FILM- OCH TV-ARBETARE I RAMPLJUSET

FILM- OCH TV-ARBETARE I RAMPLJUSET Sammanfattning av en dansk studie om film- och tv-arbetare Av Gert Wibe

Förord Den danska rapporten Film- og tv-arbejdere i rampelyset en undersøgelse af levevilkår og psykisk arbejdsmiljø for atypisk ansatte publicerades i juni 2005. Troligen är det den mest omfattande undersökning av film- och tv-arbetares arbets- och levnadsvillkor som hittills gjorts. Därför har den stort intresse också för oss i Sverige. Rapporten är intressant också för att den undersöker ett frilansområde och kan säga oss något generellt om frilansares situation. I likhet med i Sverige är filmarna i Danmark till stor del frilansande löntagare eller egenföretagare med anställningar/uppdrag per projekt och ofta med arbetslösa perioder mellan jobben. Den stora skillnaden mellan danska och svenska förhållanden är att det danska filmarbetarförbundet också organiserar motsvarande grupper på tvområdet. Den danska rapporten är på nästan 200 sidor. Teaterförbundets styrelseledamot Gert Wibe är film- tv-scenograf och har gjort en sammanfattning av den danska rapporten. Redaktör för den här skriften ärtomas Sander vid Teaterförbundets kansli. Någon motsvarande undersökning av svenska förhållanden finns inte men vi har ändå i denna skrift för jämförelsens skull tagit med några av de uppgifter om arbets- och levnadsvillkor för svenska filmarbetare som finns i Teaterförbundets rapport från 2005 Filmbranschen och jämställdheten. Sammantaget drar vi slutsatsen att de slutsatser som dras i den danska rapporten i stora drag gäller också för svenska filmarbetare och generellt för frilansare i Teaterförbundet. Stockholm i januari 2006 Jaan Kolk förbundsdirektör 2

Innehåll Inledning 1 Anställnings- och levnadsvillkor 3 Arbetsmarknad 5 Arbetstider 10 Hälsa och välbefinnande 12 Svenska förhållanden 14 3

Inledning Vi bjuder läsaren välkommen till en serie i flera avsnitt om tillvaron för filmoch tv-arbetaren i Danmark. För det mesta befinner de sig utanför rampljuset, bakom kameror och kulisser, och i bästa fall uppfattar vi ett namn eller två, när eftertexten rullar över skärmen eller bioduken. Denna rapport vill lyfta fram deras förhållanden i rampljuset. Med de orden inleds rapporten Film- og tv-arbejdere i rampelyset - en undersøgelse af levevilkår og psykisk arbejdsmiljø for atypisk ansatte. Rapporten presenterar resultatet från projektet Psykisk arbetsmiljö och levnadsvillkor i atypiska arbeten, som finansierats av Arbejdsmiljørådets Servicecenter. Författare är Karin Mathiesen och Hans Hvengaard vid Centret for Alternativ Samfundsanalys. Eftersom vi inom Teaterförbundet tror att villkoren kan vara likartade för svenska filmarbetare, anser vi att rapporten och dess resultat är av stort intresse. Inte bara för filmavdelningen utan för samtliga frilansare i Teaterförbundet. Jag har försökt plocka ut tabeller och resultat som kan vara intressanta, och tagit mig friheten att redigerat hårt i innehållet. Många stycken är en direkt översättning från danska och jag har slopat citationstecknet. Rapporten är en diger lunta på närmare 200 sidor (inklusive bilagor) och täcker det mesta av filmarbetarnas liv både på arbete och också fritid. Den beställdes av Danska Arbetsmiljörådet och baseras på en enkätundersökning bland samtliga film- och tvarbetare som var organiserade i Film- og tv-arbejderforeningen (FAF) vintern 2003/2004. Totalt ingick 465 personer i undersökningen. En viktig skillnad är att FAF organiserar fler från den rena tv-branschen än vad Teaterförbundet gör. De flesta som har SVT som huvudsaklig arbetsplats är organiserade i SIF. Varför man valt att undersöka denna yrkeskår är att den till största del består av frilansare, att den är så otypisk, samt att det för många kan synas som ett drömyrke. I undersökningen har man valt att dela in resultatet ibland annat följande områden: Anställnings- och levnadsvillkor Hantering av kraven från arbetsmarknaden Livssammanhanget dvs. hur filmarbetaren balanserar arbete och privatliv/familjeliv Arbetstider och arbetsmiljö 4

