Gruppmöten: majoriteten kl. 16:30 i vänstra kammaren och oppositionen kl. 16:30 i Thomas Werthéns rum.

KALLELSE Datum Sida 2017-01-04 1 Sammanträde Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Tid: Tisdagen den 24 januari 2017 kl. 17:00 Plats: Vänstra kammaren, Habo kommunhus Justerare: Lennart Karlsson Förhandling enligt MBL 11/AML sker i vänstra kammaren, kommunhuset, torsdagen den 19 januari kl. 13:30. Gruppmöten: majoriteten kl. 16:30 i vänstra kammaren och oppositionen kl. 16:30 i Thomas Werthéns rum. Föredragningslista Ärende/Föredragande 1. Aktuell betygsstatistik åk 6 Besök av utvecklingsstrateg/vetenskaplig ledare Charlotte Sjödahl Dnr 2. Aktuell betygsstatistik åk 7-9 Besök av rektor Axel Fischer 3. Uppföljning av det systematiska elevhälsoarbetet Besök av representanter från elevhälsan 4. Uppföljning och redovisning av skolnärvaro Besök av barn- och ungdomssamordnare Anders Ströberg 5. Ekonomisk månadsrapport Besök av ekonom Mona Ljunggren BU15/99 6. Organisation av 15-timmarsverksamheten BU15/84 7. Uppföljning av sjukfrånvaron på förskolor och skolor BU16/86 8. Behov av fler matplatser i Hagabodaskolans matsal BU12/54 9. Framtida skollokaler BU16/118 10. Handlingsplan för barn som anhöriga BU16/116 11. Anmälningsärenden 12. Informationsärenden Nicklas Gustavsson Ordförande Marie Skarp Sekreterare

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-01-16 MÅNADSRAPPORT DECEMBER 2016 Riktpunkt 100% Riktpunkt avgiftsintäkter 100% Budget 2016 Utfall 2016 Förbrukat % Avvikelse tkr TOTALT BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNING AVGIFTSINTÄKTER -10 637-10 823 101,7 186 ÖVRIGA INTÄKTER -17 268-24 995 144,7 7 727 TOTAL INTÄKT -27 905-35 818 128,4 7 913 PERSONALKOSTNADER 180 790 181 155 100,2-364 ÖVRIGA KOSTNADER 168 715 176 677 104,7-7 962 TOTAL KOSTNAD 349 505 357 831 102,4-8 326 NETTOKOSTNAD 321 600 322 013 100,1-413 4000 Barn/Utbildningsnämnd PERSONALKOSTNADER 370 258 69,7 112 ÖVRIGA KOSTNADER 175 75 42,6 100 TOTAL KOSTNAD 545 332 61,0 213 NETTOKOSTNAD 545 332 61,0 213 4011 Förvaltningskansli ÖVRIGA INTÄKTER -30-180 600,4 150 TOTAL INTÄKT -30-180 600,4 150 PERSONALKOSTNADER 4 412 4 745 107,5-333 ÖVRIGA KOSTNADER 2 131 2 985 140,1-854 TOTAL KOSTNAD 6 543 7 729 118,1-1 186 NETTOKOSTNAD 6 513 7 549 115,9-1 036 4110 Förskoleverksamhet AVGIFTSINTÄKTER -5 100-5 094 99,9-6 ÖVRIGA INTÄKTER -5 940-8 282 139,4 2 342 TOTAL INTÄKT -11 040-13 376 121,2 2 336 PERSONALKOSTNADER 57 107 58 265 102,0-1 158 ÖVRIGA KOSTNADER 39 240 41 089 104,7-1 849 TOTAL KOSTNAD 96 347 99 353 103,1-3 006 NETTOKOSTNAD 85 307 85 977 100,8-670 Sida 1

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-01-16 MÅNADSRAPPORT DECEMBER 2016 Riktpunkt 100% Riktpunkt avgiftsintäkter 100% Budget 2016 Utfall 2016 Förbrukat % Avvikelse tkr 4120 Familjedaghem AVGIFTSINTÄKTER -110-110 ÖVRIGA INTÄKTER -100-105 104,7 5 TOTAL INTÄKT -210-105 49,9-105 ÖVRIGA KOSTNADER 2 000 1 746 87,3 254 TOTAL KOSTNAD 2 000 1 746 87,3 254 NETTOKOSTNAD 1 790 1 641 91,7 149 4130 Förskoleklass ÖVRIGA INTÄKTER -50-3 5,3-47 TOTAL INTÄKT -50-3 5,3-47 PERSONALKOSTNADER 5 604 5 835 104,1-231 ÖVRIGA KOSTNADER 2 613 3 005 115,0-392 TOTAL KOSTNAD 8 217 8 840 107,6-623 NETTOKOSTNAD 8 167 8 837 108,2-670 4190 Interkommunal barnomsorg ÖVRIGA INTÄKTER -1 005-1 145 113,9 140 TOTAL INTÄKT -1 005-1 145 113,9 140 ÖVRIGA KOSTNADER 5 580 5 826 104,4-246 TOTAL KOSTNAD 5 580 5 826 104,4-246 NETTOKOSTNAD 4 575 4 681 102,3-106 4210 Fritidshem AVGIFTSINTÄKTER -4 837-5 117 105,8 280 ÖVRIGA INTÄKTER -1 728-1 983 114,7 255 TOTAL INTÄKT -6 565-7 099 108,1 534 PERSONALKOSTNADER 17 574 18 280 104,0-706 ÖVRIGA KOSTNADER 5 056 5 260 104,0-204 TOTAL KOSTNAD 22 630 23 540 104,0-909 NETTOKOSTNAD 16 065 16 440 102,3-375 Sida 2

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-01-16 MÅNADSRAPPORT DECEMBER 2016 Riktpunkt 100% Riktpunkt avgiftsintäkter 100% Budget 2016 Utfall 2016 Förbrukat % Avvikelse tkr 4310 Administration ÖVRIGA INTÄKTER -508-508 TOTAL INTÄKT -508-508 PERSONALKOSTNADER 11 702 12 219 104,4-517 ÖVRIGA KOSTNADER 190 226 118,9-36 TOTAL KOSTNAD 11 892 12 445 104,7-553 NETTOKOSTNAD 11 384 12 445 109,3-1 061 4320 Lärarlöner ÖVRIGA INTÄKTER -5 720-8 939 156,3 3 219 TOTAL INTÄKT -5 720-8 939 156,3 3 219 PERSONALKOSTNADER 69 130 67 838 98,1 1 293 ÖVRIGA KOSTNADER 200 155 77,7 45 TOTAL KOSTNAD 69 330 67 993 98,1 1 337 NETTOKOSTNAD 63 610 59 054 92,8 4 557 4325 Personalfortbildning ÖVRIGA INTÄKTER -116 116 TOTAL INTÄKT -116 116 PERSONALKOSTNADER 42 424 1 009,4-382 ÖVRIGA KOSTNADER 900 1 070 118,9-170 TOTAL KOSTNAD 942 1 494 158,6-552 NETTOKOSTNAD 942 1 378 146,3-436 4330 Läromedel ÖVRIGA INTÄKTER -234 234 TOTAL INTÄKT -234 234 ÖVRIGA KOSTNADER 1 345 2 228 165,6-883 TOTAL KOSTNAD 1 345 2 228 165,6-883 Sida 3

