Årsredovisning Under invigde Värnamo kommun Sveriges modernaste reningsverk, Pålslund. 1
Kommunledningen har ordet har varit ett händelserikt år Vi har jobbat fram och antagit vision, mål och ledningsmodell, invigt Sveriges modernaste reningsverk, räknat på nyttor för en framtida höghastighetsbana, hanterat en exceptionell flyktingsituation, satt igång etapp 2 av framtidssatsningen Gummifabriken allt detta samtidigt som verksamheten varje dag, dygnet runt, fortsatt och utvecklats av alla goda medarbetare. var ett år då Värnamobornas vilja att ställa upp för andra och varandra har varit tydlig. Människor som flytt krig och elände har fått ett bra mottagande i vår kommun. Dessa människor är värdefulla på vägen mot visionen Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, 40 000 invånare 2035. Värnamo ska vara en trygg och attraktiv kommun som växer på ett hållbart sätt och ger de som bor eller verkar i Värnamo kommun möjlighet att växa som människor. Alla räknas, varje människa är en tillgång. 2016 inleddes med ett positivt och efterlängtat besked. Sverigeförhandlarna föreslår en västlig sträckning av en planerad höghastighetsjärnväg med Värnamo som en av 13 utpekade stationsorter. Ett besked som kommer att påverka kommunens förutsättningar för utvecklig och tillväxt oerhört mycket. 2016 blir också året då vi tillsammans bygger vidare med sikte på framtidens Värnamo kommun. Det är året när byggkranar i luften vittnar om många nya bostäder som färdigställs och nya etableringar görs som skapar arbetstillfällen. Vandalorum satsar vidare och bygger ytterligare en lada för sina populära utställningar. En utbyggnad av äldreboendet Lindgården i Rydaholm invigs i mars och kommunens första certifierade miljöbyggnad färdigställs, förskolan Klöverängen på Rörstorp. Under våren påbörjas byggnationen av en skejtpark i Åbroparken, färdig för första skejtaren i november. Det byggs lite varstans men det viktigaste bygget för framtiden är ändå Gummifabriken. Denna satsning på näringsliv, utbildning och kultur blir färdig sommaren 2017 men kommer under tiden att bjuda på en stor förvandling av byggnaden. Även innehållet växer, där Campus får fler studenter och fler utbildningar. Bland annat börjar de första sjuksköterskestudenterna till hösten. En efterfrågad utbildning! Att det byggs under året är viktigt men planeringen för kommande år får inte glömmas bort. En ny översiktsplan blir klar under året, den tar sikte så långt fram som 2035. Ett uppdrag att utreda en fotbollsarena vid väg 27 kommer också att göras liksom ett pågående arbete med centrumutveckling, planering för en kommande satsning på stadsbusstrafik och tillsammans med ett antal kommuner i länet utreds hur hanteringen av hushållsavfall kan göras effektivare och bättre för miljö och klimat. För att förbättra tillgänglighet, service och bemötande har ett arbete startas under 2016 med sikte att under 2017 öppna ett Kontaktcenter. Dit kan du vända dig för att få information och få de allra flesta ärende uträttade. De ständigt pågående bredbandssatsningarna fortsätter. Under 2016 kommer våra tätorter att vara i fokus för utbyggnaden, vilket bland annat kommer innebära att så gott som alla fastigheter i Värnamo stad får möjlighet till snabbt bredband via fiber. Med hjälp av landsbygdsstöd fortsätter sedan bredbandsutbyggnaden på landsbygden. Det händer mycket och det är tack vare allas gemensamma krafter. Drivande byggentreprenörer, aktivt näringsliv och Gnosjöanda i varje del. Värnamo är en kommun med stort ideellt engagemang och med över 300 föreningar och stiftelser. Tack vare detta finns skidspår med konstsnö i Rydaholm och tack vare ideella krafter förbättras slalombacken i Alandsryd under året. Vi hoppas på många nya utmaningar, att byggkranar är i luften och att vi tillsammans får skapa och forma den mänskliga tillväxtkommunen. Tack alla för det fantastiska arbete ni utfört. Hans-Göran Johansson, kommunstyrelsens ordförande Ulf Svensson, kommunchef 2
Innehållsförteckning Inledning Kommunledningen har ordet 2 Ekonomisk sammanfattning 4 Fem år i sammandrag 5 Förvaltningsberättelser Utvärdering av kommunens övergripande mål 6 Utvärdering av ekonomisk ställning 10 Personalredovisning 16 Räkenskaper Resultaträkning 20 Balansräkning 21 Kassaflödesanalys 22 Noter 23 Driftsredovisning 26 Investeringsredovisning 27 Resultaträkning fullfond och blandmodell 28 Balansräkning fullfond och blandmodell 29 Särskild redovisning för vatten- och avloppsverksamhet 30 Redovisningsprinciper 33 Årsberättelse per nämnd Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret 36 Kommunstyrelsen Campus Värnamo 40 Kommunstyrelsen Tekniska utskottet 42 Upphandlingsnämnden 45 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen 48 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Räddningstjänsten 52 Servicenämnden 55 Kulturnämnden 58 Barn- och utbildningsnämnden 61 Omsorgsnämnden 65 Medborgarnämnden 69 Överförmyndaren 73 Kommunens revisorer 75 Finansiering och övrig verksamhet 76 Sammanställd redovisning Förvaltningsberättelse 78 Sammanställd resultaträkning 81 Sammanställd balansräkning 82 Sammanställd kassaflödesanalys 83 Noter till sammanställd redovisning 84 Värnamo Stadshus AB 86 Värnamo Energi AB (koncernen) 88 Finnvedsbostäder AB 89 Studentbostäder i Värnamo AB 90 Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB 91 Övrigt Revisionsberättelse 92 Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret. Frågor om innehållet besvaras av Kjell Fransson eller Sofia Johansson, Värnamo kommun, 331 83 Värnamo, telefon: 0370-37 7000, e-post: kommunen@varnamo.se, org.nr: 212000-0555. Bilderna i årsredovisningen kommer från Smålandsbilder samt egna bilder. Framsidan: Värnamo kommuns nya reningsverk Pålslunds ARV. 3