Selvbeskæftige I rapporten delar man in filmarbetare i anställda, fast- och frilans-, och selvbeskæftiget. Det senare begreppet motsvarar närmast det svenska begreppet uppdragstagare men kan utifrån svenska förhållanden innefatta såväl egenföretagare (F-skattare) som vissa frilansande löntagare. För att hålla ordning på begreppen använder jag i den följande texten det danska ordet selvbeskæftige, när jag hänvisar till ställen där rapporten använder det danska begreppet. 5

Anställnings- och levnadsvillkor Den första frågan i enkäten var inom vilken del av film och tv-branschen man arbetade inom: Övervägande filmproduktion (inklusive tv-fiktion/tv-drama och reklam).. 47 % Övervägande studio- och OB produktion..16 % Övervägande tv-reportage, kort- och dokumentärfilm..28 % Multimedia, visuell design/webbdesign o dyl eller animation 5 % Annat 4 % Detta kan ställas mot frågan: Hur vill Du placera dig själv? Som filmarbetare 41 % Som tv-arbetare 29 % Bägge delarna 26 % Annat 4 % Bilden kompliceras ytterligare av att en film- och tv-arbetare inte nödvändigtvis bara tillhör en yrkesgrupp eller bara har en funktion. I FAFs lista på filmarbetare finns 39 yrkesfunktioner. I Sverige omfattar Teaterförbundets yrkestitelsregister 14 filmarbetaryrken medan kollektivavtalet har 17 olika yrken samt assistentbefattningar till de flesta av dessa, vilket förstärker bilden av en brokig samlig kring kameran. Ålder Den genomsnittliga åldern på dem som svarat var 37,7 år; där den yngsta var 20 år den äldsta aktiva 72 år. Huvudparten ( 62 %) är under 40 år. Tid i branschen Den genomsnittliga tiden de arbetat i branschen var 12,6 år och spänner mellan 1 år till 43 år. Utbildningsbakgrund Ser vi till film- och tv-arbetarnas utbildning och bakgrund visar undersökningen att huvudparten är självlärda eller autodidakter. Kvinnor/män Branschen rymmer mer än dubbelt så många män som kvinnor. I undersökningen kommer 31 procent av svaren från kvinnor och således 69 procent från män. Knappt sju av tio lever i ett fast parförhållande medan 31 procent är singel. 6

Det finns större ingen skillnad mellan kvinnor och män i förhållande till ålder, tid i branschen (anciennitet) eller utbildning, och fördelningen bland grupperna film- och tv-arbetare är någorlunda lika. Fler kvinnor än män jobbar inom produktionsledning, produktion och scenografi, kostym etc. medan fler män arbetar inom foto, ljus, ljud och tekniska funktioner. Fler män än kvinnor lever i parförhållande. Motiv för yrkesvalet Det är naturligtvis prestigefullt och mångas önskedröm att välja film- och tv karriären, men låt oss titta på andra faktorer som får människor att välja branschen. Vi formulerade en rad motiv för att arbeta i branschen. De fick gärna välja fler än ett alternativ. Motiven varför de valt branschen: Jag kan använda mina kvalifikationer på ett bra och allsidigt sätt 58 % Jag har möjlighet att uttrycka mig konstnärligt 56 % Det är ett självständigt arbete med hög grad av frihet 49 % Det är det jag hade allra mest lust till. 47 % Stoltheten att kunna göra något som kommer att ses av många människor 37 % Det finns ett gott socialt klimat i branschen 26 % Lönen 24 % Jag kan inte se något annat realistiskt alternativ 20 % Mitt arbete ger mig energi, trygghet och glädje 17 % Jag kan tjäna minst lika mycket här som inom annat arbete 6 % Motiven att välja tillvaron som frilans. Omväxlingen mellan perioderna av arbete och ledigt emellan 41 % Friheten i tillvaron som frilans 27 % Jag kan själv säga ja eller nej till jobb 18 % Jag kan själv bestämma över min vardag 7 % Det finns fler markanta skillnader i svaren från män och kvinnor. Männen anger fler motiv; möjligheter att utföra något konstnärligt, stoltheten att göra något synligt för andra människor och lönen (män 28 procent, kvinnor 15 procent). I rapporten finns ingen redovisad löneskillnad mellan könen. Kvinnorna väger in lönen mindre än männen. Omvänt ger fler kvinnor betydelse av ett gott socialt klimat på arbetsplatsen (män 22 procent, kvinnor 34 procent). Frilansare över 40 år sätter större värde på friheten i tillvaron än sina yngre kollegor (37 procent mot 21 procent ). 7

