EN PROCESSHANDLEDNING OM ATT ARBETA ONLINE MED UNGA HEMMASITTARE. Åsa Sundelin och Marit Sahlström

EN PROCESSHANDLEDNING OM ATT ARBETA ONLINE MED UNGA HEMMASITTARE av Åsa Sundelin och Marit Sahlström 2012 3

FÖRORD Det som du nu håller i din hand är ett material som vi på Oneeighty sammanställt för att vi vill göra skillnad. Vi har under fem år jobbat med att finna metoder för att hjälpa och stötta unga hemmasittande elever tillbaka till ett positivt sammanhang. Det vi funnit är att det går att hitta metoder om man ser bortom det uppenbara. Vi på Oneeighty har under dessa år jobbat med 26 hemmasittande elever i årskurs 6 9. De har varit frånvarande från skolan i allt mellan 6 månader och 7 år. Vi har arbetat med dessa unga online för att de ska kunna återgå till ett socialt sammanhang som fungerar för dem, helst skolan. Våra unga har kommit i kontakt med oss via skolor och socialtjänster runt om i Sverige. Vi hoppas att du genom att ta del av vårt material kan få nya idéer och finna andra och framkomliga vägar att nå de unga som väljer bort skolan. Att hjälpa en ung människa tillbaka till en positiv social situation är inte bara vår uppgift och skyldighet som vuxna och pedagoger det är också en investering för framtiden. Materialet är inte avsett att läsas som en manual där man metodiskt följer ett givet mönster eller tillvägagångssätt. Det är ett beskrivande material som visar exempel på en process och ett förhållningssätt till den individ man möter, men även ett förhållningssätt till kunskap formell och informell. Tanken är att du genom att ta del av våra erfarenheter ska få nya idéer, se nya möjligheter och lära dig nya metoder för att nå och stötta de unga du möter. först om det mänskliga mötet, om respekt och bekräftelse, och därefter om att stötta och finna framkomliga vägar för den unga, med stöd av vår profession och våra kunskaper om och erfarenheter av det samhälle som vi är en del av. Den ungas beslut att inte delta i skolan och därmed frångå normen är drastiskt och har i de flesta fall byggts upp under lång tid. De unga som väljer bort skolan och det sociala sammanhanget gör det inte utan anledning, och det finns lika många orsaker som det finns unga som sitter hemma. För att återvinna förtroendet hos dessa unga krävs tid och engagemang och en strävan efter att se individen och hans eller hennes inneboende potential. Alla unga vi mött VILL vara en del av det samhälle som vi lever i men har ofta inte verktygen och förmågan att hjälpa sig själva tillbaka. Vi i Oneeighty har för att nå de unga fokuserat på att möta dem på den digitala arenan, som fått ökad betydelse för de flesta unga. Öppnat en relation via bakdörren, nyttjat de kommunikationskanaler som står dem nära. 1 Sökt finna möjligheter och lösningar för dem som valt bort medverkan i sin egen generations sociala kultur. Tekniken har varit vår farkost, och förhållningssättet till de unga och vår kunskapssyn är anledningen till att vi har lyckats. Den målgrupp som vi valt att fokusera på är ungdomar i grundskolans år 6 till 9, men de arbetsprocesser och verktyg som vi beskriver Det finns inga givna eller självklara vägar för oss vuxna att få kontakt med och skapa en relation till en ung människa. Det handlar 1.Cecilia Löfberg, Margareta Aspàn, Digitala erbjudanden, Ungas erfarenheter av information, stöd och samspel med vuxna online (US-AB, 2011, s. 32 42). 5

här kan användas i betydligt fler sammanhang gymnasieskolan, socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin osv. De exempel vi använder oss av i boken är hämtade från vår verksamhet med elever för att tydligt visa hur vi jobbar och tänker kring processerna. Alla namn är fingerade och vi har förändrat delar av innehållet för att skydda de unga som tidigare medverkat i Oneeighty. Vi vet nu att det går att förändra villkoren för alla unga i skolan. Här har ni nu möjlighet att utifrån våra erfarenheter pröva något som verkligen kan göra skillnad för de unga som väljer bort skolan. Under de fem år som vi jobbat med Oneeighty har vi lärt oss massor om väldigt mycket. Vi har utgått från vår starka övertygelse att alla kan och vill, att om man hittar rätt så kan man lyckas. Vi har träffat unga människor med driv och kunskap men även de som helt tappat sugen och motivationen. Oneeighty som process och metod är definitivt ett sätt att nå unga människor via andra kanaler än de traditionella. Det finns sällan några snabba lösningar, men alla unga elever kan bli hjälpta om man möter dem där de är och ser dem för dem de är. Att lyckas kräver att vi först möter de unga som medmänniskor och därefter med hjälp av vår erfarenhet och kunskap finner fungerande vägar i samspel med de unga. Handledning till materialet För att få ut mesta möjliga av detta material i din egen profession är tanken att du själv i viss mån ska kunna utforma och strukturera materialet utifrån dina önskemål och behov. Vi har valt att paketera det i en pärm för att innehållet ska kunna vara dynamiskt. Vi har även för avsikt att ta fram fler exempel på digitala möten med unga allteftersom vi driver verksamheten i Oneeighty vidare. Den första delen handlar om de styrande förutsättningarna, som ligger till grund för våra resonemang kring lärande och förhållningssätt till unga individer. Det handlar om hur vi anser att människan, ung som gammal, bör bemötas. Det handlar om kunskapssyn och motivation, det handlar om att vara där de unga är och utnyttja deras kultur för att lära. Det handlar om att tillhandahålla och problematisera de kommunikationsverktyg som står till buds nu och i framtiden. Det handlar om vikten av kultur, perspektiv, meningsskapande och relevans. Därefter kommer en genomgång av vad vi rent juridiskt och utifrån skolans styrdokument lutar oss mot för att legitimera vår verksamhet och vår kunskapsprocess. I avsnittet Resultat tar vi upp några av de effekter de unga har upplevt under vår tid tillsammans. Vi visar även på föräldrars reaktioner på Oneeightys verksamhet och hur den har påverkat deras ungdomar. I avsnitten Modell och Metod berättar vi vad