande och stödja kreativt tänkande men också kunna hjälpa dem som har svårt att verka i en miljö med alltför många sinnesintryck. IT-utvecklingen går med en rasande fart. Möjligheterna att enkelt få information på ett pedagogiskt och tilltalande sätt i undervisningen är idag en betydligt enklare fråga än tidigare. Klassrummet i fickan är en kittlande tanke. Telefonen är en kraftfull dator som kan filma, spela in ljud, kopplas till ljud och videoanläggningar men även ta hem filmer och kunskaper från hela världen. Skolan måste på ett bättre sätt kunna använda sig av den redan befintliga tekniken. I telefonen, surfplattan eller datorn kan du lätt komma åt uppslagsverk, sociala medier, översättningsverktyg, se föreläsningar, nyhetsinslag och mycket mer. Hur ska skolan dra nytta av dessa verktyg och lära sig att använda dem? Etik och moral på nätet samt att kunna lära sig att granska och värdera den information man får från internet kommer att vara en viktig kompetens för eleverna Skolans lokaler är en stor investering för kommunen. I alltför stor grad står kommunens lokaler tomma. Det måste finnas möjlighet att i framtiden kunna använda dessa underutnyttjade lokaler på ett mycket smartare sätt. I det här sammanhanget lanseras begreppet "Skolan mitt i byn" som innebär att skolan ska vara närsamhällets resurs ifråga om lärande, möten kontakter mm. Skolan ska vara öppen 7 dagar i veckan året om. Skolan ska vara en resurs för närområdets invånare. (Jmf De styrande uppdragen) För att eleverna ska nå goda resultat är pedagogerna det absolut viktigaste verktyget 2 och hur de återkopplar till eleverna. De länder som når goda resultat fokuserar på hur själva lärprocessen utvecklas. John Hattie från Auckland University färdigställde och gav ut boken Visible learning 2009. Den är en sammanställning av 800 forskningsrapporter, en metastudie om skolan. Det är den 2 Enligt McKinsey rapporten finns det sex sätt att förändra som återkommer i alla de system som McKinsey har studerat, oavsett var någonstans på resultatskalan landet finns. 1. Förändra och förbättra lärarnas undervisning och skolledarnas ledarskap. 2. Bedömning av elever. 3. Bättre datasystem. 4. Implementering av styrdokument för att förändra och förbättra resultaten. 5. Omarbetning av läroplaner och kursplaner. 6. Förbättrade villkor för lärare och skolledare.
Sida 6 hittills största översikten som genomförts av hur olika faktorer påverkar elevers studieresultat. Hattie tar i boken fram vad som ger effekt på elevers lärande. De faktorer som i metastudien bedöms ha störst effekt för elevernas studieresultat är: Elevernas kännedom om uppsatta mål Resultatåterkoppling till eleven Lärarens pedagogiska förmåga Studiero i klassrummet Stöd och uppmuntran från hemmet Analysera undervisningen tillsammans med kollegor (Med stöd av ovanstående finns det alla möjligheter att analysera och konstruera bättre stödfunktioner för eleverna) Ett viktigt skäl till att studien fått så stor uppmärksamhet är att några av de frågor som varit mest debatterade på skolområdet som klasstorlek, skolstorlek, möjlighet att välja skola, programstruktur eller finansieringsform här visar sig ha liten effekt för elevers prestationer. Dessa faktorer benämner han skolstrukturella. Desto större effekt har istället faktorer som har att göra med hur det ser ut inne i skolan. Hatties viktigaste budskap är att inget slår en skicklig lärare, med särskild betoning på samspelet mellan lärare och elev. Det är dock inte tillräckligt för en lärare att tycka om att undervisa, eller att eleverna är engagerade. Lärare måste inse att undervisning inte bara handlar om att lära ut. Undervisning handlar om att löpande få mer kunskap om hur elevernas lärande går till. Bokens mantra är att undervisnings- och lärandeprocessen måste synliggöras. Det handlar om hur lärarna använder sina kunskaper i interaktionen med eleverna. Här sällar sig Hattie till dem som intresserar sig mindre för ämneskunskaper som sådana och mer för hur lärare använder sina ämneskunskaper i undervisningen. Synligt lärande kan enligt Hattie bli verklighet när lärandeprocessen formuleras som ett explicit mål för lärare och elev, när utmaningarna är välavvägda, när lärare och elev delar bedömningar om i vilken mån mål är uppfyllda, när lärare och elev ger varandra löpande feedback och när lärare engagerar sig känslomässigt i lärandeprocessen. Mer slagkraftigt sammanfattar Hattie det synliga lärande med att detta äger rum när läraren ser lärandeprocessen genom elevernas ögon och när eleverna ser sig själva som sin lärare (Hattie 2009:238)(Skolverket) Hattie lyfter fram sex kännetecknen på ett framgångsrikt lärande: 1. Den enskilde läraren har en avgörande betydelse för elevers prestationer. 2. Läraren visar ledarskap, inflytande, omsorg och känslommässigt engagemang i sin undervisning. 3. Läraren intresserar sig för vad enskilda elever tänker och förstår, och arbetar löpande ge varje elev feedback på lämplig nivå. Läraren förväntar sig framsteg inte bara av elever som har det lätt för sig utan även av elever med sämre förutsättningar. 4. Läraren är medveten om avsikten med undervisningen och vilka de konkreta målen är. Läraren lägger upp sin undervisning utifrån frågan vad händer i nästa steg? i syfte att minska avståndet mellan elevernas rådande kunskapsnivå och de målsättningar som finns.