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-01-16 MÅNADSRAPPORT DECEMBER 2016 Riktpunkt 100% Riktpunkt avgiftsintäkter 100% Budget 2016 Utfall 2016 Förbrukat % Avvikelse tkr NETTOKOSTNAD 1 345 1 994 148,3-649 4340 Övrig verksamhet ÖVRIGA INTÄKTER -27 27 TOTAL INTÄKT -27 27 PERSONALKOSTNADER 103-103 ÖVRIGA KOSTNADER 24 926 25 632 102,8-706 TOTAL KOSTNAD 24 926 25 734 103,2-808 NETTOKOSTNAD 24 926 25 707 103,1-781 4350 Inventarier, underhåll ÖVRIGA KOSTNADER 340 797 234,5-457 TOTAL KOSTNAD 340 797 234,5-457 NETTOKOSTNAD 340 797 234,5-457 4360 Särskola PERSONALKOSTNADER 936 363 38,8 573 ÖVRIGA KOSTNADER 10 015 9 607 95,9 408 TOTAL KOSTNAD 10 951 9 970 91,0 981 NETTOKOSTNAD 10 951 9 970 91,0 981 4371 Skolmåltider ÖVRIGA KOSTNADER 9 761 8 987 92,1 774 TOTAL KOSTNAD 9 761 8 987 92,1 774 NETTOKOSTNAD 9 761 8 987 92,1 774 4372 Elevvård ÖVRIGA INTÄKTER -97 10-10,3-107 TOTAL INTÄKT -97 10-10,3-107 Sida 4

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-01-16 MÅNADSRAPPORT DECEMBER 2016 Riktpunkt 100% Riktpunkt avgiftsintäkter 100% Budget 2016 Utfall 2016 Förbrukat % Avvikelse tkr PERSONALKOSTNADER 8 633 8 227 95,3 406 ÖVRIGA KOSTNADER 682 1 299 190,5-617 TOTAL KOSTNAD 9 315 9 526 102,3-211 NETTOKOSTNAD 9 218 9 536 103,4-318 4374 Skolskjutsar ÖVRIGA INTÄKTER TOTAL INTÄKT ÖVRIGA KOSTNADER 6 638 6 239 94,0 399 TOTAL KOSTNAD 6 638 6 239 94,0 399 NETTOKOSTNAD 6 638 6 239 94,0 399 4376 Skolbibliotek ÖVRIGA INTÄKTER -11 11 TOTAL INTÄKT -11 11 PERSONALKOSTNADER 5 65 1 308,6-60 ÖVRIGA KOSTNADER 221 138 62,4 83 TOTAL KOSTNAD 226 203 90,0 23 NETTOKOSTNAD 226 192 85,1 34 4390 Interkommunal grundskola ÖVRIGA INTÄKTER -1 290-1 329 103,0 39 TOTAL INTÄKT -1 290-1 329 103,0 39 PERSONALKOSTNADER 608 608 ÖVRIGA KOSTNADER 9 000 11 405 126,7-2 405 TOTAL KOSTNAD 9 608 11 405 118,7-1 797 NETTOKOSTNAD 8 318 10 076 121,1-1 758 4410 Gymnasieskola ÖVRIGA INTÄKTER -300-2 114 704,7 1 814 TOTAL INTÄKT -300-2 114 704,7 1 814 Sida 5

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-01-16 MÅNADSRAPPORT DECEMBER 2016 Riktpunkt 100% Riktpunkt avgiftsintäkter 100% Budget 2016 Utfall 2016 Förbrukat % Avvikelse tkr ÖVRIGA KOSTNADER 44 900 46 800 104,2-1 900 TOTAL KOSTNAD 44 900 46 800 104,2-1 900 NETTOKOSTNAD 44 600 44 686 100,2-86 4500 Vuxenutbildning ÖVRIGA INTÄKTER -500-479 95,8-21 TOTAL INTÄKT -500-479 95,8-21 PERSONALKOSTNADER 357 59 16,6 298 ÖVRIGA KOSTNADER 2 182 1 488 68,2 694 TOTAL KOSTNAD 2 539 1 547 60,9 992 NETTOKOSTNAD 2 039 1 068 52,4 971 4910 Kommunal kulturskola AVGIFTSINTÄKTER -590-612 103,8 22 ÖVRIGA INTÄKTER -59 59 TOTAL INTÄKT -590-671 113,8 81 PERSONALKOSTNADER 4 309 4 474 103,8-165 ÖVRIGA KOSTNADER 620 622 100,4-2 TOTAL KOSTNAD 4 929 5 097 103,4-168 NETTOKOSTNAD 4 339 4 425 102,0-86 Sida 6

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 2016-12-22 BU12/54 1 Till Barn- och utbildningsnämnden Behov av fler matplatser i Hagabodaskolans matsal Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att ge tekniska förvaltningen i uppdrag att: - utreda möjligheterna till anpassning av nuvarande matsal och med vilka effekter samt - utreda möjligheterna till anpassning av elevhälsans lokaler för att utöka matsalens yta och med vilka effekter - utreda möjligheterna till nya lokaler för elevhälsan Ärendebeskrivning Redan idag är det trångt i matsalen på Hagabodaskolan, som delas av eleverna på Hagenskolan och Hagabodaskolan. Den senaste elevprognosen, från oktober 2016, visar på en total ökning av antalet elever på de båda skolorna varje år. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår därför en utredning för att undersöka vilka möjligheter som finns att anpassa nuvarande lokaler och för i så fall hur många elever. Dessutom föreslås att utreda en anpassning av elevhälsans lokaler för att utöka matsalens yta samt i så fall även en annan lokalisering av elevhälsan. Barn- och utbildningsnämnden Katarina Ståhlkrantz Barn- och utbildningschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 211 Jönköpingsvägen 19 036-442 80 40 036-442 81 60 katarina.stahlkrantz@habokommun.se 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Utredning av behov av fler matplatser för elever i Hagabodaskolan och Hagenskolan Nuläge (20161124) Hagenskolan har idag 258 elever och Hagabodaskolan har 414 elever. Matsalen på Hagabodaskolan, som båda skolorna använder, är idag möblerad med 232 sittplatser. I matsalen serveras frukost kl 07.20 och mellanmål kl 14.00 och 14.30 för Hagenskolans fritidsbarn. Eleverna på Hagenskolan äter lunch kl 10.30 11.10 i två olika omgångar och Hagabodaskolans elever kommer till matsalen på olika tider mellan kl 11.10 och 12.20. Maten slutar serveras kl 12.30. Därefter behöver kökspersonalen tid för disk och efterarbete samt tid för att göra iordning för mellanmålet. Mattider för Hagabodaskolans elever lå16/17 måndag tisdag onsdag torsdag fredag 11.10 42 43 110 136 111 11.20 141 111 134 50 64 11.30 44 47 69 67 11.40 45 24 48 45 23 11.50 21 25 22 52 12.00 45 12.10 73 97 53 68 97 12.20 48 22 93 Redan idag är det trångt i matsalen. Man har från de båda skolorna löst situationen med för få platser på ett sätt som fungerar. Hageneleverna har sin egen tid i matsalen och så är man mån om att det ska vara. Platser räcker till - även om det är trångt. Dock har eleverna bara en kvart på sig att äta. (Enligt Habo kommuns kostpolitiska program bör man ha 20-30 minuter på sig att äta.) Matsalen ( sittytan ) omfattar 288 kvm. Nederst i matsalen finns en gradäng som upptar plats motsvarande 24 sittplatser. Gradängen används mycket sällan. 1

Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Matsalen, möblerad med 232 stolar Matsalen med gradäng 2

Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Matsalen har nyligen fått ny utbyggd entré. Serveringsrummet (där eleverna tar sin mat) har då fått en utökad yta (en yta som tidigare tillhörde gamla entrén). Denna nya yta används inte till något speciellt idag. Nya entrén, dörr mot norr, mot elevhälsan 3

Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Gamla entrén, ingång till serveringsrummet och utgång från matsalen Ny yta som inte nyttjas Bredvid den nya ytan finns den gamla, där de båda serveringsbänkarna finns. Serveringsbänkarna måste ha både el och avlopp, vilket det finns där. (Avlopp finns inte på nya outnyttjade ytan.) 4

Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Serveringsrummet Här lämnar man sin disk 5

Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom In- och utgång till serveringsrummet Kök Köket är ett mottagningskök, som tar emot och serverar mat från Habo kost. Enligt chefen för Habo Kost, Svante Modén, är kökets kapacitet i dagsläget god, men logistiken och distributionen, av all mat är problematiskt. 6

Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Köket Kallskänk 7

Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Diskrum Utrymme bakom köket 8

Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Vid leveransdörren Prognos, elevantal Nedanstående prognoser visar elevutvecklingen på Hagenskolan och Hagabodaskolan fram till läsåret 25/26. Hagenskolan Lå F-klass åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 total 16/17 45 27 29 33 46 33 45 258 17/18 37 45 28 29 33 46 33 251 18/19 54 37 45 29 29 33 46 273 19/20 40 55 37 45 30 29 33 269 20/21 42 41 55 37 45 31 29 280 21/22 51 42 42 55 37 46 32 305 22/23 44 51 43 42 55 37 46 318 23/24 42 44 43 43 42 55 37 306 24/25 42 42 44 43 43 42 55 311 25/26 42 42 42 44 43 43 42 298 9

Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Hagabodaskolan Lå År 7 År 8 År 9 Totalt 16/17 164 134 116 414 17/18 169 158 140 467 18/19 152 169 158 479 19/20 184 152 169 505 20/21 162 184 152 498 21/22 167 162 184 513 22/23 164 167 162 493 23/24 200 164 167 531 24/25 193 200 164 557 25/26 214 193 200 607 Lå Hagen Hagaboda Total 16/17 258 414 672 17/18 251 467 718 18/19 273 479 752 19/20 269 505 774 20/21 280 498 778 21/22 305 513 818 22/23 318 493 811 23/24 306 531 837 24/25 311 557 868 25/26 298 607 905 Noteras bör att det till denna prognos tillkommer elever från de nya områden som ska bebyggas på Bränninge, Solhöjden och Kärnekulla. Mellan år 2017 och 2022 beräknas ca 100 fler barn komma till högstadiet från de nya områdena. Analys och reflektion Köket på Habo Kost ska byggas om under år 2018 och behöver då vara stängt ca 3 månader. Är det läge att tänka sig att man i samband med om-/tillbyggnad av matsalen även bygger ett tillagningskök på Hagabodaskolan? Kan detta göras där skolans kök finns idag? Med ett tillagningskök på Hagabodaskolan skulle delar av centralkökets distributionsproblem avhjälpas, man har ett kök att laga mat i när centralköket är stängt för renovering och man har sedan ytterligare ett tillagningskök att möta ett ökat elevantalet med. Elevhälsans lokaler ligger vägg i vägg med matsalen. Där finns fyra rum som anpassats för två skolsköterskors och två skolkuratorers arbete och uppdrag. Här finns också väntrum, vilorum och toaletter. Kan elevhälsan flytta in på skolan istället eller till andra lokaler? Kan man göra om dessa lokaler till matsal? Räcker denna yta? 10

Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Fakta om skolmåltiden I Habo kommuns kostpolitiska program (reviderad av kommunstyrelsen den 11 november 2015) kan vi läsa att Lunchmåltiden bör schemaläggas och serveras mellan kl 10.30-12.30, vid samma tidpunkt varje dag. Genom kontinuitet och regelbundenhet regleras aptiten på ett bra sätt. Ättiden bör vara 20-30 minuter. Ingen total lunchrast bör vara mindre än 40 minuter. Det kostpolitiska programmet bygger bl a på Bra mat i skolan och Handbok för säker mat från Livsmedelsverket. Miljönämnden i Malmö skriver i Starta grundskola och gymnasieskola följande: Matsal. Det är viktigt att eleverna kan äta sin mat i en lugn miljö, och att utrymmena tillgodoser behovet av avkoppling från skolarbetet. Vid beräkning av utrymme för större matsalar kan man räkna med cirka 1,2 kvadratmeter golvarea per matplats (exklusive köksinredning). Det bör finnas tillräcklig plats vid servering av mat och lämning av disk, och att korsande trafik förebyggs. Eleverna bör inte ha matplats i direkt anslutning till platser där höga ljudnivåer uppstår, t.ex. vid hantering av disk. Om fördelarna med tillagningskök står att läsa här: https://bufsimrishamn.wordpress.com/tag/tillagningskok/ Länkar: Bra mat i skolan http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2013/bra_mat_i_skolan_livsmedelsver ket_nov13.pdf Skolmåltiden - en viktig del av en bra skola Handbok för säker mat http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/produktion-handelkontroll/branschriktlinjer/vard-skola-och-omsorg.pdf http://skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3174.pdf%3Fk%3D3174 Starta grundskola och gymnasieskola, Miljönämnden, Malmö http://malmo.se/download/18.61e8ebf41423751f82c6390/1384794125433/starta+grundskola _gymnasieskola_lagkrav-och-milj%c3%b6f%c3%b6rvaltningens-r%c3%a5d.pdf Tekniska krav och anvisningar för tillagningskök, Göteborgs stad http://ra.goteborg.se/dokument/ra-1872_stork%c3%b6k_- _Utrustningslista_tillagningsk%C3%B6k.pdf 11

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 2016-12-22 BU16/118 1 Till Barn- och utbildningsnämnden Framtida skollokaler Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att ge tekniska förvaltningen i uppdrag att påbörja projektering av tillbyggnad av Bränningeskolan och en ny F-6-skola. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsförvaltningen har genomfört en utredning för att undersöka behovet av nya skollokaler de närmaste åren. Utredningen visar att Bränningeskolan behöver anpassas och byggas ut för att inför läsåret 2022/2023 vara dubbelt så stor. Dessutom behöver en ny F-6-skola, med minst 2 parallellklasser, byggas med verksamhetsstart senast läsåret 2021/2022. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår därför barn- och utbildningsnämnden att föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt tekniska förvaltningen att påbörja projektering av en utbyggnad av Bränningeskolan och en ny skola. Barn- och utbildningsnämnden Katarina Ståhlkrantz Barn- och utbildningschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 211 Jönköpingsvägen 19 036-442 80 40 036-442 81 60 katarina.stahlkrantz@habokommun.se 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