Arbetsmarknaden Det är större osäkerhet i tillvaron som selvbeskæftige; oavsett om det är frivilligt eller ej. Ingen kan nu för tiden vara säker på en livslång anställning men likaväl finns det väsentliga skillnader mellan fast anställda selvbeskæftige. Med många års fast anställning har man sparat till pensionen. Som selvbeskæftige har man själv ansvaret och utgifterna för att försäkra sig mot inkomstbortfall på grund av sjukdom, att få råd till semester och att spara till pension. Detta är mycket väsentliga faktorer i levnadsvillkoren som selvbeskæftige Låt oss se på fördelningen Selvbeskæftige 23 % Fast anställda utan tidsbegränsning 16 % Frilans på långvariga tidsbegränsade kontrakt 34 % Frilans (på dag till dag basis) med olika arbetsgivare 14 % Fast frilans med en eller några få arbetsgivare 8 % Studenter 3 % Övriga 2 % Fördelningen visar att det är mest vanligt bland frilansare att inneha långvariga tidsbegränsade kontrakt. Fler män (30 procent) än kvinnor (7 procent) är selvbeskæftige, emedan fler kvinnor (52 procent) än män (27 procent) är frilansare på längre tidsbegränsade kontrakt. Ser vi till åldern finns det flest selvbeskæftige över 40 år; 28 procent mot 19 procent under 40 år. Utöver huvudförsörjning har många film- och tv-arbetare biförsörjning. 24 % har en biförsörjning utöver huvudförsörjning. 16 % har självständig verksamhet vid sidan om sin anställning. Allt som allt har fyra av tio registrerat sin verksamhet som huvud- eller biförsörjning. Bland dem som har biförsörjning svarade 62 procent att den ligger inom film- och tvbranschen. 8

Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgrad fördelad på längden av jobb/anställningar det senaste året bland icke fast anställda (Rapportens Fig 4:2) 100% 80% 60% 40% 20% 0% Lång/mellanlång Blandad jobblängd Mellanlång/kort 0-3 mån 3-6 mån 6-9 mån 9-12 mån Vi har försökt att ta reda på hur stor del av tiden film- och tv- arbetarna är sysselsatta. Detta kompliceras av att vi har att göra med frilansare som går från ett arbete till ett annat och ibland med perioder helt utan arbete. Det är svårt att fastställa ledighet, då perioder utan arbete inte nödvändigtvis är frivillig ledighet. Det kan dock vara intressant att se om man föredrar korta eller långa jobb. Vid tidpunkten för undersökningen var 74 procent i arbete medan 16 procent hade haft ett arbete de senaste fyra veckorna. För de resterande 10 procent var det mer än fyra veckor sedan de hade ett arbete. Mer än en femtedel av film- och tv- arbetarna har haft mindre än ett halvt års tjänst i branschen under det senaste året. Arbete i branschen det senaste året (Raportens Tab 4.4) 0-3 månader, 8 procent 3-6 månader, 14 procent 6-9 månader, 26 procent 9-12 månader, 52 procent Nästan var fjärde dansk film- och tv-arbetare lever uteslutande på riktigt korta jobb, det vill säga jobb som varar mellan en timma och ett par dagar. Arbetslöshets- och sjukförsäkring Det finns en rad frågor i undersökningen som belyser frilansarnas och egenföretagarnas sociala trygghet. Är de arbetslöshetsförsäkrade och/eller sparar de till sin egen pension? Undersökningen delar upp de båda grupperna. Frilansare: Flertalet av frilansarna (95 procent) är medlemmar av en arbetslöshetskassa. I gengäld är det inte många, bara 10 procent, som har en egen sjukförsäkring. Det kan hänga 9

