Generalplaner för vindkraft i Pyttis, Heinsuo

Transkript

1 S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A PYTTIS KOMMUN Generalplaner för vindkraft i Pyttis, Planbeskrivning FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P184-P18488

2 Planbeskrivning 1 (88) Innehållsförteckning 1 Inledning Planområdets läge Skeden i planering och beslutsfattande Nuläget i planområdet och utgångspunkterna för planläggningen Allmän beskrivning Befolkning Service Markägoförhållanden Tekniskt nätverk Trafik Naturmiljö Allmänt Berggrund och jordmån Grund- och ytvatten Flora Fauna Häckningsfåglar Flyttfåglar Arter som är hotade, missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor II och IV Värdefulla naturobjekt Landskaps- och kulturmiljö Allmänt Värdefulla landskapsområden av riksintresse Landskapsvärden på landskapsnivå Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 1993) Kulturlandskap Fornlämningar Planläggningssituation Landskapsplan Generalplan Detaljplan De riksomfattande målen för områdesanvändning (VAT) Planläggningens syften FCG Finnish Consulting Group Oy Osmontie 34, PL 950, Helsinki Puh , fax , Y-tunnus Kotipaikka Helsinki

3 Planbeskrivning 2 (88) 6.1 Målen för utnyttjande av förnybara energiformer Mål på landskapsnivå Pyttis kommuns mål Planen för vindkraftsparken Placeringen av vindkraftverken Konstruktionerna i vindkraftsparken Generalplanens konsekvenser Utredningar Allmänt om konsekvensbedömning Typiska konsekvenser av vindkraftsprojekt Konsekvenser för markanvändningen, människors levnadsförhållanden och näringar Bullerkonsekvenser Bullermodellering i planutkastsskedet Bullermodellering i planförslagsskedet Konsekvenser av ljus- och skuggeffekter Modellering av skuggeffekter i planutkastsskedet Modellering av skuggeffekter i planförslagsskedet Konsekvenser för floran, faunan och naturvärden Konsekvenser för fågelbeståndet Konsekvenser för Natura 2000-nätverket Konsekvenser för Heinlax Naturaområde Konsekvenser för naturtyper och arter som ingår i habitatdirektivet Konsekvenser för arter som ingår i fågeldirektivets bilaga I och för flyttfåglar som förekommer på området Konsekvenser för Valkmusa Naturaområde Konsekvenser för nätverket av Naturaområden Jämförelse av alternativ Osäkerhetsfaktorer Sammanlagda konsekvenser med övriga projekt Kollisionsrisken hos fiskgjuse och inverkan på populationen Metoder för att lindra konsekvenserna Uppföljning Slutsatser Konsekvenser för trafiken Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Synlighetsanalys FCG Finnish Consulting Group Oy Osmontie 34, PL 950, Helsinki Puh , fax , Y-tunnus Kotipaikka Helsinki

4 Planbeskrivning 3 (88) Fotomontage Konsekvenser för landskapet och miljön Konsekvenser för luftövervakningens radaranläggningar Konsekvenser för säkerheten i luftfartstrafiken Konsekvenser för säkerheten Planeringsskeden samt förfarande för deltagande och bedömning Startskede Planutkast Planförslag Avgöranden, beteckningar och bestämmelser i generalplanen Planens centrala innehåll Beteckningar för områdenas användningsändamål Delområdesbeteckningar Objekts- och linjebeteckningar Allmänna bestämmelser Generalplanens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen och innehållskraven för landskapsplanen och generalplanen Planen i förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen Förhållande till landskapsplanen Förhållande till generalplanens krav Innehållskrav för generalplaner Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft Genomförande av generalplanen Bilagor: Program för deltagande och bedömning Natura-bedömning 2015 Modellering av buller- och skuggningseffekter (WindPro) Illustrationer och analys av synlighetsområde 2015 Bemötanden till utlåtanden och åsikter om planutkastet Separata handlingar och bakgrundsmaterial: Behovsprövning av Natura-bedömning 2014 Landskapsutredning. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Bedömning av sammanlagda konsekvenser. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy arkeologisk inventering Kulttuuriympäristöpalvelut Heiskanen & Luoto Oy. FCG Finnish Consulting Group Oy Osmontie 34, PL 950, Helsinki Puh , fax , Y-tunnus Kotipaikka Helsinki

5 Planbeskrivning 4 (88) Bedömning av kollisionskonsekvenser för kungsörn som flyttar på hösten. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Kompletterande fladdermusutredning, granskning av tjäderns spelplatser, uppföljning av havsörnens och fiskgjusens flyttstråk. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Naturutredning för Pyttis generalplan för vindkraft Luontoselvitys Kotkansiipi, Petri Parkko, Utredning om tranor för generalplanen för vindkraft i Pyttis Luontoselvitys Kotkansiipi, Mikko Hannonen ja Petri Parkko Dagrovfåglars och tranornas flyttning i Pyttis hösten 2012, Forskningsrapport. Luontoselvitys Kotkansiipi, Tero Ilomäki och Petri Parkko Bedömning av fladdermuspotentialen i området för generalplanen för vindkraft i Pyttis Luontoselvitys Kotkansiipi, Luontoselvitys Metsänen, Timo Metsänen Källor och annat bakgrundsmaterial: Di Napoli, C. (2007). Tuulivoimaloiden melun syntytavat ja leviäminen. Suomen ympäristö,4/2007. Ympäristöministeriö. Kymmenedalens förbund (2012a). Kymmenedalens landskapsplan. Förslag till energilandskapsplan. Kymmenedalens förbund (2012b). Kymmenedalens energilandskapsplan. Områden för vindkraft i Kymmenedalens energilandskapsplan. Tuulivoima-alueiden rajausten perustelut. Kaavaehdotus Kymmenedalens förbund (2011). Kymmenedalens energi- och klimatstrategi A:48 Kymmenedalens förbunds publikation Kymmenedalens förbund (2009). Kymmenedalens landskapsplan. Landsbygd och natur. Kymmenedalens förbund (2006). Kymmenedalens landskapsplan. Tätorterna och deras omgivning Trafikverket (2012). Trafikverkets anvisningar 8/2012. Tuulivoimalaohje. Ohje tuulivoimalan rakentamisesta liikenneväylien läheisyyteen. Trafikverket (2011a). Liikennemääräkartta 2011, Kaakkois-Suomi. Trafikverket (2011b). Raskaan liikenteen liikennemääräkartta 2011, Kaakkois-Suomi. Lantmäteriverket (2012). Geodatabas. Nerladdad Museiverket (2009). Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Pyttis kommun (2012). Pyttis kommuns webbplats. < Hämtad Arbets- och näringsministeriet (2010). Meddelande Regeringens förslag om inmatningstariffer för förnybar energi. VTT (2012). Suomen tuulivoimatilastot. < ) VTT (2011). Tuulivoimaloiden vaikutus valvontasensoreihin. Slutrapport Versio 1.0 Miljöministeriet (2012). Tuulivoimarakentamisen suunnittelu. Rakennetun ympäristön osasto. Ympäristöhallinnon ohjeita 4/2012. FCG Finnish Consulting Group Oy Osmontie 34, PL 950, Helsinki Puh , fax , Y-tunnus Kotipaikka Helsinki

6 Planbeskrivning 5 (88) Miljöministeriet (2006). Tuulivoimalat ja maisema. Alueidenkäytön osasto. Suomen Ympäristö 5/2006. FCG Finnish Consulting Group Oy Osmontie 34, PL 950, Helsinki Puh , fax , Y-tunnus Kotipaikka Helsinki

7 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 6 (88) 1 Inledning Vid sitt möte ( 287) fattade Pyttis kommunstyrelse beslut om generalplaneringen av vindkraft i Pyttis. generalplan för vindkraft är en del av Pyttis kommuns generalplanering för vindkraft, som i beredningsskedet omfattade 5 separata vindkraftsplaner. Till förslagsskedet framskred tre vindkraftsområden. Generalplaneringen av vindkraft ingår i Pyttis kommuns planläggningsöversikt generalplan för vindkraft utarbetas så att den kan utnyttjas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk i enlighet med generalplanen (MBL 77 a ). Till området planerar Tuuliwatti Oy en vindkraftspark som består av tre vindkraftverk. För utarbetandet av generalplanen för vindkraft i ansvarar Pyttis kommun och som konsult fungerar FCG Design och planering Ab: Petri Tuormala (ARK, YKS-415), Lauri Solin (DI, YKS-402) och Emmi Sihvonen (DI, YKS-491). Planläggningen styrs från Pyttis kommuns sida av kommuningenjör Pirjo Kopra.

8 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 7 (88) 2 Planområdets läge Planeringsområdet finns i Pyttis kommun, som närmast på under en kilometers avstånd norrut från den nya motorvägen. Området ligger på cirka 3 kilometers avstånd från Broby. Planeringsområdet ligger drygt två kilometer från Huutjärvi by i sydväst, cirka 2,5 kilometer från Kvarnby i väst och cirka 1,5 kilometer från Skogsbyn i nordväst. I öst angränsar planeringsområdet till Kotka kommungräns. Avståndet till Petäjäsuoområdet på Kotka stads område är cirka 1,5 kilometer. Pyttis centrumtätort ligger cirka 12 kilometer västerut och Kotkansaari cirka 7 kilometer sydost från Mustakorpi planeringsområde. Planeringsområdet ligger på högst cirka tre kilometers avstånd från kusten (Heinlax). Bild 1 Riktgivande avgränsning av generalplanen för vindkraftpark (blå linje). Planeringsområdet ligger på ett område som enligt Kymmenedalens energilandskapsplan lämpar sig för vindkraftsproduktion. Kymmenedalens energilandskapsplan godkändes av landskapsfullmäktige och fastställdes av miljöministeriet

9 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 8 (88) 3 Skeden i planering och beslutsfattande Beslut om inledande av generalplanering för vindkraft: kommunstyrelsen ( 287) Anhängiggörandet av planen tillkännagjort: Programmet för deltagande och bedömning till påseende: Möte med allmänheten: Myndighetssamråd i startskedet hölls Arbetskonferens med myndigheterna: Generalplaneutkastet i Pyttis kommunstyrelse: Generalplaneutkastet framlagt: Utkast till generalplan framlagt: Förslag till generalplan framlagt: Generalplanen godkänns 4 Nuläget i planområdet och utgångspunkterna för planläggningen 4.1 Allmän beskrivning Planeringsområdet ligger på ett obebyggt skogsdominerat område som främst används för skogsbruk. På området finns dessutom några åkrar och marktäktsområden. På den norra sidan av planområdet finns en jaktstuga (Lantmäteriverket 2012). På planområdets östra sida, på Kotkaområdet, finns avfallsstation samt marktäktsområden. Bild 2. Flygbild över planområde.

