S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A PYTTIS KOMMUN Generalplaner för vindkraft i Pyttis, Mustakorpi Planbeskrivning, utkast FCG DESIGN OCH PLANERING AB P184-P18488
Planbeskrivning, utkast 1 (49) Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Planområdets läge... 6 3 Skeden i planering och beslutsfattande... 7 4 Nuläget i planområdet och utgångspunkterna för planläggningen... 7 4.1 Allmän beskrivning... 7 4.2 Befolkning... 8 4.3 Service... 8 4.4 Markägoförhållanden... 8 4.5 Tekniskt nätverk... 8 4.6 Trafik... 9 4.7 Naturmiljö... 10 4.7.1 Allmänt... 10 4.7.2 Berggrund och jordmån... 11 4.7.3 Grund- och ytvatten... 11 4.7.4 Flora... 11 4.7.5 Fauna... 11 4.7.6 Häckningsfåglar... 12 4.7.7 Flyttfåglar... 12 4.7.8 Arter som är hotade, missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor II och IV 12 4.7.9 Värdefulla naturobjekt... 13 4.8 Landskaps- och kulturmiljö... 14 4.8.1 Allmänt... 14 4.8.2 Värdefulla landskapsområden av riksintresse... 14 Landskapsvärden... 15 4.8.3 Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009)... 15 4.8.4 Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 1993)... 17 4.8.5 Kulturlandskap... 18 4.9 Planläggningssituation... 19 4.9.1 Landskapsplan... 19 4.9.2 Generalplan... 21 4.9.3 Detaljplan... 21 4.10 De riksomfattande målen för områdesanvändning (VAT)... 21 5 Planläggningens syften... 23 FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB 950, 00601 Helsingfors Tfn, www.fcg.fi FO-nummer 1940671-3 Hemort Helsingfors
Planbeskrivning, utkast 2 (49) 5.1 Målen för utnyttjande av förnybara energiformer... 23 5.2 Mål på landskapsnivå... 23 5.3 Pyttis kommuns mål... 23 6 Planen för vindkraftsparken... 24 6.1 Placeringen av vindkraftverken... 24 6.2 Konstruktionerna i vindkraftsparken... 25 7 Generalplanens konsekvenser... 27 7.1 Utredningar... 27 7.2 Allmänt om konsekvensbedömning... 27 7.3 Typiska konsekvenser av vindkraftverk... 28 7.4 Konsekvenser för markanvändning, människornas levnadsförhållanden och näringar... 28 7.5 Bullerkonsekvenser... 29 7.6 Konsekvenser av ljus och skugga... 33 7.7 Konsekvenser för floran, faunan och naturvärdena... 35 7.8 Konsekvenser för fågelbeståndet... 35 7.9 Konsekvenser för trafiken... 35 7.10 Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön... 36 7.10.1 Synlighetsanalys... 37 7.10.2 Fotomontage... 39 7.10.3 Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön... 41 7.11 Konsekvenser för luftövervakningens radaranläggningar... 42 7.12 Konsekvenser för säkerheten i luftfartstrafiken... 42 7.13 Konsekvenser för säkerheten... 42 8 Planeringsskeden samt förfarande för deltagande och växelverkan... 43 8.1 Startskedet... 43 8.2 Planutkast... 43 8.3 Planförslag... 44 9 Avgöranden, beteckningar och bestämmelser i generalplanen... 45 9.1 Planens centrala innehåll... 45 9.2 Beteckningar för områdenas användningsändamål... 45 9.3 Delområdesbeteckningar... 45 9.4 Objekts- och linjebeteckningar... 46 9.5 Allmänna bestämmelser... 46 10 Generalplanens förhållande till de riksomfattande målen för områdesvändning och innehållskraven för landskapsplanen och generalplanen... 47 10.1 Planen i förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändning... 47 FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB 950, 00601 Helsingfors Tfn, www.fcg.fi FO-nummer 1940671-3 Hemort Helsingfors
Planbeskrivning, utkast 3 (49) 10.2 Förhållande till landskapsplanen... 48 10.3 Förhållandet till generalplanens krav... 48 10.3.1 Innehållskrav för generalplaner... 49 10.3.2 Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft 49 11 Genomförande av generalplanen... 49 Bilagor: Program för deltagande och bedömning Modellering av buller- och skuggningseffekter (WindPro). FCG Design och planering Ab 2013. Landskapsinventering. Design och planering Ab 2013. Bedömning av synergieffekter. Design och planering Ab 2013. Separata handlingar och bakgrundsmaterial: Pyhtään tuulivoimayleiskaavan luontoselvitys 2012 (naturinventering i Pyttis) Luontoselvitys Kotkansiipi Petri Parkko, 10.12.2012 (naturinventering) Pyhtään tuulivoimayleiskaavaan liittyvä kurkiselvitys 2012 (traninventering) Luontoselvitys Kotkansiipi Mikko Hannonen ja Petri Parkko, 30.11.2012 (naturinventering) Päiväpetolintujen ja kurkien muutto Pyhtäällä syksyllä 2012, Tutkimusraportti. (dagrovfåglars och tranornas flyttning hösten 2012) Luontoselvitys Kotkansiipi Tero Ilomäki ja Petri Parkko, 30.11.2012 (Naturinventering) Pyhtään tuulivoimayleiskaava-alueen lepakkopotentiaalin arviointi 2012. (bedömning av fladdermuspotentialen) Luontoselvitys Kotkansiipi, Luontoselvitys Metsänen, Timo Metsänen 11.11.2012. (naturinventering) Källor och annat bakgrundsmaterial Arbets- och näringsministeriet (2010). Meddelande 16.9.2010 Stadsrådets framställan on matningstariffer för förnybar energi. Di Napoli, C. (2007). Tuulivoimaloiden melun syntytavat ja leviäminen Suomen ympäristö,4/2007. Miljöministeriet. Kymmenedalens förbund (2012a). Kymmenedalens landskapsplan. Förslag till energilandskapsplan. Kymmenedalens förbund (2012a). Kymmenedalens energilandskapsplan. Vindparksområden i Kymmenedalens energilandskapsplan. Motiveringar till avgränsningarna av vindparksområden. Planförslag 23.1.2012. Kymmenedalens förbund (2011). Kymmenedalens klimat- och energistrategi 2011-2020. A:48 Publikation från Kymmenedalens förbund 2012. Kymmenedalens förbund (2009). Kymmenededalens landskapsplan. Landsbygd och natur. Kymmenedalens förbund (2006). Kymmenedalens landskapsplan. Tätorter med omgivningar 2006-2030. Lantmäteriverket (2012). Terrängdatabasen. Nerladdad 12.11.2012. Miljöministeriet (2012). Planering av vindkraftsbyggande. Avdelningen för byggda miljöer. Miljöförvaltningens anvisningar 4/2012. FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB 950, 00601 Helsingfors Tfn, www.fcg.fi FO-nummer 1940671-3 Hemort Helsingfors
