Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Relevanta dokument
Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem?

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! Sidan 1

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

Infektioner hos barn i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

Infektioner hos barn i förskolan

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Streptokockinfektioner

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Om infektioner och smitta i förskolan

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades och ersätter tidigare versioner

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Karin Persson

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna

Anvisningar för sjuka barn

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Policy vid barns sjukdom

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Grupp A streptokocker återkommande problem. Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Frisk utan antibiotika

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

När behöver vi antibiotika?

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

HYFS föräldrautbildning

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

När Ditt barn blir sjukt!

Henriks Hage Förskola

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Frisk utan antibiotika

Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan Manual för sjukfrånvaroregistrering i webbenkäten

När ditt barn blir sjukt!

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Sjukdomspolicy förskola

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Barn, infektioner och antibiotika

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

HYFS - Hygiensjuksköterska i förskolan Sjukfrånvaroregistrering

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Övre luftvägsinfektioner hos barn

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Halsont - faryngotonsillit

Marianne Bengtsson Smittskyddsenheten Marianne Bengtsson, Friskare barn i förskolan

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Antibiotikaanvändning i fokus

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Frisk utan antibiotika

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC

Hygienrutiner på förskolan

Lätt att jämföra dina resultat med

Vanliga sjukdomar A-Ö

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Frisk utan antibiotika

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

Luftvägsinfektioner - övre - nedre. Urinvägsinfektioner - nedre - övre

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Barnsäkerhet, infektioner och egenvård.

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Transkript:

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö

Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9

procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14 dagar 15 - dagar 40 30 20 10 0 18-mån flickor 18-mån pojkar 19 mån - 3 år syskon 4-6 år syskon 7-17 år syskon mammor pappor Hedin K et al. Scand J Prim Health Care 2006;24:98-103.

procent 16 14 Läkarbesök och antibiotikabehandling vid infektionsepisod Läkarbesök Antibiotikabehandling 12 10 8 6 4 2 0 18 - mån flickor 18 - mån pojkar 19 mån 3 år syskon 4-6 år syskon 7-17 år syskon mammor pappor Hedin K et al. Scand J Prim Health Care 2006;24:98-103.

Diagnoser i primärvården vid luftvägsinfektioner procent 45 40 35 0-2 år 3-7 år 30 25 20 15 10 5 0 halsfluss svalgkatarr förkylning öroninflammation bihåleinflammation lunginflammation luftrörskatarr ospecificerat Andre et al. Scand J Infect Dis 2005;37:863-69.

procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Andel barn med barnomsorg Andel barn i förskola Andel barn i familjedaghem Andel barn i barnomsorg totalt 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 0 1 3 5 7 9 År

Fördelning av 18-månadersbarn efter antal dagar med symtom under månaden procent 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 barn i förskola hemmabarn 0 dagar 1-7 dagar 8-14 dagar 15 - dagar Hedin et al Acta Pediatrica 2007;96:1059-1063

Barnomsorg i grupp ökar risken för luftvägsinfektioner har störst påverkan på barn yngre än tre år 20-30% av luftvägsinfektionerna förklaras av förskolevistelsen i sig Fleming et al. Pediatrics 1987;79:55-60. Hurwitz et al. Pediatrics 1991;87:62-9. Nafstad et al. Pediatrics 1999; 103:753-8.

Effekter av intervention Störst effekt i småbarnsgrupper (<2-3 år) Över lag blygsamma till måttliga effekter Bättre effekt på gastroenteriter än luftvägsinfektioner Breda interventionsprogram gör det svårt att uttala sig om effekten av enskilda åtgärder.

Handdesinfektion Handsprit till förskolebarn och förskolepersonal 30 veckor under vinterhalvåret 2004-2005 Frånvaron pga infektioner minskade med 12 % Lennell et al. Acta Paediatrica 2008;97:1672-80

Procent dagar man varit hemma och dagar då socialförsäkringen använts. procent 35 30 Hemma Socialförsäkring 25 20 15 10 5 0 18-mån flickor 18-mån pojkar 19 m - 3 år syskon 4-6 år syskon 7-17 år syskon mammor pappor Hedin K et al. Scand J Prim Health Care 2006;24:98-103.