samman med att frilansarna ingår i ett anställningsförhållande som ger dem rätt till lön under sjukdomen. 31 procent av frilansarna har inget pensionssparande. Det är primärt de yngsta under 30 år som inte har det (48 procent), men också en del av dem över 40 år är utan pensionssparande (22 procent). 53 procent av frilansarna har en pension knuten till sin lön, medan 44 procent anger att de har ett privat pensionssparande. Selvbeskæftige Det är också en stor del av dem som har självständig verksamhet som huvudsyssla som har arbetslöshetsförsäkring; 58 procent anger att de är medlem i en arbetslöshetskassa. Flertalet egenföretagare har en sjukförsäkring (37 procent), men det är ändå inte många om man betraktar deras status som självförsörjare företagare. Bland egenföretagarna är det 40 procent som inte har någon ordnad pension och det gäller var tredje över 40 år. Arbetsmarknaden En del av undersökningen försökte kartlägga och analysera arbetsmarknaden. Ett fundamentalt villkor med att vara frilans är att själv se till att man har sysselsättning. Rapporten försöker även att kartlägga hur man marknadsför sig själv, branschens förväntningar och hur framtiden ter sig. Ser man på marknadsföringen, menar de flesta, att man ska var känd i branschen och själv sörja för att skapa kontakter i alla sammanhang för att säkra sig jobb. I något mindre grad ansluter man sig till påståendet att om man inte står ut med att sälja sig själv kan man inte klara sig som frilansare i branschen. Krav att marknadsföra sig själv. Svarsfördelning i procent. (Rapportens Tab 5.1) Stämmer inte Stämmer i Stämmer i Stämmer i Totalt eller i ringa grad mindre grad någon grad hög grad Man ska vara känd i de sammanhang där jobben erbjuds för att få jobb 0 2 21 77 100 Det är viktigt att skapa kontakter oavsett i vilket förhållande man är för att säkra jobbmöjligheter 0 9 34 57 100 Om man inte kan sälja sig själv kan man inte klara sig som frilansare i branschen 6 21 42 31 100 10

Analysen visar att kravet på att vara känd ligger närmare till hand för gruppen med korta/mellanlånga uppdrag. Jobbsökning De flesta får sina uppdrag genom att bli tillfrågad eller rekommenderade av andra i branschen (producent/regissör, kollega). En knapp tredjedel svarade de fått arbete genom att vända sig direkt till producent och regissör. Jobbsökning. Andel i procent bland egenföretagare. OBS: Flera svar möjliga (Rapportens Tab 5.5) Hur får du dina jobb? Genom att vända mig till producenten/regissören. 31 Som svar på platsannons.. 0 Blir tillfrågad av producenten. 77 Blir kontaktad av kollega/samrbetspartner.. 76 Blir föreslagen av andra i branschen 84 Nätverk Det antas som vitalt för film- och tv-arbetare att ingå i ett nätverk, både för att skapa arbetstillfällen och för att bättra på sina kvalifikationer. Med nätverk menas allt från löst sammansatta grupper som stödjer varandra till fackliga sammanslutningar. Konkret är det 69 procent som deltar i en eller flera former av nätverk. Andelen som deltar i nätverk är lägre bland kvinnorna än bland männen. Deltagande i nätverk. Andel i procent bland egenföretagare. OBS: Flera svar möjliga (Rapportens Tab 5.10) Vilka typer av nätverk deltar du i som har betydelse för din yrkesmässiga utveckling och möjligheter att få nya jobb? Nätverk inom mitt eget yrkesområde.. 42 Nätverk i branschen... 34 Löst sammansatta grupper där man stöttar varandra.. 21 Brett nätverk med deltagare från flera branscher och/eller yrkesområden.. 14 Nätverk som fackföreningen organiserar. 12 Nätverk organiserat av yrkesfora/yrkesförening. 7 Nätverk organiserat av producenterna. 1 Hur ser man på framtiden? Hur ser utsikten till arbete ut inom branschen? Goda: jag har arbete en bra tid framöver/en eller flera säkra kontrakt.. 37 % Lite osäkra: Jag har i ögonblicket inga säkra kontrakt, men utsikter att få jobb 27 % 11