10 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 9 (88) 4.2 Befolkning Det finns ingen fast befolkning eller semesterbebyggelse på planområdet (Lantmäteriverket 2012). Den fasta bosättningen i planområdets näromgivning har koncentrerats längs riksväg 7, som går i öst-västlig riktning på den södra sidan av området, till Kvarnby samt till Petäjäsuo och Pihkoo på Kotkasidan. Semesterbosättningen i planområdets näromgivning koncentreras till Kvarnby och till kusten. Bild 3. Fast och semesterbebyggelse i planområdes näromgivning. Den blåa punkten på den norra sidan av planområdet är en jaktstuga. 4.3 Service I Broby och Huutjärvi på den södra sidan av planområdet finns bl.a. K-affär, Sale, post, Huutjärvi lågstadieskola samt dagvårdsservice. På området finns även mycket annan service såsom gymnastiksal och bibliotek. (Pyttis kommun 2012). 4.4 Markägoförhållanden 4.5 Tekniskt nätverk Planområdet är huvudsakligen i privat ägo. Vindkraftsaktören (Tuuliwatti Oy) svarar för arrendeavtalen med markägarna. Cirka 3 km norrut från planområdet finns en 110 kv:s kraftledning som hör till stamnätet. Öster om planområdet, på Kotkaområdet, finns en 400 kv:s kraftledning som hör till stamnätet.

11 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 10 (88) 4.6 Trafik Stommen i områdets trafiknät bildas av E18-motorvägen och den gamla riksväg 7 som går i riktning med kusten på planområdets södra sida. Efter byggandet av motorvägen blir den gamla rv 7 en parallellväg som förmedlar lokal trafik. Suolinnavägen genomskär de södra delarna av planområdet i syd-nordlig riktning och förgrenas österut på Kotka stads sida, där vägen förenas med ntie som går i syd-nordlig riktning på den sydöstra sidan av planområdet. Till planområdet kommer man via Mustakorpivägen och Kaidansuovägen från områdets sydvästra delar, via Birilisvägen och Petersstigen från områdets västra sida och via Suolinnavägen från söder. På planområdet finns dessutom flera skogsbilvägar. På den södra sidan av planområdet planeras en ny huvudbana i öst-västlig riktning som är av både riks-, landskaps- och regionalt intresse och som anvisas i landskapsplanen. Dygnstrafiken i medeltal längs riksväg 7 norr om projektområdet var år 2011 cirka motorfordon (Trafikverket 2011a). Antalet tunga motorfordon på riksväg 7 var i medeltal cirka fordon år 2011 (Trafikverket 2011b). Bild 4. Trafikvolymerna i planområdets näromgivningar år 2011 (mörkblå linje). Trafikvolymen beskrivs genom dygnstrafiken i medeltal per år och enheten är fordon/dygn. (Trafikverket 2011a)

12 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 11 (88) 4.7 Naturmiljö Allmänt Bild 5. Årsmedeltalet för tung trafik på riks-, stam-, region- och förbindelsevägar (fordon/dygn) i planområdets näromgivningar år 2011 (mörkblå linje) (Trafikverket 2011b). En naturinventering har gjorts över hela planområde år 2012, i vilken särdragen i naturmiljön, artbeståndet och områden som är värdefulla med tanke på naturens mångfald utreddes (Parkko 2012). Dagrovfåglarnas och tranornas höstflyttning som går genom området följdes upp hösten 2012 (Ilomäki & Parkko 2012). Områdets betydelse som livsmiljö för fladdermöss bedömdes på basen av en biotopgranskning samt med hjälp av en detektor (Metsänen 2012). Hösten 2014 innan planförslaget skickades för handläggning inför framläggandet utarbetades en behovsprövning av en Naturabedömning enligt förslagsskedet. Som slutsats av utredningen konstaterades följande: I denna Natura-behovsprövning granskas eventuella konsekvenser som Mustakorpi vindkraftsprojekt orsakar för Heinlax, Laajakoskenjärvi och Valkmusa Naturaområden. Dessutom görs en bedömning av huruvida det finns behov av en egentlig Naturabedömning. Projektet i sig bedöms inte orsaka mer än mycket lindriga konsekvenser för de arter som står som grund för skyddet av Heinlax och Laajakoskenjärvi Naturaområden, och det anses inte finnas något behov av någon egentlig Naturabedömning. När det gäller Valkmusa är det inte med säkerhet möjligt att konstatera att projektet inte medför skadliga konsekvenser för områdets karaktäristiska arter på lång sikt. Det anses vara nödvändigt att utarbeta en egentlig Naturabedömning. Projektet kan orsaka sammanlagda konsekvenser med andra projekt ifall det blir väsentligt svårare för fåglar att röra sig mellan rast-, häcknings- och födoområdena under häcknings- eller flyttiden då många projekt är placerades som hinder längs rutten.

13 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 12 (88) Övriga källor som utnyttjats är: Miljöförvaltningens geodatabas (OIVA 2012) Maa- ja kallioperätiedot (GTK 2011) (uppgifter om jordmånen och berggrunden) Uppgifter från Finlands miljöcentral om hotade arter (SYKE 2012) Naturhistoriska centralmuseets vid Helsingfors universitet register över rovfåglar och fiskgjusar )( 2012a och 2012b) Observationsmaterial från regionala fladdermusinventeringar och uppföljningar av flyttfåglar, som även använts som utgångsmaterial i planområdets natur-, fågel och fladdermusinventeringar (Parkko 2012, Ilomäki & Parkko 2012 och Metsänen 2012) Planområdet består huvudsakligen av skogsmark som används för skogsbruk. Den södra delen av planområdet tangeras av dragningen av rv 7 för vilken det har sprängts mycket berg. På planområdet finns ett rätt mångsidigt fågelbestånd, men det observerade antalet utrotningshotade och sällsynta fågelpar är litet. På området finns värdefulla naturobjekt av lokalt intresse samt några livsmiljöer som enligt bilaga IV(a) i naturdirektivet lämpar sig för fladdermöss (Parkko 2012, Metsänen 2012) Berggrund och jordmån Berggrunden i Pyttis ligger inom rapakiviområdet i Kymmene, som har uppstått under mesoproterosoiska eran för cirka miljoner år sedan. Bergarterna som förekommer på planområdet är plutoniska eller så kallade sura djupbergarter. Största delen av området består av viborgit, men i områdets sydöstra delar finns även små förekomster av pyterlit (GTK 2011). Planområdets jordmån är mycket varierande och har en kuperad yta. På bergssluttningarna och i sänkorna mellan dem förekommer moränmarker och ställvis små lerjordar. På Valkeajärvisuo-området består jordmånen av vitmossetorv. I kärrets omgivning förekommer starrtorv (GTK 2011) Grund- och ytvatten Flora På planområdet finns inga grundvattenområden. Kananiemenharju ( A) grundvattenområde hör till klass II och är lämpligt för vattenförsörjning. Grundvattenområdet tangerar planområdets norra gräns. Kangasmäki ( ) grundvattenområde som hör till klass I, grundvattenområde som är viktigt med tanke på vattenförsörjning, samt Broby ( ) grundvattenområde som hör till klass I ligger ungefär 1,5 kilometer sydväst om området (OIVA 2013). Planområdet ligger på huvudvattenområdet i Finska vikens kustområde (81) och närmare definierat i Brobyåns tillrinningsområde (81.020). På området finns flera skogs-, kärr- och åkerdiken vilkas fåror inte är i naturtillstånd. Inga betydande ytvattenförekomster, källor eller objekt som nämns i vattenlagen (11 i VattenL) är kända i området (OIVA 2013, Parkko 2012). Pyttis hör till den sydboreala barrskogszonen. I den biogeografiska indelningen hör planområdet till Nylands biogeografiska provins. (OIVA 2013). Planområdets skogar består främst av moar av gran- och talldominerad blåbärstyp (MT, myrtillus-typen), men det förekommer rätt mycket klibbal i närheten av utdikade före detta kärrfigurer. Trädbeståndet består främst av unga träd. (Parkko 2012).

14 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 13 (88) Fauna Häckningsfåglar Flyttfåglar Kärren på området är utdikade och bland dem finns inga nämnvärda delar i naturligt tillstånd. Största delen av planområdets värdefulla naturobjekt består av olika karga bergmarker och på en del av dem är vegetationen speciellt välbevarad (Parkko 2012). Planområdets fauna kan antas representera en ganska sedvanlig fauna för ekonomiskogar. På området finns inga kända förekomster av utrotningshotade djurarter (med undantag av fåglar) (Parkko 2012, SYKE 2012). På området finns i någon mån livsmiljöer som enligt habitatdirektivets bilaga IV(a) lämpar sig för fladdermöss och på området förekommer åtminstone mustaschfladdermus (mustasch- och/eller Brandts fladdermus. På området finns inga kända revir för flygekorre eller tillräckligt stora områden som lämpar sig som livsmiljöer för arten (Parkko 2012). På planområdet häckar ungefär 60 fågelarter. De vanligaste finska fågelarterna som förekommer i störst antal är bofink, lövsångare, trädpiplärka, järnsparv, rödhake och grönsiska. I fågelbeståndet ingår även våra vanligaste hönsfågelarter såsom järpe (Fdir), orre (NT, F-dir) och tjäder (NT, RT, F-dir). Som enstaka par förekommer fågelarter som är typiska för gamla skogar såsom spillkråka (H-dir), lundsångare och mindre flugsnappare (H-dir.). På klippor i området häckar förmodligen nattskärra (H-dir) samt åtminstone två par trädlärkor (H-dir). Andra fågeldirektivsarter som förekommer på området är bl.a. trana och gråspett. Rovfåglar som häckar på området är bivråk (VU, H-dir) och sparvhök. Sommaren 2012 användes dessutom området som jaktmark av två bivråkshanar, som häckade utanför området (Parkko 2012). Vid granskningar som gjordes år 2013 (FCG) observerades spillning från tjäder uppe på Pertoinvuoris krön, men några fåglar sågs inte till. Området konstaterades vara en vinterfödoplats för tjädern. Det närmaste kända fiskgjuseboet (NT, F-dir) ligger på 1,2 kilometers avstånd från planeringsområdet. På fem kilometers avstånd från området finns dessutom åtta andra kända fiskgjusebon (Naturvetenskapliga centralmuseet 2012a och 2012b). Fiskgjusarna använder flera bytesbon, vilket innebär att alla bon inte är bebodda varje år. Genom planeringsområdet går födoflygrutter från fastlandet mot Heinlax eller via Heinlax till andra ställen i Pyttis kustområde som används av flera olika fiskgjusehanar. Födflygningarna hos den fiskgjusehane som häckar i närheten av fågeltornet i Valkmusa riktades nästan utan undantag söderut eller mot sydsydost från boträdet. (FCG 2014.) Havsörnar (VU, F-dir) som häckar på Pyttisområdet jagar sporadiskt i området (Ilomäki & Parkko 2012). Under den uppföljning som gjordes 2013 observerades inte att havsörnen skulle röra sig särskilt aktivt på området. Det konstaterades att havsörnens rörelser koncentreras till Sandnäsfjärdens-Svartbäckfjärdens samt Mogenpörts, Innerfjärdens och Ytterfjärdens områden. Boplatsen för det havsörnspar som observerades i samband med uppföljningen av höstflytten och som eventuellt häckar på området (Ilomäki & Parkko 2012) hittades inte och det gjordes inga upprepade observationer av havsörnar på den norra sidan av riksväg 7. (FCG 2014.) Genom planeringsområde går flera födoflygrutter för fiskgjushanar från fastlandet i riktning mot Heinlax eller via Heinlax till andra ställen på Pyttis kustområde. Födoflygningarna för den fiskgjushane som häckar i närheten av Valkmusa fågeltorn riktas nästan utan undantag söderut eller mot sydsydost från boträdet. (FCG 2014.) Höstflytt