Inledning Ekonomisk sammanfattning Årets resultat Resultatet uppgår till +28,3 Mkr, att jämföra med +6,9 Mkr föregående år. Under fick kommunen en återbetalning av betalda försäkringspremier till AFA med 14,4 Mkr. Under 2014 erhölls inte någon sådan återbetalning. Två andra viktiga förklaringar till överskottet är dels realisationsvinster vid försäljningar med 5 Mkr och dels avsevärt lägre avskrivningar, som en effekt av övergång till komponentavskrivningar (+8,9 Mkr). Den ursprungliga budgeten för uppgick till +16,3 Mkr men justeringar under året, bl a anslag till bildandet av servicenämnd/-förvaltning, har inneburit att det budgeterade resultatet minskade till +8,3 Mkr. Nämnderna har till sitt förfogande under haft en nettobudget på 1.714,4 Mkr. Resultatet vid årets slut blev 1.712,2 Mkr alltså ett budgetmässigt överskott på sammanlagt 2,2 Mkr. Totalt sett är detta extremt nära budget (+0,13 %). De största avvikelserna för nämnderna kommenteras särskilt nedan. Den låga räntenivån har haft en positiv inverkan på kommunens ekonomi. Kommunen har under året lånat ytterligare 100 Mkr och vid årets slut finns nu 200 Mkr i lån. I förhållande till de budgeterade räntekostnaderna uppstod ett överskott på 5,7 Mkr. Årets intäkter i form av allmän kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning (exkl fastighetsavgift) har budgeterats till 1.639,7 Mkr. Utfallet blev 1.628,3 Mkr; alltså hela 11,4 Mkr lägre än budget. Något färre invånare påverkade något men den största delen av avvikelsen beror på att den prognostiserade konjunkturuppgången, och därmed ökade skatteintäkterna, inte har kommit i den förväntade omfattningen. -3,5 Mkr (-2,6 %). De största överskotten visar omsorgsnämnden +4,8 Mkr (+0,9 %) och kommunstyrelsen kommunledningskontoret +4,3 Mkr (+6,8 %). Närmare kommentarer till nämndernas avvikelser finns under avsnittet årsberättelse per nämnd. Nettoinvesteringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 195,6 Mkr. År 2014 var dessa sammanlagt 264,3 Mkr. De största investeringarna avser det nya reningsverket vid Pålslund (38,4 Mkr) samt överföringsledningar till detta (14,7 Mkr). Andra stora investeringar är ombyggnad av Bors högstadieskola (12,8 Mkr), ombyggnad av förrådet på Nydalavägen (10,0 Mkr) och byggnationen av en ny förskola, Klöverängen (9,6 Mkr). De budgeterade nettoinvesteringarna uppgick till 362,1 Mkr, vilket medför att årets utfall alltså är 166,6 Mkr lägre. Av de budgeterade investeringarna utgör 90,7 Mkr tilläggsbudgetering från 2014 av investeringar som ännu inte genomförts. Den främsta anledningen är att många beslutade investeringsprojekt av olika anledningar blivit försenade. Personalekonomisk redovisning Per -12-31 har Värnamo kommun 2.481 tillsvidareanställda årsarbetare, att jämföra med 2.443 per 2014-12-31. Det innebär en ökning med 38 årsarbetare. Den totala sjukfrånvaron har under ökat med 0,55 procentenheter till 5,94 %. Sjukfrånvaron för kvinnor uppgick till 6,47 % (5,80 %) och för män till 4,02 % (3,86 %). Andelen sjukfrånvaro längre än 60 dagar har totalt ökat med 1,73 procentenheter jämfört med 2014 Nämndernas resultat Nämnderna visar i förhållande till budget sammanlagt ett överskott på 2,2 Mkr. De största underskotten visar barn- och utbildningsnämnden -4,6 Mkr (-0,6 %) och medborgarnämnden 4
Inledning Fem år i sammandrag 2014 2013 2012 2011 Antal invånare (per 12-31) 33 473 33 334 33 155 33 012 32 934 Utdebitering allmän kommunalskatt, % * 21,12 21,12 21,09 20,75 21,08 Utbetalda löner inkl lönebikostnader, kkr 1 387 395 1 328 595 1 279 470 1 242 459 1 189 114 Omsättning (intäkter, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning), kkr 2 115 183 2 018 809 2 009 272 1 923 998 1 912 281 Avskrivningar/nedskrivningar, kkr 82 869 88 334 83 508 82 110 82 820 Verksamhetens nettokostnader, kkr 1 660 787 1 640 081 1 566 983 1 536 143 1 492 414 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, kkr 1 685 522 1 642 140 1 611 836 1 548 491 1 545 179 Finansnetto, kkr 3 557 4 840 3 110 7 033 7 674 Årets resultat före extraordinära poster, kkr 28 292 6 899 47 962 19 381 60 440 Årets resultat, kkr 28 292 6 899 47 962 19 381 60 440 Årets resultat enligt lagen om ekonomisk balans, kkr 23 292 4 536 48 952 18 889 61 260 Nettoinvesteringar, kkr ** 195 509 264 298 214 193 114 607 95 075 Anläggningstillgångar, kkr 1 727 233 1 612 736 1 439 564 1 292 902 1 243 431 Kortfristiga fordringar och placeringar samt förråd, kkr 154 672 128 153 111 663 135 434 174 697 Likvida medel, kkr 190 189 158 578 199 776 272 853 268 358 Eget kapital, kkr 1 310 832 1 278 025 1 271 126 1 223 163 1 203 782 Avsättningar, kkr 141 333 146 529 142 831 126 453 142 224 Långfristiga skulder, kkr 240 862 134 786 30 667 28 959 25 029 Kortfristiga skulder, kkr 379 067 340 127 306 380 322 614 315 451 Pensionsskuld inom linjen (inkl löneskatt), kkr 646 704 668 095 687 015 656 185 682 739 Rörelsekapital, kkr -34 206-53 396 5 059 85 673 127 604 Anläggningskapital, kkr 1 345 038 1 331 421 1 266 066 1 137 490 1 076 178 Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning och finansnetto 98,3 99,6 97,0 98,8 96,1 Balanslikviditet (oms.tillg/kortfr. skulder) 0,91 0,84 1,02 1,27 1,40 Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 63,3 67,3 72,6 71,9 71,4 Soliditet inkl pensionsförpliktelser före 1998, % 32,1 32,1 33,4 33,3 30,9 Skuldbetalningsförmåga = teoretisk återbetalningstid (långfr skulder/res2), år (ej avskrivningar) 2,2 1,4 0,2 0,3 0,2 Kassaflöde (res/intäkter), % (ej avskrivningar) 5,3 4,7 6,5 5,3 7,5 Skuldflödesgrad (långfr. skulder/intäkter), % 11,4 6,7 1,5 1,5 1,3 Skuldbalansgrad (skulder/tillgångar),% 29,9 25,0 19,2 20,7 20,2 *) Från 2014-01-01 har en skatteväxling med Jönköpings läns Landsting skett med 0,15 procentenheter för överlämning av huvudmannaskapet för färdtjänst från Jönköpings läns kommuner till landstinget. Värnamo kommun har genomfört en skattehöjning från 2014 med 0,18 procentenheter. Skatteväxling skedde 2013-01-01 med Jönköpings läns Landsting med 0,34 procentenheter för överlämning av huvudmannaskap för hemsjukvården från landstinget till Jönköpings läns kommuner. **) Av årets nettoinvesteringar utgör 2 233 kkr exploatering av mark för försäljning. Dessa redovisas som omsättningstillgång i balansräkningen. 5