Planbeskrivning, utkast 4 (49) Miljöministeriet (2006). Vindkraftverken och landskapet. Avdelningen för områdesanvändning. Suomen ympäristö 5/2006. Museiverket (2009). Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Pyttis kommun (2012). Pyttis kommuns internetsidor. <http://www.pyhtaa.fi/> Hämtad 8.11.2012. Trafikverket (2012). Trafikverkets anvisningar 8/2012. Anvisningar om vindkraftverk. Anvisning om byggande av vindkraftverk i närheten av trafikleder. (Trafikverket 2011a). Karta över trafikvolymerna 2011, Sydöstra Finland. Trafikverket (2011b). Karta över volymerna för tung trafik 2011, Sydöstra Finland. VTT (2012). Statistik över vindkraften i Finland. <http://www.vtt.fi/proj/windenergystatistics/>(hämtad 7.8.2012) VTT (2011). Vindkraftverkens konsekvenser för övervakningssensorer. Slutrapport 28.11.2011. Version 1.0 FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB 950, 00601 Helsingfors Tfn, www.fcg.fi FO-nummer 1940671-3 Hemort Helsingfors
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 5 (49) 1 Inledning Pyttis kommunstyrelse tog vid sitt möte 28.11.2011 ( 287) beslutet om generalplanering av vindkraftverk i Pyttis. Generalplanen för Mustakorpi vindkraftpark är en del av generalplaneringen av vindkraften i Pyttis kommun. Hela generalplanen omfattar 5 separata vindkraftverksplaner. Syftet är att planläggningen av vindkraftparkerna ska avancera parallellt och genom sinsemellan enhetliga processer. Planläggningen har väckts på initiativ av Pyttis kommun. Generalplaneringen för vindkraften ingår i Pyttis kommuns planläggningsöversikt 2012. Mustakorpi generalplan för vindkraft utarbetas så att den kan utnyttjas som grund för beviljande av bygglov för vindparkerna i enlighet med generalplanen (MBL 77 a ). Tuuliwatti Oy planerar en vindkraftspark i Mustakorpiområdet. Parken består av åtta vindkraftverk. För utarbetandet av generalplanen för vindkraft i Mustakorpi svarar Pyttis kommun och som konsult fungerar FCG Design och planering Ab: Lauri Solin (DI, YKS-402) och Emmi Sihvonen (DI, YKS-491). Planläggningen styrs från Pyttis kommuns sida av kommuningenjör Pirjo Kopra.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 6 (49) 2 Planområdets läge Planeringsområdet finns i Pyttis kommun, som närmast på cirka 2,5 kilometers avstånd norrut från riksväg 7. Området ligger på cirka 3 kilometers avstånd från Broby, mellan Skogsbyn och Kotka. Planområdet ligger drygt två kilometer från Huutjärvi by i sydväst, cirka 2,5 kilometer från Kvarnby i väst och cirka 1,5 kilometer från Skogsbyn i nordväst. I öst angränsar planområdet till Kotka kommungräns. Avståndet till Pihkoo, som ligger i Kotkaområdet, är cirka tre kilometer. Pyttis centrumtätort ligger cirka 12 kilometer västerut och Kotkaön cirka 7 kilometer sydost från Mustakorpi planområde. Planeringsområdet ligger på högst cirka tre kilometers avstånd från kusten (Heinlax). Bild 1. Generalplanen för Mustakorpi vindkraftsspark riktgivande avgränsad med blå linje. På den norra sidan av planeringsområdet finns en kraftledning och på den södra sidan finns den nya huvudbanan av regionalt intresse (Helibanan). Planeringsområdet ligger på ett område som enligt Kymmenedalens energilandskapsplan lämpar sig för vindkraftsproduktion. Kymmenedalens energilandskapsplan fastställdes av landskapsfullmäktige 14.6.2012 och är för närvarande hos miljöministeriet för fastställelse.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 7 (49) 3 Skeden i planering och beslutsfattande Beslut om inledande av generalplanering för vindkraft: kommunstyrelsen 28.11.2011 ( 287) Anhängiggörandet av planen tillkännagjort: 21.8.2012 Programmet för deltagande och bedömning till påseende: 22.8-10.9.2012 Möte med allmänheten: 4.9.2012 Myndighetssamråd i startskedet hölls 12.9.2012. Arbetskonferens med myndigheterna: 19.2.2013 Generalplaneutkastet i Pyttis kommunstyrelse: XX.XX.2013 Generalplaneutkastet framlagt: XX.XX.-XX.XX.2013 Generalplaneutkastet i Pyttis kommunstyrelse: XX.XX.2013 Generalplaneförslaget framlagt: XX. XX. - XX. XX. 2013 Generalplanen godkänns: XX. XX. 2013 4 Nuläget i planområdet och utgångspunkterna för planläggningen 4.1 Allmän beskrivning Planeringsområdet ligger på ett obyggt skogsdominerat område som främst används för skogsbruk. På området finns dessutom ett stort torvproduktionsområde samt några åkrar. På den södra sidan av planområdet finns en jaktstuga (Lantmäteriverket 2012). På planområdets sydöstra sida, på Kotkaområdet, finns Heinsuo avfallsstation samt marktäktsområden. Bild 2. Flygbild över Mustakorpi planområde.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 8 (49) 4.2 Befolkning Enligt Lantmäteriverkets (2012) terrängdatabas finns det en bostadsbyggnad på planeringsområdet i planområdets södra del, på den sydvästra sidan av Valkianjärvi myr. Den fasta bosättningen i planområdets näromgivning har koncentrerats längs riksväg 7, som går i öst-västlig riktning på den södra sidan av området, till Kvarnby och Pihkoo på Kotkasidan. Semesterbosättningen i planområdets näromgivning koncentreras till Kvarnby och till kusten. 4.3 Service Bild 3. Fast och semesterbebyggelse i näromgivningarna till Mustakorpi planområde. Den blå punkten i södra delen av området anger jaktstugan. I Broby och Huutjärvi på den södra sidan av planområdet finns bl.a. K-affär, Sale, post, Huutjärvi lågstadieskola samt dagvårdsservice. På området finns även mycket annan service såsom gymnastiksal och bibliotek. (Pyttis kommun 2012). 