Mångfaldsövningar
Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror oss veta något om denna människa utifrån det vi ser och hör. För att förenkla vår värld försöker vi placera in henne i de fack som passar ihop med våra tidigare erfarenheter av en liknande människa. Eller fack som inte är skapade utifrån egna erfarenheter, utan från bilder som ges av media, andra människors berättelser, rykten, rädslor osv. Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Förslag på övningar med isberget Du kan låta deltagarna presentera sig för varandra med hjälp av isbergets dimensioner.. En annan variant är att låta deltagarna arbeta två och två med att försöka hitta fem likheter som inte syns. Fem likheter från under vattenytan. Ytterligare ett alternativ till presentationsövning är att låta deltagarna berätta något om sig själva från under vattenytan. Något som inte syns på ytan.
Heta stolen Värderingsövningar är ett sätt att få igång en diskussion kring mångfald. Man ökar medvetenheten om egna tankar och känslor i mångfaldsfrågor. Och man får bearbeta attityder och värderingar i syfte att främja mångfalden på arbetsplatsen. Heta stolen går till så att deltagarna sitter på var sin stol i en ring. En stol är tom. Ledaren har ett antal påståenden som läses upp. Om man håller med om påståendet så reser man sig och flyttar sig till en ledig stol. Om man inte håller med eller är tveksam, sitter man kvar. Övningen kan även genomföras med handuppräckning. Under övningens gång kan ledaren ställa följdfrågor till gruppen: Varför flyttade du? Varför satt du kvar? Hur tänkte du?. Markera att det alltid är frivilligt att svara och att det är viktigt att alla som vill får komma till tals. 1. Jag åt ordentlig frukost i morse 2. Jag skulle vilja flyga luftballong 3. Det är viktigt att lära sig svenska i Sverige 4. Jag accepterar alla kulturer 5. Religion är en privatsak 6. Religiös mångfald är bra för Sverige 7. Jag tycket det är OK att ha en medarbetare som bär slöja, sjal eller annan huvudbonad 8. En funktionsnedsättning möter inga hinder på min arbetsplats 9. På min arbetsplats är det OK att vara öppen med sin sexuella läggning. 10. Män tjänar mer än kvinnor på traditionella könsroller 11. Alla människor är lika mycket värda 12. Saddam Hussein var lika mycket värd som Moder Theresa 13. Neger är ett skällsord 14. Svenne är ett skällsord 15. Svenskar är toleranta 16. Jag är tolerant
Diskriminering Vad är diskriminering? Diskutera två och två: Vad är diskriminering för dig? Hur vill du definiera diskriminering? Lyssna av gruppens definitioner och tankar. Titta på hur begreppet diskriminering definieras i lagstiftningen; Juridiskt betyder diskriminering att någon missgynnas genom att behandlas sämre än en annan person i en jämförbar situation. Gå gärna igenom diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. Använd exempel ur materialet Alla har rätt - en bok om diskrimineringslagen.
Ett steg framåt Syfte Att öva sig i att sätta sig in i olika människors förutsättningar, möjligheter och livssituationer. Att se hur olika människor är olika utsatta för diskriminering, har olika förutsättningar att ha makt över sitt eget liv och är mer eller mindre långt från normerna i samhället. Att se hur mina egna fördomar påverkar hur jag uppfattar en roll utifrån lite information. Beskrivning Deltagarna tilldelas en rollbeskrivning och får fantisera fram en person och en beskrivning av dennes livssituation utifrån relativt lite fakta. Deltagarna ställer sig sedan på en linje och ledaren läser upp olika påståenden såsom Du har aldrig känt dig rädd att bli stoppad av polisen. Om deltagaren upplever att påståendet stämmer in på sin rollperson tar hon/han ett steg fram. När alla påståenden är upplästa har de olika personerna kommit olika långt. Efteråt samtalar man om vilka personer man var, hur man tolkade sin rollperson, hur det kändes att komma långt fram respektive stå kvar och stampa. Instruktion 1. Ni ska få en utmaning i att leva er in i en annan människas liv. Ni kommer att få en lapp med en rollbeskrivning. Om det är någon som känner att den roll som beskrivs känns svår utifrån en eller annan anledning kan man få en ny lapp. (Detta för att undvika att någon får en roll som man själv har till vardags, vilket kan bli svårt ifall det är en utsatt roll). 