Oneeightymodellen står för och beskriver den metod vi arbetat fram. Därefter påbörjar vi beskrivningen av hur vi jobbat inom Oneeighty. Först beskriver vi den s.k. introduktionsdelen. Där jobbar vi under två månader med att försöka lära känna och förstå de unga och komma fram till hur vi ska kunna ta dem vidare. Introduktionsdelen innehåller våra ingångar till diskussioner och relationsskapande. Detta är endast exempel på vad vi har använt oss av och frågeställningar som har fungerat med de unga som vi jobbat med hittills. Här får ni ta del av två introduktionsrapporter som efter två månader lämnas till skola och vårdnadshavare när den unga har korrigerat och godkänt. Hugo och Aisha är en fiktiv beskrivning av hur vi jobbat tillsammans med våra unga i Oneeighty. De är baserade på de unga som medverkat i Oneeighty. Här beskriver vi hur vi försöker lyfta den unga och hans eller hennes kunskaper och koppla det till en lärandeprocess samt påvisa förmågor och kunskaper hos den unga. Under Verktyg tar vi upp några av de konkreta verktyg och kommunikationsplattformar som vi använt oss av för att jobba online med de unga. Vi diskuterar också vissa tidsenliga fenomen som vi stött på i vårt arbete tillsammans. Efter dessa första delar kommer de avsnitt som mer ingående beskriver verksamheten i Oneeighty, våra resultat, erfarenheter och 6 7

reflektioner samt slutsatser kring vårt femåriga arbete med unga hemmasittare. Här berättar vi om de nätverk som finns att tillgå runt de unga och om deras arbete som vi har sett det under vår tid med dem. Vi reflekterar även kring vår kontakt med kommuner och pedagoger vid de skolor som vi samarbetat med under denna tid. Styrande förutsättningar Oneeightys styrande förutsättningar är ett antal huvudpunkter som vi har funnit vara viktiga nycklar för att stötta unga på vägen tillbaka till ett positivt sammanhang. Huvudperson Om jag vill lyckas föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv, om hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst måste jag förstå det hon förstår. Søren Kierkegaard 1 Unga människor har rätt till samma behandling som alla andra. Man ska möta alla människor med respekt och ett öppet sinne. Om vi respekterar andra för de individer de är kommer även de att respektera oss tillbaka. 2 Många unga som vi mött har en problematisk historia kring sin skolgång. Många känner sig av olika anledningar kränkta, och de flesta har tappat tilliten till inte bara sin egen förmåga utan även till skolan och resten av vuxenvärlden. Många har upplevt otaliga möten där de själva inte varit delaktiga utan där andra, från olika professioner, försökt finna lösningar som ska fungera. Många gånger upplever de unga att de inte blir tagna på allvar eller att man inte ens lyssnar på dem. 3 Att bygga upp något som är trasigt tar tid och kräver tålamod. Det krävs att den unga blir sedd och bekräftad för den person som han eller hon är. Att bli sedd och respekterad är grundbulten för att människan ska må bra och kunna växa. Att må bra krävs för att man ska kunna lära nytt och våga dela med sig av sig själv till andra. Vi utgår därför från elevens egna intressen för att legitimera den ungas egen kunskap och intresse som formell kunskap. Eftersom mycket av de ungas informella kunskap är specifik krävs att den unga vägleder den vuxna, och man vänder därmed på den traditionella makten och ordningen där den vuxna ofta har företräde. 4 För att bli kompetent i sitt eget intresse och sin kultur krävs ett lärande 1. Søren Kierkegaard, Till Eftertanke, Synspunktet for min Forfattervirksomhed (Gyldendal, 1906, s. 619). 2. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna: artikel 22, (http://www.humanrights.gov.se/extra/pod/?module_instance=2). 3. Patrik Hernwall, Barn som informanter om det nya samhället, i A. Bron, & A. Gustavsson (red.), Pedagogik som vetenskap. En vänbok till Birgitta Qvarsell (Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. 2004, s. 349 367). 4. Ivar Frones, Among Peers. On the Meaning of Peers in the Process of Socialization (Scandinavian University Press, Oslo, 1995, s. 163). 8 9

och det återfinner vi hos alla de unga vi arbetat med. Pedagogens roll blir därefter att identifiera formell kunskap i den informella kunskapen. Det är den unga själv som har ansvar för och styr sin inlärningsprocess. Vi jobbar gemensamt utifrån den ungas egna önskemål. Den unga får alltid först godkänna det material som vi lämnar över till skola och föräldrar. Vi vill att den unga blir delaktig i de beslut som fattas och tar en aktiv roll i sin utveckling och sitt eget lärande. Kunskap Den enda förnuftiga reaktionen är att förverkliga ett fördjupat kunskapsbegrepp. Kunskaper värda namnet kommer att ses som en integrerad del av en människas personlighet och inte något som man snabbt kan avkoda i en lappskrivning... Det är inte betygens piskor eller morötter som förmår henne utan hennes eget intresse, det vill säga hennes inre motivation. 5 Alla de unga vi möter besitter kunskaper. Det kan vara allt ifrån en gedigen kunskap om sportbilar till kunskap om hur man strategiskt lägger upp ett anfall för att ta en viktig boss i ett dataspel. Kunskap om hur man bakar en fluffig sockerkaka eller traditionell skolkunskap. Den kunskap man förmedlar i skolan är ofta gemensam, medan den specifika kunskap som utgår från ett intresse eller en passion ofta är unik och inhämtad av den unga själv via de kanaler som finns att tillgå. information för att bedöma en elevs kunskap, dvs. inte bara den kunskap som redovisas eller efterfrågas i skolan. 6 Vi har mött elever som pratar och skriver flytande engelska men inte har betyg i engelska, de som skriver böcker men inte har något svenskbetyg, de som har svart bälte i japansk kampsport men inte har vare sig betyg eller omdöme i idrott och hälsa. Ofta ges skolan inte tillfälle att ta del av dessa kunskaper på grund av att eleverna inte har förtroende att lämna över dem till skolan. Det kan handla om att skolan inte visar intresse för eller väljer att inte värdera de kunskaper som ligger utanför de lokala kursplaneringarna, eller att de unga inte tror att det de gör utanför skolan har något med skolans formella lärande att göra. Alla unga ska ha rätten att lyckas. Vi menar att man bör se på lärande ur ett holistiskt perspektiv, där allt hänger samman och skapar sammanhang och mönster. Sammanhanget är en förutsättning för att få djupare förståelse för vår omvärld. 