Förvaltningsberättelser Utvärdering av kommunens övergripande mål Kommunens målstyrningsarbete Hösten fastställdes de fyra övergripande mål som gäller från 2016. Genom mätningar och jämförelser ska invånaren kunna se och jämföra över tid, och mellan kommuner och utförare, vad verksamheten har för resultat. Målet är en effektiv verksamhet av god kvalitet. Politiska beslut i fullmäktige och nämnder ska få återverkningar i hela kedjan i organisationen. Mål för verksamheten sätts på olika nivåer, och dessa bildar en röd tråd av mål och åtgärder för att nå målen. Målkedjan går från vision och övergripande gemensamma mål för hela kommunen till nämnds-, bolags- och verksamhetsmål. Nyckeltalen utgör indikatorer för att presentera nuläge och målnivå. Viktigt är att hela organisationen och alla medarbetare görs delaktiga i styrprocessen. De satta målen ska ju påverka vårt sätt att arbeta i organisationen. För årsredovisningen så redovisas mätresultat för de 8 övergripande mål som gällde för kommunen fram till 151231. Nyckeltalen/måtten är bland annat hämtade från SCB:s medborgarundersökning samt kommunens medarbetarundersökning. Dessa är attitydundersökningar. Hur medborgaren och medarbetare uppfattar kvalitet och resultat i verksamheterna ger en viktig signal om områden att arbeta vidare med. Vår verksamhet finns för kommuninvånarna vi finns till för andra. Målet är nästan uppfyllt. Målet är inte uppfyllt. Mätningen inte gjord ännu. Nulägesnivå. Målnivå. Medborgar-/Kundmål Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig trygga Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära ett sådant ideal kommer tryggheten i Värnamo kommun? (Max 100 p). Nulägesnivå: 65 p vår. Målnivå: 65 p vår (Målet var uppnått, därför höjdes målnivån från 2014.) Uppföljningsintervall: Vartannat år. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p). Helhetskänsla, rekommenderar andra att flytta hit, arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikation, kommersiellt utbud, fritid och trygghet. Nulägesnivå: 61 p vår (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen vår o höst 2012 var 60 p, bästa kommun 73 p). Målnivå: 68 p vår. Uppföljningsintervall: Vartannat år. Full koll på alla digitala kanaler! 6
Förvaltningsberättelser Resursmål Årets resultat bör för ett enskilt år inte understiga 2 % och för perioden* ska genomsnittet inte understiga 2,5 % Bokskut för Bokskut för perioden 2013 2018 * Perioden innebär tre år framåt respektive bakåt. Mätmetod: Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Nulägesnivå: -12-31 innebär +1,4 % för det enskilda året och +2,4 % för den aktuella perioden 2013-2018 (uppdaterat 2016-03-15). Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Investeringar (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** i sin helhet självfinansieras Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. ** Affärsverksamhet avser renhållning samt vatten- och avloppsverksamhet. *** Perioden innebär tre år framåt respektive fem år bakåt. Mätmetod: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar. Nulägesnivå: -12-31 innebär -26,1 Mkr för perioden 2011-2018 (uppdaterad 2016-03-15). Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Mätmetod: Medarbetarundersökningens Nöjd medarbetarindex, NMI. Nulägesnivå: 76 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år. Målnivå: 77 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år. Uppföljningsintervall: Vartannat år. 7
Förvaltningsberättelser Miljömål Kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet. Kommunens medborgare Kommunens anställda Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NMI (Nöjd Medborgar Index) del B11:1 om vad medborgarna tror/tycker om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt samt medarbetarundersökning. Nulägesnivå: 6,0 vår. Anställdas uppfattning 37 % nöjda år. Målnivå: 7,0 vår, samt 60 % nöjda anställda år. Uppföljningsintervall: Vartannat år. Värnamo kommun som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40 % till år 2020 jämfört med 1990 års nivå Senaste mätningen gjord år 2013 Mätmetod: Svensk MiljöEmissionsData (SMED)(RUS). Utfallen justeras löpande i takt med att statistik och beräkningsmetoder förbättras. Man räknar då även om åren bakåt i tiden för att nya metoder inte ska medföra trendbrott. Nulägesnivå: Minskat med 25,5 % mellan åren 1990-2013. (Uppdaterad 1510) Målnivå: Minskning med minst 40 % mellan åren 1990-2020. Uppföljningsintervall: En gång per år. Hos Malin Körner med personal på Återvänt kommer gamla ting till liv på nytt 8
Förvaltningsberättelser Tillväxtmål Övergripande mål: Värnamo kommun skall ha en tillväxt som möjliggör välstånd för invånarna. Tillväxtmålen skall vara tillräckligt Befolkning höga för att ge förutsättningar för en kommunal service- och tjänsteverksamhet, som möter invånarnas förväntningar och behov. Sysselsättningsgrad kvinnor 20 64 år Sysselsättningsgrad män 20 64 år Medelinkomst över rikssnitt Mätmetod: SCB kommunfakta, SCB Årsbok Sveriges kommuner. Nulägesnivå: Befolkning (1101) 33 476 invånare. Sysselsättningsgrad (2014) kvinnor 20-64 år 81,5 %, män 20-64 år 85,0 %. Medelinkomst kvinnor/män 20-64 år (2014) 0,7 % över rikssnitt. Målnivå: Befolkning (1101) 33 460 invånare, (20161101) 33 620 invånare, (20171101) 33 800 invånare, (20181101) 34 000 invånare, (20191101) 34 220 invånare, (20201101) 34 460 invånare. Sysselsättningsgrad (2019) kvinnor/män 20-64 år 90 %. Medelinkomst (2019) 2 % över rikssnitt. Uppföljningsintervall: I enlighet med den kontinuitet SCB kommunfakta och SCB Årsbok Sveriges kommuner produceras. 9
Förvaltningsberättelser Utvärdering av ekonomisk ställning Utvärdering av ekonomisk ställning Årets resultat Kommunen redovisar för ett positivt resultat på +28,3 Mkr. Den ursprungliga årsbudgeten var på +16,3 Mkr. Under året har revidering skett av årsbudgeten, främst genom att nämnderna använt delar av sina resultatfonder, till ett budgeterat helårsresultat på +8,3 Mkr. 70 60,4 60 48,8 50 40 28,3 30 19,4 20 10 6,9 0 2011 2012 2013 2014 Utveckling av resultat (Mkr) Under året fick kommunen en återbetalning av betalda försäkringspremier till AFA år 2004 med 14,4 Mkr. År 2013 skedde en återbetalning för åren 2005-2006 med sammanlagt 29,2 Mkr. Nämnderna visar i sina bokslut ett överskott mot reviderad budget på sammanlagt +2,2 Mkr. De största underskotten visar barn- och utbildningsnämnden med -4,6 Mkr, medborgarnämnden -3,5 Mkr och servicenämnden med -2,7 Mkr. Omsorgsnämnden visar däremot ett överskott på +4,8 Mkr, kommunstyrelsen (kommunledningskontoret) +4,3 Mkr