4.4 Markägoförhållanden 4.5 Tekniskt nätverk Planområdet är huvudsakligen i privat ägo. Vindkraftsaktören (Tuuliwatti Oy) svarar för arrendeavtalen med markägarna. På den norra sidan av planområdet finns en 110 kv:s kraftledning som hör till stamnätet. Öster om planområdet, på Kotkaområdet, finns en 400 kv:s kraftledning som hör till stamnätet.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 9 (49) 4.6 Trafik Stommen i områdets trafiknät bildas av riksväg 7 som går i riktning med kusten. Suolinnavägen genomskär de södra delarna av planområdet i syd-nordlig riktning och förgrenas österut på Kotka stads sida, där vägen förenas med Heinsuontie som går i syd-nordlig riktning på den sydöstra sidan av planområdet. Till planområdet kommer man via Mustakorpivägen och Kaidansuovägen från områdets sydvästra delar, via Birilisvägen och Petersstigen från områdets västra sida och via Suolinnavägen från söder. På planområdet finns dessutom flera skogsbilvägar. På den norra sidan av den befintliga rv 7 byggs en motorväg. På den södra sidan av planområdet planeras en ny huvudbana som är av både riks-, landskaps- och regionalt intresse. Dygnstrafiken i medeltal längs riksväg 7 norr om projektområdet var år 2011 cirka 10 800 motorfordon (Trafikverket 2011a). Antalet tunga motorfordon på riksväg 7 var i medeltal cirka 1 400 fordon år 2011 (Trafikverket 2011b). Bild 4. Trafikvolymerna i planområdets näromgivningar år 2011 (mörkblå linje). Trafikvolymen beskrivs genom dygnstrafiken i medeltal per år och enheten är fordon/dygn. (Trafikverket 2011a)
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 10 (49) Bild 5. Årsmedeltalet för tung trafik på riks-, stam-, region- och förbindelsevägar (fordon/dygn) i planområdets näromgivningar år 2011 (mörkblå linje) (Trafikverket 2011b). 4.7 Naturmiljö 4.7.1 Allmänt En naturinventering har gjorts över hela Mustakorpi planområde år 2012, i vilken särdragen i naturmiljön, artbeståndet och områden som är värdefulla med tanke på naturens mångfald utreddes (Parkko 2012). Dagrovfåglarnas och tranornas höstflyttning som går genom området följdes upp hösten 2012 (Ilomäki & Parkko 2012). Områdets betydelse som livsmiljö för fladdermöss bedömdes på basen av en biotopgranskning samt med hjälp av en detektor (Metsänen 2012). Inventeringen av fågelbeståndet kompletteras under år 2013. Övriga källor som utnyttjats är: Miljöförvaltningens geodatabas (OIVA 2012) Maa- ja kallioperätiedot (GTK 2011) (uppgifter om jordmånen och berggrunden) Uppgifter från Finlands miljöcentral om hotade arter (SYKE 2012) Naturhistoriska centralmuseets vid Helsingfors universitet register över rovfåglar och fiskgjusar )( 2012a och 2012b) Observationsmaterial från regionala fladdermusinventeringar och uppföljningar av flyttfåglar, som även använts som utgångsmaterial i planområdets natur-, fågeloch fladdermusinventeringar (Parkko 2012, Ilomäki & Parkko 2012 och Metsänen 2012 ). Planområdet består huvudsakligen av skogsmark som används för skogsbruk. På området finns ett rätt stort myrområde som används för torvproduktion. På
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 11 (49) planområdet finns ett rätt mångsidigt fågelbestånd, men det observerade antalet utrotningshotade och sällsynta fågelpar är litet. På området finns åtta värdefulla naturobjekt av lokalt intresse samt några livsmiljöer som enligt bilaga IV(a) i naturdirektivet lämpar sig för fladdermöss (Parkko 2012, Metsänen 2012). 4.7.2 Berggrund och jordmån Berggrunden i Pyttis ligger inom rapakiviområdet i Kymmene, som har uppstått under mesoproterosoiska eran för cirka 1600 1000 miljoner år sedan. Bergarterna som förekommer på planområdet är plutoniska eller så kallade sura djupbergarter. Största delen av området består av viborgit, men i områdets sydöstra delar finns även små förekomster av pyterlit (GTK 2011). Planområdets jordmån är mycket varierande och har en kuperad yta. På bergssluttningarna och i sänkorna mellan dem förekommer moränmarker och ställvis små lerjordar. På Valkeajärvisuo-området består jordmånen av vitmossetorv. I kärrets omgivning förekommer starrtorv (GTK 2011). 4.7.3 Grund- och ytvatten 4.7.4 Flora 4.7.5 Fauna På planområdet finns inga grundvattenområden. Kananiemenharju (0562413 A) grundvattenområde hör till klass II och är lämpligt för vattenförsörjning. Grundvattenområdet tangerar planområdets norra gräns. Kangasmäki (0562403) grundvattenområde som hör till klass I, grundvattenområde som är viktigt med tanke på vattenförsörjning, samt Broby (0562401) grundvattenområde som hör till klass I ligger ungefär 1,5 kilometer sydväst om området (OIVA 2013). Planområdet ligger på huvudvattenområdet i Finska vikens kustområde (81) och närmare definierat i Brobyåns tillrinningsområde (81.020). På området finns flera skogs-, kärr- och åkerdiken vilkas fåror inte är i naturtillstånd. Inga betydande ytvattenförekomster, källor eller objekt som nämns i vattenlagen (11 i VattenL) är kända i området (OIVA 2013, Parkko 2012). Pyttis hör till den sydboreala barrskogszonen. I den biogeografiska indelningen hör planområdet till Nylands biogeografiska provins. (OIVA 2013). Planområdets skogar består främst av moar av gran- och talldominerad blåbärstyp (MT, myrtillus-typen), men det förekommer rätt mycket klibbal i närheten av utdikade före detta kärrformationer. Trädbeståndet består främst av unga träd. Mera storvuxna träd finns på fyra något större skogsområden. På tre av dem är trädbeståndet ganska orört och i naturinventeringen har objekten avgränsats som lokalt värdefulla livsmiljöer. I mitten av kraftigt bearbetade ekonomiskogar har objekten en speciellt stor betydelse för skogsfåglar och organismarter som lever på förmultnad ved (Parkko 2012). Kärren på området är utdikade och bland dem finns inga nämnvärda delar i naturligt tillstånd. Största delen av planområdets värdefulla naturobjekt består av olika karga bergmarker och på en del av dem är vegetationen speciellt välbevarad (Parkko 2012). Planområdets fauna kan antas representera en ganska sedvanlig fauna för ekonomiskogar. På området finns inga kända förekomster av utrotningshotade djurarter (t.ex. fåglar) (Parkko 2012, SYKE 2012). På området finns i någon mån livsmiljöer som enligt habitatdirektivets bilaga IV(a) lämpar sig för fladdermöss och på området förekommer åtminstone mustaschfladdermus (mustasch- och/eller Brandts