15 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 14 (88) Hösten 2012 gick en av sparvhökens huvudflyttrutter i Pyttisområdet över planområdet. Fjällvråkens flytt söderut koncentrerades tydligt till områdets västra sida och ormvråkens (VU) och fjällvråkens flyttstråk österut fanns klart söder om både planområdet och väg E 18. Andelen ormvråkar vars flyttstråk går via planområdet var ganska liten. Majoriteten av de observerade gamla bivråkarnas flyttstråk gick över området (dock under hundra individer), men unga bivråkars flyttstråk fördelades jämnare över hela Pyttisområdet (Ilomäki & Parkko 2012). Pyttis ligger på ett viktigt höstflyttstråk för kungsörnar (VU, N-dir). På hösten koncentrerades kungsörnens flyttstråk till närheten av planområdet, på den norra sidan av väg E 18. Via planområdet flyttade 19 kungsörnar, vilket är en betydande mängd på riksnivå betraktat. Fåglarnas flytthöjd var i genomsnitt under 200 meter. Kungsörnarnas flytt till området styrs av formerna på Finska vikens kust samt eventuellt av planområdets stora skogs- och myrmarker som kan fungera som födo- och rastområden för örnarna (Ilomäki & Parkko 2012). Havsörnens (VU, N-dir), fiskgjusens (NT, N-dir), falkarnas och flera andra hökfåglars flytt koncentrerades inte speciellt till något enskilt stråk utan flyttningen fördelades jämnare över hela Pyttis område. Det observerade materialet är otillräckligt för att dra några slutsatser om vissa arter (Ilomäki & Parkko 2012). En av tranans (N-dir) flyttstråk komprimeras till ett smalt fält mellan Jättukastet och Imsaludden, som förblir på den östra sidan av planområdet. Hösten 2013 var antalet tranor som flög över planområdet ganska liten (under 300 individer) (Ilomäki & Parkko 2012). Vårflytt År 2013 gjordes en uppföljning av vårflytten (FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy). Fåglarnas vårflytt startade då senare än vanligt eftersom vädret varit kallt, och i mars-april var flytten upp till ett par veckor försenad jämfört med det normala. Vårflytten 2013 karaktäriserades även av att det inte samlades några avsevärda mängder av gäss på de traditionella rastområdena för gäss. (FCG 2014) Under flyttuppföljningen observerades sammanlagt över fåglar som totalt omfattade cirka åttio olika arter. De arter som klassificerats som utrotningshotade av de observerade arterna var pilgrimsfalk (VU, sårbar), ormvråk (VU), bivråk (VU), kärrhök (VU), brunand (VU), silltrut (VU) och backsvala (VU). Av arter som bör hållas under uppsikt observerades följande: storskrake, smålom, sädgås, skrattmås och ängspiplärka. Antalet individer av de observerade utrotningshotade arterna och de arter som bör hållas under uppsikt var däremot ganska små (FCG 2014). En stor del av de fåglar som observerades bestod av vitkindad gås, prutgås, grågäss, ringduvor, tättingar, trastar, sångsvanar och tranor. Huvudflyttstråken för de stora fågelarter såsom gäss, svanar och tranor som är benägna för konsekvenser från vindkraftsparker låg inte i någon större utsträckning i planeringsområdet för vindkraftsparken år En del av tranornas och svanarnas flytt gick huvudsakligen på den södra sidan av planeringsområdet närmare kustlinjen och längre ut på havet (FCG 2014). Huvudrutten för tranornas flytt går i Västra Finland och endast en liten del av populationen flyttar via Pyttis. Lokalt sett styrde terrängformerna tranornas flytt till den nordvästra sidan av området åtminstone under våren De arktiska fåglarnas flytt gick huvudsakligen på den södra sidan av planeringsområdet närmare kustlinjen samt längre ut på havet. (FCG 2014.) Den vårliga rovfågelflytt som observerats i närheten av planeringsområdet är liten jämfört med den rovfågelflytt som observerats hösten 2012, och enligt flyttuppföljningen går det inte några särskilt betydande vårflyttstråk för rovfåglar i närheten av plane-

16 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 15 (88) ringsområdet. I Kymmenedalens område infaller de mest betydande rovfågelflyttarna till hösten varje år. Dagsrovfåglarna undviker ofta att flyga över vidsträckta havsområden och därför följer många arter (t.ex. bivråk och ormvråk) strandlinjen då de flyttar på hösten, och flyttstråken koncentreras till närheten av kusten. På våren anländer rovfåglarna till fastlandet mera splittrat över Finska viken och flytten koncentreras inte till kustområdet på samma sätt som på hösten (Ilomäki 2005). Utifrån observationer styr Mogenpörts spets i viss mån flyttstråken för bl.a. ormvråk, stenfalk och pilgrimsfalk. (FCG 2014) Arter som är hotade, missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor II och IV Enligt bedömningen av fladdermuspotentialen i generalplaneområdet för Pyttis vindkraftspark, som utarbetades 2012 (Metsänen 2012), förekommer det mustaschfladdermus och/eller Brandts fladdermus på området. Arterna ingår i arterna i habitatdirektivets bilaga IV(a). I de noggrannare fladdermuskartläggningarna från år 2013 (FCG) observerades mycket få fladdermöss i området. Områdets enda födoområde som är viktigt för fladdermöss ligger i de norra delarna av området på en skogsbilväg. I omgivningen av en stor vedhög i kanten av vägen observerades 1-3 nordiska fladdermöss vid flera kartläggningstillfällen. Vedhögens betydelse som födomiljö för fladdermöss är tillfället eftersom fladdermössen sannolikt flyttar sig någon annanstans för att jaga efter att veden förts bort. Den omgivande skogen består av gallrad ganska unga tall- och granblandskog som inte verkar vara särskilt värdefullt som födoområde och livsmiljö för fladdermöss. En observation av nordisk fladdermus gjordes även på den norra sidan av planeringsområde. Utrotningshotade fågelarter som förekommer på området är bivråk (VU, sårbar) samt stenskvätta (VU) (Parkko 2012). Tjädern som är ställvis hotad förekommer på området (RT). Missgynnade arter som förekommer på området är grönsångare (NT), göktyta (NT), tjäder (NT) och orre (NT). På området finns också några spelplatser för orrar (Parkko 2012) Värdefulla naturobjekt Det finns inga områden i planområdet eller dess omedelbara omgivning som ingår i programmet Natura På cirka 3 kilometers avstånd norr om planområdet finns Valkmusa nationalpark (KPU050031) och Natura-område (SCI, FI ). Drygt en kilometer söder om planområdet finns Heinlax Natura- (SPA, FI ) och naturskyddsområde (YSA201247) och på ungefär tre kilometers avstånd österut finns Kymmene älvs Natura-område (SCI, FI ), som omfattar flera mindre naturskyddsområden. Kokkovuori Natura-område (FI ) ligger ungefär tre kilometer på den södra sidan av området. På planområdet finns två värdefulla livsmiljöer av intresse på lokal nivå (Pertonvuori), som ligger endast delvis på planområdet). Planområdet har gjorts mindre i planförslagsskedet. På planeringsområdet finns en lokalt värdefull livsmiljö (Pertonvuori) som endast delvis ingår i planområdet. Planområdet har minskats i planförslagsskedet. Område Pertonvuori (nr 4) Klassificering Värdefullt område av lokalt intresse

17 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 16 (88) Bild 6. Den värdefulla livsmiljön av lokalt intresse Pertoinvuori ligger delvis på planområde (kuva: Kotkansiipi 2012 Pyhtään tuulivoimayleiskaavan luontoselvitys).

