Är det hormonerna som ställer till det? Anna Peixoto & Anna-Karin Wyndhamn 30 september 2014, Lund
Syfte: Söka förklaringar i verksamhetens normsystem till könsfördelning i verksamheten. Intresset riktades mot medarbetares olika erfarenheter av verksamheten och av de värderingar som genomkorsar formella och informella selektionsprocesser.
Studiens totala omfattning 151 intervjuade individer inom samtliga kategorier av anställda. Individuella intervjuer och i grupp. 47 tilfällen. Ca 70 klocktimmar intervjuer. Drygt 12 % av det totala antalet anställda vid de två fakulteterna.
I studiens resultat framkommer en bild av den ideala medarbetaren. Denna bild tycks utgöra ett starkt hinder för en jämställd arbetsplats och jämställda karriärmöjligheter.
Det är svårt att både vara framstående forskare och ha ett privatliv. Det är klart att det går, men andra fritidsintressen är liksom inte aktuella. Vill du bli framstående så är det jobbet först. Det kanske låter väldigt gammalmodigt, men jag ser ju att de miljöer där forskningen verkligen går framåt - där är jobbet en livsstil. (Professor, kvinna)
Egenskaper Totalfokus på jobbet Hög produktivitet Tävlingsinriktning Egensinnighet Uthållighet
Utan barn, partner, husdjur och boende i en liten hyresrätt är man den optimala medarbetaren. (Lektor, kvinna)
Män har lättare för att liksom bli helt nördiga på sitt ämne och fokusera totalt på det. Det gör att vi har lättare att forska. Kvinnor ser mer forskningen som ett jobb bland andra. De vill behålla allt det sociala runt omkring. Det funkar inte lika bra. (Professor, man)
Flickor tappar så mycket fart i tonåren. Runt tretton händer det något som gör att de inte längre kan fokusera på den slags abstrakt tänkande och analys som är grunden för det som vi ägnar oss åt. Det är hormonerna som ställer till det. Det går överhuvudtaget inte att prata med flickor under den här tiden. Runt arton års ålder börjar de komma tillbaka, men då har de ju tappat så mycket att de aldrig riktigt kommer i kapp killarna. (Professor, man)
Jag har hört flera kollegor faktiskt både män och kvinnor avråda från att välja en kvinna med barn hemma. Vi hade ett sådant exempel ganska nyligen. Hon kanske skaffar fler barn och är borta länge eller så är det ju många dagar som försvinner när barnen blir sjuka. Man tänker nog att det är för stor risk när man får allt det där på köpet. Det är tragiskt, men så tänker de flesta. (Lektor, man)
Normen kan hindra verksamheter att attrahera och knyta till sig krafter och förmågor som kan bidra till innovation, kreativitet och kunskapsutveckling.
Min fru vill också göra karriär. Vi vill dela lika så långt det är möjligt. Men så hamnar man i situationen att forskningsledaren säger att det inte är ok att vara hemma med barn. Han sa det ganska tidigt till mig. Hur gör man då? Allt handlar om att vara så framstående som möjligt och det går inte om man är borta. Jag funderar faktiskt på att byta bana (Doktorand, man)
Idealbilder av forskaren som fungerar normerande för vem eller vilka som kan se sig som ett löfte i verksamheten. Rangordningar av verksamheter, arbetsuppgifter och medarbetare. Beroendeförhållanden och lojalitetsband mellan medarbetare och deras verksamheter. Jämställdhet som tabuämne och rädsla för ett internkritiskt samtal.
Jämställda fakulteter? En studie av arbetsfördelning och normer hos lärare och forskare vid två fakulteter vid Göteborgs universitet Rapporten finns att ladda ner: http://gu.se/omuniversitetet/vision/jamlikhet/rapporter/ eller att betälla av Samuel Heimann Samuel.Heimann@gu.se anna.peixoto@socav.gu.se anna-karin.wydhamn@ped.gu.se