och miljö- och stadsbyggnadsnämnden (miljö- och stadsbyggnadskontoret) +3,2 Mkr. Se vidare driftredovisningen och respektive nämnds verksamhetsberättelse. Avstämning mot balanskravet Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de närmaste tre budgetåren. Realisationsvinster ska inte ingå i denna avstämning mot balanskravet. Årets resultat +28,3 Mkr blir, efter avdrag av realisationsvinsterna på 5 Mkr, sammanlagt +23,3 Mkr. Det innebär att kommunen under har uppfyllt lagens krav om balans i ekonomin. Kommunen har inte några underskott från tidigare år som ska återställas. Den kommunala verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Kännetecknande för en god ekonomisk hushållning är bl a: att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt. Kommunerna ska också ange finansiella mål för ekonomin och mål och riktlinjer för verksamheten Målen skall vara av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Avstämning av de övergripande målen sker i ett särskilt avsnitt i denna årsredovisning. Avstämningen av nämndernas verksamhetsmål för sker i respektive nämnds verksamhetsberättelse Avstämning mot övergripande finansiella mål Kommunfullmäktige har beslutat om följande övergripande finansiella mål för år 1. Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %.. Årets resultat för, med avräkning för realisationsvinster, uppgår till 23,3 Mkr. Summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift uppgår till 1 685,5 Mkr. Resultatet blir därmed +1,4 % av intäkterna och målet är därmed inte uppfyllt för det enskilda året. Vid avstämning tre år bakåt och tre års budget framåt (2013-2018) uppgår resultatet till +2,4 %. Även ur det tidsperspektivet är målet inte helt uppfyllt. 2. Investeringar: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl. affärsverksamhet ska för perioden inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar.) Belopp i Mkr 2011 2012 2013 2014 Resultat enligt lagen om ekonomisk balans +61,3 +18,9 +49,0 +4,5 +23,3 Soliditet 71,4 % 71,9 % 72,6 % 67,3 % 63,3 % Förändring av eget kapital +5,3 % +1,6 % +3,9 % +0,5 % +2,6 % Avstämning mot god ekonomisk hushållning I kommunallagen läggs fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Årets investeringar (exkl. affärsverksamhet) uppgår till 114,7 Mkr. Resultat (exkl. pensionsinlösen och realisationsvinster) och avskrivningar uppgår till 94,6 Mkr. Årets investeringar överstiger därmed årets resultat och avskrivningar med 20,1 Mkr. För perioden fem år bakåt och tre års budget framåt (2011-2018) överstiger investeringarna resultat och avskrivningar med 26,1 Mkr. Målet är därmed inte uppfyllt. (Se vidare särskilt avsnitt om avstämning av kommunens övergripande mål.) 10
Förvaltningsberättelser Utvärdering av ekonomisk ställning Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Den totala ökningen av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift mellan år 2014 och blev 2,6 %. Från 2013 övertog kommunerna i Jönköpings län ansvaret för hemsjukvården och för att finansiera detta gjordes en skatteväxling med 0,35 procentenheter. År 2014 övertog landstinget huvudmannaskapet för färdtjänsten. En skatteväxling gjordes då åt andra hållet med 0,15 procentenheter. Från 2014 har dock en skattehöjning gjorts med 0,18 procentenheter. År var dock skattesatsen oförändrat 21,12 %. Dessa förändringar av skattesatsen påverkar utveckling mellan åren. Avvikelsen mot budget för år avseende skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgår till hela -11 Mkr (-0,6 %). Orsaken är något färre invånare 2014-11-01 än beräknat men främst att skatteunderlaget inte utvecklats på det positiva sätt som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) prognostiserade under hösten 2014 och som låg till grund för budget. 5 4,1 4 3 2,4 2,6 1,9 2 5 4 3 2 1 0 2,4 2,9 2,0 4,7 1,3 2011 2012 2013 2014 Utveckling av nettokostnader (%) Utveckling av nettokostnadsandelen Verksamhetsnetto av skatter + utjämning Avskrivningar av skatter + utjämning Verksamhetens nettokostnader (inkl avskrivningar) av skatter + utjämnin Finansnetto av skatter + utjämning 2011 2012 2013 2014 91,2 % 93,9 % 92,0 % 94,5 % 93,6 % 5,4 % 5,3 % 5,2 % 5,4 % 4,9 % 96,6 % 99,2 % 97,2 % 99,9 % 97,9 % -0,5 % -0,5 % -0,2 % -0,3 % -0,2 % Verksamhetens nettokostnadsandel har under femårsperioden ökat med 2,4 procentenheter. Avskrivningsnivån är, efter övergång till komponentavskrivningar, på samma nivå som 2011, d v s 82,8 Mkr. 1 0,2 0 2011 2012 2013 2014 Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning (%) Utveckling av nettokostnader Den totala ökningen av nettokostnaderna inklusive avskrivningar mellan år 2014 och uppgår till 1,3 %. En förklaring till den låga ökningen är återbetalning av AFA-medel har skett under med 14,4 Mkr. Intäktsökningen av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift är 2,6 %. Under perioden 2011- ökade nettokostnaderna med 11,3 % medan skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift ökade med 9,1 %. 11
Förvaltningsberättelser Utvärdering av ekonomisk ställning Nettoinvesteringar Utveckling av tillgångarnas sammansättning 300 264 250 214 196 200 150 115 95 100 50 0 2011 2012 2013 2014 Nettoinvesteringar 2011 2012 2013 2014 Materiella tillgångar 72,5 % 72,9 % 78,3 % 80,6 % 79,2 % Finansiella tillgångar 1,2 % 3,1 % 3,9 % 3,6 % 3,5 % Statlig infrastruktur 0,7 % 0,6 % Summa anläggningstillgångar 73,7 % 76,0 % 82,2 % 84,9 % 83,3 % Kortfristiga fordringar 10,4 % 8,0 % 6,4 % 6,7 % 7,5 % Finansiella placeringar, kassa och bank 15,9 % 16,0 % 11,4 % 8,4 % 9,2 % Summa omsättningstillgångar 26,3 % 24,0 % 17,8 % 15,1 % 16,7 % Nettoinvesteringar/ nettokostnader 2011 2012 2013 2014 6,4 % 7,5 % 13,7 % 16,1 % 11,8 % Skuldsättning Nettoinvesteringar/ resultat + avskrivningar 66,4 % 112,9 % 162,9 % 277,5 % 175,9 % Kommunen investerade, efter avdrag för investeringsinkomster, för 195,5 Mkr. År 2014 var nettoinvesteringarna ännu högre (264,3 Mkr). Om kommunen investerar för mer än årets resultat och årets avskrivningar innebär det att kapital måste tillföras antingen genom att befintliga likvida medel används eller att externa lån upptas. Fram till och med 2013 har kommunen kunnat finansiera samtliga investeringarna