Hagenskolan Lå F-klass åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 total 16/17 45 27 29 33 46 33 45 258 17/18 37 45 28 29 33 46 33 251 18/19 54 37 45 29 29 33 46 273 19/20 40 55 37 45 30 29 33 269 20/21 42 41 55 37 45 31 29 280 21/22 51 42 42 55 37 46 32 305 22/23 44 51 43 42 55 37 46 318 23/24 42 44 43 43 42 55 37 306 24/25 42 42 44 43 43 42 55 311 25/26 42 42 42 44 43 43 42 298 Bränningeskolan Lå F-klass åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 total 16/17 42 26 28 25 27 27 26 201 17/18 39 42 26 29 25 27 27 215 18/19 40 40 42 26 30 25 27 230 19/20 60 41 40 42 26 31 25 265 20/21 48 60 42 40 42 26 32 290 21/22 54 48 61 42 40 42 26 313 22/23 55 54 49 61 42 40 42 343 23/24 56 55 54 49 61 42 40 357 24/25 56 56 55 54 49 61 42 373 25/26 56 56 56 55 54 49 61 387 Kråkerydsskolan Lå F-klass åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 total 16/17 18 19 26 22 21 25 25 156 17/18 24 19 19 26 23 21 25 157 18/19 22 25 19 19 26 24 21 156 19/20 22 22 26 19 19 26 25 159 20/21 36 22 22 26 19 19 26 170 21/22 31 36 22 22 26 19 19 175 22/23 36 32 36 23 22 26 19 194 23/24 30 36 32 36 23 22 26 205 24/25 30 30 36 32 36 23 22 209 25/26 30 30 30 36 32 36 23 217 Alléskolan Lå F-klass åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 total 16/17 70 73 71 72 76 65 65 492 17/18 82 71 73 71 72 77 65 511 18/19 75 82 72 73 71 72 78 523 19/20 71 75 83 72 73 71 72 517 20/21 81 71 75 84 72 73 71 527 21/22 62 82 71 75 85 72 73 520 22/23 75 63 82 71 76 85 72 524 23/24 74 75 63 82 71 76 85 526 24/25 74 74 75 63 82 71 76 515

25/26 74 74 74 75 63 82 71 513 Fagerhults skola Lå F-klass åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 total 16/17 26 23 20 22 24 11 14 140 17/18 23 26 24 20 22 24 12 151 18/19 31 23 27 24 20 22 24 171 19/20 24 31 23 28 24 20 22 172 20/21 28 25 31 23 29 24 20 180 21/22 37 29 25 31 24 30 24 200 22/23 34 37 29 25 31 25 30 211 23/24 30 34 37 29 25 31 25 211 24/25 30 30 34 37 29 25 31 216 25/26 30 30 30 34 37 29 25 215 Lå HA BR KR AL FA total 16/17 258 201 156 492 140 1247 17/18 251 215 157 511 151 1285 18/19 273 230 156 523 171 1353 19/20 269 265 159 517 172 1382 20/21 280 290 170 527 180 1447 21/22 305 313 175 520 200 1513 22/23 318 343 194 524 211 1590 23/24 306 357 205 526 211 1605 24/25 311 373 209 515 216 1624 25/26 298 387 217 513 215 1630 Lå F-klass åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 16/17 201 168 174 174 194 161 175 1247 17/18 205 203 170 175 175 195 162 1285 18/19 222 207 205 171 176 176 196 1353 19/20 217 224 209 206 172 177 177 1382 20/21 235 219 225 210 207 173 178 1447 21/22 235 237 221 225 212 209 174 1513 22/23 244 237 239 222 226 213 209 1590 23/24 232 244 229 239 222 226 213 1605 24/25 232 232 244 229 239 222 226 1624 25/26 232 232 232 244 229 239 222 1630 Lå HA BR KR AL total total kapacitet 16/17 258 201 156 492 1107 1225 17/18 251 215 157 511 1134 1225 18/19 273 230 156 523 1182 1225 19/20 269 265 159 517 1210 1225 20/21 280 290 170 527 1267 1225 21/22 305 313 175 520 1313 1225 22/23 318 343 194 524 1379 1225

23/24 306 357 205 526 1394 1225 24/25 311 373 209 515 1408 1225 25/26 298 387 217 513 1415 1225

Hagenskolan prognos börjar år Födda 2016 29 33 22/23 2015 39 21/22 2014 34 20/21 2013 36 19/20 2012 49 18/19 2011 34 17/18 Kapacitet 350 Bränningeskolan prognos börjar år Födda 2016 37 44 22/23 2015 41 21/22 2014 40 20/21 2013 56 19/20 2012 36 18/19 2011 36 17/18 Kapacitet 175 Kråkerydsskolan prognos börjar år Födda 2016 22 26 22/23 2015 18 21/22 2014 27 20/21 2013 18 19/20 2012 18 18/19 2011 22 17/18 Kapacitet 175 Alléskolan prognos börjar år födda 2016 54 65 22/23 2015 50 21/22 2014 72 20/21 2013 66 19/20 2012 71 18/19 2011 80 17/18

Kapacitet 525 Fagerhults skola prognos börjar år födda 2016 20 24 22/23 2015 25 21/22 2014 20 20/21 2013 19 19/20 2012 26 18/19 2011 21 17/18 Kapacitet 175 "Monas prognos" 1256 1281 1343 1374 1444 1505 1569 1597 1632 1646 Ökning av F-klasselever 16/17 201 elever ok 17/18 10 till 2 i varje skola 18/19 20 till 4 i varje skola 19/20 20 till 4 i varje skola 20/21 40 till 8 i varje skola 21/22 60 till 12 i varje skola 22/23 50 till 10 i varje skola År 23-26 "Monas prognos" uppdelad HA 18%, BR 24%, KR 13%, AL32%, FA13%

Lokalutredning, nya skollokaler December 2016, Ulla Gillblom Lokalutredning, nya skollokaler Elevprognos I bifogad elevprognos, uppdelad per skola, presenteras förväntad elevutveckling fram till läsåret 2015/2016. Prognoserna bygger på antal barn i kommunen den 24 november 2016 och antal elever som finns inskrivna detta datum på de olika skolorna. Skolornas prognoser följer den prognos som barn- och utbildningsförvaltningens senaste barn- och elevprognos från oktober 2016. En uppräkning har gjorts enligt den normala ökningen för kommunens inflyttning/omflyttning. Alla skolor utom Bränningeskolan ser i dagsläget ut att klara den normala ökningen av barn de närmaste åren. Elevprognos för Bränningeskolan Prognosen för Bränningeskolan visar att en fördubbling av elevantalet kan förväntas inför läsåret 22/23. Antalet elever ökar från och med läsåret 16/17 med motsvarande en klass varje år. Det senaste nya området på Bränninge, söder om Bränningeskolan, som ser ut som en solfjäder (Blåklintsgatan, Timotejgatan etc) har idag 103 hushåll och byggdes mellan 2010 och 2014, 32 av hushållen är radhus och där flyttade man in 2014 och 2015. I dessa 103 hushåll finns idag 1,62 barn per hushåll. 2016-12-07, antal barn i de 103 hushållen vid "Solfjädern" (Blåklintsgatan, Rapsgatan etc). Inflyttning 2010-12 och 2014 (32 st radhus) årskurs 16/17 F- klass åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 född år 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 antal barn 17 16 16 20 20 14 15 11 10 7 4 3 4 4 2 4 167 I genomsnitt 1,62 barn i förskole-grundskoleålder/hushåll I snitt per årskull: 17 förskolebarn 47% 11 lågstadiebarn 30% 4 mellanstadiebarn 11% 4 högstadiebarn 11% 1