Sida 7 5. Läraren situationsanpassar undervisningen och erbjuder eleverna en bred repertoar av metoder för att nå kunskap (experiment, innötning, återberätta för klassen, problemlösning etc.). Det centrala är att läraren synliggör för eleven vad avsikten med övningen är och vilka kriterierna för måluppfyllelse är. 6. Skolledaren medverkar till att skapa skolmiljöer där misstag välkomnas som ett lärotillfälle, där elever känner sig trygga att lära, lära om och utforska nytt I England har sedan några år tillbaks en satsning på framtidens skolor gjorts från den brittiska regeringen. Vid ett seminarium i Stockholm 2009 slog den brittiske utbildningsministern skolministern Jim Knight fast följande: "Arbetet med att bygga om och förnya Englands 3500 högstadieskolor har redan börjat. Satsningen "Building Schools for the Future" har ambitionen att ge elever och lärare en arbetsmiljö i världsklass. Tanken är att skolorna ska utformas så att eleverna upplever miljön som fantasifull och kreativ. Den ska inspirera elever att nå bättre resultat. Renoverade och nya skolor ska utrustas med it och skolans lokaler ska kunna användas även för andra aktiviteter. Skolan ska bli en integrerad del av det lokala samhället. Lokala skolmyndigheter har drivit ett 30 pilotprojekt runt om i landet. Department for education and skills sammanfattar resultaten i publikationen Innovative designs for Schools Classrooms for the future. Erfarenheterna ska resultera i en handledning som hjälper skolorna att bygga framtidens lärmiljöer. http://rubble.heppell.net/places/media/classrooms_of_the_future.pdf Sektorsplanen, med de tio valda strategierna, beskriver hur sektorn ska arbeta för att nå ökad måluppfyllelse. Lokalförsörjningsplanen är en av dessa strategier I bild 2 beskrivs hur olika insatser ska samverka för att ge ökad måluppfyllelse. Bilden kommer att kompletteras och utvecklas över tid. Bilden beskriver att vårt huvuduppdrag är ökad måluppfyllelse. Huvudspår är en inkluderande skola med utvecklade lärprocesser. Till detta finns en rad stödprocesser. Vi har självklart de nationella styrdokumenten och lagar som ligger till grund för skolans verksamhet. Det kommer att bildas nätverk för pedagoger som har till uppgift att ge förutsättningar för att stödja lärprocessen för ökad måluppfyllelse. Forskning ses som mycket viktigt inslag för att nå framgång i arbetet som vilar på vetenskaplig grund. Det specialpedagogiska arbetet lyfts fram som en nyckelfaktor. Här har en arbetsgrupp påbörjat arbetet för att kartlägga nuläget samt ge förslag till fortsatt utveckling av funktionen.