med egna medel. Den omfattande byggnationen av ett nytt reningsverk innebär en stor investering, vilket till stor del finansieras via lån. Under har ytterligare 100 Mkr upptagits i långfristiga lån, vilket påverkar soliditet och skuldsättningsgrad. De långfristiga lånen uppgår därmed till 200 Mkr. Med den höga investeringsnivå som finns i investeringsplanen kommer det under de närmaste åren att behöva upptas ytterligare lån. De flesta kommunala investeringar medför, till skillnad från investeringar i affärsdrivande verksamhet, oftast en utökad verksamhet med kostnadsökningar som följd. Det är angeläget att kommunen, efter den nuvarande perioden av stora investeringar, begränsar investeringarna till en lägre nivå för att inte belastningen med avskrivningar och räntekostnader, och därmed resultatet, ska bli alltför stor. Avskrivningar och räntekostnader för lån innebär att det ekonomiska utrymmet för verksamheterna minskar. Med anledning av att Gummifabriken ägs av ett kommunalt bolag framgår inte investeringen i ombyggnaden av denna i kommunens redovisning och nyckeltal men är dock betydande i ett koncernperspektiv. 2011 2012 2013 2014 Total skuldsättning 28,6 % 28,1 % 27,4 % 32,7 % 36,7 % varav avsättningar 8,4 % 7,4 % 8,1 % 7,7 % 6,8 % varav långfr. skulder 1,5 % 1,7 % 1,8 % 7,1 % 11,6 % varav kortfr. skulder 18,7 % 19,0 % 17,5 % 17,9 % 18,3 % Pensionsskulden (inkl. löneskatt) 800 700 600 500 400 300 200 100 0 682,7 656,2 687,0 668,0 646,7 29,1 26,3 28,6 28,7 28,0 2011 2012 2013 2014 Pensionsskulden, inkl. löneskatt (%). Avsättning Ansvarsförbindelse I enligt med den kommunala redovisningslagen betraktas pensionsrätt intjänad före 1998 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse. Kommunen återlånar de medel som avser de anställdas intjänade pensionsrätt före år 1998 till finansiering av genomförda investeringar. Några medel till framtida pensionsutbetalningar finns inte avsatta i pensionsstiftelser eller liknande. Kommunen har dock ambitionen att när ekonomin så tillåter förtidsinlösa (försäkra) delar av ansvarsförbindelsen. Senast en sådan inlösen skedde var 2013. Intjänad pensionsrätt för lön över 7,5 inkomstprisbasbelopp utbetalas sedan 1998 i form av en löpande försäkringspremie. 12
Förvaltningsberättelser Utvärdering av ekonomisk ställning Därmed återstår endast några enstaka mindre särskilda pensionsförmåner i avsättningen för pensioner. Under den närmaste 15-årsperioden kommer utbetalningarna av pensioner som intjänats före 1998 att öka. Borgensåtagande och ansvarsförbindelser Belopp i Mkr 2011 2012 2013 2014 Borgensåtagande och ansvarsförbindelser 1 264,4 1 473,7 1 600,7 1 600,4 2 108,9 Kommunens borgensåtagande och ansvarsförbindelser (exkl pensionsförpliktelser) uppgår till 2 108,9 Mkr, vilket är avsevärt högre än för några år sedan. Orsaken är att en ny borgenspolicy har antagits av kommunfullmäktige 2011 som innebär att kommunen i större omfattning tillåter att de egna bolagen upptar lån med kommunal borgen som säkerhet. För detta betalar bolagen en avgift till kommunen. Den kommunala borgen ställs ut med en maximal nivå (limit). Vid årets slut har bolagen utnyttjat 1 599 Mkr (1 153 Mkr) av denna limit. Övrig kommunal borgen utgörs av lån till egna hem med 0,3 Mkr och övrig borgen på 1,6 Mkr. Borgensåtagande och ansvarsförbindelser Belopp i kkr Avvikelse prognos juni Avvikelse bokslut Skillnad belopp Kommunstyrelse - KLK +511 +4 339 +3 828 Kommunstyrelse - Campus 0-273 -273 Kommunstyrelse - Tekniskt utskott -3 400 +273 +3 673 Upphandlingsnämnd +150 +358 +208 Msn Miljö-/stadsbyggnad +1 286 +3 374 +2 088 Msn Räddningstjänst -1 253-183 +1 070 Servicenämnd -2 538-2 688-150 Kulturnämnd 0 +142 +142 Barn/utbildningsnämnd 0-4 552-4 552 Omsorgsnämnd -3 679 +4 849 +8 528 Medborgarnämnd -9 600-3 475 +6 125 Överförmyndarnämnd 0 +38 +38 Kommunens revisorer 0-39 -39 Summa nämnder -18 523 +2 161 +20 684 Nämndernas gemensamma skillnad mot den helårsprognos som upprättades vid delårsbokslutet i juni är +20,7 Mkr. Motsvarande skillnad under 2014 var +28,3 Mkr. Även om en förklaring är att aktiva åtgärder vidtagits under andra halvåret för att begränsa budgetöverskridandena är skillnaden oacceptabelt stor och det är viktigt att fortsätta arbetet med ekonomisk kontroll och träffsäkerhet i de prognoser som upprättas. Befolkningsutveckling Efter en mellanperiod på två år (2008-2009) då kommunens invånarantal sjönk har befolkningsantalet under åren 2010- åter ökat, senaste året med +139 personer (+179 personer). De satsningar som kommunen genomför för att bl a stimulera attraktivitet, näringsliv, utbildning och boende kommer förhoppningsvis att innebära att befolkningsutvecklingen är stabilt positiv under flera år framöver. Kommunens nya vision innebär 40 000 invånare 2035. För att detta ska kunna uppnås måste den årliga ökningen blir större framöver. Utfall Antal invånare Förändring 2006-12-31 32 841 +141 2007-12-31 32 930 +89 2008-12-31 32 823-107 2009-12-31 32 753-70 2010-12-31 32 833 +80 2011-12-31 32 934 +101 2012-12-31 33 012 +78 2013-12-31 33 155 +143 2014-12-31 33 334 +179-12-31 33 473 +139 2013-12-31 33 155 +143 2014-12-31 33 334 +179-12-31 33 473 +139 Avslutande kommentar och analys Finanskrisen 2008-2009 påverkade kommunens ekonomi. Högre arbetslöshet har inneburit att kommunens kostnader för bl a försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder har ökat avsevärt. Trots att konjunkturen har återhämtat sig och arbetslösheten sjunkit är det långt till den mycket låga nivå som gällde fram t o m 2007. Det akuta läget innebar en kraftsamling under våren 2009 då beslut fattades om neddragning av kommunens kostnader i tre steg. Kostnaderna reducerades i verksamheterna och de äldsta anställda erbjöds särskild avtalspension. Erbjudandet antogs av 107 anställda och endast ett fåtal av dessa tjänster har återbesatts. Ett arbete att kartlägga möjligheter till kostnadsreducering genom samordning/samverkan har gjorts sedan 2012. Minskningar av budgetramarna med anledning av resultatet av dessa samverkansutredningar har fördelats ut i budget med 11,9 Mkr. Totalt kommer 25,9 Mkr i kostnadsreduceringar att fördelas ut i budget fram till 2017. Den beslutade förändringen av utjämningssystemet som gjorts medför att utjämningsavgiften ökar med cirka 13 Mkr årligen. Under 2014 erhölls ett införandebidrag för att mildra effekterna men från slog förändringen igenom till fullo. 13