7 I Oneeighty har vi försökt att inte dela upp världen i olika discipliner eftersom inget är delbart med något annat. Att t.ex. berätta om vår historia utan att blanda in religion är att inte ge den unga hela bilden. Allt bör sättas in i ett sammanhang för att bli begripligt. Vi är förutbestämda att skapa helhet av delar, se sammanhang för att göra verkligheten begriplig. Peter Gärdenfors talar om att en av människans starka drifter är att aktivt söka mönster när hon tolkar världen. 8 Och finns det inte tydliga mönster fyller den mänskliga hjärnan i det som saknas. Människan söker ständigt efter helheten och sammanhanget. Vi tror att vi genom att fokusera på egna intressen kopplar ihop lek med lärande, lust och motivation och att detta tillsammans skapar nytt driv och ny kunskap. 9 Vi tror att det är nödvändigt att använda sig av dagens teknik och verktyg för att skapa förutsättningar för de unga att bli kompetenta samhällsmedborgare i framtiden. Det har visat sig att kollaborativa plattformar där man lär genom att gemensamt medverka till informationsflödet spelar en viktig roll i framtidens lärande. 10 Vi tror på att ge eleverna verktyg för att själva kunna berätta och förmedla sig, så att de i sin tur kan fängsla och förändra insikter och perspektiv hos våra andra medmänniskor. 11 När sedan förtroendet för det egna kunskapandet och dess relevans blir tydlig har man kommit en bit på väg. Vi har inte träffat en enda ung person som inte vill lyckas i grundskolan. Kommunikation The new information technologies, including the Internet, are currently being used to do more efficiently tasks that we have done for many years: the exchange of information, access of archives, advertising and the rest. It remains to be seen whether the new technology will enable us to do things that we have never done before, rather than simply do them in a more convenient and faster way 12 Vi kommunicerar som aldrig förr. De unga som vi möter har möjlighet att med teknikens hjälp finna likasinnade, få nya impulser, nya vänner och nya perspektiv i en värld som saknar tid och rum. Det är ett erbjudande som de flesta av våra unga utnyttjar. På Internet är det inte bara texter som skapas och publiceras, utan även andra medier har tagit sin plats på arenan. Video, radio och bildmedierna tar numera stor plats i barnens och de ungas kommunikativa värld. Chattar och sociala kommunikationsplattformar som Facebook men även onlinespelvärldar har blivit arenor för att både förmedla information och diskutera frågor som engagerar. De unga saknar ofta vuxenstöd ute på dessa arenor och de utmanas därmed att själva vara garanter för innehåll och förhållningssätt. Ofta gör de detta med bravur och skapar själva strategier för att lösa de problem och situationer de stöter på, men vi vuxna bör finnas med för att bidra med vårt kunnande i den stora värld som är så lättillgänglig i och med teknikens utveckling. 13 ALLA KAN NÅGOT OM NÅGONTING Många unga som vi möter har tappat förtroendet för sitt eget lärande utifrån ett skolperspektiv. De vet hur man tar reda på det man behöver veta men de tror inte att detta är kopplat till kunskapande. Enligt Lgr 11 och tidigare Lpo 94 SKA skolan ta in all tillgänglig 5. Sven-Eric Liedman, Hets! En bok om skolan (Bonnier, 2011, s. 269 270). 6. Lgr-11, 2.7 Bedömning och betyg (http://skolverket.se/polopoly_fs/1.142363!menu/article/attachment/ Lgr11_kap1_2.pdf, s. 18). 7. Howard Gardner, Five minds for the future (Harvard Business School Press, cop. 2006, s. 47 50). 8. Peter Gärdenfors, Fängslande information (Natur och kultur, 1996, s. 62, 134). 9. Sven-Eric Liedman, Ett oändligt äventyr (Albert Bonniers Förlag, s. 27 29). Daniel Pink, A Whole New Mind (Cyan Books, s. 193 194). 10. Educause 2007, lärandekonferens för högre utbildning, Seattle. 11. Daniel Pink, A Whole New Mind (Cyan Books, 2006, s. 100 115). 12. Ken Robinson, Out of our Minds, Learning to be Creative, (Capstone, cop. 2001, s. 173). 13 Elza Dunkels, Bridging the Distance (Umeå universitet, 2007, s. 13 16). 10 11

Tekniken är en förlängning av oss själva, an extention of man. 14 Vi använder tekniken för att underlätta för oss, precis som när boktryckarkonsten gav oss möjlighet att lagra information utanför vårt begränsade minne. 15 Datorn gör snabbt matematiska beräkningar åt oss, Internet låter oss kommunicera med hela världen utan fördröjning och få tillgång till en hel värld av erfarenheter och information. Den globala byn är ytterst närvarande. 16 I och med ny teknik förändras också vi själva och den kultur vi lever i. Internet har förändrat och kommer att fortsätta att förändra vårt sätt att tänka och framför allt vårt sätt att lära under lång tid framöver. Vi på Oneeighty menar att en av de viktiga lärdomar ungdomar bör få under sin tid i skolan är att förhålla sig till skrivna och medierade källor. Om de kan verifiera information från alla upptänkliga källor finns förutsättningarna för de unga att klara sig bättre i framtiden. Internet huserar mer information än något bibliotek någonsin har haft. Det gäller att förhålla sig till all denna information och känna till metoder för att avgöra vilken information som befinner sig närmast sanningen. Vi vuxna måste dela med oss av den kunskap vi tillskansat oss under våra liv eftersom det ställs mycket större krav på dagens ungdomar att validera och sortera i Internets bottenlösa källor. den bör bedömas. Frågan kring jämlik bedömning har varit uppe till diskussion ett flertal gånger de senaste åren. Vad är kunskap? Vad är det vi lär utanför skolan? Bedömer skolan allt det vi kan? Är skolans kunskapskrav i samklang med samhällets framtida behov? Bedömningen av de ungas kunskaper ska ske