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 12 (49) 4.7.6 Häckningsfåglar 4.7.7 Flyttfåglar fladdermus (Metsänen 2012). På området finns inga kända revir för flygekorre eller tillräckligt stora områden som lämpar sig som livsmiljöer för arten (Parkko 2012). På planområdet häckar ungefär 60 fågelarter. De vanligaste finska fågelarterna som förekommer i störst antal är bofink, lövsångare, trädpiplärka, järnsparv, rödhake och grönsiska. I fågelbeståndet ingår även våra vanligaste hönsfågelarter såsom järpe (Fdir), orre (NT, F-dir) och tjäder (NT, RT, F-dir). Som enstaka par förekommer fågelarter som är typiska för gamla skogar såsom spillkråka (H-dir), lundsångare och mindre flugsnappare (H-dir.). På klippor i området häckar förmodligen nattskärra (H-dir) samt åtminstone två par trädlärkor (H-dir). Andra fågeldirektivsarter som förekommer på området är bl.a. trana och gråspett. Rovfåglar som häckar på området är bivråk (VU, H-dir) och sparvhök. Sommaren 2012 användes dessutom området som jaktmark av två bivråkshanar, som häckade utanför området (Parkko 2012). Havsörnar (VU, F-dir) som häckar på Pyttisområdet jagar sporadiskt i området (Ilomäki & Parkko 2012). Det närmaste kända fiskgjuseboet (NT, F-dir) finns på 1,2 kilometers avstånd från planområdet. Ytterligare åtta fiskgjusbon finns på fem kilometers avstånd från området (Naturhistoriska centralmuseet 2012a och 2012b). Hösten 2012 gick en av sparvhökens huvudflyttstråk i Pyttisområdet över planområdet. Fjällvråkens flytt söderut koncentrerades tydligt till områdets västra sida och ormvråkens (VU) och fjällvråkens flyttstråk österut fanns klart söder om både planområdet och väg E 18. Andelen ormvråkar vars flyttstråk går via planområdet var ganska liten. Majoriteten av de observerade gamla bivråkarnas flyttstråk gick över området (dock under hundra individer), men unga bivråkars flyttstråk fördelades jämnare över hela Pyttisområdet (Ilomäki & Parkko 2012). Pyttis ligger på ett viktigt höstflyttstråk för kungsörnar (VU, N-dir). Hösten 2012 koncentrerades kungsörnens flyttstråk till närheten av planområdet, på den norra sidan av väg E 18. Via planområdet flyttade 19 kungsörnar, vilket är en betydande mängd på riksnivå betraktat. Fåglarnas flytthöjd var i genomsnitt under 200 meter. Kungsörnarnas flytt till området styrs av formerna på Finska vikens kust samt eventuellt av planområdets stora skogs- och myrmarker som kan fungera som födooch rastområden för örnarna (Ilomäki & Parkko 2012). Havsörnens (VU, F-dir), fiskgjusens (FT, N-dir), falkarnas och flera andra hökfåglars flytt koncentrerades inte speciellt till något enskilt stråk utan flyttningen fördelades jämnare över hela Pyttis område. Det observerade materialet är otillräckligt för att dra några slutsatser om vissa arter (Ilomäki & Parkko 2012). Ett av tranans (F-dir) flyttstråk komprimeras till ett smalt fält mellan Jättukastet och Imsaludden, som ligger på östra sidan av planområdet. Hösten 2013 var antalet tranor som flög över planområdet ganska litet (under 300 individer) (Ilomäki & Parkko 2012). 4.7.8 Arter som är hotade, missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor II och IV På området förekommer arter i habitatdirektivets bilaga IV(a) såsom mustaschfladdermöss (mustaschfladdermus och Brandts fladdermus) (Metsänen 2012). Utrotningshotade fågelarter som förekommer på området är bivråk (VU, sårbar) samt stenskvätta (VU) (Parkko 2012). Tjädern som är ställvis hotad förekommer på området (RT).
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 13 (49) Missgynnade arter som förekommer på området är grönsångare (NT), göktyta (NT), tjäder (NT) och orre (NT). På området finns också några spelplatser för orre (Parkko 2012). 4.7.9 Värdefulla naturobjekt Det finns inga områden i planområdet eller dess omedelbara omgivning som ingår i programmet Natura 2000. På högst cirka 700 meters avstånd, norr om området, finns Valkmusa nationalpark (KPU050031) och Natura-område (SCI, FI0416001). Ungefär tre kilometer söder om planområdet finns Heinlax Natura- (SPA, FI0416006) och naturskyddsområde (YSA201247) och på ungefär tre kilometers avstånd österut finns Kymmene älvs Natura-område (SCI, FI0401001), som omfattar flera mindre naturskyddsområden. Kokkovuori Natura-område (FI0416010) ligger ungefär tre kilometer på den södra sidan av området. Helt eller delvis på planeringsområdet finns totalt sex värdefulla livsmiljöer av intresse på lokal nivå: Område/objekt Gammal skog på den västra sidan av Långberget (nr 1) Långberget (nr 2) Toukkaniemi skog (nr 4) Rapatöyry gamla skog (nr 5) Gammal skog på den västra sidan av Rajakallio (nr 6) Korkeuskallio (nr 7) Klassificering: värdefullt område av lokalt intresse värdefullt område av lokalt intresse värdefullt område av lokalt intresse värdefullt område av lokalt intresse värdefullt område av lokalt intresse värdefullt område av lokalt intresse Bild 6. I Mustakorpi planområde finns värdefulle livsmiljöer av intresse på lokal nivå. Objekt 3 ligger utanför planområdet (Kotkansiipi 2012 Pyhtään tuulivoimayleiskaavan luontoselvitys 2012 (naturinventering för vindkraftsplaneringen i Pyttis).
