Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition



Relevanta dokument
Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring

Nutritionsproblem och åtgärder

Energibehov och nutritionsbehandling

Nutritionsvårdsprocessen

Äldre med malnutrition

Nutritionens betydelse, prevention och behandling av trycksår

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Energi- och fiberrik.

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Teori - Mat och näring

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Nutrition & risk för undernäring

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutritionsvårdsprocessen

Nutrition och sårläkning

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh

Sammanställning näringsdrycker

Förebygga och behandla undernäring

Mat och ett hälsosamt åldrande

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

NLL Kost till inneliggande patienter

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Sårläkning och nutrition

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer

Maria Svensson Kost för prestation

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys

Vitaminer A, B, B1, B2, B6, B12, C, E, Mineraler. magnesium, mangan, zink, koppar, krom, kalcium, natrium, kalium och järn, Aminosyror

Bra mat för seniorer

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

NUTRITION OCH BENSÅR

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

Kost för idrottare Träningslära 1

Prestationstriangeln

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET

Nutrition vid cancer. Christina Persson Leg dietist, Med dr. Den sjuke individens nutrition måste betraktas

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Riksmaten ungdom

Kostrekommendationer & evidens

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin

Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg

Goda råd till dig med nedsatt aptit

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

P A T I E N T D A G B O K M P N

Bilaga 1. Problem och syfte. Perspektiv (vårdvetensk apliga eller andra teoretiska perspektiv

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Youth Cross Running. Mat för löpare. Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013

Transkript:

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus

Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel

Malnutrition är en riskfaktor för att utveckla trycksår Definition malnutrition: Ett samband mellan otillräckligt näringsintag och patientens kliniska tillstånd, dvs. bristande tillgång i kroppens vävnader på näring/energi i förhållande till behov. äter för lite eller behöver för mycket

Malnutrition är en riskfaktor för att utveckla trycksår Patienter med följande sjukdomstillstånd/symptom bör observeras extra noga: Diabetes Hypoalbuminemi Lågt Hb Risk för intorkning Ökad infektionsrisk, försämrad sårläkning

Ett gott nutritionsstatus bidrar till en snabbare sårläkning För att ett sår ska kunna läka måste läkningshämmande faktorer identifieras och avlägsnas. Grundläggande orsaker till att såret inte läker Venös insufficiens, sviktande perifer cirkulation, nedsatt rörelseförmåga och långvarigt tryck etc Faktorer som försvårar sårläkning Hypoxi, protein-, vitamin- och mineralbrist; vätskebrist och uttorkning; förhöjda blodsockernivåer hos diabetiker etc Allt levande behöver syre, vatten, energi och näring

Kort näringslära Vätska Normalbehov Det näringsämne som våra kroppar till största del består av. Vatten tillförs genom mat och dryck samt den förbränning av andra näringsämnen som sker i kroppen. Grundbehov 30 ml per kg kroppsvikt eller minst 1500 ml per dag. Minskade / ökade behov Vätskerestriktion vid vissa tillstånd, t ex hjärtsvikt, njursvikt. Läkare ordinerar vätskemängd. Vi förlorar vatten via urin, avföring, lungor och hud. Ökade förluster vid t ex feber, kräkning, diarré, kraftiga svettningar, brännskada och blödningar.

Kort näringslära Energi

Kort näringslära Energi Viktstabilitet = energibalans Ofrivillig viktminskning mindre energiintag än behovet kroppen tar på sina egna förråd risk för malnutrition.

Kort näringslära Makronutrienter Makronutrienter = energigivande näringsämnen Protein: Aminosyror är byggstenar i alla vävnader Fett: Nödvändigt i cellmembran Kolhydrater: Främsta energikällan

Kort näringslära Makronutrienter Proteinbehov Normalbehov hos friska personer c:a 0,6-0,8 g/ kg kroppsvikt per dag Vid sårläkning kan behovet vara kraftigt förhöjt, 1,0 1,5 g/kg per dag

Kort näringslära Makronutrienter Proteinets funktion Bildning av kollagen, fibroblaster, vita blodkroppar Kärlnybildning, vävnadsrekonstruktion, koagulation, sårkontraktion Kollagen = bindvävsprotein Proteinbrist Hypoalbuminemi, ödem Nedsatt vävnadsperfusion Lymfopeni, sämre immunförsvar nedsatt sårläkningsförmåga!