Sida 8 Övergripande egenskaper för framtagande av framtidens skola i Borlänge Storleken på en enhet utgår från hur lärandet bäst kan organiseras för att ge bästa möjlighet till hög måluppfyllelse. En förskola ska inte understiga 4 avdelningar och helst inte vara större än 8. Förskoleklass och upp till skolår 6 kan utgå från elevgrupper som har en storlek på 50 per årskullenheter. Skolår 7-9 bör inte understiga 80 elever per årskull. Om verksamheten formas utifrån dessa storlekar ges möjlighet till att få full täckning av de kompetenser som enligt skollagen måste finnas för elevernas undervisning. Den lärarlegitimation som införs och blir ett krav från 2015 medför stränga krav på behörigheter. För att värna den röda tråd som ska finnas från förskolan till grundskolan bör verksamheterna sammanföras lokalmässigt. Den konstruktion som de flesta förskoleklasser har idag innebär att barnen träffar ny personal och har inskolning under stor del av höstterminen. När väl gruppen fungerar tillsammans så ska inskolning till nästa verksamhet påbörjas. Detta ger ofta personalen svårigheter att skapa en stabil och trygg verksamhet vilket påverkar måluppfyllelsen negativt. Viktigt att notera att den röda trådens fortsättning mellan grundskola och gymnasiet måste utvecklas. Av detta följer att skolorna organiseras för elever från 1 till 9 år samt från 10 till 16 år. Där så är lämpligt kan man ha skolor för 1-12 åringar och då följaktligen skola från 13 till 16 åringar. Fördelarna att göra denna organisation är att en mjuk övergång från förskola till grundskola kan organiseras samt att personalens kompetens för åldrarna 5-7 år kan nyttjas på ett för eleverna optimalt sätt. Storleken på en minsta 1-9 åringsskola hamnar på runt 400 elever och på en minsta storlek för en 10-16 åringsskola hamnar på cirka 450 elever. I framtidens skola ska det inte spela någon roll om det är olika åldrar i rummet. Rummet ska passa alla åldrar. Färre styrda rum, vilket innebär att rummen kan fungera för flera lärsituationer och olika ämnen. Framtidens skola som organiseras från 1-9 åringar/10-16 åringar skapar ökade möjligheter till samverkan samt att finna lämpliga grupperingar för elevernas optimala lärande. Resurser i lokaler, material och personal nyttjas på ett bättre sätt. Organisatoriska egenskaper En avgörande roll för att framtidens skola ska bli så framgångsrik som vi önskar oss är den kompetens och de förutsättningar som framtidens förskolechefer och rektorer kommer att förfoga över. De ledare som verkar i organisationen ska vara väl förtrogna med de tankar och värden som ligger till grund för hur skolans lokaler är tänkta att stödja elevernas utveckling. Det är avgörande för kontinuitet och därmed resultat att arbetet ha långsiktig prägel. Förskolechefens och rektors uppdrag regleras via organisationsutredningen. I framtidens skola ges lärarna tid för att utveckla lärprocesserna. Ett större lugn ska råda i skolan. Detta sker med hjälp av ledare som bedriver ett tydligt pedagogiskt ledarskap med hög närvaro för att stötta och utveckla lärprocessen. För att detta ska kunna ske ska uppdrag
Sida 9 som i dag ligger på ledarnas bord och som kan hanteras av andra utföras av andra lämpade ledarfunktioner samt utveckla i vad mån stöd och service kan utföra delar av dessa uppdrag. Arbetslaget är navet i organiserandet av elevernas lärande. Arbetslaget utgår från en elevgrupp. De lärare som undervisar dessa elever bildar ett arbetslag. Det har ingen betydelse om elevernas åldersstruktur är blandad eller homogen. Elevens lärande och utveckling ska vara i centrum för arbetslaget organisation och planering. Lokalerna är anpassade till det antal elever och personal som är lämpligt. I lokalerna ska det finnas mötesplatser för både personal och elever. Lokalerna formas så att de ger närhet mellan dem som vistas i dem. Det är önskvärt att det finns stora lokaler som man kan göra rum i rummet samt ett antal mindre rum för arbete i grupper. Dimensioneringen i arbetslagen kan utgå från följande grundtankar: - Förskolans arbetslag bildas mellan två avdelningar. Det blir då 35-40 barn och 6-7 personal. - Grundskolan skolår 1-6 är det lämpligt att forma arbetslag som har en storlek mellan 80-120 elever vilket medför ca 7-9 personal. - För grundskolan skolår 7-9 är det lämpligt med arbetslag på 150-180 elever som medför ca 8-11 personal. På detta sätt kan arbetslagen tillföras den kompetens som behövs för att genomföra undervisningen enligt behörighetskraven i skollagen. Inre och yttre verksamhetsegenskaper Exempel på funktioner i Framtidens förskola/skola som organiseras från 1-9 åringar/10-16 åringar: - Skolan ska ha rum som stödjer lärandet utifrån olika funktioner. Det ska finnas rum som eleverna kan samlas i större grupp. Rummen som skapas stödjer lärprocessen med hjälp av olika former av lärande där elevernas lärstilar kan få optimalt stöd. I utemiljön skapas pedagogiska miljöer som stödjer elevernas lärande, utomhusklassrum. Scenen är en viktig plats både inne och ute. För de yngre barnen kan utesovplatser skapas. - I Borlänge finns beslut på att förskolor och skolor ska ha tillredningskök. Tillhörande matsal bör kunna ges flera funktioner även om salen låses under del av dag för frukost, lunch och mellanmål. - När enheterna skapas ska tanken om den lilla skolan i den stora vara vägledande. På detta sätt ges eleverna lättare överblick över sin skolmiljö vilket i sin tur skapar en känsla av trygghet. - Olika typer av verkstäder skapas i en central funktion i skolan. Verkstadstanken ger utrymme för flerfunktionella salar. Verkstad för skapande, verkstad för tanken/sinnet och kanske en verkstad för forskande uppdrag. Samtidigt kan det i inkluderingsområdet eller i en annan central plats finnas top of the line funktioner för olika ämnen som matematik, språk, fysik, bild, kemi m.fl. Rum för rörelse enlig läroplaner och kursplaner ger utrymme för ett annat tänkande kring rörelserummens utformning.