utifrån skolans styrdokument, Lgr 11. Vi menar att pedagoger behöver kunna bedöma den formella kunskap som skolan efterfrågar men även utveckla förmågan att bedöma den informella kunskap och det arbete som de unga utvecklar och redovisar på andra arenor. Till en början handlade det i Oneeighty framför allt om att uppmärksamma de unga på att den kunskap de besitter, oavsett ämne eller område, går att koppla till skolans styrdokument. Att skriva om sitt största intresse, att kommunicera i chattar på engelska, att skapa filmer och musik för sin egen skull ÄR kunskap och kan/ska bedömas utifrån skolans styrdokument. De unga vi har arbetat med har många gånger varit frånvarande under lång tid, allt mellan ett halvår och sju år, och deras förtroende för sig själva och andra är ofta väldigt långt. Att bygga upp förtroende är därför det första som krävs för att relationen ska kunna växa så att förutsättningar för lärande skapas. Det tar tid. Att känna in situationer och vad den unga har för behov kräver en pedagog med en enorm fingertoppskänsla. Lyhördhet, ödmjukhet och respekt är ledord. Kontakten online är flyktig och unga som känner sig kränkta eller upplever att vuxna inte lyssnar på dem eller inte tar dem på allvar försvinner lätt från chatten. 18 Den vuxnas roll online är främst den som lyssnare och coach, men även som elev. Under vår tid i Oneeighty har de unga lärt oss otroligt mycket om saker som vi inte känt till eller haft kunskap om. Den vuxnas roll är framför allt att veta hur man finner verktyg för att lära mer och att guida den unga till både ett källkritiskt förhållningssätt och ytterligare information och kunskap, men också att se de formella kraven i det informella lärandet. Det är viktigt för dagens unga att vara uppkopplade, inloggade och ha koll på vad som händer på nätet. Här pågår ett konstant kulturskapande, och det är viktigt att vara en del av sin kultur. Att vara en del av ett större sammanhang är viktigare än någonsin när man är tonåring. Under dessa år är man som starkast men också väldigt sårbar. Då är det viktigt att tillhöra. Internet är för ungdomarna idag en kultur- och nationsskapande arena på ungefär samma sätt som kanal 1 och 2 var för 60-talisterna. 20 Undersökningar visar att dagens unga ägnar mer tid på Internet än åt att se på tv. 21 Var skapar de sin framtida kultur? Förmodligen är det så att de flesta unga i vårt land delvis både konsumerar, producerar, kommunicerar och definierar sin egen generationskultur på Internet. Dagens unga lägger betydligt mer tid på medier än vad de unga på 80-talet gjorde. För oss som jobbar med unga är det framför allt viktigt just nu att inte ta för givet att de mönster som fungerade för oss är de som gäller för dagens unga. Vi måste ta av våra kulturella glasögon och se de unga och deras kultur utan våra egna filter mot verkligheten. Samtida pedagog Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. 17 Att kommunicera online med unga är inte bara en teknisk utmaning för många vuxna. Många vuxna är ovana att kommunicera i chatt och har därför inte utnyttjat eller upplevt detta mediums styrkor och svagheter. Kultur Människan formar alltid sin kultur samtidigt som hon är formad av den 19 Det finns en rad olika motivationsfaktorer som gör att vi människor lär oss saker. En av dem är att vi vill vara en del av något större. Bra eller dåligt Kritiker, debattörer och rekommenderare utgår ifrån, och värderar, hur vuxna kan eller bör använda barnkulturen för sina egna, vuxna syften men är helt ointresserade av att söka förstå och acceptera barns användning för sina ändamål. 22 14. Marchall McLuhan, Understanding Media: The Extension of Man (Routledge, 2001, s. 384 385). 20. Ibid (s. 59, 64, 68). Att bedöma kunskap är något som lärare haft monopol på i alla tider. Skolan och myndigheten har tillsammans i statliga styrdokument formulerat vilken kunskap som ska föras vidare och hur 15. Walter J Ong, Muntlig och skriftlig kultur (Anthropos, 1991, s. 37). 16. Marchall McLuhan, Media (Routledge, 2001, s. 325 326). 17. Lgr 11, kapitel 2.7 (s. 18). 18. Viktiga samtal med barn och ungdomar, UR Samtiden Bok och bibliotek 2010 (http://urplay.se/160076). 19. Ulf Hannertz (red.), Medier och Kulturer,, Peter Dahl- gren, TV och våra kulturella referensramar (Carlsson, 1999, s. 63). 21. Svenskarna och Internet 2007, nedladdat den 10 december 2007 (http://www.wii.se/ content/view/67/32/lang,se/). 22. Margareta Rönnberg, Den förförda barnkulturen? Om den kommersiella masskulturen (Centrum för barnkulturforskning, 1988, s. 115). 12 13

Vuxna har ofta företräde att bedöma vad som är bra eller dålig kunskap, bra och dålig kultur. Margareta Rönnberg problematiserar begreppet skräpkultur i boken Den förförda barnkulturen?. Hon menar att det som avgör vad som officiellt är bra eller dålig kultur är vem som har definitionsmonopolet. 23 För att kunna skapa en per definition bra kultur måste det också finnas en dålig kultur eller skräpkultur som den goda kan jämföras med. Detta förstärker kulturella hierarkier där de som konsumerar bra kultur också står över dem som konsumerar dålig kultur. Barn har alltid varit underordnade och dominerade av de vuxna och därför är det de vuxna som definierar vad som är skräp för barnen. Men, menar Margareta Rönnberg, detta visar endast på okunnighet hos de vuxna och en oförmåga att se hur barn tänker, känner, ser, förstår och fungerar. 24 Rönnberg menar även att de vuxnas aversion mot skräpkulturen många gånger verkar handla om deras egen rädsla för de stora anonyma mängder som produceras av barnens kultur. De vuxna tycks enligt författaren föredra kultur som är exklusiv, individuell och unik. 25 Men enligt Rönnberg strider detta helt mot barnens eget kulturbeteende. Hon menar att barn inte vill känna sig unika utan vill vara en del av en helhet. Merparten av barnens egna aktiviteter karakteriseras av ett socialt sammanhang där de delar med sig till varandra. De söker sig aktivt till sociala kontexter där de kan skapa tolkningsscheman och modeller för att komma närmare en förståelse för sin egen identitet. Att vuxna i många avseenden validerar vad som är bra eller dåligt eller agerar moraliserande och fördömande i samtal med unga är en vanlig orsak till att unga drar sig för att dela sina funderingar och tankar med vuxna. 