Lokalutredning, nya skollokaler December 2016, Ulla Gillblom Nya områden 2017 2022 I skolprognoserna är inte medräknat den stora ökning som blir en följd av att nybyggnation planeras på flera nya områden inom de närmaste åren. Våren 2017 börjar man bygga på 20 villatomter samt 32 lägenheter på Västra Solhöjden. Om de har 1,62 barn per hushåll så innebär det 84 nya barn. Idag ligger detta område på Bränningeskolans upptagningsområde. 2018 planeras byggstart för ca 200 hushåll på Lilla Bränninge, vilket hör till Bränningeskolans upptagningsområde. Med ett snitt på 1,62 barn per hushåll blir det 324 barn. 2018 är det planerad byggstart för ca 125 villor och radhus på Solhöjden. Om de har 1,62 barn per hushåll så innebär det 202 barn. Idag ligger merparten av dessa hushåll på Alléskolans upptagningsområde. 2018 eller 2019 planeras nybyggnation av ca 120 lägenheter på Bränninge 2:136. Lägenheter blir förmodligen inte lika attraktiva för hushåll med barn som villor/radhus. Jämför man med t ex bostadsrättslägenheterna på Onkel Adams väg, där det var inflyttning i början av 2016, så bor där 0,2 barn/hushåll. (Totalt 36 hushåll). Jämför man med lägenheterna på Laggargatan (31 hushåll) så har de 0,7 barn/hushåll. Om de 120 hushållen har 0,7 barn/hushåll blir det 84 barn. Bränninge 2:136 ligger på Hagensskolans upptagningsområde. På Kärnekulla, etapp 1, planeras ca 400 nya hushåll (radhus och lägenheter) med byggstart tidigast hösten 2018. Om de i radhus beräknas ha 1,62 barn/hushåll blir det 65 barn. Om de i lägenhet beräknas ha 0,7 barn/hushåll blir det 252 barn. Totalt 317 barn. Inför år 2022 planeras nybyggnation i etapp 2, Kärnekulla, med 200-300 hushåll. Prognos 2017-2022 En beräkning av antal nya barn på de nya områden som planeras för nybyggnation ovan visar: 84 + 324 + 202 + 84 + 317 = ca 1000 nya barn (Kärnekulla etapp 2 inte medräknat) Med procentsatserna för åldrar på barnen enligt Solfjädern skulle detta innebära ca 500 förskolebarn, 300 lågstadiebarn, 100 mellanstadiebarn och 100 högstadiebarn. Var behövs en ny F-6-skola? Skolprognosen visar att Bränningeskolans elevantal successivt kommer att öka motsvarande en klass per läsår, för att till läsåret 22/23 vara fördubblat. Till detta kommer de nya områdena Lilla Bränninge och Solhöjden med totalt ca 600 barn. Av dessa hör 400 barn till 2

Lokalutredning, nya skollokaler December 2016, Ulla Gillblom Bränningeskolans upptagningsområde och 200 till Alléskolans upptagningsområde. Inte någon av skolorna kommer att ha kapacitet att ta emot dessa elever. En F-6-skola med minst två paralleller på Kärnekulla skulle täcka skolbehovet fram till år 2022 för de nya områden som planeras 2017-2022. Samtidigt måste Bränningeskolan omgående anpassas och byggas till för att möta det växande elevantalet. Även andra lokaler på Bränningeskolan måste då anpassas idrottshall, matsal och ytterligare lokaler för elevhälsan. En översyn och förändring av nuvarande skolupptagningsområden behöver genomföras. En ny 7-9-skola? Med ökningen på Bränninge, Solhöjden och Kärnekulla år 2017 2022 förväntas ca 100 nya högstadieungdomar. Efter Hagabodaskolans ombyggnation behöver en utredning göras för att undersöka vilken kapacitet den nya skolan har avseende elevantal. Idag är utgångspunkten att skolan har kapacitet för att ta emot 500 elever. Hagabodaskolan Lå År 7 År 8 År 9 Totalt 16/17 164 134 116 414 17/18 169 158 140 467 18/19 152 169 158 479 19/20 184 152 169 505 20/21 162 184 152 498 21/22 167 162 184 513 22/23 164 167 162 493 23/24 200 164 167 531 24/25 193 200 164 557 25/26 214 193 200 607 3

Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida 2017-01-24 1 Anmälningsärenden Ärendebeskrivning a) Delegationslistor från Barn- och utbildningschef Katarina Ståhlkrantz nr 97-, 161201-161231 Intendent Marie Skarp nr 106-, 161201-161231 Studie- och yrkesvägledare Ola Hjalte nr 150-160, 161201-161231 b) Dnr BU15/85 KF 123 Beslut om nämndernas verksamhetsmål för 2017. Dnr BU16/85 KF 124 Budget 2017. --- Justeras Expedierats

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 2016-12-21 BU16/116 1 Till Barn- och utbildningsnämnden Handlingsplan för barn som anhöriga Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att anta handlingsplanen för barn som anhöriga med barn- och utbildningsförvaltningens förslag på förändringar. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har beslutat att remittera förslaget till handlingsplan för personal som möter barn som anhöriga till berörda nämnder. Barn- och utbildningsförvaltningen vill lämna följande synpunkter på delar av förslaget som berör barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde: - Ett förtydligande bör göras att som anhörig kan, utöver förälder, även räknas syskon eller annan nära anhörig. - Begreppen förälder och vårdnadshavare bör användas med konsekvens och enligt gällande lagstiftning. - Någon skolsköterska med utbildning i Beardsleés familjeintervention kommer inte att finnas från mars 2017. - Eftersom antalet skolsköterskor och kuratorer som är barnombud förändras över tid, föreslås texten att ändras till: Som barnombud finns både skolsköterskor och skolkuratorer. - Familjecentralen bedöms inte längre vara en nystartad verksamhet. - Begreppet skol- och barnomsorgen bör ändras till öppen förskola. Barn- och utbildningsnämnden Katarina Ståhlkrantz Barn- och utbildningschef Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 211 Jönköpingsvägen 19 036-442 80 40 036-442 81 60 katarina.stahlkrantz@habokommun.se 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

Handlingsplan för personal i Habo kommun som direkt eller indirekt möter Barn som anhöriga

Innehåll Barn som anhöriga handlingsplan för Habo kommun... 2 Barnombud... 2 Information, råd och stöd.... 2 Alla berörda vuxna till uppgift att se Barn som anhöriga... 2 Rutiner för att se Barn som anhöriga.... 3 Kommunens olika förvaltningar och enheter... 3 Barn och utbildningsförvaltningen (BUN)... 3 Förskolan... 3 Grundskolan... 4 Fritids- och kulturförvaltningen... 5 Fritidsgårdens... 5 Biblioteket... 5 Socialförvaltningen... 5 Hemsjukvården, HSV Rehabiliteringspersonal och Distriktsköterska... 6 Hemtjänsten... 6 Funktionshinderomsorgen barn och unga... 7 Socialpsykiatri... 7 Bostad med särskild service. För personkrets inom LSS.... 7 De som jobbar som assistenter, kontaktpersoner, ledsagning, boendestöd övrigt funktionshinder, avlösarservice och som stödfamilj... 8 Försörjningsstöd inom individ- och familjeomsorg (IFO)... 8 Missbrukshandläggare inom IFO... 8 Familjecentralen... 9 Räddningstjänsten... 10 Region Jönköping har i Habo kommun verksamhet inom förebyggande vård och primärvården... 10 1