Förvaltningsberättelser Utvärdering av ekonomisk ställning Solceller på Linneberg Under hösten har omsorgsnämnden vänt ett prognostiserat underskott på -3,7 Mkr till +4,8 Mkr. Medborgarnämnden har minskat det prognostiserade underskottet på -9,6 Mkr till -3,5 Mkr i bokslutet. Detta är mycket positivt. Oroande är dock att barn- och utbildningsnämnden vid årets slut fick ett budgetmässigt underskott på -4,6 Mkr. Nämndens prognos i delårsrapporten var +/- 0 Mkr. Kommunens resultat för uppgår till 28 Mkr. Det är positivt men samtidigt kan konstateras att utan reavinsterna på 5 Mkr, återbetalning från AFA med 14 Mkr och minskade avskrivningar till följd av övergång till komponentavskrivningar med 9 Mkr hade resultatet varit obefintligt. En konjunkturåterhämtning kan konstateras under de senaste åren men återhämtningen tar lång tid och har ännu inte nått upp till en normal nivå eller ens i närheten av det som brukar betraktas som högkonjunktur. Prognoser för 2016 säger dock att så kommer att ske under 2016-2018 för att sedan åter vända nedåt från 2019. Kommunen har, trots lågkonjunkturen, varit i ett expansivt investeringsläge. Det är ett medvetet val för att stå väl rustad vid nästa högkonjunktur men också för att behov av ombyggnad, renovering och nybyggnationer finns av verksamhetslokaler. Flera stora ombyggnader av fastigheter genomförs och nya områden för bostäder och industrietableringar kommer att tas fram. Från år 2016 höjs utdebiteringen av allmän kommunalskatt med 0,40 procentenheter från 21,12 % till 21,52 %. Höjningen innebär cirka 28 Mkr högre skatteintäkter. Det är viktigt att större delen av dessa intäkter används till att förstärka resultatet och därmed finansiera delar av investeringarna och bidra till att kommunen behåller en god ekonomisk ställning. Per och Kersti 14
Förvaltningsberättelser Utvärdering av ekonomisk ställning Laddstolpe en allt vanligare syn i kommunen Värnamo kommuns aktivitetstält under Värnamodagarna 15
Förvaltningsberättelser Personalredovisning Personalredovisning Personalekonomisk redovisning För kompletta personalekonomiska nyckeltal hänvisas till den personalekonomiska redovisningen. Serviceförvaltningen bildades 1 januari och består av kostorganisation, IT-organisation och vaktmästeri. Personal är överflyttad till serviceförvalt- ningen från barn- och utbildningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen samt kommunledningskontoret. Tabeller som redovisas per förvaltning har påverkats av omorganisationen. Anställda Antal (grundanställning) 2014 Tillsvidareanställda Tidsb mån anst Tillsvidareanställda Tidsb mån anst Årsarbetare Årsarbetare (aktuella anst.beslut) (grundanst) Antal Årsarbetare Antal (grundanställning) Årsarbetare Årsarbetare (aktuella anst.beslut) (grundanst) Antal Årsarbetare Barn- och utbildningsförvalt. 1 054 1 013 1 004 172 150 1 129 1 070 1 059 170 137 Kommunledningskontoret 66 68 66 3 2 74 74 72 3 3 Kulturförvaltningen 26 24 24 2 2 25 23 23 3 3 Medborgarförvaltningen 177 174 171 70 68 156 151 150 69 67 Miljö- och stadsbyggnadsförvalt. 39 39 39 3 3 38 37 37 4 3 Omsorgsförvaltningen 975 822 815 56 44 1 025 874 866 73 59 Räddningstjänsten 38 38 37 2 2 38 37 37 0 0 Serviceförvaltningen* 145 126 126 11 9 Tekniska kontoret 168 165 164 11 10 172 167 168 7 7 Upphandlingsförvaltningen 13 12 12 3 3 11 10 10 3 3 Totalt 2 701 2 481 2 458 333 293 2 668 2 443 2 422 332 282 Tabell 1. Personalvolym per förvaltning per den 31 december respektive år. Aktuella anställningsbeslut avser tillsvidareanställda som har en tillfällig placering med i vissa fall en annan sysselsättningsgrad. *Serviceförvaltningen startades upp -01-01, därav saknas jämförelsesiffror för 2014. Antal tillsvidareanställda årsarbetare (grundanställningar) har ökat med 36 och antal tidsbegränsat månadsanställda årsarbetare har ökat med 11 jämfört med 31 december 2014. Sammantaget en ökning motsvarande 47 årsarbetare. Antal kommuninvånare har under året ökat med 139 personer. Antal tillsvidareanställda har ökat vilket leder till att antal tillsvidareanställda per 1000 kommuninvånare samt antal årsarbetare på 100 kommuninvånare har ökat. Lönekostnadsförändring 2014 Förändring /2014 (kkr) Förändring /2014 (%) Lönekostnad månadsavl (kkr) 884 953 850 381 34 572 4,1 % Lönekostnad timavlönade (kkr) 77 486 76 727 759 1,0 % Totala lönekostn (kkr) 962 439 927 108 35 331 3,8 % I genomsnitt per månad (kkr) 80 203 77 259 2 944 3,8 % Per månad/årsarbetare (kkr) 27,4 26,8 0,6 2,2 % Antal kommuninvånare 33 473 33 334 139 0,4 % Lönekostnad per kommuninvånare (kkr) 28,753 27,813 0,940 3,4 % Tabell 2. Totala lönekostnader exkl. PO-tillägg för tillsvidareanställda (aktuella anställningar), tidsbegränsat månadsanställda samt timavlönade. I kostnaden ingår förutom månadslön och timlön även övriga skattepliktiga kostnader, t.ex. ob, jour, beredskap, övertid, fyllnadslön, sjuklön m m. Förtroendevalda, uppdragstagare samt anställda enligt PAN ingår inte. Beloppen är justerade med periodiseringsposter. De totala lönekostnaderna för månadsavlönade och timavlönade har ökat med 3,8 %. Lönekostnadsförändringen per kommuninvånare har ökat med 940 kronor eller 3,4 %. 16