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 14 (49) 4.8 Landskaps- och kulturmiljö 4.8.1 Allmänt För delgeneralplanen har utarbetats en separat landskapsinventering (FCG Design och planering Ab 17.5.2013), i vilken värdefulla landskapsområden och kulturhistoriskt värdefulla objekt har beskrivits närmare. Pirjo Kopra har fungerat som kontaktperson från Pyttis kommuns sida. Landskapsarkitekt MARK Riikka Ger vid FCG Design och planering Ab ansvarade för landskapsinventeringen. Landskapsplanerare Jan Tvrdý deltog i arbetet. Granskningen av landskapsbilden har utsträckts till ett område på fem kilometers radie från projektområdet, då en zon på 0 5 kilometers avstånd vanligen är det område där olägenheterna för landskapsbilden är mest kännbara. Man måste dock komma ihåg att kraftverken ingalunda syns överallt i denna zon på grund av att träd, byggnader och konstruktioner står i vägen för dem. Om de syns så gör de det bara delvis. Värdefulla objekt som omger projektområdet presenteras ända fram till 12 kilometers avstånd. Senast på cirka tio kilometers avstånd smälter" ett vindkraftverk in i sin omgivning. På 10-12 kilometers avstånd och längre ser vindkraftverken små ut vid horisonten och det är svårt att gestalta dem på grund av andra element i landskapet. I indelningen i landsbygdsprovinser hör Pyttis till Södra kustlandet och närmare bestämt till Södra odlingsregionen. Den södra odlingsregionen är varierande till sina terrängformer. Det finns rikligt med lermarker men särskilt mycket längs åarna. Det finns mycket åkrar då lermarkerna är så gott som helt odlade. I östra delen finns mindre odlingsmark i snitt och också befolkningen är glesare med undantag av Kymmenedalen vid områdets östra gräns. Kymmenedalens älvlandskap är en specialitet i området som i övrigt är fattigt på vatten. Byggnaderna har traditionellt placerats på kullar och ryggar i närheten av åkerfälten. Landskapet får sin särprägel av många herrgårdar och ett antal brukssamhällen. (Miljöministeriet 1993) Projektområdet bildas huvudsakligen av skogklädda ryggar och kärr- eller mossområden mellan dem. På många håll på ryggarna ligger berget alldeles vid ytan. I den västra kanten finns vidsträckta kala klippor och terrängen är dessutom ganska stenig. Vid sidan av större mossar mellan och kring ryggarna har det även bildats mindre mossar och sumpiga ställen i sänkor mellan ryggarna. I projektområdet ingår även ett åkerområde. Projektområdets högsta punkter ligger i områdets västra och norra del. Terrängen höjer sig som högst över 40 meter ovanför havet. Som lägst ligger området cirka 12,5 meter ovanför havet i områdets nordöstra del på Valkiajärvensuo. Projektområdet ligger till stor del i en skogszon. I områdets västra kant och i nordvästra hörn ligger berget på många ställen i dagen. Det finns ganska rikligt med kärr och sumpmark. I projektområdets östra del finns det vidsträckta Valkiajärvensuo, som till största delen fungerar som torvtäktssområde Området bildar en förhållandevis omfattande men för landskapsbilden. På projektområdet finns ett litet åkerområde på den södra sidan av Valkiajärvensuo. 4.8.2 Värdefulla landskapsområden av riksintresse Det finns inga värdefulla landskapsområden av riksintresse inom projektområdet. Närmast projektområdet finns Kymmenedalen (MAO050014), som ligger på cirka 3 kilometers avstånd. Kymmenedalens kulturlandskap (180 km2) representerar den exceptionellt storskaliga och samtidigt varierande övergångszonen mellan Södra och Sydöstra odlingsregionen. Det finns många kulturhistoriskt värdefulla objekt i området.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 15 (49) Landskapet formas av många olika landskapstyper längs Kymmene älv mellan Salpausselkä I och Finska vikens kust. Kärnan i kulturlandskapet är Kymmene älv som ställvis utvidgar sig till sjöbassänger och ställvis delar sig i flera grenar. Pyttis kyrkby kompletterar Kymmenedalens kulturlandskap i närheten av kusten. Forsarna i älven och välskötta kulturmarker där man ännu idkar boskapsskötsel skänker landskapet variation. Landskapet är som helhet sett variationsrikt och återspeglar en rikedom av kulturhistoriska skikt. Traditionella växter finns bland annat i Vastila by i Strömfors, i Svenskby och i Pyttis längs älvens södra delar. De varierande ängarna och hagarna i Vastila bycentrum och längs älven är ännu i bruk som betesmarker. Vid Teutjärvi i Svenskby har de öppna steniga ängarna och hagarna avbetats effektivt. Områdets långa bosättningshistoria återspeglas bland annat i sina stenåldersboplatser. Landskapsmässigt värdefulla vägavsnitt finns bland annat på sträckan Strömfors- Svenskby-Vastila. Exempel på kulturhistoriskt värdefulla objekt i området: o o o Huruksela by och Kahrinkangas i Kotka, Strömfors bruk (historiskt värdefull bruksmiljö), Pyttis gråstenskyrka, Stockfors fabriksområde och den manuellt betjänade slussen i Stråka. Landskapsvärden På cirka 16 kilometers avstånd från projektområdet ligger Fagerö-Ristisaari (MAO050011), som är ett representativt exempel på kulturlandskap i Finska vikens skärgård. På cirka 18 kilometers avstånd finns Summa älvdalar (MAO050015). Inga landskap av intresse på landskapsnivå finns i sin helhet i projektområdet. Västerby Kvarnby i Pyttis (Landskapsplanen), närmaste avståndet till planområdet drygt 700 meter. Västerby och Kvarnby omges av ett vidsträckt odlingslandskap, som genomskärs av Stora Strandvägen. Kymmenedalen Strömfors bruk och miljön kring Abborrfors (KUMA nr. 161 & Landskapsplanen), kortaste avståndet drygt tre kilometer. Området har beskrivits i samband med värdefulla landskap av riksintresse, samt när det gäller Strömfors bruk och miljön vid Abborrfors bland värdefulla byggda miljöer av riksintresse. Avgränsningen av området är i närheten av projektområdet något mera utbredd än avgränsningen av det värdefulla landskapsområdet av riksintresse. Stråka skogsområde (Landskapsplanen), ligger som närmast på drygt tio kilometers avstånd från projektområdets gräns. 4.8.3 Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Det finns inga byggda kulturmiljöer av riksintresse i projektområdet. Ett flertal värdefulla objekt finns i projektområdets näromgivningar. Objekt på 0-5 kilometers avstånd från projektområdet Stora Strandvägen är jämsides med Tavastlands Oxväg den viktigaste historiska vägen i Finland Kortaste avståndet till planområdet är drygt tre kilometer.