18 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 17 (88) 4.8 Landskaps- och kulturmiljö Allmänt För delgeneralplanen har utarbetats en separat landskapsinventering (Design och planering Ab ), i vilken värdefulla landskapsområden och kulturhistoriskt värdefulla objekt har beskrivits närmare. Pirjo Kopra har fungerat som kontaktperson från Pyttis kommuns sida. Landskapsarkitekt MARK Riikka Ger vid FCG Design och planering Ab ansvarade för landskapsinventeringen. Landskapsplanerare Jan Tvrdý deltog i arbetet. Granskningen av landskapsbilden har utsträckts till ett område på fem kilometers radie från projektområdet, då en zon på 0 5 kilometers avstånd vanligen är det område där olägenheterna för landskapsbilden är mest kännbara. Man måste dock komma ihåg att kraftverken ingalunda syns överallt i denna zon på grund av att träd, byggnader och konstruktioner står i vägen för dem. Om de syns så gör de det bara delvis. Värdefulla objekt som omger projektområdet presenteras ända fram till 12 kilometers avstånd. Senast på cirka tio kilometers avstånd smälter" ett vindkraftverk in i sin omgivning. På kilometers avstånd och längre ser vindkraftverken små ut vid horisonten och det är svårt att gestalta dem på grund av andra element i landskapet. I indelningen i landsbygdsprovinser hör Pyttis till Södra kustlandet och närmare bestämt till Södra odlingsregionen. Den södra odlingsregionen är varierande till sina terrängformer. Det finns rikligt med lermarker men särskilt mycket längs åarna. Det finns mycket åkrar då lermarkerna är så gott som helt odlade. I östra delen finns mindre odlingsmark i snitt och också befolkningen är glesare med undantag av Kymmenedalen vid områdets östra gräns. Kymmenedalens älvlandskap är en specialitet i området som i övrigt är fattigt på vatten. Byggnaderna har traditionellt placerats på kullar och ryggar i närheten av åkerfälten. Landskapet får sin särprägel av många herrgårdar och ett antal brukssamhällen. (Miljöministeriet 1993) Projektområdet består huvudsakligen av skogklädda ryggar samt kärr- eller mossområden och små åkrar eller delar av odlingsområden mellan ryggarna. På många håll på ryggarna ligger berget alldeles vid ytan. De kala bergsområdena är vidsträckta speciellt i den södra och mellersta delen. Vid sidan av det större kärrområdet mellan ryggområdena har det även bildats mindre mossar och sumpmarker i ryggarnas sänkor. I projektområdet ingår även åkerremsor. En del av åkrarna är separata små åkerområden medan en del utgör den inre delen av ett större åkerområde. Åkrarna ligger huvudsakligen i projektområdets södra del och västra kant. Projektområdets högsta punkter finns i områdets södra del. Terrängen stiger som högst över 40 meter ovanför havet. Som lägst ligger området cirka 4-5 meter över havet i områdets södra del på den sydöstra sidan av ryggen. Projektområdet ligger till största delen i en skogzon. Berget ligger på många ställen i dagen, speciellt på den södra halvan av området. Det finns ganska rikligt med mossar och sumpmarker. På projektområdet ligger några små åkerplättar och i områdets södra del finns den innersta delen av en större åkerslätt. På projektområdet och i dess omedelbara närhet på områdets sydöstra sida finns några marktäktsområden som bildar skador i landskapet. Då man granskar landskapsbilden i området i ett större perspektiv, på cirka fem kilometers radie från den planlagda vindkraftsparken, karaktäriseras områdets landskapsbild av havsvikar, en slingrande småskalig strandlinje, Kymmene älvs fåra på Kotka stads sida, som ställvis är kraftigt slingrande, av vidsträckta odlingsområden samt av ett stort torvproduktionsområde på den nordöstra sidan av projektområdet. Det även ur landskapsperspektiv värdefulla åkerområdet kring Västerby och Kvarnby bildar ett

19 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 18 (88) ganska stort, men samtidigt förtjusande och till många delar detaljerat odlingslandskap. På projektområdets södra sida finns även ett stort och vackert odlingsområde. I anknytning till granskningsområdets odlingslandskap och Kymmene älvs strand finns charmiga vägavsnitt. Odlingsområdena angränsar oftast till element med tydliga linjer, såsom skogskanter. Som närmast på cirka 2,5 kilometers avstånd från projektområdets gräns finns ett värdefullt bergsområde. Som helhet betraktade hör de långsträckta vyerna över åkerfälten och havsvikarna till granskningsområdets styrkor. Motorvägen som byggs på åkerslätten i Västerby och Kvarnby samt den planskilda korsningen i anknytning till den bildar ett men för landskapet. Den planskilda korsningen med dess ramp bryter fjärrutsikten Värdefulla landskapsområden av riksintresse Det finns inga värdefulla landskapsområden av riksintresse inom projektområdet. Närmast projektområdet finns Kymmenedalen (MAO050014), som ligger på cirka 2,5 kilometers avstånd. Kymmenedalens kulturlandskap (180 km2) representerar den exceptionellt storskaliga och samtidigt varierande övergångszonen mellan Södra och Sydöstra odlingsregionen. Det finns många kulturhistoriskt värdefulla objekt i området. Landskapet formas av många olika landskapstyper längs Kymmene älv mellan Salpausselkä I och Finska vikens kust. Kärnan i kulturlandskapet är Kymmene älv som ställvis utvidgar sig till sjöbassänger och ställvis delar sig i flera grenar. Pyttis kyrkby kompletterar Kymmenedalens kulturlandskap i närheten av kusten. Forsarna i älven och välskötta kulturmarker där man ännu har boskap skänker landskapet variation. Landskapet är som helhet sett variationsrikt och återspeglar en rikedom av kulturhistoriska skikt. Traditionella växter finns bland annat i Vastila by i Strömfors, i Svenskby och Pyttis längs älvens södra delar. De varierande ängarna och hagarna i Vastila bycentrum och längs älven är ännu i bruk som betesmarker. Vid Teutjärvi i Svenskby har de öppna steniga ängarna och hagarna avbetats effektivt. Områdets långa bosättningshistoria återspeglas bland annat av sina stenåldersboplatser. Landskapsmässigt värdefulla vägavsnitt finns bland annat på sträckan Strömfors- Svenskby-Vastila. Exempel på kulturhistoriskt värdefulla objekt i området: o o o Huruksela by och Kahrinkangas i Kotka, Strömfors bruk (historiskt värdefull bruksmiljö) Pyttis gråstenskyrka, Stockfors fabriksområde och den manuellt betjänade slussen i Stråka. På cirka 14 kilometers avstånd från projektområdet ligger Fagerö-Ristisaari (MAO050011), som är ett representativt exempel på kulturlandskap i Finska vikens skärgård. På cirka 18 kilometers avstånd finns Summa älvdalar (MAO050015) Landskapsvärden på landskapsnivå Inga landskap av intresse på landskapsnivå finns i sin helhet i projektområdet. Västerby Kvarnby i Pyttis (Landskapsplanen), närmaste avståndet till planområdet drygt 700 meter. Västerby och Kvarnby omges av ett vidsträckt odlingslandskap, som genomskärs av Stora Strandvägen.

20 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 19 (88) Kymmenedalen Strömfors bruk och miljön kring Abborrfors (KUMA nr. 161 & Landskapsplanen), kortaste avståndet drygt tre kilometer. Området har beskrivits i samband med värdefulla landskap av riksintresse, samt när det gäller Strömfors bruk och miljön vid Abborrfors bland värdefulla byggda miljöer av riksintresse. Avgränsningen av området är i närheten av projektområdet något mera utbredd än avgränsningen av det värdefulla landskapsområdet av riksintresse. Stråka skogsområde (Landskapsplanen), ligger som närmast på drygt tio kilometers avstånd från projektområdets gräns Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Det finns inga byggda kulturmiljöer av riksintresse i projektområdet. Ett flertal värdefulla objekt finns i projektområdets näromgivningar. Objekt på 0-5 kilometers avstånd från projektområdet Stora Strandvägen är jämsides med Tavastlands Oxväg den viktigaste historiska vägen i Finland Kortaste avståndet till planområdet är något under tre kilometer. Kymmeneborg fästning är den enda av de stora fästningarna i Sydöstra Finland där så gott som hela fortet är bevarat. Kymmeneborg är en del av en fästningskedja som började byggas under Katarina II:s tid som skydd mot Sverige. Närmaste avståndet till planområdet är något under tre kilometer. Langinkoski kejserliga fiskestuga är ett byggnadsminnesmärke som anknyter till kejsarstyret och vid sidan av Kejserliga palatset den enda byggnaden i Finland som uppförts för kejsarfamiljen. Närmaste avståndet till planområdet är knappt 3,5 kilometer. Objekt på 5-12 kilometers avstånd från projektområdet Hovinsaari tidigare cellulosafabrik är ett tidigt och välbevarat byggnadsminnesmärke över sulfatcellulosaindustrin. Fabriken är även byggnadstekniskt betydande. Hovinsaari fabrik ligger i den östra delen av en ö med samma namn, i en triangel vars gränser bildas av järnvägar. Avståndet till planområdet är som minst knappt sex kilometer. Högfors industrimiljö har uppkommit på en historisk kvarn- och sågplats, där en av vårt lands tidigaste industrianläggningar en gång verkat. I den omedelbara närheten av fabriken finns det enhetliga arbetarbostadsområdet Pahvikylä, som byggdes i början av 1930-talet. Närmaste avståndet till planområdet är cirka sex kilometer. Karhula industriområde är en betydande del av industrin som uppkommit längs Kymmene älv. Industrianläggningarna och arbetarbostadsområdena som uppkommit kring dem samt fabriksgården bildar ett mångsidigt samhälle som bildats under olika tider. Den kulturhistoriskt mest betydande delen av industrianläggningen utgörs av de gamla produktionsbyggnaderna samt enhetligt planerade bostadsområden som byggts för arbetarna. På den norra sidan av industriområdet längs Kymmene älv, i mitten av en stor park, finns Karhula gård. Avståndet till planområdet är cirka sex kilometer. Kymmene kyrka är en av de korskyrkor i empirestil byggda i sten som planerades av Intendentkontoret i mitten av 1800-talet. Kymmene kyrka är byggd på den östra stranden av Korkeakoskenhaara i Kymmene älv, på en hög klippig och granbevuxen backe. Avståndet till planområdet är som närmast drygt sex kilometer. Sunila fabriker är den äldsta bevarade sulftatcellulosafabriken i Finland. Sunila och dess bostadsområden grundar sig på en högklassig helhetsplan av arkitekt Alvar Aalto.