23. Ibid (s. 115). 24. Ibid (s. 115). 25. Ibid (s. 117). Kommunikation mellan vuxna och barn präglas ofta av en vertikal relation där den vuxna har övertaget. 26 Online är relationen en annan än i face to face -situationer. De unga har en större möjlighet att förskjuta denna maktrelation något för att kommunicera på mer lika villkor. 27 Vi menar att det är viktigt att finnas med som samtalspartner i ALLA frågor som de unga tar upp med oss vuxna. Om vi frånsäger oss vuxenansvaret i vissa känsliga frågor lämnar vi de unga att själva värdera och komma fram till slutsatser i svåra frågor och funderingar. I och med Internet och tillgången till en ofantlig mängd information, från mer eller mindre trovärdiga eller lämpliga källor, utsätts de unga för fler intryck och tvivelaktiga sanningar än vi vuxna oftast är medvetna om. Ingen fråga eller fundering från de unga bör därför avvisas. Vi behöver ta dem och deras frågor på allvar. 26 Cecilia Löfberg, Margareta Aspàn, Digitala erbjudanden, Ungas erfarenheter av information, stöd och samspel med vuxna online (US-AB, 2011, s. 64). 27 Ibid. (s. 63, 66). 27 Ibid. (s. 68). RÄTTESNÖREN Oneeightys verksamhet har alltid utgått från gällande styrdokument och lagar som fastställer skolans uppdrag och mål. Under arbetet med att utveckla våra metoder i Oneeighty har vi ägnat mycket tid och funderingar åt hur man ska tolka och hur man kan legitimera all typ av kunskap utan att frångå skolans styrdokument. Eftersom vi ofta jobbar med kunskap som inte finns med i skolans ordinarie kursplaner har våra pedagogiska diskussioner varit livliga och givande. Man kan finna formella kunskapsingångar i nästan all informell kunskap. Vårt fokus har alltid varit att hjälpa unga hemmasittare tillbaka till ett positivt socialt sammanhang. De lagar och regler som omger unga individer har alla som främsta syfte att stötta och hjälpa men kan i vissa lägen få motsatt verkan. Vi på Oneeighty har försökt att i alla lägen finna lösningar utifrån vårt uppdrag. Här presenteras de rättesnören som vi har funnit stärker vårt arbete. Läroplanen Lgr 11 Riktlinjer Läraren ska: genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. 28 Skollagen kap 3 Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. 28. Lgr 11, 2.7 Bedömning och betyg (http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.142363!menu/ article/attachment/ Lgr11_kap1_2.pdf, s. 18). 14 15

Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning 11 Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Anpassad studiegång 12 Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. 29 Barnkonventionen Artikel 29 1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning ska syfta till att (a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga; (b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de principer som uppställts i Förenta nationernas stadga; (c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen; (d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar; (e) utveckla respekt för naturmiljön. Artikel 13 1. Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. Utövandet av denna rätt får underkastas vissa inskränkningar men endast sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga (a) för att respektera andra personers rättigheter eller anseende; eller (b) för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public) eller folkhälsan eller den allmänna sedligheten. 30 Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna Artikel 22 Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes männis- kovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser. Artikel 26 1. Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen ska vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära utbildningen ska vara obligatorisk. Yrkesutbildning och teknisk utbildning ska vara tillgänglig för alla. Den högre utbildningen ska vara öppen för alla med hänsyn till deras förmåga. 2. Utbildningen ska syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utbildningen ska också främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt främja Förenta nationernas verksamhet för fredens bevarande. 3. Rätten att välja utbildning för barnen tillkommer i första hand deras föräldrar. 31 29. Skollagen (http://www.riksdagen.se/webbnav/index. aspx?nid=3911&bet=2010:800#k3) 30. Barnkonvention, FN:s konvention om barnets rättigheter (http://www.unicef.se/assets/ barnkonventionen.pdf) 31. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 22 (http://www.humanrights.gov.se/extra/ pod/?id=71&module_instance=6&action=pod_show). 16 17

RESULTAT Under våra fem år har vi arbetat med 26 unga hemmasittare. Det är svårt att diskutera resultat utifrån den här gruppen unga eftersom referensgrupper inte finns att tillgå och orsakerna till att man inte går i skolan är ytterst individuella. Man kan inte veta vad som skulle ha skett om dessa unga inte haft tillgång till Oneeighty. Vi bedriver en frivillig verksamhet och de unga som vi har jobbat med under dessa år har självklart olika närvaro med oss i Oneeighty. Vi har funnits online tio timmar i veckan på realtidschatt. Vad vi kan se är att fem av de unga har valt att frivilligt vara uppkopplade med oss på Oneeighty mer än 70% av tiden. 