Barn som anhöriga handlingsplan för Habo kommun Habo kommun arbetar med barn som anhöriga utifrån den samverkan som idag finns mellan landstinget, kommunerna och ideella organisationer i Jönköpings Län. Målet är att långsiktigt och länsövergripande utveckla och implementera ett arbetssätt som uppmärksammar barnets behov av fysisk och psykisk hälsa samt sociala situation men även rätten till information, råd och stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen (2 g ) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5 ). Sedan 2010 har detta funnits med i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer. I Habo kommun finns idag också ambitioner till en god samverkan mellan de olika förvaltningarna vilket gynnar den enskilde kommuninvånaren genom att det finns en samlad kunskap och kompetens. En gemensam handlingsplan ska vara till sådan hjälp att all berörd personal har möjlighet att bli vägledda och veta var information snabbt går att hitta. Barn som anhöriga är barn vars Förälder eller syskon har en fysisk sjukdom eller allvarlig skada Förälder eller syskon har en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning Förälder har missbruksproblematik Förälder eller syskon dör akut eller till följd av allvarlig sjukdom Barnombud Idag finns det barnombud på många enheter i Habo kommun. Barnombudets roll är att sprida kunskap till sina arbetskamrater och att ständigt hålla barnperspektivet aktuellt på arbetsplatsen. Barnombudet på arbetsplatsen vet eller kan snabbt ta reda på vart man kan vända sig för att få samverka med olika enheter. Barnombuden träffas två gånger/år för att hålla gruppen och samverkan aktuell samt få utrymme till utbildning. Information, råd och stöd. Föräldrarna själva är de bästa att prata med barnen, men det kan ibland vara skönt att få hjälp. Många gånger tänker vuxna felaktigt att de skonar barnet genom att vara tysta. Fantasi och okunskap kan många gånger vara värre en ett svårt besked för barnen. Ambitionen bör vara Att föra barnet på tal och om föräldern så önskar ge stöd. I texten skrivs barn men det gäller även ungdom. Alla berörda vuxna till uppgift att se Barn som anhöriga Det bör finnas rutiner på hur man ställer frågor runt barn i familjen i samband med besök eller samtal. Många Barn som anhöriga tappas bort p.g.a. att alla tror någon annan gett information och ställt frågor. Det finns idag böcker, foldrar, broschyrer samt manualer som bra verktyg, se bil 1. Barndialogen har mycket samlat och är lätt att nå på nätet: www.plus.rlj/barndialogen leta vidare på barn som anhöriga. 2

Rutiner för att se Barn som anhöriga. Att varje enhet regelbundet har på dagordningen Barn som anhöriga med hänvisning till hälso- och sjukvårdslagen (2 g ) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5 ) och de riktlinjer SKL satte upp i januari 2010. Att se till att alla enheter har ett barnombud som har kunskap eller vet var det går att hämta kunskap Att all personal i arbetslaget får kunskap om vikten att våga se Barn som anhöriga och förstå att det har ett förebyggande värde för barns framtida psykiska hälsa på sikt. Det barnet har vetskap om ger en trygghet istället för att själv fantisera. Att i de inledande samtalen med föräldrar alltid föra barnen på tal. Att samtalens syfte ska vara att föräldern får stöd i de fall de så önskar men också ge information om att även barnet har rätt till information och stöd, detta för att det i framtiden kan bespara barnen psykisk ohälsa. Att rutiner behöver skapas till dem som direkt eller indirekt träffar Barn som anhöriga och att de får kunskap om barnens situation. Barnen ska veta att det finns vuxna personer runt dem som har den kunskapen t.ex. förskolechef, kontaktperson i förskolan, rektor, elevhälsa och huvudmentor eller annan förtroendeperson. Det är också önskvärt att andra vuxna som finns runt barnen, t.ex. i olika fritidsaktiviteter, har kunskap. Att all personal som direkt eller indirekt träffar Barn som anhöriga vet att de har ett ansvar att se barnet. Ingen ska tro att någon annan redan har fört barnet på tal. Kommunens olika förvaltningar och enheter Barn och utbildningsförvaltningen (BUN) All personal på förskola och skola är observanta på ett förändrat beteende hos ett barn. Utåtagerande, retlighet, koncentrationssvårigheter och slarv med läxor har oftast en förklaring. Även hög giltig frånvaro och ogiltigfrånvaro kan sättas i samband. Finns funderingar om vad som händer runt barnet? Kontakta föräldrarna och berätta och visa engagemang för barnet. Fråga vad som händer, hur står det till? I de fall det upptäcks att barnet är ett Barn som anhörig, berätta för föräldrarna att barn har rätt till kunskap. Fantasi är många gånger värre. Gå tillsammans med föräldrarna igenom foldern Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk (Vägledande foldern Råd till förskola/skola Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk). Förskolan träffar barn i åldrarna 1-6 år. Förskolechefen är den som har yttersta ansvaret både då det handlar om barnet i gruppen och kontakten med föräldrar. Förskolan är frivillig och frånvaron kan ibland förklaras med att den inte är obligatoriskt. Det är ändå bra att kommunicera frånvaron med vårdnadshavare för att se om det kan finnas anledning Att föra barn på tal En kontaktperson i personalgruppen har den övergripande kunskapen om barnet. Barn som anhöriga aktualiseras på förskolan genom förskolechefen. Detta sker genom att föräldrar själva hör av sig. Många gånger blir det då till berörd personal som tar det vidare till förskolechefen. 3

Föräldern kan också få stöd till kontakt genom någon vän, sjukvården, socialtjänsten etc. Sjukvård, BHV och socialtjänst kan även förmedla kontakt, då används samtyckeblankett. Förskolechefen skaffar sig (direkt eller indirekt) genom föräldrar information om förälderns hälsotillstånd. Hur mycket barnet är informerat? Vilket behov av stöd som finns eller önskas. Hur står det till hemma och hur ska kontakten se ut? Vid behov görs en plan hur barnet ska bemötas och förskolepersonalen får så mycket information de behöver för att på ett bra sätt bemöta barnet. Behöver barnet extra stöd görs en överenskommelse med föräldrarna om hur det ska se ut. Till arbetslaget är det även knutet en specialpedagog som genom personalen stöttar barnet vid behov. Insatser från specialpedagog mot det enskilda barnet är alltid känt och godkänt av föräldrarna. Vid behov handleder specialpedagogen personalen. Behövs samverkan med andra görs överenskommelse med föräldrarna. Föräldern uppmanas att informera barnet att personalen är informerad. En personal ger barnet information om att de har vetskap om situationen hemma. Som barnombud finns förskolepersonal på alla förskole områden och samtliga specialpedagoger. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Grundskolan i Habo kommun träffar alla barn från 6 till 16 år. Rektor har det yttersta ansvaret för eleven och kontakten med hemmet. En ansvarig mentor som finns för varje elev har den övergripande kunskapen om barnet och även kontakten med hemmet. Då det handlar om barnets psykiska och fysiska hälsa finns skolsköterska och kurator. Rektor, specialpedagog, skolsköterska och skolkurator arbetar i ett samlat team som kallas elevhälsa. Finns oro eller tankar kring ett barn anmäls detta till rektor och elevhälsa som sedan fördelar arbetet/ärendet till den profession som har mest kunskap om hur skolan ska kan/ska gå vidare. Barn som anhöriga aktualiseras på skolan genom rektor. Detta sker genom att föräldrar själva hör av sig. Många gånger blir det då till berörd personal som tar det vidare till rektor. Föräldern kan också få stöd till kontakt genom någon vän, sjukvården, socialtjänsten etc. Rektor, ofta med hjälp av elevhälsan, skaffar sig genom föräldrar direkt information om förälderns hälsotillstånd. Hur mycket barnet är informerat? Vilket behov av stöd som finns eller önskas? Hur står det till hemma och hur ska kontakten se ut? Vid behov görs en plan för hur barnet ska bemötas. Skolpersonal får så mycket information de behöver för att på ett bra sätt bemöta barnet. Behöver barnet extra stöd görs en överenskommelse med föräldrarna hur det ska se ut. Elevhälsan kan erbjuda stödjande samtal till barnet. Föräldern uppmanas att informera barnet att skolpersonalen har vetskap om situationen i hemmet. Rektor, elevhälsa och ansvarig mentor enas om vem som informerar barnet om vilka, som har vetskap om elevens situation och finns till hands om det behövs. Som barnombud finns två skolsköterskor och samtliga kuratorer. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* 4