21 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 20 (88) Den detaljplan som grundar sig på terrängformerna och naturförhållandena i Sunila bostadsområde är den tidigaste i Finland, och områdets bostadsbyggande har varit reformvänligt både bostadssocialt och byggnadstekniskt sett. Närmaste avståndet till planområdet är som närmast cirka 7 kilometer. Kotka kyrka med omgivning hör till de bästa av arkitekt Josef Stenbäcks kyrkoproduktion. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 7,5 kilometer. Centraltorget i Kotka kantas av två verk som representerar modernistisk arkitektur från 1930-talet, det massiva stadshuset och ett litet funktionalistiskt bankhus som byggdes för Suomalainen Säästöpankki. Avståndet till planområdet är som minst cirka 7,5 kilometer. Kotka ortodoxa kyrka och kyrkparken. Den ortodoxa kyrkan som blev färdig år 1801 är det mest betydande exemplet på rysk nyklassicism i Finland och den enda byggnaden som bevarats från Svensksunds fästningsstad. Den s.k. Storparken (Isopuisto) som omger kyrkan och omfattar ett helt kvarter har bildats under och 1900-talet. Avståndet till planområdet är knappt 8 kilometer. Stora Ensos fabriker i Kotka, avståndet som minst knappa 8 kilometer. Stora Ensos fabriker utgör en betydande del av stadsbilden i Kotka och är en viktig del av träförädlingsindustrin som uppkommit längs vattendragen i Sydöstra Finland. Ångsågens gamla maskin- och pannrum med skorsten i rödtegel har ett stort symboliskt värde. Utanför fabriksområdet finns två bostadsbyggnader med loftgångar, en kyrkobyggnad och herrebyggnad som byggts för den år 1872 grundade norska sågens norska arbetsledare och yrkesmän. Dessa tvåvåningshus med sidogångar är de enda i sitt slag i Finland. Katariina småhusområde (tidigare Puistola småhusområde) är ett vidsträckt och enhetligt bostadsområde som förverkligats enligt arkitekt Birger Brunilas detaljplan. Området är ett representativt och högklassigt planerat exempel på hur man löste arbetarbefolkningens bostadsfråga i början av 1900-talet. Avståndet till planområdet är som minst något under 8 kilometer. Svensksunds sjöfästning har haft en viktig ställning för försvaret vid Rysslands västra gräns, som Kronstadts fort och som flottbas. Närmaste avståndet till planområdet är något över 8 kilometer. Tiutinens bostadsområde är ett område som arbetarbefolkningen byggt upp på egen hand invid fabriken. Områdets struktur och byggnadsbestånd är exceptionellt välbevarade. Tiutinens ösamhälle uppkom i början av 1900-talet som bostadsområde för arbetarbefolkningen vid Halla såg och Tiutinens lådfabrik samt fiskare och sjömän. Avståndet till planområdet är som minst cirka 9 kilometer. Pyttis kyrka och prästgård byggdes i slutet av 1400-talet av den vidsträckta medeltida moderförsamlingen. Kyrkan är en av de medeltida kyrkorna vars ursprungliga byggnadsform är bäst bevarad. Prästgården som ligger på ett litet avstånd på västra sidan av älven har stått på samma plats redan på medeltiden. Närmaste avståndet till planområdet är något under 11 kilometer Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 1993) Tidigare byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 1993), som nu i regel kan jämställas med byggda kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå finns inte i området. Tre objekt ligger inom ett avstånd på 0-5 kilometer

22 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 21 (88) Kulturlandskap Av objekten motsvarar två (Kymmeneborgs landsfästning och Langinkoski kejserliga fiskestuga) RKY 2009-objekt, endast avgränsningen av området är avvikande. Det tredje objektet, Kymmenegårds kulturlandskap, har i den nya indelningen tagits med inom gränserna för Kymmeneborgs landsfästning. Objekten beskrivs i samband med byggda kulturmiljöer av riksintresse. 13 objekt ligger på 5-12 kilometers avstånd från projektområdet Av objekten är tio motsvarande till RKY 2009-objekten som ligger i zonen, men avgränsningen av en del samt namnen har ändrats något. Objekten beskrivs i samband med byggda kulturmiljöer av riksintresse. Dessutom finns tre övriga objekt som inte mera räknas till RKY 2009-objekten. Ett av dem är Sokerikemias område, som ligger på ungefär 5,5 kilometers avstånd från projektområdet. Sokerikemias enhetliga bostadsområde byggdes för anställda vid Finlands Socker Ab under åren Det andra objektet är Kymmene före detta prästgård, som ligger på drygt sex kilometers avstånd från projektområdets gräns. Huvudbyggnaden i trä är från år Det tredje objektet är Kymmene älvs kulturlandskap, vars närmaste gräns ligger på drygt nio kilometers avstånd från projektområdet. Området överlappar delvis ett värdefullt landskapsområde av nationellt och landskapsmässigt intresse. Objektet har behandlats i tidigare sammanhang. Med kulturlandskap avses landskapstyper som uppstått till följd av traditionell markanvändning. De indelas i två typer: byggda områden och obyggda biotoper. Biotoperna är naturtyper som formats av traditionell betesgång, slåtter och svedjebränning. Kulturlandskapens värden påverkas av kontinuiteten i den traditionella markanvändningen, områdets flora och antalet områden som är hotade eller bör hållas under observation. Faktorer som höjer områdets värde är dess mångsidighet, utsträckning samt landskapliga och kulturhistoriska faktorer. Projektområdet ligger inte inom ett traditionslandskap. Inom en radie på fem kilometer ligger nio traditionslandskap. Den närmaste av dem ligger i Kvarnby på drygt en kilometers avstånd från projektområdets gräns. Objektet är beläget i Heinlax innersta vik. Det näst närmaste objektet är också beläget i Heinlax innersta vik på drygt en kilometers avstånd från projektområdets gräns. De följande närmaste tre objekten är belägna på Heinlax strand på 1,5-2 kilometers avstånd från projektområdets gräns. Det följande närmast liggande objektet är beläget i Kvarnby på knappt 2,5 kilometers avstånd från projektområdet. Resten av objekten ligger endera på Heinlax strand eller i Brobys omgivning på cirka 3-4 kilometers avstånd från projektområdets gräns.

23 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 22 (88) Fornlämningar Bild 7. Landskaps- och kulturvärden. (Planområdets gränser enligt beredningsskedet). Sommaren 2014 gjordes en arkeologisk inventering på planområdet för vindkraftspark innan utarbetandet av planförslaget (Kulttuuriympäristöpalvelut Heiskanen & Luoto Oy). På planområdet finns två kända objekt; den fasta fornlämningen Fräknekärret (fornlämningsregistret nummer ) och den eventuella fornlämningen Rasikontie ( ), som sannolikt har förstörts. Vid inventeringen sommaren 2014 observerades inga tidigare okända fornlämningar. 5 Planläggningssituation Landskapsplan Regionplanen för Kymmenedalen har ersatts av landskapsplaner (Landskapsplanen för Kymmenedalen; tätorter med omgivningar; Landskapsplanen för Kymmenedalen; landsbygds- och naturområden; Landskapsplanen för Östra Nyland). Miljöministeriet fastställde landskapsplanen för tätorter med omgivningar år 2008 och landskapsplanen för landsbygds- och naturområden år Kymmenedalens energilandskapsplan fastställdes av landskapsfullmäktige och är för närvarande hos miljöministeriet för fastställelse. I de fastställda landskapsplanerna har flera frågor gällande områdesanvändningen i anslutning till temahelheten lösts, bland annat har anvisats områden vid havsstranden

24 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 23 (88) och havsområden vilka är lämpliga för vindkraftsproduktion samt i hela landskapet områden för torvtäkt, energiförsörjning och energiöverföringsförbindelser. Kymmenedalens energilandskapsplan har som syfte att komplettera landskapsplanen på det sätt som förutsätts i de riksomfattande målen för områdesanvändningen och sålunda i områdesanvändningen trygga behoven av energiförsörjning på riksnivå och främja möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor samt att i landskapsplaneringen i Kymmenedalen anvisa de områden som är bäst lämpade för utnyttjande av vindkraft. En planeringsbestämmelse i energilandskapsplanen som berör hela planområdet lyder enligt följande: Vid planerandet av vindkraft skall man undvika anvisandet av kraftverk för sådana områden i landskapsplanen, som är anvisade för boende och rekreation, betydande landskapsområden eller betydande byggda kulturmiljöers områden. Vid planerandet av vindkraftverk skall man speciellt reda ut inverkan på områden för boende, arbete och rekreation samt inverkan på kulturmiljöer, landskap och naturvärden. Då man vid planeringen tänker placera vindkraftverk i närheten av tätorter, skall man utreda vindkraftsproduktionens inverkan på de olika utvecklingsalternativen för markanvändningen. Vindkraftverkens placering bör vara koncentrerad. Mustakorpi planläggningsområde är beläget i ett område för placering av vindkraft av intresse på landskapsnivå vilket har anvisats i energilandskapsplanen (tv1). Enligt planbestämmelsen ska vid planeringen av tv-områden begäras utlåtande av försvarsmakten och göras en konsekvensbedömning av trafiksäkerheten. Strävan bör också vara att förebygga att vindkraftsproduktionen orsakar negativa konsekvenser för de specifika egenskaperna i områdena. Sådan bygginskränkning som avses i 33 i MBL är i kraft i tv-områdena. I planbeskrivningen till energilandskapsplanen har följande egenskaper fastställts för tv-området i Valkianjärvensuo. Dessa egenskaper bör särskilt beaktas i den mera detaljerade planeringen: Landskap Bosättning Natur Valkmusa nationalpark Värdefullt landskapsområde på landskapsnivå: Västerby-Kvarnby i Pyttis Fast bosättning i närheten av vindkraftsområdet Objekt som ingår i Natura 2000-programmet: Valkmusa nationalpark Fågelbestånd Fåglarnas flyttrutter Stora rovfåglars flyttrutter Grönförbindelser och rekreation Kulturmiljö Försvarsmakten Grönförbindelser Friluftsleder Fornminne: stenåldersboplats Radarkonsekvenser försörj- Teknisk ning Avfallshanteringsområde: avstjälpningsplats i Kotka Kraftledningslinje flyttas (utanför nationalparken)

25 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 24 (88) Trafik Riktgivande huvudbana planområde är enligt landskapsplanen för tätorter och deras omgivningar belägen på ett jord- och skogsbruksdominerat område (M). På den norra sidan av planområde anvisas ett riktgivande läge för den nationellt, landskapsmässigt och regionalt betydande nya huvudbanan i öst-västlig riktning. På den södra sidan av området anvisas i landskapsplanen en motor- eller motortrafikssträckning (mo). Mellan den riktgivande huvudbanan och motorvägen finns ett värdefullt fornminne av riksintresse. Fornlämningar är objekt som är skyddade med stöd av fornminneslagen (295/1963). I landskapsplanerna för tätorterna och deras omgivningar samt för landsbygden och naturen har en huvudelledning (z) anvisats på den östra och norra sidan av området. På den norra sidan av planområde finns en geologisk formation (ge 1534), ett viktigt grundvattenområde (pv 1679), naturskyddsområde eller -objekt (SL 1259) samt ett Natura 2000-objekt (nat 1145) (Valkmusa nationalpark). På Kotka stads sida vid planområdets sydöstra gräns angränsar området till ett avfallshanteringsområde (EJ) och ett industriområde och område för industrilagerhållning (T). På planområdets västra sida anvisas en marktäkt (EO) Generalplan Bild 8. Utdrag ur Kymmenedalens energilandskapsplan. I bakgrunden till landskapsplanen syns gällande tätorter på området samt deras omgivningar samt landskapsplanerna för landsbygdsoch naturområden. planområde är markerat ungefärligt med en blå linje. På den västra sidan av delgeneralplan för vindkraft finns delgeneralplanen för Pyttis centrumtätort som har vunnit laga kraft på hela området Avgränsningen av tv-området enligt landskapsplanen har beaktats i delgeneralplanen för centrumtätorten med delområdesbeteckningen tv1. Det huvudsakliga markanvändningsändamålet för området är jord- och skogsbruksdominerat område (M).