Kort näringslära Mikronutrienter Vitaminer och mineraler av speciell betydelse för sårläkningen: Vitamin C Vitamin A Zink Järn

Kort näringslära Vitamin C Funktion: Kollagenbildning Antiinflammatorisk effekt Ökar upptaget av järn Kollagen = bindvävsprotein Tillskott av 1-2 g rekommenderas för att förhindra sårkomplikationer efter större trauma och kirurgiska ingrepp. Brist: Defekt kollagen Kapillärskörhet Bristningar i såret nedsatt sårläkningsförmåga!

Kort näringslära Vitamin A Funktion: Co-faktor vid kollagennybildning Epitelvävnadens stabilitet Ökar styrkan hos ärret Viktig del i immunförsvaret nedsatt sårläkningsförmåga!

Kort näringslära Zink Funktion: Nödvändigt för omsättning av vitamin A kollagennybildning Stabiliserande funktion i cellmembran Brist: tillväxthämning, fördröjer sårläkningen nedsatt sårläkningsförmåga!

Kort näringslära Järn Funktion: Celldelning, nybildning Hemoglobin, syretransport Brist: Dåligt syresatt vävnad ökar risken för sår. nedsatt sårläkningsförmåga!

Vad ska vi göra? Rutiner för screening/riskbedömning Åtgärder Uppföljning/utvärdering Det är lättare att mota än att bota!

Vad ska vi göra? Screening Screena och bedöm nutritionsstatus regelbundet och vid förändring i tillståndet och/eller när förbättring inte kan ses Använd ett accepterat och praktiskt instrument för bedömning av näringsstatus 1. MNA 2. Senior Alert 3. Tre frågor

Vad ska vi göra? Bedömning Uppskatta energi- och näringsbehov Jämför energi- och näringsbehovet med intaget Bedöm blodsockernivåer hos diabetiker Identifiera ätsvårigheter Genomförs regelbundet!

Vad ska vi göra? Åtgärder, allmänna Behandla malnutritionen! Energi- och proteinberikad kost Mellanmål är viktiga Tänk på dryck Kosttillägg kan vara aktuellt Regelbunden viktkontroll viktstabilitet! Följ upp och utvärdera insatta åtgärder Remittera till dietist när insatta åtgärder inte har givit önskat resultat

Vad ska vi göra? Åtgärder, diabetes Sårläkningen vid diabetes är relaterad både till patientens blodsockervärden och näringstillstånd. Mål: normalisera blodsockervärden + täcka energi- och näringsbehov. Personer med diabetes och nedsatt aptit/ undernäring bör inte äta en fettsnål kost men hänsyn till fettkvalitet bör tas. Kosttillägg kan vara ett bra komplement. Klara näringsdrycker är olämpliga vid diabetes.

Vad ska vi göra? Åtgärder specifikt sårläkning Provtagning Albumin Hb Järn- och zinkstatus Överväg tuffare mål för blodsockernivåer Samarbete mellan professioner!

Det går inte att visa bilden för tillfället. Södra Älvsborgs Sjukhus Vad ska vi göra? Rekommenderad läsning

Patientexempel Försvårande omständigheter Nedsatt rörlighet, lägre energibehov Övervikt, lägre energibehov Diabetes, förhöjt eller svårstabiliserat blodsocker Nedsatt aptit, förmår inte att äta Njursvikt, balansera proteinintaget Nedsatt upptagningsförmåga Strukturella hinder

Patientexempel Kvinna 70 år. MS sedan lång tid rullstol/sängläge. Trycksår sacrum. Problem: Litet energibehov, för litet proteinintag. Kvinna 75 år. Diabetes. Dubbelamputerad, rullstol/sängläge. Trycksår sacrum. Avlastande stomi. Problem: Litet energibehov, kronisk bantare, liten benägenhet att ändra matvanor

Patientexempel Kvinna 72 år. BMI 16. Tunntarmsresektion på 70- talet. Kronisk anemi. Amputerad. Problem: Dåligt näringsupptag. Litet matintag Man 78 år. Inga egentliga hinder för att äta, bara dålig aptit. Litet matintag.

Sammanfattning Nutritionsstatus har betydelse för sårläkning! Viktigt med regelbunden screening Bedöm, sätt in åtgärder, utvärdera regelbundet Viktstabilitet, tillräcklig energi- och proteintillförsel är högsta prioritet! Vid utebliven förbättring kan ytterligare utredning behövas Samarbete är en förutsättning!