Osäkra: Jag har inte något omedelbart jobb i sikte, men räknar med att det kommer.. 19 % Dåliga: Jag har inga utsikter till jobb.. 3 % Jag är fast anställd.. 14 % I rapporten analyseras nackdelar med att vara selvbeskæftige: Undersökningen bekräftar att de selvbeskæftige film- och tv-arbetarna upplever arbetsmarknadskraven som korrekta. Det gäller speciellt kraven på kvalifikationer och hur man skaffar sig arbete. Detta är krav som skall uppfyllas individuellt då selvbeskæftige inte söker jobb kollektivt. Detta har i sin tur konsekvenser av att man är sårbar. När det inte finns gott om arbete är det lätt att man vänder det mot sig själv: Det mig det är fel på, osv. Av samma orsak kan man vara tvungen att hålla masken när det inte går så bra, och inte berätta det för vem som helst. En annan anledning att hålla masken kan vara att man konkurrerar med andra om jobbet och därför är det inte en bra signal att man söker jobb. Nackdelarna med att vara selvbeskæftige kan, utöver osäkerheten i levnadsvillkoren, tendera mot isolering, då kollegor samtidigt är konkurrenter och att visa offentligt att man har problem kan försämra jobbchanserna. I undersökningen påstår en hel del av selvbeskæftige att de tar på sig gratisuppgifter för att komma i kontakt med nya möjligheter och personer inom branschen. 12

Arbetstider Film- och tv-arbetarna har blivit utfrågade om hur mycket de normalt arbetar. Resultatet visar på generellt långa arbetsveckor - bara var fjärde har vad vi kallar en normal arbetsvecka på 40 timmar. Medan däremot fyra av tio uppger arbetsveckor med 50 timmar eller mer. Hälften arbetar typisk- måndag till fredag, medan andra halvan utför arbetet på alla veckodagar. Film- och tv-arbetarna har också långa arbetsdagar. Återigen har var fjärde vad vi kallar en normal åttatimmarsdag. Resten har normalt längre arbetsdagar och var fjärde arbetar mer än tio timmar om dagen. När det gäller arbetsdagens placering arbetar omkring hälften primärt om dagen, 20 % arbetar primärt dag och kväll medan en annan femtedel arbetar natt eller skiftande över hela dygnet. En stor del av film- och tv- arbetarna upplever att de har för mycket övertidsarbete. Bland de med långa arbetstider menar hälften att det är för mycket övertid. Bland de med mycket långa arbetstider är siffran tre av fyra. Omkring var femte film- och tv- arbetare har inte haft mer än två veckors semester det senaste året hälften har haft mindre än lagligt föreskrivna fem veckors semester. Psykosociala faktorer i arbetet: Undersökningen berättar något om de psykosociala faktorerna gällande arbetets innehåll och den jobbprofil som finns inom branschen. Den berättar också om jobbprofilens betydelse för kvalitén av arbetet, effektiviteten, trivseln, välmående och stress. Generellt värderar de tillfrågade att det finns stora utvecklingsmöjligheter och utmaningar i arbetet. Vidare kräver arbetet initiativ, kreativitet, att det är varierat, att man får användning för sina kunskaper och färdigheter, att det är meningsfullt samt att det utförs i positiv anda. Det finns stort utrymme för självständighet i arbetet. Däremot är utrymmet att själv bestämma över sina arbetstider mindre. Väldigt många upplever en god social samhörighet mellan kollegorna på arbetsplatsen. Knappt var tredje uppger att det sociala klimatet på arbetsplatsen är medelgott eller dåligt. Åtta av tio upplever samarbetsproblem eller konflikter på arbetsplatsen, fyra av tio att det har förekommit konflikter kolleger emellan. Tre av tio upplever dock att det bara förekommer arbetsledare och anställda emellan. 13