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 16 (49) Kymmeneborg fästning är den enda av de stora fästningarna i Sydöstra Finland där så gott som hela fortet är bevarat. Kymmeneborg är en del av en fästningskedja som började byggas under Katarina II:s tid som skydd mot Sverige. Närmaste avståndet till planområdet är cirka fyra kilometer. Objekt på 5-12 kilometers avstånd från projektområdet Langinkoski kejserliga fiskestuga är ett byggnadsminnesmärke som anknyter till kejsarstyret och vid sidan av Kejserliga palatset den enda byggnaden i Finland som uppförts för kejsarfamiljen. Närmaste avståndet till planområdet är cirka sex kilometer. Högfors industrimiljö har uppkommit på en historisk kvarn- och sågplats, där en av vårt lands tidigaste industrianläggningar en gång verkat. I den omedelbara närheten av fabriken finns det enhetliga arbetarbostadsområdet Pahvikylä, som byggdes i början av 1930-talet. Närmaste avståndet till planområdet är cirka sex kilometer. Hovinsaari tidigare cellulosafabrik är ett tidigt och välbevarat byggnadsminnesmärke över sulfatcellulosaindustrin. Fabriken är även byggnadstekniskt betydande. Hovinsaari fabrik ligger i den östra delen av en ö med samma namn, i en triangel vars gränser bildas av järnvägar. Avståndet till planområdet är som minst drygt åtta kilometer. Kymmene kyrka är en av de korskyrkor i empirestil byggda i sten som planerades av Intendentkontoret i mitten av 1800-talet. Kymmene kyrka är byggd på den östra stranden av Korkeakoskenhaara i Kymmene älv, på en hög klippig och granbevuxen backe. Avståndet till planområdet är som minst knappt sju kilometer. Karhula industriområde är en betydande del av industrin som uppkommit längs Kymmene älv. Industrianläggningarna och arbetarbostadsområdena som uppkommit kring dem samt fabriksgården bildar ett mångsidigt samhälle som bildats under olika tider. Den kulturhistoriskt mest betydande delen av industrianläggningen utgörs av de gamla produktionsbyggnaderna samt enhetligt planerade bostadsområden som byggts för arbetarna. På den norra sidan av industriområdet längs Kymmene älv, i mitten av en stor park, finns Karhula gård. Avståndet till planområdet är som minst drygt sju kilometer. Sunila fabriker är den äldsta bevarade sulftatcellulosafabriken i Finland. Sunila och dess bostadsområden grundar sig på en högklassig helhetsplan av arkitekt Alvar Aalto. Den detaljplan som grundar sig på terrängformerna och naturförhållandena i Sunila bostadsområde är den tidigaste i Finland, och områdets bostadsbyggande har varit reformvänligt både bostadssocialt och byggnadstekniskt sett. Närmaste avståndet till planområdet är 8,5 kilometer. Centraltorget i Kotka kantas av två verk som representerar modernistisk arkitektur från 1930-talet, det massiva stadshuset och ett litet funktionalistiskt bankhus som byggdes för Suomalainen Säästöpankki. Avståndet till planområdet är som minst drygt 10 kilometer. Kotka ortodoxa kyrka och kyrkparken. Den ortodoxa kyrkan som blev färdig år 1801 är det mest betydande exemplet på rysk nyklassicism i Finland och den enda byggnaden som bevarats från Svensksunds fästningsstad. Den s.k. Storparken (Isopuisto) som omger kyrkan och omfattar ett helt kvarter har bildats under 1800- och 1900-talet. Avståndet till planområdet är som minst drygt 10 kilometer. Stora Ensos fabriker i Kotka, avståndet som minst drygt 10 kilometer.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 17 (49) Stora Ensos fabriker utgör en betydande del av stadsbilden i Kotka och är en viktig del av träförädlingsindustrin som uppkommit längs vattendragen i Sydöstra Finland. Ångsågens gamla maskin- och pannrum med skorsten i rödtegel har ett stort symboliskt värde. Utanför fabriksområdet finns två bostadsbyggnader med loftgångar, en kyrkobyggnad och herrebyggnad som byggts för den år 1872 grundade norska sågens norska arbetsledare och yrkesmän. Dessa tvåvåningshus med sidogångar är de enda i sitt slag i Finland. Kotka kyrka med omgivning hör till de bästa av arkitekt Josef Stenbäcks kyrkoproduktion. Närmaste avståndet till planområdet är 10,5 kilometer. Katariina småhusområde (tidigare Puistola småhusområde) är ett vidsträckt och enhetligt bostadsområde som förverkligats enligt arkitekt Birger Brunilas detaljplan. Området är ett representativt och högklassigt planerat exempel på hur man löste arbetarbefolkningens bostadsfråga i början av 1900-talet. Avståndet till planområdet är som minst något under 11 kilometer. Svensksunds sjöfästning har haft en viktig ställning för försvaret vid Rysslands västra gräns, som Kronstadts fort och som flottbas. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 11 kilometer. Tiutinens bostadsområde är ett område som arbetarbefolkningen byggt upp på egen hand invid fabriken. Områdets struktur och byggnadsbestånd är exceptionellt välbevarade. Tiutinens ösamhälle uppkom i början av 1900-talet som bostadsområde för arbetarbefolkningen vid Halla såg och Tiutinens lådfabrik samt fiskare och sjömän. Avståndet till planområdet är som minst drygt 11 kilometer. Pyttis kyrka och prästgård byggdes i slutet av 1400-talet av den vidsträckta medeltida moderförsamlingen. Kyrkan är en av de medeltida kyrkorna vars ursprungliga byggnadsform är bäst bevarad. Prästgården som ligger på ett litet avstånd på västra sidan av älven har stått på samma plats redan på medeltiden. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 11,5 kilometer. Anjala historiska miljö. Anjala kulturlandskap som ansluter till Kymmene älv har en betydande roll för uppkomsten av herrgårdarna, för rikets krigshistoria samt som uppkomstplats för den tidiga stora industrin. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 12 kilometer. 4.8.4 Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 1993) Tidigare byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 1993), som nu i regel kan jämställas med byggda kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå finns inte i området. Två objekt ligger inom ett avstånd på 0-5 kilometer Kymmeneborgs landfästning motsvarar ett RKY 2009-objekt, endast avgränsningen av området avviker. Det andra objektet, Kymmenegårds kulturlandskap, har i den nya indelningen tagits med inom gränserna för Kymmeneborgs landsfästning. Objekten beskrivs i samband med byggda kulturmiljöer av riksintresse. 14 objekt ligger på 5-12 kilometers avstånd från projektområdet Av objekten motsvarar 11 stycken RKY 2009-objekten som ligger i zonen, men avgränsningen av en del samt namnen har ändrats något. Objekten beskrivs i samband med byggda kulturmiljöer av riksintresse. Dessutom finns tre övriga objekt som inte mera räknas till RKY 2009-objekten. Ett av dem är Sokerikemias område, som ligger på ungefär åtta kilometers avstånd från projektområdet. Sokerikemias enhetliga