26 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 25 (88) Detaljplan Bild 9. Utdrag ur delgeneralplanen för Pyttis centrumtätort. Avgränsningen av planområde har anvisats riktgivande med blå linje (uppe i bildens högra hörn). Planområdet angränsar dessutom till Heinlax delgeneralplan i söder, som håller på att utarbetas, samt till Räski delgeneralplan på Kotka stads område i sydöst. Heinlax och Räski delgeneralplanering har skett i samarbete mellan Pyttis och Kotka, dock så att båda kommunerna godkänner planerna för den del som gäller deras egna områden. Det finns inga gällande detaljplaner på planområdet och inga aktualiserade detaljplaneprojekt. Detaljplanerade områden som ligger närmast planområdet är belägna på Kotka stads sida vid planområdets östra och sydöstra gräns samt på Pyttis kommuns område i Huutjärvi, på den södra sidan av planområdet.

27 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 26 (88) Bild 10. Fastställda detaljplaner i närheten av planområdet ( SYKE, NTMcentralerna 2012). 5.2 De riksomfattande målen för områdesanvändning (VAT) De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut , de justerade målen vann laga kraft ) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur de riksomfattande målen för områdesanvändningens perspektiv. För generalplanerna för vindkraftverk i Pyttis gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning: En fungerande områdesstruktur: o Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas. En sammanhållen samhällsstruktur och kvalitet i livsmiljön: o Vid områdesanvändningen ska energisparande åtgärder samt betingelser för att använda förnybara energikällor främjas. Målen för kultur- och naturarvet, rekreationsanvändning och naturresurser i delgeneralplanen som ska utarbetas: o o Vid områdesanvändningen ska även behovet av skydd och användning av grund- och ytvatten beaktas. Vid områdesanvändningen ska säkras att kulturmiljöer och naturarv av riksintresse bevaras. De av myndigheterna utförda inventeringarna av

28 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 27 (88) riksintresse *) används som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. *) Med dessa avses inventeringar av kulturmiljöer och naturarv av riksintresse vilka är baserade på en tillräckligt omfattande beredning. Det är frågan om följande inventeringar: Värdefulla landskapsområden av riksintresse (Miljöministeriet, avdelningen för naturskydd, betänkande 66/1992), Byggda kulturmiljöer av riksintresse (Museiverket 2009) och Förhistoriska skyddsområden av riksintresse (Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, meddelanden 3/1983). Fungerande kontaktnätverk och energiförsörjning: o I områdesanvändningen tryggas behoven av energiförsörjning på riksnivå och främjas möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor. o I planeringen på landskapsnivå ska anvisas och i annan områdesanvändningsplacering ska beaktas kraftledningssträckningar som har betydelse på riksnivå, så att förutsättningarna för deras byggande bevaras. o Befintliga kraftledningssträckningar ska i första hand utnyttjas för de nya kraftledningssträckningarna. o Vindkraftverken ska i första hand placeras så att de bildar enheter som består av flera vindkraftsenheter. o Vid områdesplaneringen ska med tanke på kontakt- och energinäten beaktas riskerna för extrema klimatfenomen och översvämningar, markanvändningen i omgivningen och behovet av att utveckla den samt näromgivningen, särskilt bebyggelsen, värdefulla naturobjekt och -områden samt landskapets särdrag. o I områdesanvändningen ska militärflygets behov tryggas.

29 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 28 (88) 6 Planläggningens syften 6.1 Målen för utnyttjande av förnybara energiformer Målet för vindkraftverksplanläggningen i Pyttis kommun är att främja de klimatpolitiska mål som Finland har förbundit sig till. Målet är att höja andelen förnybar energi av energiförbrukningen och öka produktionen av förnybar energi. Enligt de långsiktiga målen för arbets- och näringsministeriets klimat- och energistrategi strävar man genom att anlägga vindparker till stora, sammanhållna vindkraftsområden. 6.2 Mål på landskapsnivå Parallellt med Kymmenedalens energilandskapsplan har utarbetats Kymmenedalens klimat- och energistrategi I energilandskapsplanen och klimat- och energistrategin har linjer dragits upp för en ökning av vindkraften. Strategin för Kymmenedalen förverkligar den nationella klimat- och energistrategin med beaktande av utgångspunkterna i landskapet samt dess särdrag och styrkor. Kymmenedalens klimat- och energistrategi omfattar en vision, funktionella mål och uppgifter för Kymmenedalen med hjälp av vilka energiproduktionen utvecklas, energikonsumtionen minskas, andelen förnybar energi ökas, energisparande åtgärder beaktas samt beredskap skapas för att hantera effekterna av klimatförändringen. Visionen i Kymmenedalens klimat- och energistrategi är att man år 2020 ska ha en stark och gemensam vilja att utveckla områdets ekoeffektivitet i Kymmenedalen. Invånarna, kommunerna och andra organisationer fungerar ansvarsfullt och förverkligar uppgifter enligt klimat- och energistrategin i sin egen verksamhet. Förnybara naturresurser utnyttjas effektivt och hållbart. Nya arbetsplatser och affärsverksamhet i branschen finns i området. Kymmenedalen är ett kompetens- och föregångslandskap för hållbar utveckling". Strategin fastställdes av Kymmenedalens landskapsfullmäktige Pyttis kommuns mål Vindkraftsplanläggningen har inletts på kommunens initiativ. Syftet med generalplaneringen för vindkraftverk i Pyttis är att definiera och anvisa lämpliga områden för vindkraft och göra det möjligt att förverkliga vindkraftverk samt anpassa vindkraftsverksamheten till den övriga markanvändningen i områdena. område har i Kymmenedalens energilandskapsplan anvisats för vindkraftsproduktion. Utgående från uppgifter i Finlands Vindatlas (2012) har vindförhållandena i området bedömts vara gynnsamma för vindkraftsproduktion. Mustakorpiområdet är tillräckligt stort och enhetligt och ligger gynnsamt med tanke på bebyggelsen. Målet för generalplanen är att möjliggöra förverkligandet av den planerade vindkraftsparken och samtidigt beakta särdragen i naturmiljön, andra behov av markanvändning i området samt mål som preciseras under planeringsprocessen. Utöver miljösynpunkter fästs i planeringen uppmärksamhet vid kostnaderna för byggandet av vindkraftverken och deras produktionskapacitet för att den förverkligade vindkraftparken ska bli lönsam.

30 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 29 (88) 7 Planen för vindkraftsparken 7.1 Placeringen av vindkraftverken Enligt den plan som utarbetats för området kan 3 vindkraftverk placeras på området. Vindparken kommer utöver vindkraftverken att omfatta också byggnads- och servicevägar samt jordkablar som förenar alla kraftverken. Vid planeringen av vindkraftverkens placering har uppgifter från vindmätning, naturförhållanden, terrängformer, byggd miljö och fornlämningar i området utnyttjats. Vid planeringen har utredningar och inventeringar som gjorts med tanke på planläggningen utnyttjats liksom också annat befintligt material. Värdefulla objekt i planområdet har lämnats utanför byggandet. Vid placeringen av vindkraftverken har det också fästs uppmärksamhet vid minimeringen av bullereffekterna. Vid placeringen av vindkraftverken i vindparken har Trafikverkets anvisning (8/2012) gällande kravet på avstånd från landsvägar och järnvägar. På den södra sidan av Mustakorpi vindkraftspark, på cirka 2 kilometers avstånd från de närmaste planerade kraftverket finns en ny motorväg. Huvudbanan som anvisas som riktgivande i landskapsplanen ligger på den södra sidan av vindkraftsparken på cirka 280 meters avstånd från det närmaste planerade kraftverket. Bild 11. Preliminär placering av vindkraftverken och de nya vägarna i vindkraftparksområde (4 vindkraftverk) i planutkastsskedet.

31 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 30 (88) Bild 12. Preliminär placering av vindkraftverken och de nya vägarna i vindkraftparksområde i planförslagsskedet (3 kraftverk). 7.2 Konstruktionerna i vindkraftsparken Ett vindkraftverk består av ett torn som förankras i fundamentet, en rotor med rotorblad och ett maskinrum. I planläggningsskedet är det ännu oklart vilken kraftverkstyp som ska användas i projektområde. I planförslagsskedet för har modelleringarna gjorts med kraftverket Gamesan 5 MW G132 som har en navhöjd på 140 m och en rotordiameter på 132 m. Kraftverkens krönhöjd är således cirka 206 meter. De kraftverk som byggs inom gränserna för vad som tillåts i planen (max. antal och max. höjd) kan när det gäller storlek, effekt och utgångsbullernivå avvika från de kraftverk som använts i modelleringarna i planförslagsskedet. I detta fall bör det påvisas med hjälp av modelleringar i bygglovsskedet att den kraftverkstyp som kommer att användas inte orsakar skadliga konsekvenser. Den tornkonstruktion som används i området är en cylinderkonstruktion. Tornen består endera av betong, stålkonstruktioner eller s.k. hybridkonstruktioner där den nedre delen av tornet består av betong och den övre av stål. I byggskedet används lyftkranar när vindkraftverken monteras upp. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena och utöver detta röjs all vegetation bort på ett mindre område och jämnas för att hålla för tung trafik. Storleken på områdena som behövs påverkas av kraftverkstypen. Olika tillverkare har olika krav på områden som behövs för lyftningen. I projektet kan delvis utnyttjas befintliga skogsvägar men också byggande av nya servicevägar förutsätts. De befintliga vägarnas bärkraft måste delvis förbättras och körbanan breddas för att passa de tunga specialtransporterna under byggtiden. Minimibredden på körbanan som krävs för transporten av kraftverkskomponenterna och monteringsutrustningen är cirka 5-6 meter och vägområdets totala bredd blir då cirka 10-15