Sida 10 - Samtliga enheter ska byggas med ett långsiktigt hållbart miljötänkande. Det kan vara lämpligt att man i ett inkluderingsområde kan visa upp olika intressanta och inspirerande exempel på hållbar utveckling. - Trafiklösningar både utanför skolan som inne i skolan ska vara smarta. För de yngre åldrarna är hämtning och lämning viktig verksamhet som ger en bra start eller avrundning av dagen för eleven. Även för de äldre eleverna så är kloka kapprum/gemensmamma utrymmen avgörande för trygghet och samvaro. - Personalens utrymmen för pauser, planering och samtal måste vara väl planerat. Här betonas rum för samtal som mycket viktiga. - Arbetslaget disponerar en samlad del av skolans lokaler. I dessa har eleverna sin hemvist. De styrande uppdragen (Bild 1) Skollagen säger att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. När vi planerar skolor i framtiden ska vi utgå från fem styrande uppdrag. Lärande-, demokrati- fostrande-, sociala- och samhällsuppdraget. Utifrån dessa övergripande uppdrag ska skolan forma ett lärande som ger eleverna de bästa förutsättningar för att fungera i det framtida samhället. De styrande uppdragen delas sedan upp i ett antal värden som kommer att vara ledande för formandet av den framtida skolan. Utifrån punkterna nedan skapas underlag för de funktioner som skolan ska ha. En inkluderande skola tar hand om alla elever. Utgångspunkten är att skapa en kompetent organisation så att kunskapen och förmågan finns att stödja alla elevers lärande. Det kan bland annat innebära att en del elever behöver ha tid i mindre grupp eller enskilt för att ges rätt stöd för de behov eleven har. Vi skapar en skola för alla i elevernas närområde. En inkluderande skola enligt professor Claes Nihlholm delas upp i tre kriterier för att kunna bedömas som inkluderande. - Olikheter ska ses som en tillgång - Det ska finnas en social tillhörighet - Det ska finnas en pedagogisk inkludering Begreppet inkludering omfattar alla elever som har sin tillhörighet vid den aktuella skolan. Integrationen smälter då tydligt in i det inkluderande arbetet. Uppdraget blir att ta ställning till hur skolan ska arbeta för att dessa kriterier ska bli
Sida 11 möjliga samt hur skolan formar sitt lärande för alla elever. Vi stödjer elevernas kreativitet genom att ge utmaningar taktilt, visuellt, kinestetiskt samt auditivt. Det kreativa lärandet stöds genom att eleverna får arbeta utifrån sin lärstil. Eleven finner sitt sätt att lära för att utmana till nytt tänkande och idéer utifrån redan kända fakta och kunskaper. Eleverna ges möjlighet att prova sina tankar och idéer för att se om de bär. Uppdraget blir att skapa samsyn i hur man i undervisningen ger elever stöd för deras olika sätt att lära. Vilka funktioner ska stödja detta? Verksamheten vilar på forskningsbaserad grund men provar gärna nya väger som beforskas med hjälp av högskola/universitet. Elever ges inblick i vad forskning innebär och inspireras att våga ta språng som bryter ny mark. Lokalerna stödjer ett forskande tankesätt. Uppdraget blir att ta fram förtydliga i hur man skapar möjlighet att utveckla verksamheten med hjälp av forskning samt hur man tar in ett forskande synsätt i verksamheten med utgångspunkt i ständiga förbättringar. Skolan ska vara "mitt i byn" innebär att det är en resurs för alla åldrar och intressen i närområdet. Lokalerna används av alla åldrar. Det ska vara ett kunskaps- och inspirationscentrum för närområdet. Skolan är den självklara samlingspunkten i det sociala och demokratiska uppdraget. Uppdraget att ta in närsamhället i form av föräldrar, föreningar, klubbar och andra verksamheter som t.ex. caféverksamhet/skypecaféer, körverksamhet, mattestugor, läxhjälp, Ingenjör Lundström" med mera för att skapa möjligheter att nyttja lokalerna även utanför skolans tid. När skolan mitt i byn blir verklighet ges barn och unga en ökad möjlighet att lära känna det lokala föreningslivet och andra resurser som närsamhället