Som orsak till samarbetskonflikter uppges: Arbetstider och tidspress 56 % Dålig ekonomi i produktionen 51 % Arbetsledning 50 % Tre procent anser sig ha varit mobbade under det senaste året. Relationer För de selvbeskæftige är ramarna kring arbetslivet mer flytande än för anställda inom traditionella arbeten. Den selvbeskæftige skall hela tiden hantera sig själv på arbetsmarknaden. Utifrån det ställs samtidigt ett annat centralt krav på den självständige: Att hantera gränsen mellan arbete och fritid. De flesta film- och tv- arbetarna lever i parförhållanden (69 procent). Knappt hälften har barn som bor hemma (44 procent). Det är stor skillnad mellan branschens kvinnor och män inom detta område. Medan 74 procent av männen lever i ett fast förhållande, gäller detta bara 59 procent av kvinnorna. Männen verkar i högre grad ha en partner som har fast eller deltidsjobb. Vidare är det flest män som lever i relationen far, mor och barn, emedan flera av kvinnorna med barn är ensamma med dem. Kvinnornas partner är långt oftare frilansare eller selvbeskæftige. Vila Film- och tv- arbetarna sover under arbetsperioderna i genomsnitt 6,7 timmar om dygnet. Som framgår av tabellen nedan svarar fyra av tio att de sover mindre än sju timmar per natt. Under sju timmar. 40% Sju till sju och en halv timme.. 45% Åtta timmar eller mer.. 15% Det finns en liten skillnad mellan könen, där fler män sover under sju timmar. I undersökningen kan man utläsa att bara hälften av film- och tv- arbetarna känner att de får tillräckligt med vila under arbetsperioden. Vidare att de känner att helgvilan är tillräcklig. Behovet av vila hänger klart samman med hur långa arbetstiderna är. Bland dem som har mycket långa arbetstider sover 54 procent under sju timmar per dygn och bara 23 procent känner sig utvilade. Hälften av film- och tv- arbetarna anger att de behöver mellan 1-3 dagars sammanhängande vila efter längre arbete för att de ska kunna sätta igång med nya arbetsuppgifter. Samtidigt ser vi att kvinnorna har behov av längre vila än männen och de som arbetar med filmproduktion har också behov av längre vila än övriga. 14

Hälsa och välbefinnande Undersökningen ville mäta hur film- och tv- arbetaren upplever hälsa och välbefinnande. Genom en mängd olika frågor jämfördes resultatet med en mängd andra danska löntagare. När det gäller välbefinnande hänger det samman med hur man ser på arbetsförhållande, framtidsutsikter och ekonomisksituation i branschen. Det är tydligt att ju lägre sysselsättningsgraden är per år ju större är otillfredsställelsen med tillvaron. På en skala från 0-100, som mäter det generella hälsotillståndet, befinner sig den genomsnittlige filmarbetaren på 72,2. Genomsnittet för en dansk löntagare ligger samtidigt på 80,9. När det gäller den mentala hälsan ligger filmarbetaren på 70,6 och det är märkbart sämre än den genomsnittlige dansken på 79,0. Vad angår mental hälsa ser vi skillnader i förhållande till familjestatus. Singlarna uppger sämre mentalhälsa med 67,5 och singlar med barn ligger lägst med 61,9. Genomsnittet för energi på skala mellan 0-100 ligger på 57,3. Återigen ligger filmoch tv- arbetaren märkbart lägre än den genomsnittlige dansken. 10 procent svarade ja på frågan om de under de senaste två åren upplevt ett psykiskt eller psykosomatiskt sammanbrott pga arbetet. Sammantaget visar undersökningen att film- och tv- arbetarna anger att de generellt mår sämre mentalt än andra grupper i Danmark. Detta gäller även energi och stresssymtom. Det kan också noteras att film- och tv- arbetaren ligger högre i självupplevd stress. Undersökningen ser ingen skillnad i hälsotillståndet beroende på vilket område av branschen man arbetar. Detta tyder på att det är arbetsförhållandena rent generellt som är orsaken till ohälsa. Som tidigare nämnts är arbetstiden generellt lång (för branschen), vilket kan förklara de låga hälsonivåerna. Förutom detta ser vi att den privata situationen kan förvärra eller förbättra hälsan. Analysen visar att sambos generellt har det bättre än singlar och värst har singlar med barn det. Fyrtio procent av film- och tv- arbetarna har uppgett att de blivit sjuka under det senaste året och en fjärdedel uppger att de gått till sitt arbete ändå. 15

Går du sjuk till arbetet? Rapportens Tab 10.4 Aldrig eller nästan aldrig 7 % Sällan... 15 % Ibland 26 % Ofta.. 26 % Alltid eller nästan alltid 26 % Summa. 100 % Givetvis är detta beroende av vilken anställningsform man har. Frilans och selvbeskæftige uppger att de ofta går sjuka till arbetet. Vidare finns det skillnader mellan olika arbeten där den största grupp, som går till arbetet trots sjukdom, är scenografi och kostym (71 procent), ljud (67 procent), produktion (63 procent) och foto/ljus/gripp (58 procent). 16