Tele Q s vardag

Bärarskap i olika åldrar procent 35 30 2 mån 10 mån 18 mån 25 20 15 10 5 0 H. influenzae S. pneumoniae Aniansson et al. J Infect Dis 1992;165: suppl

Akut mediaotit - öroninflammation

Rhinosinuit - bihåleinflammation

Etmoidit är mycket ovanligt

Faryngotonsillit - halsfluss

Bärarskap av S.p hos friska Förskolebarn 7-11% Skolbarn 6-8% Vuxna <1% Utbrott av infektioner med S.p kan snabbt ge ett bärarskap på över 60% Strömberg et al. Scand J Infect Dis 1988;20:411-7. Gunnarsson et al. Scand J Prim Health Care 1997;15:149-55. Falck G. Pediatr Infect Dis J 1992;11:914-9.

Övriga symtom som kan tyda på S.p ( streptokock ) infektion Snabbt insjuknande Kraftiga svalgsmärtor Petechier i gommen Röd svullen uvula Smultrontunga Circumoral blekhet Munvinkelragader Scarlatiniformt utslag Impetigo Paronykier

Antibiotika och tillfrisknande vid S.p Halsont: tiden förkortas med 1-2 dagar Feber: förkortas med ca 1 dygn Allmäntillstånd: efter 2 dagars behandling, 8 timmars vinst Återgång till arbete/skola: ingen skillnad Info Läkemedelsverket 7/8:2001

Nedre luftvägsinfektion Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket 3:2008 21 Bakgrundsdokumentation

Hay et al. Family Practice 2003;20:696-705

Nedre luftvägsinfektion Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket 3:2008 21 Bakgrundsdokumentation

Konjunktivit - ögoninflammation

Möjliga riskfaktorer Barnets ålder Timmar per vecka Tid i barnomsorg Barntäthet Barngruppernas storlek och struktur Utevistelse och utomhusmiljö Inomhusmiljö (?) (ventilation, lekytor, köksutrymmen mm) Hygienrutiner fr.a handtvätt o blöjbyten

Centorkriterier Feber 38,5 grader Ömmande käkvinkeladeniter Beläggningar på tonsillerna Frånvaro av hosta Andel positiva odlingar vid 1 symtom - 10% 2-20% 3-40% 4 50-60%

Pneumoni -lunginflammation

Riktlinjer procent skrivna riktlinjer riktlinjer men ej nedskrivna inga riktlinjer Har ni riktlinjer för när barnen bör stanna hemma vid sjukdom? 53 43 3,7 Har ni riktlinjer för handtvätt hos barnen? 10 82 7,7 Har ni riktlinjer för handtvätt hos personalen? 0,9 51 48 Har ni riktlinjer för hygienrutiner vid blöjbyte? 3 74 22 viktade data

Hur många gånger har det på förskolan varit utbildning om infektioner och smitta de två senaste åren? procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 1 2 viktade data

Faktorer av betydelse för lägre Odds ratio sjukfrånvaro 7 6 7 6 OR Hi Lo 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 0 Har mindre än 50 barn Har kontakt med bvc 0

Sjukdomar med ökad sjuklighet bland barn i förskolan Tarminfektioner: Luftvägsinfektioner Diarré Hepatit A Vanlig förkylning Akut mediaotit (Sinuit Faryngit Pneumoni)

Sjukdomar med ökad sjuklighet Invasiva bakteriella infektioner Herpesvirusinf. Hudinfektioner forts. Hem. Influenzae typ b Meningokockinfektion Pneumokockinfektion CMV Varicella-zoster Herpes simplex (Impetigo Skabb, huvudlöss Ringorm)