2. Tala om för deltagarna att man får inte visa sin lapp för någon annan och att man från och med nu måste vara helt tyst. 3. Dela ut en lapp från underlag roll-lappar till var och en. 4. Be deltagarna Försök tänka dig in i den här personens liv. Måla upp en bild av personen i ditt huvud. Som hjälp kommer ni att få några frågor att fundera över. Sätt på lugn bakgrundsmusik och läs följande frågor lugnt med plats för eftertanke efter varje fråga. Hur var din barndom? Vilken sorts hus levde du i? Vilka lekar gillade du att leka? Vilken typ av arbete hade dina föräldrar? Hur ser ditt vardagsliv ut nu? Var bor du? Vilka umgås du med och var? Hur mycket pengar tjänar du varje månad? Vad gör du på din fritid? Vad gör du på din semester? Vad gör dig glad? Vad är du rädd för? 5. Be deltagarna vara alldeles tysta medan de ställer upp sig sida vid sida längs den ena väggen. 6. Tala om för deltagarna Jag kommer nu att läsa upp olika påståenden. Varje gång ett påstående
stämmer in på din person ska du ta ett steg framåt. Stå annars still. När du tar ställning till ett påstående, tänk inte bara utifrån om din rollperson teoretiskt kan göra något utan om det faktiskt är rimligt eller troligt att personen skulle göra det. 7. Läs upp följande situationer. Låt deltagarna få lite tid efter varje påstående att ta ett steg framåt eller stå kvar och låt dem få lite tid att reflektera över hur långt de har hunnit i relation till varandra. Deltagarna är hela tiden tysta. Du har aldrig haft några större ekonomiska problem. Du har en bra bostad med tillgång till TV och telefon. Du upplever att ditt språk, din religion och ditt levnadssätt är respekterat i det svenska samhället. Du upplever att din åsikt betyder något och att det du säger tas tillvara i samhället. Andra brukar rådfråga dig gällande olika saker. Du är inte rädd för att bli stoppad av polisen. Du vet vart du kan vända dig för att få råd och hjälp när du har problem och det skulle vara lätt för dig att ta den kontakten. Du har aldrig känt dig diskriminerad. Du har en god chans att få ett jobb som motsvarar dina kvalifikationer. Du kan resa på semester en gång om året. Du ser optimistiskt på din framtid. Du känner att du kan välja att studera och själv välja ditt yrke. Du är inte rädd för att bli trakasserad eller attackerad på gatan. Du känner att media speglar dina erfarenheter och dina åsikter. Du kan använda och dra nytta av internet. Du vill och kan rösta i nationella och lokala val. Du kan delta i ett två veckor långt internationellt seminarium utomlands. Du kan gå på bio eller på teater minst en gång i veckan. Du är inte rädd för dina barns framtid. Du kan köpa ett nytt klädesplagg minst en gång varannan månad. Du kan bli förälskad i vem du vill och visa det. Du känner att din kompetens är uppskattad och respekterad i samhället. 8. Säg till deltagarna att uppmärksamma sin slutliga position i relation till dem andra. 9. Fundera runt borden eller stå kvar vid positionerna och diskutera utifrån exempelvis följande: Vilka roller hade ni? Berätta en i taget något om hur det kändes. Hur långt in mot mitten kom var och en? Hur kändes att gå framåt? Hur kändes det att stå kvar? Vilka antaganden gick du in i? Varför? Var du man eller kvinna?
Roll-lappar till Ett steg fram Du är en ung, ensamstående mamma. Du är en svensk medelålders man med två barn. Du är en ung, ensamstående pappa. Du är en utbildad men arbetslös läkare som inte talar flytande svenska. Du är tjugo år, homosexuell och bor i en liten by på landet. Du har varit med om en bilolycka som gjort dig förlamad. Du är en 20 årig romsk kvinna som aldrig avslutat grundskolan. Du är nitton år, saknar gymnasieutbildning och arbetar på ett lager. Du är en muslimsk man med 7 barn. Du är född i en kvinnokropp men har känt sen du var liten att du är en man.
Du är en illegal invandrare från Mali. Du är en ung man som är rullstolsburen. Du är en pensionerad fabriksarbetare. Du är en HIVpositiv, medelålders prostituerad. Du är en homosexuell man intagen för långvariga psykiatriska besvär. Du är en fotomodell från Eritrea. Du är fyrtio år och hemlös. Du är en femtioårig kvinna som lever i ett förhållande med en annan kvinna. Du är ordförande i det socialdemokratiska ungdomsförbundet. Du jobbar som vårdbiträde och är troende muslim.