Svenska förhållanden Reflektioner över trender och förändringar Fram till 80-talet rådde en relativt stabil marknad för film och filmarbete. Även filmteamen var stabila i avseende på yrkesroller och sammansättning. Med 80-talets boom med video och film bibehölls dessa strukturer och cementerades, trots att det börjades ställas högre krav på kvalitet och tidspress i produktionen. I reklamfilmsproduktionen togs mycket från det amerikanska produktionssättet, men de stora förändringarna skedde mer i språkbruk än i yrkesfunktioner. Under 90-talet rekordår när produktionsbetingelserna dramatiskt förändrades med digitaliseringen så kvarstod teamstrukturen men med några viktiga undantag. FAD-en kom som en förstärkt inspelningsledare och gruppen kring produktionsledaren växte. En annan stor förändring gällde personal på efterbearbetningen. Där några yrken försvann men flera nya kom till. Datorer blev självklara verktyg i processen och likt andra branscher fick unga flinka fingra med vana av knapptryckning försprång i en expanderande bransch. Bland producenterna skedde också en förändring i attityder och ledarskap. Den gamla stammen som själva hade ett förflutet som filmarbetare fick samsas med examinerade personal med teoretisk utbildning. Det rekryterades även från andra branscher lång från filmkollektiven. En generationsväxling skedde också bland projekt- och produktionsledare. Rekryteringen skedde också från helt andra branscher än de traditionella film och video. Dessa kan komma från handel och näringsliv med en annan syn på team och arbete. Ibland tog dessa med sig attityder och traditioner som inte omedelbart förknippas med kreativt filmarbete. En tydligare vilja från producenten att knyta produktions- och inspelningsledare närmare till sig skapar en lojalitetskonflikt. Den gruppen kan både fackligt och traditionellt sägas tillhöra filmarbetarkåren. Vi har blivit flera i teamen. Och när alfabetet inte räcker till att beskriva yrkesfunktionen så sneglar man åter till det stora filmlandet. Låt oss se på några exempel: I kollektivavtalets lista över befattningar och minimilöner finns det 10 stycken A-funktioner, 12 stycken olika befattningar i B-funktion och 8 stycken i C-nivå. Slutligen en grupp assistenter i övrigt. Totalt 31 olika befattningar. I teamlistan för långfilmen Den tredje vågen finns ca 70 personer. Av dessa finns det 63 olika befattningar. Som exempel på nya befattningar finns: Bakgrundsregi, Dialog, Coach, 17

Runner, Digitala effekter på plats, Specialeffektassistent och Produktionskoordinator. Givetvis är det många assistenter som ingår i denna brokiga skara. En yrkesgrupp verkar klara sig med en traditionell bemanning och det är ljudet med bara A och B ljud. Detta exempel på filmteam är långt ifrån det ordinära för svensk långfilm men visar tydligt på tendenser och förändringar. Med en växande andel assistenter och praktikanter i teamen följer en sjunkande medelålder. Vi kan lugnt konstatera att det inte råder någon brist på återväxten bland filmarbetarna. Finns det då någon plats för den äldre personalen i denna förändring? Det vore också fel att påstå att det är svårt att vara kvar i branschen bara för att tekniken förändras eller att medianåldern närmar sig hockeylandslagets. De flesta är eniga om att det alltid kommer att behövas kompetens och kvalificeras människor till filmproduktion. Och då är ålder naturligtvis inte av betydelse. Denna grupp är en tillgång och borde fungera som mentorer till återväxten. Filmavdelningens medlemmar efter ålder december 2005 Födelseår Män Kvinnor Totalt 1938 och tidigare 1 1 1939 43 6 5 11 1944 49 26 14 40 1950 55 33 22 55 1956 61 90 132 222 1962 72 64 64 128 1973 78 27 35 62 Totalt 276 309 585 Reflektioner över framtiden Mycket talar för att film- och tv-landskapet i Sverige kommer att förändras under de kommande åren. Dels kommer tv- och filmbranscherna att alltmer flyta ihop med varandra, på samma sätt som den danska rapporten speglar. Samtidigt kommer vi att få en utveckling mot allt fler frilansare på tv-området och det kommer att gälla också för SVT. Uppgifter om svenska filmarbetare Ur Filmbranschen och jämställdheten en rapport från teaterförbundet våren 2005 har vi hämtat några uppgifter ur svar på enkätfrågor som i någon mening berör samma områden som den danska enkäten. Naturligtvis kan vi inte dra säkra slutsatser av TF-rapporten som inte utger sig för att ha några vetenskapliga ambitioner som den danska rapporten med fog kan sägas ha. Men en indikation om överensstämmelse mellan danska och svenska filmarbetares förhållanden ger svaren dock. 18

