PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Relevanta dokument
KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

DART 2013 en kort presentation

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Tecken som AKK Biennalen

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

AKKtiv AKK tidig intervention. Föräldrautbildning om kommunikation och AKK

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter

ARVSFONDENS PROJEKT VI ÄR MED! -

Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel)

Rätten till kommunikation

Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.

Kurser våren 2014 D AR T

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikationskarnevalen

DART/Regionhabiliteringen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus/su, Kruthusgatan 17, Göteborg. Lars-Åke Berglund från Handitek

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren Utbildning Grupper

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015

Detta gör DART. Tekniska hjälpmedel för kommunikation. Snacka om appar! Telefoner och surfplattor = appar som hjälpmedel

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Uppdragsföreläsningar

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Alternativ Kompletterande Kommunikation AKK

Vi är med! Pia Käcker information anhörigmöte i Lerum Ett FUB-projekt med medel från Arvsfonden


Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

KomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. En resurs i arbetet med barn med funktionsnedsättning, människor på flykt och med alla!

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015

Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM

DART-kommunikations och dataresurscenter

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet

Projektavslut Appar för kommunikation

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

I bland liksom hejdar sig tiden ett slag och någonting alldeles oväntat sker skrev diktaren Alf Henriksson.

Kliniska erfarenheter. Gaze-controlled communication technology for children with severe multiple disabilities:

Föreläsning nr 1 kl

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd

Kurser. Våren Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, Stockholm

Habiliteringen i Blekinge

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Barn som väcker funderingar i förskolan

Arbete med barn och elever med autism

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K?

Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011

Platon - om lärande och lek

Habiliteringens kurskatalog Våren 2019

Förskolans språkliga profil

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Samordnat föräldrastöd - för barn och unga med funktionsnedsättning. Bemötandedagarna oktober 2015

Eva Holmqvist Sofia Wallin Sandra Derbring Arbetsterapeut Leg logoped Datalingvist och tekniker. Ögonstyrd dator

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter

Föräldrastödsprojektet 16-25

LekBot. en talande och lekande robot Fredrik Kronlid, Talkamatic AB Ingrid Mattsson Müller, DART

Utbildningsenkät Förskoleklassen

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Vår Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Bildsamt- bilder som stöd i samtal om våld

COGAIN Communication by Gaze Interaction

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Detta är DART. Detta gör DART. Utreder och provar ut kommunikationshjälpmedel. Utbildar inom AKK-området Forskar och utvecklar inom AKKområdet

Transkript:

PRAGMA Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter Britt Claesson, Maria Olsson och Anna Carlstrand DART, Göteborg Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Projektet PRAGMA är ett samarbetsprojekt mellan RBU i Göteborg med omnejd och DART, kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionshinder Projektet är treårigt, avslutas i mars 2012 Medel från Arvsfonden

Varför projekt? Inspiration Gayle Porter och Linda Burkhart Inspiration våra nordiska grannar Anpassning av materialet

Pragmatik = läran om språkets användning och hur det man säger tolkas olika beroende på dess sammanhang Pragma = handling

PRAGMA handlar om använda kommunikationsböcker som tar hänsyn till hur språket används samtalspartnern är modell för hur man använder och hittar i böckerna skapa samarbete mellan föräldrar och förskola/skola skapa en kunskapsbank med idéer kring arbetssätt och exempel på kommunikationsböcker

Samarbetsgruppen Föräldrar och pedagoger till 11 barn i åldern 2-10 år, där alla barn har AKKbehov

Vilka barn? Diagnos Rett syndrom Autism Cp Okänd diagnos Utvecklingsstörning Ålder 2-11 år

Samarbetsgruppen 2 introduktionsdagar i november 2009 information om kommunikation, AKK, pragmatik och om att använda kommunikationsböcker prova att prata med kommunikationsböcker planering kring det egna barnet Utvärderingsmaterialet

Halvdagsträffar i gång i månaden mellan december 2009 och oktober 2010

Gruppen sammansättning Tre mindre arbetsgrupper Fokus i de tre grupperna

Film Lilla lekboken

Utvärdering SECDI vika ord använder/förstår barnet? Kommunikativa funktioner Loggböcker Utvärdering samarbete hem förskola/skola Utvärdering av projektet

Resultat Kommunikativa funktioner

Samarbetsenkät Föräldrar efter projektet ang uppfattning om barnets svårigheter med vad gäller kommunikation - olika utgångsläge kring uppfattningen om barnets förmåga och metodiken från början. Här har vi tagit gemensamma tag under projektets gång. vi samarbetar och delar samma metoder i olika situationer samarbetet fungerar utmärkt när man har tid att träffas och tänka tillsammans. Därför är de här träffarna så viktiga.

Personal efter projektet genom arbetssättet på PRAGMA har vi haft större möjligheter att träffas och diskutera - samt få feed-back från andra. Både jag och föräldrarna har fått större insikt. att delta i projektet har hjälpt oss att hålla kvar och utveckla en öppenhet och ett samarbetet kring kommunikation. ang träffas ni tillräckligt ofta - I dagsläget har vi inte planerat in att träffas, men det kommer att behövas efter PRAGMA projektet.

Utvärdering av projektet Nöjdhet Ny kunskap Kommunikationsböckerna Förändrat kommunikationssätt hos mig/hos barnet

Nöjdhet Det har varit meningsfullt för mig att delta i projektet Projektet infriade våra förväntningar 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 p/f p/f delvis helt

Ny kunskap Jag har fått kunskap om kommunikation Jag har fått konkreta tips/strategier när det gäller kommunikation 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 p f p f delvis helt

Kommunikationsböckerna Kommunikationsböc kerna har haft ett bra innehåll Vi har fått stöd i användning 16 14 12 10 Det var värdefullt att 4 gruppledarna 2 tillverkade böckerna 0 8 6 p/f p/f p/f delvis Väst 3Dstapel 3

Förändrat kommunikationssätt hos mig/barnet Min kommunikation Mitt barns kommunikation 14 12 10 8 6 4 nej ja 2 0 p/f p/f

Förändrat kommunikationssätt hos samtalspartnern Var modell pekprata Böckerna är en del av vardagen Kommunicerar mer med alla elever på skolan Tydligare i min kommunikation

Förändring i barnets sätt att kommunicera Ökad aktivitet och vakenhet, mer delaktig och intresserad Lugnare Kommunicerar med fler personer, andra vuxna och kompisar Kommunicerar om andra saker än tidigare, t ex berättar Har fått ett kommunikationssätt som fler förstår Pratar och tecknar mer

Uppföljning samarbetsgruppen Nätverksarbete Högteknologiska lösningar Tillgången till färdigt material Svårt att upprätthålla

Projektets tredje år Kontakt med de lokala habiliteringen Manual och metodbok tas fram Mallar och demonstrationsexemplar utarbetas och görs tillgängliga Nordiskt nätverk

Arbetsgrupp och referensgrupp Arbetsgrupp Referensgrupp Anna Carlstrand, projektledare Maria Olsson, logoped Britt Claesson, pedagog Eva Holmqvist, arbetsterapeut DART Anne-Lie Jordansson och Caterine Fathers RBU Gbg med omnejd Logopederna Ulrika Ferm DART Gunilla Thunberg DART Bitte Rydeman DaKo Anna-Karin Mattiasson Ewelind Pedagog, Spsm

Kontakta DART 031-342 08 01 www.dart-gbg.org