Förvaltningsberättelser: Personalredovisning Sjukfrånvaro Redovisning i procentenheter (%) Sjukfrånvarotid Andel >=60 dagar Sjukfrånvarotid förändring /2014 Andel >=60 dagar förändring /2014 Barn- och utbildningsförvaltningen 4,58 50,37 0,43-0,3 Kommunledningskontoret 2,51 40,45 0,41 18,8 Kulturförvaltningen 6,27 72,39 1,38 3,73 Medborgarförvaltningen 9,04 52,82 1,65 15,31 Miljö- och stadsbyggnadskontoret 2,01 35,13-1,87-24,52 Omsorgsförvaltningen 7,62 57,68 0,51 1,98 Räddningstjänsten 1,89 43,83-0,36-23,97 Serviceförvaltningen* 5,49 44,42 Tekniska kontoret 4,51 47,42 0,47-7,14 Upphandlingsförvaltningen 10,88 89,46 3,91 6,15 Totalt 5,94 53,81 0,55 1,73 Tabell 3. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid per förvaltning. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. *Serviceförvaltningen startades upp -01-01, därav saknas jämförelsesiffror för 2014. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,55 procentenheter från 5,39 % 2014 till 5,94 %. Mellan 2012 och har sjukfrånvaron ökat med 1,36 procentenheter från 4,58 % till 5,94 %. Den totala sjukfrånvaron har ökat i alla förvaltningar förutom inom miljö- och stadsbyggnadskontoret samt räddningstjänsten. Dessa båda förvaltningar har även lägst andel sjukfrånvaro. Högst andel sjukfrånvaro har upphandlingsförvaltningen, medborgarförvaltningen och omsorgsförvaltningen. Samtliga dessa tre förvaltningar har en högre andel sjukfrånvaro jämfört med 2014. I medborgarförvaltningens sjukfrånvaro 9,04 %, inkluderas anställda på BEA-avtalet med totalt 64 medarbetare. Sjukfrånvaron för övriga medarbetare, exkluderat BEA-anställda, inom förvaltningen uppgår till 6,97 % och 5,35 % 2014. Den långa sjukfrånvaron har totalt ökat med 1,73 procentenheter till 53,81 % jämfört med 2014. Den långa sjukfrånvaron har ökat inom kommunledningskontoret, medborgarförvaltningen, upphandlingsförvaltningen, kulturförvaltningen och omsorgsförvaltningen. Sjukfrånvaro kvinnor och män Kön och åldersintervall Redovisning i procentenheter (%) Sjukfrånvarotid Andel >=60 dagar Sjukfrånvarotid förändring /2014 Andel >=60 dagar förändring /2014 Kvinnor 00-29 5,46 26,05 1,48 12,25 Män 00-29 3,6 17,84-0,9 4,54 Totalt 00-29 4,97 24,5 0,87 10,83 Kvinnor 30-49 6,3 57,45 0,5 2,77 Män 30-49 3,53 35,29 0,12-8,96 Totalt 30-49 5,75 54,74 0,41 1,35 Kvinnor 50-99 6,9 59,12 0,65 0,69 Män 50-99 4,62 57,88 0,52 4,18 Totalt 50-99 6,39 58,92 0,62 1,25 Totalt kvinnor 6,47 55,38 0,67 1,95 Totalt män 4,02 44,73 0,16 0,23 Totalt 00-99 5,94 53,81 0,55 1,73 Tabell 4. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid utifrån åldersintervall och kön. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Kolumnen andel >=60 dagar avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,55 %. Bland kvinnorna har sjukfrånvaron ökat med 0,67 % och bland männen med 0,16 %. Sjukfrånvaron har ökat inom samtliga åldersintervall förutom bland män 29 år och yngre där den minskat med 0,90 %. Den långa sjukfrånvaron har totalt ökat med 1,73 %. Kvinnornas långa sjukfrånvaro har ökat med 1,95 % och männens har ökat 0,23 %. Den långa sjukfrånvaron för kvinnor har ökat i samtliga åldersintervall och framförallt inom intervallet 29 år och yngre. Den långa sjukfrånvaron för män har ökat inom samtliga åldersintervall förutom inom intervallet 30 49 år där den minskat med 8,96 %. Antal medarbetare med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen har ökat från 111 medarbetare år 2013 till 134 medarbetare år. 17
Förvaltningsberättelser Personalredovisning Sjuklönekostnader Belopp i kkr Dag 2-14 -80 % Jmf dag 2-14 (80 %) -2014 Dag 15-90 -10 % Jmf dag 15-90 -10 % -2014 Total sjuklön inkl PO 39,2 % jmf -2014 Barn- och utbildningsförvaltningen 4 355 615 303-42 795 Kommunledningskontoret 202-15 16 3-17 Kulturförvaltningen 58 7 5-5 3 Medborgarförvaltningen 1 383 137 81 23 222 Miljö- och stadsbyggnadskontoret 120-25 5-7 -44 Omsorgsförvaltningen 4 629 212 436 60 377 Räddningstjänsten 79 9 4-9 0 Serviceförvaltningen 662 662 47 47 983 Tekniska kontoret 673 107 69 9 161 Upphandlingsförvaltningen 33 11 6 2 18 Totalt 12 194 1 720 972 81 2 498 Tabell 5. Sjuklönekostnader i faktisk sjukfrånvaroperiod, kkr per förvaltning (kolumn 1-4 exkl. PO-tillägg). Kostnaden för dag 2-14 är cirka 16 % högre jämfört med 2014. Kostnaden för dag 15-90 är cirka 9 % högre. De totala sjuklönekostnaderna har ökat för samtliga förvaltningar förutom inom miljö- och stadsbyggnadskontoret samt kommunledningskontoret. Övertid, fyllnadstid, timlön Övertid Belopp i kkr Kostnad Kostnad 2014 Förändring Barn- och utbildningsförvaltningen 513 606-93 Kommunledningskontoret 96 322-226 Kulturförvaltningen 87 151-64 Medborgarförvaltningen 941 703 238 Miljö- och stadsbyggnadskontoret 8 75-67 Omsorgsförvaltningen 2 969 2 773 196 Räddningstjänsten 207 213-6 Serviceförvaltningen* 98 98 Tekniska kontoret 1 743 1 387 356 Upphandlingsförvaltningen 7 9-2 Periodiseringspost, ej fördelad per förvaltning 79-42 121 Totalt 6 748 6 197 551 Tabell 6. Kostnader RR övertid i kkr per förvaltning. *Serviceförvaltningen startades upp -01-01, därav saknas jämförelsesiffror för 2014. Kostnaderna för övertid är cirka 8,9 % högre jämfört med 2014. 18
Förvaltningsberättelser: Personalredovisning Fyllnadstid Belopp i kkr Kostnad Kostnad 2014 Förändring Barn- och utbildningsförvaltningen 1 137 1 440-303 Kommunledningskontoret 44 71-27 Kulturförvaltningen 96 74 22 Medborgarförvaltningen 139 128 11 Miljö- och stadsbyggnadskontoret 44 37 7 Omsorgsförvaltningen 7 604 8 028-424 Räddningstjänsten 402 462-60 Serviceförvaltningen* 587 587 Tekniska kontoret 100 58 42 Upphandlingsförvaltningen 8 12-4 Totalt 10 161 10 310-149 Tabell 7. Kostnader RR fyllnadstid i kkr per förvaltning. *Serviceförvaltningen startades upp -01-01, därav saknas jämförelsesiffror för 2014. Kostnaderna för fyllnadstid är cirka 1,5 % lägre jämfört med 2014. Timlön Belopp i kkr Kostnad Kostnad 2014 Förändring Barn- och utbildningsförvaltningen 12 370 11 120 1 250 Kommunledningskontoret 210 2 063-1 853 Kulturförvaltningen 203 288-85 Medborgarförvaltningen 3 863 2 477 1 386 Miljö- och stadsbyggnadskontoret 147 155-8 Omsorgsförvaltningen 37 544 41 569-4 025 Räddningstjänsten 2 061 2 367-306 Serviceförvaltningen* 2 478 2 478 Tekniska kontoret 1 424 1 056 368 Upphandlingsförvaltningen 6 0 6 Periodiseringspost, ej fördelad per förvaltning 733-181 914 Totalt 61 039 60 914 125 Tabell 8. Kostnader RR timlön i kkr per förvaltning. *Serviceförvaltningen startades upp -01-01, därav saknas jämförelsesiffror för 2014. Kostnaderna för timlöner är cirka 0,2 % högre jämfört med 2014. 19
Räkenskaper Räkenskaper Resultaträkning Belopp i kkr Not Budget 2014 Verksamhetens intäkter 1 429 661 376 669 Verksamhetens kostnader 2-2 007 579-1 928 416 Nettokostnader exkl avskrivningar -1 577 918-1 593 243-1 551 747 Avskrivningar 3-82 869-92 300-88 334 Verksamhetens nettokostnader -1 660 787-1 685 543-1 640 081 Skatteintäkter 4 1 398 787 1 405 192 1 348 116 Generella statsbidrag och utjämning 5 286 735 291 354 294 024 Finansiella intäkter 6 5 948 5 650 6 498 Finansiella kostnader 7-2 390-8 330-1 658 Årets resultat 28 292 8 323 6 899 Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen 28 292 6 899 Reducering av samtliga realisationsvinster -5 000-2 363 Årets balanskravsresultat 23 292 4 536 Johanna Dahl och Sara Pätel-Ericsson är samordningssjuksköterskor inom vård och omsorg i Värnamo kommun. 20