kan erbjuda. Hur blir skolan tillgång till närsamhällets utveckling? Kunskaperna som eleverna inhämtar utgår från de "fyra F:n" fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Det medför att man måste undersöka det man ska lära in, vrida och vända på tankar, fakta och funderingar så att högra form av lärande uppnås. Uppdraget kommer här att handla om hur verksamheten ger eleverna en möjlighet samt utmana dem i sitt lärande så att deras kompetens har högre nivå. Uppdraget har sin utgångspunkt i skolans styrande dokument samt den pedagogik, de lärprocesser som man behöver utveckla. Hur ska skolan hela tiden ha en utvecklande förmåga vad gäller lärprocesserna enligt John Hattie? Skolan utgår från arbetslag som formas utifrån elevgrupper. Lokalerna ger arbetslaget rätt förutsättningar för elevernas lärande och egen samverkan/planering. Uppdraget blir att förtydliga hur elevgruppen formas och arbetslagets struktur, kompetens och arbetsformer. IT som verktyg är en självklarhet. Informationsteknologi är ett naturligt inslag i skolan. Skolan har trådlösa accesspunkter, bärbara datorer med centrala skrivare samt "digitala klassrum". Digitala klassrum är rum vilka som standard har gott ljud, strömmande video och interaktiv tavla. Skrivplattor med trådlös uppkoppling samt kontakt med skrivarfunktion och möjlighet till mentometerfunktioner är enkla men naturliga inslag i
Sida 12 verksamheten. Skolan använder sig av olika former av interaktiva funktioner till stöd för eleverna lärande. Uppdraget blir att ta fram vilket IKT-stöd som behövs för att ge stöd för lärprocessen. Viktigt blir att man tar fram skolans vision för IKT-frågor. Denna ska utgå från den kommunövergripande visionen. Verksamheten värnar den sociala kompetensen. Det medför att rum för möten och samtal blir nödvändiga. Nätverk av olika slag ses som en del i arbetet för både personal och elever. Den internationella kompetensen kommer att vara än viktigare i framtiden. Det medför ökad kulturell kunskap och förståelse. Uppdraget blir att beskriva hur man ska träna elevernas sociala kompetenser. Vilka funktioner behövs för att stödja detta arbete. Arbetet utgår från skolans styrdokument. Arbetsmodell Fullmäktige i Borlänge tar beslut om lokalutredningen och den prioritetsordning som föreslås. Det fattas även politiskt beslut angående de ramar som ska ligga till grund för formandet av framtidens skola. Ramarna utgår från de 5 styrande uppdragen och de värden som förtydligar dem (Se nedan). Tankarna bakom dessa ramar föreslås i materialet Framtidens skola i Borlänge. En styrgrupp bildas där politiska representanter tillsammans med sektorchef och verksamhetschef från bildningssektorn samt chefen för kommunfastigheter ingår. Styrgruppen utser en verksamhetschef samt förskolechef/rektor för att tillsätta ett antal arbetsgrupper som under ett till två års tid utarbetar ett underlag som utgår från de beslutade ramarna. Underlaget ligger sedan till grund för arkitekt att ta fram förslag på hur skolan ska utformas. Denna arbetsprocess utgår från styrgruppens beslut I underlaget ska en utvärdering av det senast genomförda skolhusprojektet tas som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. På så sätt lär vi oss vad som varit framgångsrikt samt vad som varit mindre framgångsrikt.
Framtidens skola Bild 1 Fostrande- Uppdraget Samhälls uppdraget Sociala- Uppdraget Lärande- Uppdraget Demokrati- Uppdraget Nytänkande Nyskapande Utmanande Belöning Kunskap Digitaltstöd Socialt Kreativt Arenor Kreativitet Lärstilar Utomhus pedagogik Relationer Kompetens En skola för alla Inkluderande Nära hem Mitt i byn Färdighet Lärande Styrd fri-lek Förtrogenhet Entreprenörskap Iselowska rum Visuell Auditiv Kinestetisk Taktil Olika grupper Öppen Social kompetens Inkluderande Café funktion Fakta Förståelse Forskning Nära elev Arbetslag Nät och nätverk Föräldrar Ma, Fy, BI, Ke, Te Vetenskap Läsa-studera Kompetensnyttjande Gemensamma rum
Bild 2 Sida 2