Fritids- och kulturförvaltningen De håller samman allt föreningsliv och träffar de flesta föreningar i kommunen. Fritidsgården är en stor samlingsplats för kommunens barn. Hit hör också Biblioteket. Fritidsgårdens personal kan ta emot information om att det finns sjukdom eller andra svårigheter i familjen. Personalen påpekar då för barnet att de har vetskap om situationen hemma. Påtala att det finns möjligheter att prata eller om barnet bara vill vara. I de fall man ser förändringar hos ett barn och personalen börjar undra hur det står till, var extra tillgänglig för barnet. Försök att få igång ett samtal. Ta gärna kontakt med föräldrarna och hör om det finns något som föräldrar och fritidspersonal kan hjälpas åt med. Vid kontakten kan det framgå att detta är ett Barn som anhörig. Informera föräldern att det alltid är bäst för barnet att få kunskap istället för att använda fantasin. Finns det föreningskontakter, be föräldern informera ledare eller erbjud stöd i detta. Saknar skolan kunskap erbjud, om föräldern önskar, att ta kontakt. Använd samtyckeblankett. Som barnombud finns en fritidsassistent. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Föreningsverksamhet Här möts många barn och familjer. Då ledare möter barn o ungdomar i olika verksamheter behöver de få kunskap runt hur man som ledare kan stötta ett barn. Barn får inte slås ut i föreningslivet p.g.a. att de kan vara Barn som anhöriga. Skapa tillfällen då det finns utrymme att informera ledare om vikten att se dessa barn. Som barnombud en fritidsassistent som föreningen kan kontakta för stöd. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Biblioteket Tar emot alla kommuninnevånare. Bibliotekarier hjälper till med förslag på litteratur till barn, föräldrar och personal. Ibland kan biblioteket bli en tillflyktsplats för barnet. Då kan personalen uppmärksamma detta och fråga sig fram hur det står till. Som barnombud finns en bibliotekarie. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Socialförvaltningen Har flera enheter där föräldrar till Barn som anhöriga hör hemma. Alla tillsammans och var för sig har skyldighet att Föra barnet på tal. 5

Hemsjukvården, HSV Rehabiliteringspersonal och Distriktsköterska Ett nytt patientärende kan komma genom patienten själv, från anhöriga, överrapporterat från annan vårdinstans eller som en följd av en vårdplanering. Första steget är att ta reda på om det finns Barn som anhöriga, till den som är sjuk. Om så är fallet, ska den personal som uppmärksammat att det finns barn, fråga utefter familjeformuläret. Inventera hur barnens situation ser ut. Om det finns behov av att fortsätta med, t.ex. Föra barnen på tal, ska HSVpersonal fråga föräldrarna om de får kontakta annan personal som har kunskap att använda detta diskussionsunderlag som har som syfte att kartlägga behovet av stöd till föräldrarna. Hälso- och sjukvårdspersonalen talar om vikten av att barnet får kunskap om familjens situation. Barn fantiserar mycket, och har inte barnen kunskap så är fantasin många gånger mer skrämmande för barnet, än vetskapen om hur det står till med föräldern. Familjen erbjuds hjälp av HSV- personal, att informera rektor, elevhälsa eller förskolechef, om föräldern inte själva orkar (använd samtyckesblankett) HSV- personal ska se barnet vid varje besök hos familjen. Presentera sig för barnet. Tala med barnet, visa att barnet är sett. Tala om för barnet att föräldern får hjälp. Om det är lämpligt, (får bedömas från fall till fall) fråga om barnet vill vara med och se vad som görs med deras förälder. Som barnombud finns en arbetsterapeut. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Hemtjänsten Personalen får ett ärende aktualiserat efter ett biståndsbeslut av biståndshandläggaren. Biståndshandläggaren har för vana att fråga efter familjeformulär. Finns inget sådant görs ett sådant (finns på www.barndialogen.se sök rutiner familjeformulär) Finns det barn som anhöriga? Hur ser situationen ut runt barnet/ barnen? Informera föräldern genom att muntligen gå igenom foldern Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk. Vad vet barnet om sin förälders situation och sjukdom? Föra barnen på tal eller delar av detta kan vara ett bra mätinstrument för att se behovet för barnen. Föräldrarna kan erbjudas hjälp att informera rektor, elevhälsan el förskolechef (använd samtyckesblankett) alt. föräldrarna föreslås att själva ta kontakt med rektor, elevhälsan el förskolechef. Biståndshandläggaren beviljar insats. Den hemtjänstpersonal som ska besöka hemmet får den information de behöver för att rätt bemöta barnet. Se till att barnen får information om vad det är för nya människor som kommer in i deras hem. Hemtjänstpersonalen påtalar om tillfälle ges vikten att barn får information om varför de finns i hemmet. Hemtjänstpersonalen lägger vikt i att presentera sig för barnen då de träffas. Som barnombud finns 2 undersköterskor. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Funktionshinderomsorgen, biståndshandläggare Då det finns Barn som anhöriga i familjen förhör sig handläggaren vid första mötet om det finns ett familjeformulär. Finns detta så är det bra att använda för att föra barn på tal. Handläggaren informerar föräldern med hjälp av foldern Att vara barn och anhörig när någon är sjuk i familjen. Föra barn på tal eller delar av detta kan vara ett bra mätinstrument för att se behovet för 6