Räkenskaper Balansräkning Per 31 december (Belopp i kkr) Not 2014 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 1 526 258 1 422 941 Maskiner och inventarier 9 114 545 107 434 Finansiella anläggningstillgångar 10 73 715 69 089 Summa anläggningstillgångar 1 714 519 1 599 465 BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR 11 12 714 13 272 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd, lager och exploateringsfastigheter 12 4 798 5 638 Kortfristiga fordringar 13 149 874 122 515 Kassa och bank 14 190 189 158 578 Summa omsättningstillgångar 344 861 286 730 SUMMA TILLGÅNGAR 2 072 094 1 899 467 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Eget kapital Eget kapital 15 1 310 832 1 278 025 Därav årets resultat 28 292 6 899 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 16 28 000 28 687 Andra avsättningar 17 113 332 117 842 Summa avsättningar 141 333 146 529 Skulder Långfristiga skulder 18 240 862 134 786 Kortfristiga skulder 19 379 067 340 127 Summa skulder 619 929 474 913 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 072 094 1 899 467 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser 20 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar a 646 704 668 095 Övriga ansvarsförbindelser b 2 109 928 1 600 443 Medlemskap i Kommuninvest c 21
Räkenskaper Kassaflödesanalys Belopp i kkr Not 2014 Den löpande verksamheten Årets resultat 28 292 6 899 Justering för ej likviditetspåverkande poster 21 79 417 93 841 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 107 709 100 740 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -27 359-13 013 Ökning/minskning förråd exkl. exploateringsfastigheter 1 666-1 407 Investering i exploateringsfastigheter -2 233-1 712 Försäljning av exploateringsfastigheter 5 550 2 525 Ökning/minskning kortfristiga skulder 38 940 33 747 Kassaflöde från den löpande verksamhet 124 273 120 880 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -193 350-262 587 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 399 967 Investering i finansiella anläggningstillgångar 22-531 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 405 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -193 077-261 620 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 100 000 100 000 Amortering av långfristiga skulder 0 0 Ökning/minskning av långfristiga fordringar 23 415-458 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 100 415 99 542 Årets kassaflöde 31 611-41 198 Likvida medel vid årets början 158 578 199 776 Likvida medel vid årets slut 190 189 158 578 22
Räkenskaper Noter Not 1. Verksamhetens intäkter 2014 Försäljning, taxor och avgifter 169 375 166 032 Hyror och arrenden 42 557 42 659 Bidrag 120 558 95 242 Försäljning verksamhet och konsulttjänster 72 035 65 091 Förändring skuld flyktingmottagning 4 803 1 568 Förändring skogskonto 0 2 000 Övrigt 5 897 4 077 Jämförelsestörande post avseende återbetalning av premie till AFA 14 436 0 Summa verksamhetens intäkter 429 661 376 669 Not 5. Generella statsbidrag och utjämning 2014 Inkomstutjämningsbidrag 221 392 204 529 Strukturbidrag 3 463 3 443 Införandebidrag 0 13 276 Regleringsavgift/-bidrag -1 289 7 681 Kostnadsutjämningsbidrag, LSS 16 076 21 484 Kommunal fastighetsavgift 56 520 55 662 Generella bidrag från staten 3 194 0 Kostnadsutjämningsavgift -12 621-12 051 Summa generella statsbidrag och utjämning 286 735 294 024 Not 2. Verksamhetens kostnader 2014 Löner och pensioner inkl sociala kostnader -1 387 395-1 328 595 Förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier -79 509-80 095 Lämnade bidrag -70 938-73 560 Köp av huvudverksamhet -143 964-133 414 Diverse köpta tjänster -117 441-100 385 Hyra/lesing av lokaler, mark och anläggningstillgångar -87 497-87 212 Bränsle, energi och vatten -42 486-42 002 Kostnder för transportmedel, transporter och resor -53 757-55 068 Övriga kostnader -26 601-24 466 Förändring fastighetsunderhållsreserv 4 805 11 044 Förändring deponireserv -5 325-554 Förändring VA-investeringsfond 2 484-14 545 Förändring fritidsanläggningar underhållsfond 45 436 Summa verksamhetens kostnader -2 007 579-1 928 416 Not 3. Avskrivningar 2014 Avskrivning byggnader och anläggningar enl plan -42 109-54 981 Avskrivning maskiner och inventarier enligt plan -35 068-33 346 Nedskrivning, anläggningstillgångar -5 692-7 Summa avskrivningar -82 869-88 334 Not 4. Skatteintäkter 2014 Preliminär allmän kommunalskatt 1 402 706 1 355 529 Slutavräkningsdifferens allmän kommunalskatt föregående år Preliminär slutavräkning allmän kommunalskatt innevarande år Mellankommunal kostnadsutjämning inom Jönköpings län -2 561-3 600 1 432 232-2 790-4 045 Summa skatteintäkter 1 398 787 1 348 116 Not 6. Finansiella intäkter 2014 Ränteintäkter 69 1 401 Utdelningar 1 511 1 507 Erhållna borgensavgifter 3 369 2 859 Övriga finansiella intäkter 999 731 Summa finansiella intäkter 5 948 6 498 Not 7. Finansiella kostnader 2014 Ränta pensionsavsättning -159-392 Övriga räntekostnader och finansiella kostnader -2 231-1 266 Summa finansiella kostnader -2 390-1 658 Not 8. Mark, byggnader och anläggningar 2014 Redovisat värde vid årets början 1 422 941 1 250 679 Årets investeringar 151 099 228 455 Årets avyttringar/utrangeringar -16 0 Årets avskrivningar -42 109-54 981 Årets nedskrivningar -5 599 0 Omklassificeringar -58-1 212 Redovisat värde vid årets slut 1 526 258 1 422 941 Avskrivningstider 0-80 år 0-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Not 9. Maskiner och inventarier 2014 Redovisat värde vid årets början 107 434 106 982 Årets investeringar 42 251 34 132 Årets avyttringar/utrangeringar -37-298 Årets avskrivningar -35 068-33 353 Årets nedskrivningar -92 0 Omklassificeringar 57-29 Redovisat värde vid årets slut 114 545 107 434 Avskrivningstider 3-50 år 3-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga maskiner och inventarier. 23