13 av de unga har varit uppkopplade mellan 30 och 70% av tiden och sex elever har låg uppkoppling, under 30% av tiden varje vecka. Endast två av 26 har valt att inte kommunicera alls. Detta ska sättas i relation till att flera av dessa unga tidigare inte haft kontakt med någon vuxen utanför sin direkta familj, att många inte släppt in skola eller andra vuxna för dialog och samtal. När de unga har slutat hos oss på Oneeighty finns de kvar hos oss i chattarna och på vår plattform. De flesta kommer in då och då för att berätta eller bara prata om sitt nuvarande liv. Vi fyller alltså en viss funktion även efter deltagandet i Oneeighty. Det tyder på att vi vuxna och relationen med oss gett de unga viss trygghet och att det finns behov av viss kontakt innan de vill släppa taget och gå vidare i livet. Många har chattat med oss dagligen under ett helt år och det kan kännas tryggt att veta att de alltid kan komma in och berätta om sina tankar. Vi skapar relationer online och vi tror att relationer skapas bara om man tar ansvar för dem fullt ut. Hittills i verksamheten har inte någon av de unga tagit för mycket tid eller plats i våra chattar efter det att de slutat hos oss. Kunskap Vad vi kan se är att alla som vi jobbat med har kunskap som kan kopplas till Lgr 11 som de tidigare inte delgett skolan. Vi kan se att 50% av våra elever helt eller delvis har återgått till skolan. Vi har sett elever som inte haft betyg i något ämne få godkänt i flera ämnen i årskurs nio. Sociala resultat Sociala resultat är svåra att mäta. Det krävs tid och återkoppling senare i livet för att se hur man som vuxen påverkar en ung människas liv. Vi har dock tittat på vissa delar av verksamheten och tolkat dem som sociala resultat. I våra enkäter kan vi se att de flesta som vi jobbat med upplever att självförtroendet har ökat och att de känner sig mer nöjda med sin situation än tidigare. 32 32 Cecilia Löfberg, Margareta Aspàn, Digitala erbjudanden, Ungas erfarenheter av information, stöd och samspel med vuxna online (US-AB, 2011, s. 81). 18 19

Elev Under vår tid med eleverna har vi genomfört intervjuer och enkäter för att få en klar bild av hur vi kan stötta dem på bästa sätt och få en inblick i hur de upplever kontakten och vårt arbete tillsammans. De unga säger nästan utan undantag i enkäterna att de fått ökad tilltro till sin egen förmåga och att de upplever att Oneeighty har gett positiv kraft att komma vidare och bryta sin isolering. Elevernas röster Vad funkar bra och vad funkar mindre bra? - Allt funkar bra. - Jag tycker det mesta funkar bra - Jag tycker allt funkar bra, jag får olika sorters uppgifter så det blir lite variation och det är bra tycker jag. - Händer att jag missar massa chat tider ibland/jag får mycket bra kontakt med er när vi chattar - Bra är att självförtroendet har ökat rätt så mycket Här är några resultat som de unga själva valt att lyfta fram i samtal med oss på Oneeighty: - Ökad tilltro till vuxna - Ökad självkänsla - Bättre relation med sin familj - Bättre relation med skolan - Bättre relation med socialtjänsten - Bättre relation med kompisar - Mindre bråk hemma - Bättre dygnsrytm - Hänger ute med vänner - Känsla av sammanhang - Ökad initiativförmåga - Mindre datortid - Mer framtidstro - Mindre stress - Mindre oro - Mindre sömnproblem - Vill vara kvar längre i Oneeighty Jag tycker att han har varit mer positiv till det mesta under den här tiden och mer social med familjen (inte bara m. kompisar) Han har också i slutet av terminen uttryckt en önskan att gå i en klass, att få betyg och att gå i gymnasiet. Det har inte gått att prata om skolgång överhuvudtaget tidigare. Ja. Ungdomen kom i gång med att lösa skoluppgifter och fick vissa dagliga rutiner utifrån uppkopplingstiderna. Till slut blev det också tydligt att enda möjligheten att gå ut skolan på samma tid som tidigare klasskamrater var - att gå tillbaka till skolan. Fått mer bekräftelse på att han är duktig på saker som han själv förnekar. Känns bra att någon annan vuxen också bekräftar det. Tror det har fått honom att inse att det faktiskt är så att han kan saker. Det har dessutom skett i en lugn miljö, hemma. Även om det troligtvis inte är rätt forum att vistas i hela tiden så har det nog till en början hjälpt till att vara hemma eftersom jag tror att han har svårt att koppla av i en stressig miljö som det KAN vara i skolan. Ja, bättre självförtroende. Men xx har andra problem. Han sitter bara hemma och har utvecklat nån socialfobi. Är lite orolig för hösten. Men det är problem som vi måste ta hand om. Xx har blivit säkrare i alla avséenden. Han visste redan innan att han kunde, men nu har han blivit ännu mer stärkt. vara bara föräldrar och inte behövt infektera relationen med skolmisslyckanden. Jag vet inte hur jag ska förklara men i mötet med skolan blir det lätt fokus på problem och ni fokuserar på det som är positivt och det är jätteviktigt för barnen som hamnar i den här situationen. Ni gör ett jätteviktigt jobb. Hälsningar xx Det har varit bra att Oneeighty har funnits för oss, vi hade tur som fick vara med. Oneeighty har fungerat som en brygga mellan skola och ungdomen, och varit en bra vuxenkontakt utöver familjen. Ett mycket bra alternativ för dessa barn att ha parallellt med eller i framtiden kanske istället för skolan, i dess traditionella form (typ distansstudier). Finns nog väldigt stort behov av detta. Skulle kanske utvecklas i framtiden mer till att kunna bedriva någon sorts skolform/utbildning på nätet. Risken är väl att bli isolerad men det skulle kanske kunna kombineras med någon skoldag i kombination till att göra skolarbete via nätet. Tror även att detta skulle kunna bli hur stort som helst. Jag menar att det skulle, efter avslutat eller i kombination med fortsatt kontakt slussa in ungdomen/arna i fortsatta uppgifter som anpassas efter varje enskild individ utefter han el hennes förmåga. Är övertygad om att det finns hur mycket som helst för dessa ungdomar att göra över nätet som är mer eller mindre viktigt men att dem kan fylla någon sorts funktion, utföra någora sorts uppgifter via nätet på ett för dem men även för andra betydelsefulla göråmål. Oavsett vad som blir framöver så har ni varit en riktig räddningsplanka. Jag tror att det varit viktigt för xx att få ngn sorts uppgift. Och det har avlastat hela familjen och gjort att vi föräldrar kunnat 20 21