barnen och om föräldern behöver stöd i sin föräldraroll. Föräldrarna föreslås att själva ta kontakt med rektor, elevhälsan el förskolechef. alt föräldrarna erbjuds hjälp att informera rektor, elevhälsan el förskolechef (använd samtyckesblankett). Efter beviljad insats verkställs beslutet av enhetschef som även följer upp att föräldrar har en medvetenhet om barnets situation Barn som anhöriga. En anteckning görs i dokumentationen för att bekräfta att Barn är förda på tal och vad man har föreslagit föräldrarna. Som barnombud finns en biståndshandläggare. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Funktionshinderomsorgen barn och unga Ansvarig chef och personal kommer i kontakt med föräldrar och syskon när beslut från biståndshandläggaren blir aktuellt att verkställas. Ansökan om insats görs av det enskilda barnets föräldrar eller dess företrädare men kan också aktualiseras från psykiatrin, skola eller barnrehabiliteringen efter samtycke från det enskilda barnets föräldrar eller dess företrädare. Efter beviljad insats verkställs beslutet av enhetschef som även följer upp att föräldrar har en medvetenhet om syskonens situation Barn som anhörig för det funktionshindrade syskonet. En anteckning görs i dokumentationen för att bekräfta att Barn är förda på tal och vad man har föreslagit föräldrarna Som barnombud finns i nuläge ingen. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Socialpsykiatri Får genom ansvarig chef information om hur situationen runt Barn som anhöriga ser ut. Personalen efterfrågar dokumentation som är gjorda runt barnen. Finns ingen kunskap kartlägger boendestödjare tillsammans med den aktuella biståndshandläggaren hur situationen ser ut. Personalen kan erbjuda sig att vara behjälplig i informationen till barnen. Antingen att själva gå in eller ta hjälp. Det är viktigt att personalen motiverar föräldern om vikten att barn blir informerade om familjens situation. Ställ även frågan om förskola- skola, fritidsgård och ev. föreningar har kunskap om förälderns sjukdom/funktionshinder. Som personal erbjuder man sig att tillsammans med föräldern informera rektor elevhälsan eller förskolechef och att vara behjälplig för föräldern att hålla den kontakten. Personal inom socialpsykiatrin använder sig av programmet Föra barn på tal, samt Tytti Solantaus handböcker till barn och föräldrar. Som barnombud finns två boendestödjare på Habo 4:an. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Bostad med särskild service. För personkrets inom LSS. Får genom ansvarig chef information om hur situationen runt Barn som anhöriga ser ut. Personalen efterfrågar dokumentation som är gjorda runt barnen. Finns ingen kunskap kartlägger personalen tillsammans med den aktuella biståndshandläggaren hur situationen ser ut. Personalen kan erbjuda sig att vara behjälplig i informationen till barnen. Antingen att själva gå in eller ta hjälp. Det är viktigt att personalen motiverar föräldern om vikten att barn blir 7

informerade om familjens situation. Ställ även frågan om förskola- skola, fritidsgård och ev. föreningar har kunskap om förälderns sjukdom/funktionshinder. Som personal erbjuder man sig att tillsammans med föräldern informera rektor elevhälsan eller förskolechef och att vara behjälplig för föräldern att hålla den kontakten. Personal använder sig av programmet Föra barn på tal, samt Tytti Solantaus handböcker till barn och föräldrar. De som jobbar som assistenter, kontaktpersoner, ledsagning, boendestöd övrigt funktionshinder, avlösarservice och som stödfamilj Får genom biståndshandläggarens beslut om insats information om situationen runt Barnet som anhörig. Den som verkställer ger föräldrarna information utifrån foldern Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk ev. används Föra barn på tal. Tytti Solantaus handböcker för barn och föräldrar kan också vara till hjälp. Assistent, kontaktperson eller ledsagare får så mycket information de behöver för att på ett bra sätt bemöta Barnet som anhörig. Barnet ska veta vem personen är som ibland finns i deras hem. Som barnombud finns två personlig assistenter. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Försörjningsstöd inom individ- och familjeomsorg (IFO) Är en tillfällig ekonomisk hjälp från kommunen som alla kan ha rätt till om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Handläggande socialsekreterare kartlägger familjebilden. Då det handlar om en förälder som är sjukskriven eller det på annat sätt finns sjukdom alt. dödsfall i familjen är det viktigt att föra barnen på tal. Använd gärna foldern Att vara barn när någon är sjuk i familjen Erbjud föräldern Föra barn på tal som enbart vänder sig till föräldrar och har som mål att hitta rätt stöd i föräldraskapet. Fråga om skola är informerad liksom vuxna i de fritidsaktiviteter barnet finns med i. Uppmuntra föräldern att själv ta kontakt. Alternativt erbjud hjälp att ta kontakt med förskolechef, rektor, elevhälsa föreningar etc. Använd då samtyckesblankett. Som barnombud gemensamt med övriga IFO, Individ- och familje-omsorgen, finns två familjebehandlare. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Missbrukshandläggare inom IFO De kartlägger familjebilden. Ofta har familjen även en kontakt med barn/ungdomshandläggning som då sköter information och stöd till barnen. I annat fall används Att föra barnen på tal för att utreda det behov som den vuxne har av stöd i föräldrarollen. Hur tar jag hand om mitt barn är en handbok för föräldrar som kan vara ett alternativ att föra barnen på tal. Finns placerade barn bör dessa diskuteras. Finns barnet i miljön ska barnet kunna erbjudas 8

kunskap om strategier t ex genom enskilt samtal eller samtal i grupp på Vårsol. För barnets skull är det att rekommendera förälder att förskolechef, rektor och elevhälsan har kunskap om barnets situation. Detta för att barnet ska få ett rättvist bemötande utifrån sina synliga och osynliga symtom. Som barnombud gemensamt med övriga IFO, Individ- och familje-omsorgen, finns två familjebehandlare En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Barn och ungdomsgruppen inom (IFO) Får kontakt med barn och föräldrar genom en orosanmälan eller att förälder själv söker stöd. I de ärende Barn som anhöriga kan socialsekreteteraren direkt ställa frågor utifrån Föra barnen på tal. Hur fungerar det hemma? Hur mår barnet i den situationen? Klarar föräldern av att tala med barnet om sjukdom eller dödsfall. Föräldern får frågan om förskola, skola och andra verksamheter barnen finns i har kunskap om barnens situation? Finns det någon i nätverket som kan avlasta barnet? Påtala att barnet har rätt till information och stöd utifrån ett samtal med folder Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk Då föräldern utifrån detta uttrycker behov av hjälp att informera barnet eller att barnet behöver en samtalskontakt. kan ett samarbete med skola, ev. familjebehandling och handläggande socialsekreterare inledas. Handlar det om familjehemsplacerade barn är även dessa anhöriga och barnet har rätt till stöd och information. Placerande socialsekreterare har ansvar för att detta blir gjort. Rektor och elevhälsa på barnets skola kan se till att barnet får stöd utifrån synliga eller osynliga symtom. I de fall familjen blir beviljade familjebehandling utifrån familjens enskilda behov kan barnens rätt till information och stöd vara ett arbetsområde. Mycket sker då genom eller tillsammans med föräldern. För barnet är det alltid bäst att de ser att det är okey att prata med andra om det som händer hemma. Som barnombud gemensamt med övriga IFO, Individ- och familje-omsorgen, finns två familjebehandlare. En skolsköterska två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Familjecentralen Är en nystartad verksamhet i Habo kommun (september 2015). Här samverkar kvinnohälsovård, barnhälsovård, socialtjänst samt skol- och barnomsorgen. Blivande föräldrar och föräldrar med barn 0 6 år har här en naturlig träffpunkt. Öppna förskolan har möjlighet att ge föräldrar stöd i hur de kan hantera olika situationen med barnet. Oavsett verksamhet är målet att uppmärksamma och främja barns och föräldrars hälsa. Föräldrar kan få hjälp och stöd av de olika professionerna och i överenskommande med föräldrar finns det möjlighet till samverkan med stöd både till den vuxne och för barnet. Som barnombud finns pedagog på familjecentralen. En skolsköterska två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* 9