32 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 31 (88) meter. Vid brantare kurvor måste skog röjas på ett bredare område än detta för transporten av rotorbladen (kombinationens längd ca 70 m). Vindkraftsparkens eldistribution sker via jordkablar som i första hand läggs ner intill vägarna som byggs eller förbättras. Anslutningspunkten finns vid distributionsnätbolagets närmaste elstationer för 110 kv:s högspänningslinjer. Bild 13. Anslutning av vindkraftpark till vägnätet (plan för vindkraftsparken i planutkastsskedet). 8 Generalplanens konsekvenser 8.1 Utredningar I samband med generalplaneringen av vindkraft i Pyttis har gjorts en naturinventering (Luontoselvitys Kotkansiipi 2012) som täcker: Fågelinventeringar; det häckande fågelbeståndet, eventuella födo- och rastområden Inventeringar av flora och naturtyper Inventering av förekomstområden för flygekorre Fladdermusinventering Traninventering i anslutning till generalplanen för vindkraft i Pyttis Päiväpetolintujen ja kurkien muutto Pyhtäällä syksyllä 2012, Tutkimusraportti. (dagrovfålars och tranornas flyttning hösten 2012) Ytterligare har i samband med planeringen utarbetats (FCG ):

33 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 32 (88) En så kallad nej-analys, där områden som inte lämpar sig för vindkraftsbyggnation definieras. Preliminära layout-planer för vindparkerna (preliminär placering av vindkraftverken, vägarna och eldistributionskonstruktionerna) Landskapsinventering Synlighetsanalys Visualiseringsbilder Modelleringar för buller- och skuggningseffekter I planförslagsskedet har modelleringarna för buller- och skuggningseffekter, visualiseringsbilderna och synlighetsanalysen uppdaterats så att de motsvarar de senaste planerna för vindkraftsparkerna. Under våren och sommaren 2013 utarbetades följande tilläggsutredningar i samband med delgeneralplaneringen av vindkraft i Pyttis: Kompletterande fladdermusutredning, kontroll av tjädrars spelplatser, uppföljning av havsörnens och fiskgjusens flygrutter och utredning av fågelbeståndets vårflytt. (FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy) Sommaren 2014 utarbetades följande: Arkeologisk inventering i Mustakorpi (Kulttuuriympäristöpalvelut Heiskanen & Luoto Oy) Bedömning av kollisionskonsekvenser för kungsörn som flyttar på hösten. (FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy) Vid planläggningen utnyttjas även befintliga utredningar och övrigt material. Beredningsmaterialet för Kymmenedalens energilandskapsplan omfattar bl.a. följande material: Vindkraftsutredning 2010 och bedömning av fågelbestånd Vindkraftsområden Planbeskrivning Klimat- och energistrategi Konsekvensbedömning Motiveringar till gränsdragningen vindkraftsområden Övriga utredningar och material som berör området: Kymmenedalens förbund Kymmenedalens landskapsplan; landsbygd och natur. Statens miljöförvaltning. Miljö- och geodatabasen OIVA. Museiverket Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Vindatlas Inventeringar på landskapsnivå (Museiverket) 8.2 Allmänt om konsekvensbedömning I samband med att generalplanen utarbetas bedöms generalplanens centrala konsekvenser i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. Enligt markanvändnings- och bygglagen (9 MBL):

34 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 33 (88) En plan ska grunda sig på planering som omfattar bedömning av de betydande konsekvenserna av planen och på sådana undersökningar och utredningar som planeringen kräver. När planens konsekvenser utreds ska planens uppgift och syfte beaktas. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala och kulturella konsekvenserna, samt övriga konsekvenser av planen och av undersökta alternativ utredas i behövlig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Närmare bestämmelser om utredning av en plans konsekvenser får utfärdas genom förordning av statsrådet. Utredning av konsekvenser när planer utarbetas 1 MBA: Vid utredning av sådana konsekvenser av planer som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen beaktas den aktuella planens uppgift och syfte, tidigare gjorda utredningar samt andra omständigheter som inverkar på behovet av utredningar. Utredningarna skall innehålla tillräckliga uppgifter för att det skall vara möjligt att bedöma vilka betydande direkta och indirekta konsekvenser som genomförandet av planen har för 1) människors levnadsförhållanden och livsmiljö, 2) jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, 4) region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken, 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Vid konsekvensbedömningen av generalplanen för vindkraft i granskas särskilt projektets konsekvenser för markanvändningen, människorna, naturen, landskapet, trafiken, radarsystemen samt med tanke på buller- och skuggningseffekterna. Konsekvensbedömningen för delgeneralplanen görs i form av en verbal sakkunnigbedömning och skrivs in som en del av planbeskrivningen. I planläggningsskedet är det ännu oklart vilken kraftverkstyp som kommer att användas på projektområde. I planförslagsskedet för har modelleringarna utförts med kraftverket Gamesan 5 MW G132 som har en navhöjd på 140 meter och en rotordiameter på 132 m. Kraftverkens krönhöjd skulle i detta fall vara cirka 206 meter. De slutliga kraftverkstyperna kan när det gäller storlek, effekt och utgångsbullernivå avvika från de kraftverk som använts i modelleringarna i planförslagsskedet. I detta fall bör det påvisas med hjälp av modelleringar i bygglovsskedet att den kraftverkstyp som kommer att användas inte orsakar skadliga konsekvenser. 8.3 Typiska konsekvenser av vindkraftsprojekt Typiskt för vindkraftverkens miljökonsekvenser är de visuella konsekvenserna i landskapet, för fåglarna samt ljudet som driften medför. Också byggandet av kraftverken orsakar tillfälliga konsekvenser när fundamenten byggs och konstruktionerna monteras. Konsekvenserna är tidsmässigt kortvariga och orsakas främst av ljud från maskinerna och trafiken. Konsekvenserna som nedläggningen av kraftverken medför är jämförbara med byggskedet. 8.4 Konsekvenser för markanvändningen, människors levnadsförhållanden och näringar vindkraftspark är belägen på ett område som anvisats för vindkraftsproduktion i Kymmenedalens energilandskapsplan. vindkraftspark står inte i konflikt med planer eller planläggning som gäller området eller dess närområden.

35 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 34 (88) Den befintliga bebyggelsen ligger förhållandevis långt från vindkraftsparken. Vindkraftparken begränsar bostads- och semesterbyggnation i omedelbar närhet av området då sådan byggnation inte kan placeras på ett område där riktvärdena för buller överskrids. När vindkraftsparken förverkligas påverkar den sålunda också markanvändningen i fortsättningen. Det finns emellertid inga långsiktiga mål i landskapsplanen för markanvändning i området eller dess omedelbara närhet och bostads- eller semesterbyggnation har inte anvisats i generalplanerna. Bullerkonsekvenserna behandlas mera detaljerat under punkt 8.5 i planbeskrivningen. vindkraftspark ligger på ett område som är lämpligt för verksamheten. I den omedelbara närheten av området finns bl.a. industri-, avfallshanterings och marktäktsverksamhet. planområde är obebyggt och används huvudsakligen för skogsbruk. Byggandet av vindkraftsparken hindrar inte skogsbruksverksamhet på området i framtiden, med undantag av de egentliga vindkraftverken. Det trädbestånd som ska fällas för att få rum för konstruktionerna är litet i förhållande till hela vindparksområdet. Utgångspunkten är att vindkraftsparken inte ska inhägnas. Vindkraftsparken hindrar inte att man rör sig på området eller använder det för rekreation och friluftsliv. Byggandet av vindparken ändrar dock på områdets karaktär. De som rör sig i området kan uppleva att vindkraftverken stör rekreationsbruket. Konsekvenserna för rekreationen och trivseln som kraftverken medför hör samman med personliga erfarenheter och känslor. Man kan uppleva det som störande att se och höra vindkraftverken och se deras skuggeffekter. Avståndet mellan vindkraftspark och skidspåren i Petäjänsuo och den vandringsled som sträcker sig över landskapsgränserna samt till Valkmusa nationalpark har bedömts som måttliga enligt buller- och skuggmodelleringarna och enligt Kymmenedalens förbund (2012b). Vindkraftverken har en sysselsättande effekt särskilt under byggskedet. Under drifttiden sysselsätter projektet närmast service- och övervakningspersonal. 8.5 Bullerkonsekvenser Buller är ljud som människan upplever som obehagligt eller störande eller som på annat sätt är skadligt för människans hälsa. Upplevelserna av buller är subjektiva och de beror utöver på ljudets egenskaper bland annat också på gränsen och platsen för exponering. Man försöker hålla kontroll över de skador som bullret orsakar genom krav och åtgärder som gäller uppkomsten, spridningen, bullernivån och exponeringen. Den centralaste bullerbekämpningsåtgärden är avståndet mellan vindkraftverket och en kontrollpunkt, som till exempel en bosättning. (Miljöministeriet 2012.) Ljudet från ett vindkraftverk kommer från rotorbladen och maskineriet. Ljudet från rotorbladen är mera betydande med tanke på skadeverkningarna. Ljudets styrka, frekvens och tidsmässiga variationer beror på antalet vindkraftverk, deras avstånd från kontrollpunkterna och vindhastigheten. (Miljöministeriet 2012.) Ljudet från vindkraftverken är sporadiskt beroende på bladens rotation och det innehåller också lågfrekventa ljud. Ljudet från ett vindkraftverk avviker sålunda från exempelvis det ljud som kommer från trafiken (Miljöministeriet 2012). Det ljud som är betecknande för ett vindkraftverk (ett varierande brus ) uppkommer från det aerodynamiska ljudet från rotorbladet och när bladet passerar masten, då ljudet återkastas från tornet och luften som pressas mellan bladet och tornet ger upphov till ett nytt ljud. Också enskilda delar i maskineriet orsakar ljud, men det dämpas av bruset från rotorbladen. (Di Napoli 2007) Buller orsakas under byggskedet bl.a. när vägarna och grunderna för kraftverken byggs. Den egentliga resningen av vindkraftverken är inte en särskilt bullrig verksam-