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 18 (49) 4.8.5 Kulturlandskap bostadsområde byggdes för anställda vid Finlands Socker Ab under åren 1923-1925. Det andra objektet är Kymmene före detta prästgård, som ligger på drygt sex kilometers avstånd från projektområdets gräns. Huvudbyggnaden i trä är från år 1879. Det tredje objektet är Kymmene älvs kulturlandskap, vars närmaste gräns ligger på ungefär 6,5 kilometers avstånd från projektområdet. Området överlappar delvis ett värdefullt landskapsområde av riks- och landskapsintresse. Objektet har behandlats i tidigare sammanhang. Med kulturlandskap avses landskapstyper som uppstått till följd av traditionell markanvändning. De indelas i två typer: byggda områden och obyggda biotoper. Biotoperna är naturtyper som formats av traditionell betesgång, slåtter och svedjebränning. Kulturlandskapens värden påverkas av kontinuiteten i den traditionella markanvändningen, områdets flora och antalet områden som är hotade eller bör hållas under observation. Faktorer som höjer områdets värde är dess mångsidighet, utsträckning samt landskapliga och kulturhistoriska faktorer. Projektområdet ligger inte inom kulturlandskap av denna typ. Inom en radie på fem kilometer ligger nio kulturlandskap. Det närmaste av dem ligger i Kvarnby på cirka 2,5 kilometers avstånd från projektområdets gräns. De näst närmaste objekten finns i Heinlax innersta vik på cirka tre kilometers avstånd från projektområdets södra gräns. Ett av objekten i Broby ligger på drygt tre kilometers avstånd från projektområdet. Resten av objekten ligger endera på Heinlax strand eller i Brobys omgivning på cirka 3,5-4,5 kilometers avstånd från projektområdets gräns.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 19 (49) Bild 7. Landskaps- och kulturvärden. 4.9 Planläggningssituation 4.9.1 Landskapsplan Regionplanen för Kymmenedalen har ersatts av landskapsplaner (Landskapsplanen för Kymmenedalen; tätorter med omgivningar; Landskapsplanen för Kymmenedalen; landsbygds- och naturområden; Landskapsplanen för Östra Nyland). Miljöministeriet fastställde landskapsplanen för tätorter med omgivningar år 2008 och landskapsplanen för landsbygds- och naturområden år 2010. Kymmenedalens energilandskapsplan fastställdes av landskapsfullmäktige 14.6.2012 och är för närvarande hos miljöministeriet för fastställelse. I de fastställda landskapsplanerna har flera frågor gällande områdesanvändningen i anslutning till temahelheten lösts, bland annat har anvisats områden vid havsstranden och havsområden vilka är lämpliga för vindkraftsproduktion samt i hela landskapet områden för torvtäkt, energiförsörjning och energiöverföringsförbindelser. Kymmenedalens energilandskapsplan har som syfte att komplettera landskapsplanen på det sätt som förutsätts i de riksomfattande målen för områdesanvändningen och sålunda i områdesanvändningen trygga behoven av energiförsörjning på riksnivå och främja möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor samt att i landskapsplaneringen i Kymmenedalen anvisa de områden som är bäst lämpade för utnyttjande av vindkraft.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 20 (49) Mustakorpi planläggningsområde är beläget i ett område för placering av vindkraft av intresse på landskapsnivå vilket har anvisats i energilandskapsplanen (tv1). Enligt planbestämmelsen ska vid planeringen av tv-områden begäras utlåtande av försvarsmakten och göras en konsekvensbedömning av trafiksäkerheten. Strävan bör också vara att förebygga att vindkraftsproduktionen orsakar negativa konsekvenser för de specifika egenskaperna i områdena. Sådan bygginskränkning som avses i 33 i MBL är i kraft i tv-områdena. De östra delarna av Mustakorpi planområde är enligt landskapsplanen för tätorter och deras omgivningar belägna på ett jord- och skogsbruksdominerat område (M). På den södra sidan av Mustakorpi planområde anvisas ett riktgivande läge i öst-västlig riktning för den nya huvudbanan av riks-, landskaps- och regionalt intresse. På den södra sidan av området anvisas i landskapsplanen sträckningen för en motorväg eller motortrafikled (mo). Mellan den riktgivande huvudbanan och motorvägen finns ett värdefullt fornminne av riksintresse. Fornlämningar är objekt som är skyddade med stöd av fornminneslagen (295/1963). I landskapsplanerna för tätorterna och deras omgivningar samt för landsbygden och naturen har en huvudelledning (z) anvisats på den östra och norra sidan av området. På den norra sidan av Mustakorpi planområde finns en geologisk formation (ge 1534), ett viktigt grundvattenområde (pv 1679), naturskyddsområde eller -objekt (SL 1259) samt ett Natura 2000-objekt (nat 1145) (Valkmusa nationalpark). På planeringsområdets sydvästra sida anvisas en marktäkt (EO). Bild 8. Utdrag ur Kymmenedalens energilandskapsplan. I bakgrunden till landskapsplanen syns de tätorter med omgivningar som är i kraft i området samt landskapsplanen för landsbygds- och naturområden. Mustakorpi planområde är riktgivande markerat med en blå linje.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 21 (49) 4.9.2 Generalplan 4.9.3 Detaljplan På Mustakorpi planområde finns inga i kraft varande generalplaner. Sydväst från planeringsområdet ligger delgeneralplanen för Pyttis centrumtätort, som delvis vunnit laga kraft 1.10.2012. Landskapsplanens avgränsning för tv-området ligger delvis på området för delgeneralplanen för Pyttis centrumtätort. Till denna del har gränsen beaktats i delgeneralplanen för centrumtätorten med delområdesbeteckningen tv1. Det finns inga ikraft varande detaljplaner på planområdet och inga aktualiserade detaljplaneprojekt. Detaljplanerade områden som ligger närmast planområdet är belägna på Kotka stads sida vid planområdets östra och sydöstra gräns samt på Pyttis kommuns område i Huutjärvi, på den södra sidan av planområdet. Bild 9. Fastställda detaljplaner i närheten av planområdet 31.12. 2011 ( SYKE, ELY-centralerna 2012. 4.10 De riksomfattande målen för områdesanvändning (VAT) De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut 30.11.2000, de justerade målen vann laga kraft 1.3.2009) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur de riksomfattande målen för områdesanvändningens perspektiv. För generalplanerna för vindkraftverk i Pyttis gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning:
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 22 (49) En fungerande områdesstruktur: o Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas. En sammanhållen samhällsstruktur och kvalitet i livsmiljön: o Vid områdesanvändningen ska energisparande åtgärder samt betingelser för att använda förnybara energikällor främjas. Målen för kultur- och naturarvet, rekreationsanvändning och naturresurser i delgeneralplanen som ska utarbetas: o o Vid områdesanvändningen ska även behovet av skydd och användning av grund- och ytvatten beaktas. Vid områdesanvändningen ska säkras att kulturmiljöer och naturarv av riksintresse bevaras. De av myndigheterna utförda inventeringarna av riksintresse*) används som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. *) Med dessa avses inventeringar av kulturmiljöer och naturarv av riksintresse vilka är baserade på en tillräckligt omfattande beredning. Det är frågan om följande inventeringar: Värdefulla landskapsområden av riksintresse (Miljöministeriet, avdelningen för naturskydd, betänkande 66/1992), Byggda kulturmiljöer av riksintresse (Museiverket 2009) och Förhistoriska skyddsområden av riksintresse (Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, meddelanden 3/1983). Fungerande kontaktnätverk och energiförsörjning: o I områdesanvändningen tryggas behoven av energiförsörjning på riksnivå och främjas möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor. o I planeringen på landskapsnivå ska anvisas och i annan områdesanvändningsplacering ska beaktas kraftledningssträckningar som har betydelse på riksnivå, så att förutsättningarna för deras byggande bevaras. o Befintliga kraftledningssträckningar ska i första hand utnyttjas för de nya kraftledningssträckningarna. o Vindkraftverken ska i första hand placeras så att de bildar enheter som består av flera vindkraftsenheter. o Vid områdesplaneringen ska med tanke på kontakt- och energinäten beaktas riskerna för extrema klimatfenomen och översvämningar, markanvändningen i omgivningen och behovet av att utveckla den samt näromgivningen, särskilt bebyggelsen, värdefulla naturobjekt och -områden samt landskapets särdrag. o I områdesanvändningen ska militärflygets behov tryggas.