1. Genomsnittligt antal månader de senaste 3 åren med anställning som filmarbetare? Kvinnor Män 16,2 månader 18,2 månader 2. Kan du påverka din arbetssituation/dina arbetstider? Alla Kvinnor Män Ja 23 % 21 % 25 % Delvis 39 % 40 % 38 % Nej 39 % 40 % 38 % 3. Arbetar du mycket övertid? Alla Kvinnor Män Ja 61 % 72 % 47 % Delvis 31 % 23 % 44 % Nej 7 % 6 % 9 % 4. Har du någon gång träffat avtal om att inte få kompensation för övertid? Alla Kvinnor Män Ja 85 % 87 % 84 % Nej 14 % 13 % 16 % 5. Har du ett stressigt arbete? Alla Kvinnor Män Ja 45 % 58 % 25 % Delvis 51 % 42 % 66 % Nej 4 % 9 % 6. Hur trivs du i det stora hela på din arbetsplats? 19

Alla Kvinnor Män Acceptabelt 96 % 96 % 97 % Inte acc. 4 % 4 % 3 % 7. Arbetar arbetsgivaren för att du ska kombinera föräldraskap med förvärvsarbete? Alla Kvinnor Män Ja 10 % 13 % 10 % Vet ej 64 % 67 % 71 % Nej 26 % 21 % 19 % 8. Har du egna barn? Alla Kvinnor Män Ja 30 % 33 % 23 % Nej 70 % 67 % 77 % Sammanfattning Överensstämmelsen mellan uppgifterna i Teaterförbundets enkla enkät och den omfattande danska undersökningen är förbluffande stora. Det gör att vi kan dra slutsatsen att förhållandena för de danska film- och tv-arbetarna i det stora hela är giltiga även för svenska filmarbetare. Det innebär att slutsatsen att de korta jobben, de långa arbetsdagarna och veckorna leder till sämre hälsa och välbefinnande än vad som generellt gäller på arbetsmarknaden i Danmark är giltig även för svenska filmarbetare. Troligen är det i huvudsak också giltigt för hela den stora gruppen frilansare i Teaterförbundet. Med en allt mer likartad situation - allt fler frilansare på tv-området och där film- och tv-områdena allt mer smälter samman kommer filmarbetarnas situation i Sverige att framöver att gå mot allt mer likartade förhållanden med skildringen i den danska rapporten. 20

Film- og tv-arbejdere i rampelyset Film- og tv-arbejdere i rampelyset - en undersøgelse af levevilkår og psykisk arbejdsmiljø for atypisk ansatte. Af Karin Mathiesen og Hans Hvenegaard. Juli 2005. Rapporten fremlægger resultater fra projektet Psykisk arbejdsmiljø og levevilkår i atypiske job, som er finansieret af Arbejdsmiljørådets Servicecenter. Projektets formål er at frembringe ny viden om vilkårene som atypisk ansat i Danmark. I projektet er film- og tv-arbejdere blevet undersøgt som repræsentanter for atypisk beskæftigede. Rapporten er baseret på en spørgeskemaundersøgelse foretaget blandt samtlige film- og tvarbejdere organiseret i Film- og TV-arbejderforeningen (FAF) i vinteren 2003/2004. FAF organiserer primært freelanceansatte i film- og tvbranchen. De ansættes enten midlertidigt af arbejdsgiveren på lønmodtagervilkår eller som enmandsvirksomhed, der hyres til opgaven, idet mange film- og tv-arbejdere har deres egen virksomhed. Undersøgelsen har et dobbelt formål: For det første at undersøge arbejdsmarkedssituationen for en gruppe atypisk ansatte, herunder: Hvordan er deres ansættelses- og levevilkår, og hvordan håndterer de selv tilværelsen som atypisk ansat i forhold til at skaffe job og få arbejdsliv og privatliv/familieliv til at hænge sammen? For det andet at undersøge film- og tv-arbejdernes psykiske arbejdsmiljø. (Från Centrets for Alternativ Samfundsanalyse (CASA) webbplats) Besöksadress Postadress Kaplansbacken 2A Box 12710 Telefon 08-441 1300 E-post info@teaterforbundet.se Bg 5803-2236 Stockholm S-112 94 Stockholm Telefax 08-653 95 07 www.teaterforbundet.se Pg 564 02-1 21