Förälder I enkäterna uttrycker många vårdnadshavare att deras barn fått större förtroende för vuxenvärlden. Responsen från föräldrar har överlag varit oerhört positiv. Många upplever att deras barn har börjat kunna tro på sin egen förmåga och känna ett hopp för framtiden. Föräldrasamarbete För att nå våra unga har en nyckel varit att få till ett fungerande samarbete med deras föräldrar/vårdnadshavare. Det har skett genom möten, mejl och telefonkontakt. Hur mycket kontakt vi haft har varierat från fall till fall beroende av behov. De har hela tiden kunnat nå oss och fått ta del av arbetet. Vi har tillämpat ett ickedömande förhållningssätt och utgått från att varje familj kämpar så mycket de bara orkar för att stödja sitt barn. En av anledningarna till att vår kontakt med de vuxna fungerat väl kan vara att vi kommer in som en oberoende part samt att vi valt att inte ta in någon information om den unga från skola och socialtjänst förrän vi själva mött den unga. Ibland har vi fyllt en medlande funktion mellan familj, skola och socialtjänst där konflikter funnits. MODELL HUVUDPERSONEN Oneeighty vill ge den unga möjligheten att bli huvud person i sitt eget liv att stärka tron på sin egen förmåga och se sin verkliga potential. Vi vill ta tillvara den ungas egna inneboende motivation och intressen så att han eller hon blir medveten om sin egen förmåga och särart och genom sina styrkor kan fatta egna demokratiska beslut kring sitt eget liv. I Oneeighty utvecklar den unga tillsammans med oss sin individuella plan, redovisar sina resultat och visar sina unika kunskaper. Det är alltid den unga som tillfrågas först och har sista ordet, vi träffar honom eller henne innan vi träffar skola och familj för att ta reda på vad han eller hon tycker och vill. Vi frågar alltid den unga vad vi får visa för skolan av det vi gjort, och den unga får alltid godkänna alla rapporter och all information som ges till familj och skola. Det är den ungas val av arbetssätt som styr och vi uppmuntrar honom eller henne att pröva nytt och utmana sig själv. DET INFORMELLA LÄRANDET Oneeighty tar allt lärande på allvar, både det formella och det informella. Vi värderar inte vare sig kulturella yttringar eller kunskaper. Vi ser allt kunskapande, social utveckling och andra aktiviteter som en del av den ungas utveckling. Vi tar tillvara och utnyttjar allt som unga och vuxna lär av och tillsammans med varandra. Vi tror att den mest solida kunskapen växer fram i relevanta och meningsskapande sociala sammanhang. I allt vad den unga gör finns kunskap det kan vara specifika intressen, lyssna på musik, spela spel, titta på tv-serier och träna. Att tillsammans undersöka det och visa på vilken kunskap den unga har och får genom detta stärker självkänslan. För att tydliggöra kunskapen kan den sedan kopplas till läroplan och kursplan. SAMTIDA KOMMUNIKATION Oneeighty vill använda dagens och framtidens digitala kommunikationsverktyg, för faktiskt lärande men också för att uttrycka de nyvunna kunskaperna. Tillsammans med den unga finner vi verktyg för att bearbeta den information som finns i den ungas och vår egen närhet. Att kunna förstå, diskutera och hantera olika perspektiv och förhållningssätt har därmed en central roll i idén runt Oneeighty. Vi ger de unga moderna kommunikationsverktyg och olika uttrycksmöjligheter via det vidgade textbegreppets möjlighet att presentera kunskap på sätt som de känner igen. Vi använder oss av den ungas egen kultur för att finna och presentera kunskaper. I Oneeighty använder vi datorn och Internet för att hitta information och redovisa kunskap. Vi diskuterar sändare, mottagare, olika perspektiv och olika syften med information. Vi problematiserar dagens främsta informationskälla tillsammans så att de unga i framtiden själva reflekterar över vad de läser och ser. För att de ska kunna uttrycka sin kunskap ger vi dem verktygen att uttrycka sig på det sätt som passar dem bäst film, ljud eller text. 22 23

PERSPEKTIV I Oneeighty vill vi tänka nytt. Vi utgår från de ungas egen kulturbas för att förstå världen tillsammans med dem. Oneeighty har en ickedömande syn och en nyfikenhet att lära av andra generationer och se världen på andra sätt. Alla har rätt att uttrycka tankar, funderingar och åsikter i Oneeighty. Genom diskussioner lär vi oss att vidga våra vyer, finna kunskap och öka vår förståelse. Vi vill hitta de unga där de befinner sig. Inga frågor är tabu utan alla frågor diskuteras och ventileras. Vi vill ta deras funderingar på allvar och diskutera och problematisera verkliga och brännande frågor tillsammans för att försöka uppmärksamma de unga på andras perspektiv och åsikter. RELEVANS OCH MENINGSSKAPANDE pedagoger ska se och identifiera kunskap i ett formellt sammanhang men även i det informella. De har pedagogisk fingertoppskänsla och förmåga att skapa hållbara relationer. Förmågan att utifrån skolans styrdokument stärka och bejaka den ungas alla uttryck och behov gör Oneeightys pedagoger unika i sitt slag. Pedagogerna utgör ett raster mellan de unga och samhället och är samtidigt uttolkare av den ungas individuella förmågor. De ser kunskapen där den visar sig. Oneeighty har ett jämlikt arbetssätt som utgår från den egna individens förmåga att själv leda sin utveckling. Genom att vända på rollen elev/pedagog ger vi de unga en möjlighet att vara motiverade och entusiastiska, och pedagogens uppgift blir att finna kunskap i allt den unga gör. Vi vill att de unga ska ställa de frågor som är relevanta för dem, och tillsammans med pedagogerna ta reda på svaren. Oneeighty utgår från den verklighet som omger oss. Vi anpassar verksamheten efter den tid vi lever i nu men också efter den verklighet vi anar kommer. Vi vill uppmana till att lära för livet och ge de unga de redskap de behöver för det. Oneeightys verksamhet präglas av mening och relevans och inbjuder hela tiden till kreativa och nya sätt att lära. Vi jobbar med det som är meningsfullt och relevant för de unga. Om det finns ett genuint intresse av att finna information och förstå så blir kunskapen väl förankrad hos den unga. Man har då lärt sig finna det man söker, och den kunskapen kan man använda för att lära sig allt. Man har erövrat kunskapen att finna kunskap och då ligger världen för ens fötter. SAMTIDA FRAMTIDA PEDAGOGER Oneeighty arbetar med nytänkande pedagoger som har gedigen kunskap, social förmåga och viljan att se hela individen. Oneeightys 24 25