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 23 (49) 5 Planläggningens syften 5.1 Målen för utnyttjande av förnybara energiformer Målet för vindkraftverksplanläggningen i Pyttis kommun är att främja de klimatpolitiska mål som Finland har förbundit sig till. Målet är att höja andelen förnybar energi av energiförbrukningen och öka produktionen av förnybar energi. Enligt de långsiktiga målen för arbets- och näringsministeriets klimat- och energistrategi strävar man genom att anlägga vindparker till stora, sammanhållna vindkraftsområden. 5.2 Mål på landskapsnivå Parallellt med Kymmenedalens energilandskapsplan har utarbetats Kymmenedalens klimat- och energistrategi 2011-2020. I energilandskapsplanen och klimat- och energistrategin 2011-2020 har linjer dragits upp för en ökning av vindkraften. Strategin för Kymmenedalen förverkligar den nationella klimat- och energistrategin med beaktande av utgångspunkterna i landskapet samt dess särdrag och styrkor. Kymmenedalens klimat- och energistrategi omfattar en vision, funktionella mål och uppgifter för Kymmenedalen med hjälp av vilka energiproduktionen utvecklas, energikonsumtionen minskas, andelen förnybar energi ökas, energisparande åtgärder beaktas samt beredskap skapas för att hantera effekterna av klimatförändringen. Visionen i Kymmenedalens klimat- och energistrategi 2011-2020 är att man år 2020 ska ha en stark och gemensam vilja att utveckla områdets ekoeffektivitet i Kymmenedalen. Invånarna, kommunerna och andra organisationer fungerar ansvarsfullt och förverkligar uppgifter enligt klimat- och energistrategin i sin egen verksamhet. Förnybara naturresurser utnyttjas effektivt och hållbart. Nya arbetsplatser och affärsverksamhet i branschen finns i området. Kymmenedalen är ett kompetensoch föregångslandskap för hållbar utveckling". Strategin fastställdes av Kymmenedalens landskapsfullmäktige 12.12.2011. 5.3 Pyttis kommuns mål Vindkraftsplanläggningen har inletts på kommunens initiativ. Syftet med generalplaneringen för vindkraftverk i Pyttis är att definiera och anvisa lämpliga områden för vindkraft och göra det möjligt att förverkliga vindkraftverk samt anpassa vindkraftsverksamheten till den övriga markanvändningen i områdena. Mustakorpi område har i Kymmenedalens energilandskapsplan anvisats för vindkraftsproduktion. Utgående från uppgifter i Finlands Vindatlas (2012) har vindförhållandena i området bedömts vara gynnsamma för vindkraftsproduktion. Mustakorpiområdet är tillräckligt stort och enhetligt och ligger gynnsamt med tanke på bebyggelsen. Målet för generalplanen är att möjliggöra förverkligandet av den planerade vindkraftsparken och samtidigt beakta särdragen i naturmiljön, andra behov av markanvändning i området samt mål som preciseras under planeringsprocessen. Utöver miljösynpunkter fästs i planeringen uppmärksamhet vid kostnaderna för byggandet av vindkraftverken och deras produktionskapacitet för att den förverkligade vindkraftparken ska bli lönsam.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 24 (49) 6 Planen för vindkraftsparken 6.1 Placeringen av vindkraftverken Enligt den plan som utarbetats för Mustakorpiområdet kan 8 vindkraftverk placeras på området. Vindparken kommer utöver vindkraftverken att omfatta också byggnads- och servicevägar samt jordkablar som förenar alla kraftverken. Vid planeringen av vindkraftverkens placering har uppgifter från vindmätning, naturförhållanden, terrängformer, byggd miljö och fornlämningar i området utnyttjats. Vid planeringen har utredningar och inventeringar som gjorts med tanke på planläggningen utnyttjats liksom också annat befintligt material. Värdefulla objekt i planområdet har lämnats utanför byggandet. Vid placeringen av vindkraftverken har det också fästs uppmärksamhet vid minimeringen av bullereffekterna. Vid placeringen av vindkraftverken i vindparken har Trafikverkets anvisning (8/2012) gällande kravet på avstånd från riksvägen (riksväg 7 samt den motorväg- eller motortrafikled som betecknats i landskapsplanerna Tätorter med omgivningar och Landsbygds- och naturområden). Rekommendationen är enligt Trafikverkets anvisning att ett vindkraftverk bör stå på 300 meters avstånd från en landsväg (mittlinjen). Den riktgivande placeringen av huvudbanan, som anvisats i landskapsplanen, har dessutom tagits i beaktande vid placeringen av vindkraftverk. Enligt Trafikverkets anvisningar ska det närmaste avståndet till ett vindkraftverk motsvara kraftverkets totala höjd (torn + blad) + 30 meter från den närmaste rälsens mittlinje. Bild 10. Preliminär placering av vindkraftverken och de nya vägarna i Mustakorpi vindkraftparksområde.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 25 (49) 6.2 Konstruktionerna i vindkraftsparken Ett vindkraftverk består av ett torn som förankras i fundamentet, en rotor med rotorblad och ett maskinrum. Navhöjden för vindkraftsparken i Mustakorpi är sannolikt cirka 140 meter och rotorbladets diameter cirka 128 meter. Rotorbladens längd skulle då vara 64 meter och vindkraftverkets krönhöjd cirka 204 meter. Krönhöjden kan även vara något större. I modelleringar och utredningar som gjorts i samband med planläggningen har sannolika kraftverkstyper använts. Kraftverkens enhetseffekt är 3-4,5 MW. Den tornkonstruktion som används i Mustakorpiområdet är en cylinderkonstruktion. Tornen är antingen av betong, stål eller så kallade hybridtorn med nedre delen av betong och den övre av stål. I byggskedet används lyftkranar när vindkraftverken monteras upp. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena och utöver detta röjs all vegetation bort på ett mindre område och jämnas ut för att hålla för tung trafik. Storleken på områdena som behövs påverkas av kraftverkstypen. Olika tillverkare har olika krav på områden som behövs för lyftningen. I projektet kan delvis utnyttjas befintliga skogsvägar men också byggande av nya servicevägar förutsätts. De befintliga vägarnas bärkraft måste delvis förbättras och körbanan breddas för att passa de tunga specialtransporterna under byggtiden. Minimibredden på körbanan som krävs för transporten av kraftverkskomponenterna och monteringsutrustningen är cirka 5-6 meter och vägområdets totala bredd blir då cirka 10-15 meter. Vid brantare kurvor måste skog röjas på ett bredare område än detta för transporten av rotorbladen (kombinationens längd ca 70 m). Vindkraftsparkens eldistribution sköts med jordkablar som i första hand placeras i anknytning till vägar som byggs eller förbättras till vindkraftsparken. Som anslutningspunkt fungerar Fingrids elstationer eller de närmaste elstationerna till det lokala nätbolagets 100 kv:s högspänningsledningar.