METOD UTFORSKA/UPPMÄRKSAMMA Oneeightys ambition är att göra hela människan synlig, både socialt och kunskapsmässigt. Vi vill ta reda på så mycket som möjligt om den vi möter. Vad den unga gillar, intressen, hur den unga lär, grundläggande kunskaper från skolan, vilka behov den unga har, social situation etc. Vi skapar en relation online, via chatt och Oneeightys Internetplattform men även på andra virtuella mötesplatser där de unga befinner sig. Vi gör tillsammans upp en plan för vad de vill åstadkomma tillsammans med oss i Oneeighty. Genom ett coachande arbetssätt, spegling och feedback stöttar pedagogerna de unga i den processen. Genom samtal, konkreta projektarbeten och diskussioner gör pedagogen därefter kopplingen till de styrdokument som finns till stöd för bedömning av den ungas utveckling. Allt material som sedan skickas till skola och föräldrar godkänns av den unga innan man skickar det vidare. MÖJLIGGÖRA Vi tror på att använda sig av alla möjliga intryck för att komma fram till kunskap. Genom Internet har vi fått tillgång till all världens information med bara ett musklick. Genom att fundera kring var informationen kommer från och för vem den är avsedd kan vi lära oss att förstå hur man validerar informationen på Internet. Vi arbetar med alla källor och finner strategier och verktyg för att validera information, främst på Internet men även från andra källor. Unga som får möjlighet att uttrycka sin kunskap med hjälp av en mängd olika medier lär sig att använda verktygen för att producera material men även att förstå hur mediernas budskap skapas och i vissa fall påverkar. Vi vill möjliggöra kunskapande genom moderna intryck och uttryck. Vi tror på att stötta den unga i att finna sina egna styrkor och sociala verktyg. Därigenom skapas möjlighet för den unga att själv utvecklas i positiv riktning. UPPMUNTRA/UTMANA Genom att tillsammans sätta upp motiverande och realistiska mål för den ungas aktivitet inom Oneeighty skapar vi förutsättningar för att öka den ungas tilltro till sitt eget lärande. Oneeightys pedagoger har som främsta uppgift att påvisa för den unga vilka möjligheter och styrkor han eller hon har. Vi vill fokusera på det positiva som vi vet finns där trots svårigheter eller problem. Vi tror på att vara öppna, lyhörda och icke-fördömande. Vi vill inte värdera eller styra den ungas åsikter eller tolkning av världen. Vi vill däremot öppna för nya perspektiv genom att erbjuda alternativa tolkningar av världen och därmed ge en större förståelse för hela vår värld och dess innevånare. Vi vågar utforska nya metoder och okonventionella vägar för att nå resultat. Vi utmanar den unga att inte göra mindre än vad han eller hon förmår. AVSTAMP VIDARE/PUSHA Oneeighty är en början på något nytt. Det är en plats som används som avstamp för att ta sig vidare i livet. Genom att erbjuda en mängd alternativ och strategier stöttar vi de unga att själva skapa sig en motiverande och trygg plats i samhället. Oneeightys uppgift är att uttolka och översätta, både för samhället och för den unga, de möjligheter som finns. När man är klar i Oneeighty är man redo att ta sig an sitt liv med ökad självkänsla och tilltro till sin egen förmåga till fortsatt livslångt lärande. 26 27

Introduktionsperioden Huvudperson Den första perioden handlar främst om att lära känna den unga. Vi vill att den unga ska få ge oss sin egen bild av sig själv. Vi tar därför inte under introduktionsperioden reda på några tidigare fakta från skola, socialtjänst eller vårdnadshavare. Vi frågar däremot den unga om det är något vi behöver känna till inför vårt arbete tillsammans. Vi genomför under två månader ett detektivarbete där vi försöker hitta alla möjliga ingångar till vem den unga är. Tillsammans skräddarsyr vi verksamheten så att det blir meningsfullt. Vissa har stort behov av att utgå från sitt intresse, andra vill att vi pedagoger tar initiativ till uppdrag. En del vill använda oss mest som ett socialt stöd medan andra vill sätta igång med uppgifter från skolan. Det som gäller för alla är att vi gemensamt undersöker om det här är något som den unga vill och om vi tror att Oneeighty kan hjälpa den unga att nå sina mål. Under den perioden gör vi tillsammans enklare uppdrag för att lära känna varandra. Den unga kan alltid välja hur uppdragen ska utföras det kan vara genom att använda film, bilder, chatt, skriva, musik, collage, röstin- spelning, skype osv. Det är en gemensam introduktionsperiod, både för den unga och för pedagogen. Det innebär att både pedagogen och den unga gör uppdragen och delger varandra, skapar ett gemensamt möte. Detta sker givetvis med medvetenhet att dela med sig av det personliga men inte det privata. Vi är tydliga med vår roll; vi är pedagoger online som fortfarande lyder under socialtjänstlagen och har anmälningsplikt. Introduktionsrapporten När introduktionsperioden på två månader är slut har vi tillsammans kommit fram till ett mål och hur vi ska arbeta för att nå det. Då skriver vi en introrapport som den unga är med och godkänner innan vi visar den för familj, skola och eventuellt socialtjänst. Den information vi använder där är den vi fått av den unga i våra samtal i chatten eller via skype/telefon och i de gemensamma uppdrag vi gjort. I introrapporten visar vi på de styrkor vi ser hos den unga. För många av de unga och deras familjer är det betydelsefullt att få denna positiva feedback. De får se sina kunskaper i en samlad rapport som också visas för skolan och eventuellt socialtjänsten. Vissa saker som kommer upp i rapporten kan förvåna nätverket kring den unga, då en del saker som inte alls fungerar i exempelvis skolsammanhang kan fungera online. Efter uppdragsexemplen nedan finns två introrapporter som är baserade på våra case, Aisha och Hugo, för att ge exempel på hur det kan se ut. Alla uppdrag utformas så att de ska passa den unga och de är alltid frivilliga. För att ge en bild av hur det kan se ut online har vi tagit med några enkla exempel. De här är olika ingångar vi har använt oss av och som har fungerat för oss. 28 29