36 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 35 (88) het och motsvarar bullret från normalt byggande och monteringsarbeten. Under byggnadsskedet orsakar eventuell sprängning mest buller. Bullret som sprids i omgivningarna är varierande till sin karaktär beroende på terrängens former, växtligheten och väderförhållandena, som exempelvis vindriktningen och styrkan samt temperaturen på olika höjder. En väsentlig faktor för hur ljudet hörs är nivån på bakgrundsljudet. Bakgrundsljudet orsakas bl.a. av trafiken, vinden (suset från själva vinden och trädens brus) och bruset från stranden. (Miljöministeriet 2012.) Bullerbekämpningen styrs i Finland av riktvärden för buller enligt Statsrådets beslut SRb 993/1992. (Error! Reference source not found.). Tabell 1. Allmänna riktvärden för medelljusnivåer från buller (SRb 993/1992) Utomhus (SRb 993/1992) L Aeq, kl L Aeq, kl I bostadsområden, rekreationsområden i tätorter och i deras omedelbara närhet samt områden som tjänar vård- och läroinrättningar I områden med semesterbebyggelse, campingområden, rekreationsområden utanför tätorterna och i naturskyddsområden 1) 2) 55 db 50 db 45 db 40 db Inomhus I bostadsrum, patientrum och inkvarteringsrum 35 db 30 db I undervisnings- och möteslokaliteter 35 db - I affärs- och kontorslokaliteter 45 db - 1) På nya områden är riktvärdet 45 db 2) Nattriktvärden tillämpas inte i områden som tjänar läroinrättningar. 3) Nattriktvärdet tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som i allmänhet inte används för vistelse eller naturobservation nattetid. 4) På områden som används för semesterboende i tätorter kan däremot riktvärden som används för bostadsområden tillämpas. I miljöministeriets rapport Tuulivoimarakentamisen suunnittelu (4/2012) (planering av vindkraftsutbyggnad) rekommenderas att man ska beakta riktvärdena utomhus vid planeringen av vindkraftverk (Tabell 2). Riktvärdena för planeringen är ett hjälpmedel för riskhanteringen och planeringen. Riktvärdena för planeringen har getts i absoluta tal, eller med andra ord har bakgrundsljudnivån inte beaktats. 3) 4)

37 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 36 (88) Tabell 2. Planeringsriktvärden för utomhusbuller vid utbyggnad av vindkraft (MM 4/2012) Planeringsriktvärden för utomhusbuller vid utbyggnad av vindkraft Kl Kl Utomhus L Aeq L Aeq I bostadsområden, rekreationsområden, i semesterbostadsområden i tätorter 45 db 40 db Semesterbostadsområden utanför tätorter, campingområden, naturskyddsområden (nattvärdet tillämpas inte på naturskyddsområden som inte används för allmän vistelse eller för naturobservation på natten) 40 db 35 db Övriga områden Tillämpas inte Tillämpas inte Under planprocessen har Statsrådets nya förordning om riktvärden för buller trätt i kraft. Förordningen trädde i kraft Förordningen tillämpas för alla sådana planförslag och sådana tillståndsärenden i enlighet med markanvändnings- och bygglagen och miljösskyddslagen som aktualiserats efter att förordningen trädde i kraft. Den beräknade bullernivån som fastställts utifrån garantivärdet för bullerutsläpp från vindkraftverk och den bullernivå som uppmätts i samband med övervakningen får inte överskrida den A-frekvensviktade medelljudnivån (LAeg på ekvivalensnivå) utomhus på ett område som är utsatt för buller enligt följande: Tabell 3. Statsrådets förordning om utomhusbuller från vindkraftverk (gäller fr.o.m ). Det är viktigt att placera vindkraftverken tillräckligt långt från bosättningen och andra bullerkänsliga objekt för att minimera bullerkonsekvenserna från kraftverken. Bullret från vindkraftverkens driftstid har modellerats med programmet WindPRO. Modelleringen utgick från en så kallad verklig situation (real case). I modellen användes koefficienten 0,5 för markytans hårdhet. Koefficienten beaktar trädens och den övriga växtlighetens dämpande inverkan. I bullerkalkylen beaktades det totala antalet kraftverk, placeringen, navhöjden, rotorns diameter och den hypotetiska ljudnivån från vindkraftverket. Resultatet av modelleringen har åskådliggjorts med en karta över spridningen. Kartan visar kurvor för spridningen av bullrets medelljudnivå (35, 40 och 45 db(a)). I modelleringen har också ljudnivåerna i bullerkänsliga objekt i omgivningen kring vindkraftverket räknats ut separat. Spridningskartorna visar den teoretiska maximispridningen av buller, dvs. i modelleringen antas att det hela tiden blåser lika hårt från alla väderstreck. I verkligheten är bullret inte hela tiden på maximal nivå i varje del av vindkraftsparken. Modelleringskar-

38 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 37 (88) tan är en kombination av alla möjliga värsta situationer när det gäller spridningen av buller. I en verklig situation är bullret mindre i alla andra väderstreck förutom åt det håll dit det blåser direkt från vindkraftverken. På bilden presenteras skillnaden mellan en teoretisk vindmodellering och en verklig situation. I Pyttis blåser det oftast från sydväst mot nordost. Bild 14 Modell av den teoretiska bullermodelleringen (uppe till vänster) och spridningen av vindkraftsbuller i en verklig situation (nedan). En betydande bullerkälla i närheten av vindkraftspark är i nuläget motorvägen och den gamla riksväg 7 (bild 15 och bild 16). Bullermodelleringen har gjorts i motorvägens generalplaneringsskede.

39 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 38 (88) Bild 15. Trafikens bullernivåer i en prognossituation 2030 dagtid (7-22) vid vindkraftspark (vindkraftsparken ligger på den norra sidan av motorvägen). Bild 16. Trafikens bullernivåer i en prognossituation 2030 dagtid (7-22) vid vindkraftspark (vindkraftsparken ligger på den södra sidan av vägarna).

40 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 39 (88) Bullermodellering i planutkastsskedet I planutkastsskedet gjordes modelleringen med kraftverkstypen Gamesan 4,5 MW G128 med navhöjden 120 m och rotordiametern 128 m. De känsliga objekt (A-F) som finns i närheten av vindkraftspark och som beaktats i bullermodelleringen är bostadsbyggnader. Riktvärdena för buller enligt statsrådets beslut samt miljöministeriets planeringsriktvärden för utbyggnad av vindkraft underskrids vid de känsliga objekt som finns i närheten av vindkraftspark (Bild 17).

41 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 40 (88) Bild 17. Resultat från bullermodelleringen för vindkraftspark i planutkastsskedet (4 vindkraftverk, navhöjd 120 m, rotordiameter 128 m) Bullermodellering i planförslagsskedet Miljöministeriet har publicerat en anvisning 2/2014 för modellering av buller från vindkraftverk som innehåller anvisningar för fastställande av kalkylparametrar för de brister som finns i standarden blir behandlade vid specialfrågor som berör vindkraft och för att kalkylresultatet ska vara tillförlitligt. Anvisningarna innehåller även beskrivning för beräkning av lågfrekvent buller. De anvisningar som nämns ovan har tillämpats i detta arbete. SVE_HEINSUOkaavaselostus ruotsiksi ta yd docx

42 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 41 (88) I planförslagsskedet har modelleringen utförts med kraftverkstypen Gamesan 5 MW G132 med navhöjden 140 m och rotordiametern 132 m. Beräkning av lågfrekvent buller Uppgifter om rapporten och upprättaren av rapporten Upprättare av rapporten FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Projektchef Lauri Solin Projektchef Granskare/godkännare Godkänt datum Upprättare Upprättad datum Projektnummer Projektets namn Kund Mauno Aho P18488 Generalplan för vindkraft i Svartbäck Pyttis kommun och Tuuliwatti Oy Pirjo Kopra, Hannu Kemiläinen Kontaktperson Uppgifter om modelleringsprogrammet Modelleringsprogram och version Modelleringsmetod Windpro Dec 2012, FCG Tabell för beräkning av lågfrekvent buller ISO beräkning av lågfrekvent buller enligt anvisning 2/2014 från mm. Uppgifter om vindkraftverken Tillverkare Gamesa Typ Gamesa G Serienummer --- Nominell effekt, MW 5 Navhöjd m 140 Rotordiameter, m 132 Tornets typ Stålcyl. Akustiska uppgifter/utgångsuppgifter för beräkningen Uppg. om bullerutsläpp Källa GD en,Rev Typ Level 0 estimated L WA db 107,3 Uppgifter om ters Utsläppsuppg. om terser Värden Beräknad per ters

43 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 42 (88) Per oktav Per ters Frekvens Hz L WA db LWA db L W db 20 63,6 114, ,1 109,8 31,5 0 67,1 106, ,7 104, ,9 103, ,9 103, ,5 102, ,1 102, ,2 86,7 102, ,9 103, ,6 103, ,7 94,9 103, ,5 103, ,6 102, ,8 98,2 101, ,2 100, ,8 98, ,6 96,9 96, ,6 95, , ,4 92,5 91, , ,8 88, ,5 88,6 87, ,4 86, ,3 86, ,6 85,8 86, ,4 87, ,3 88, ,8 89,5 Mätning och observationer av bullrets särdrag Lågfrekvent buller Tonalitet Impulsartat buller Nej Nej Nej Signifikant pulsering (Amplitudmodulation) -- Övrigt Akustiska uppgifter/utgångsuppg. för beräkningen parameter värde förklaring

44 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 43 (88) Beräkningshöjd m 4 Ej i bruk vid beräkning av lågfrekvent buller Beräkningsruta m n/a Fuktighet RH % 70 Temperatur C 15 Terrängmodellens källa och noggrannhet Ej i bruk vid beräkning av lågfrekvent buller Källa MML MTK Ej i bruk vid beräkning av lågfrekvent buller Horisontalresolution MTK grundkarta Ej i bruk vid beräkning av lågfrekvent buller Vertikalresolution 1m Ej i bruk vid beräkning av lågfrekvent buller Beaktande av mark- och vattenområdets absorption och reflektering, tillämpade koefficienter Kalkylmodell ISO Vattenområden 0 Finns ej Markområden 0,4 Myr och åker Atmosfärens stabilitet Neutral Beaktande av väderförhållanden Vindriktning % m/s N (0 ) NE (45 ) E (90 ) SE (135 )

45 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 44 (88) S (180 ) SW (225 ) W (270 ) NW (315 ) Bild 18. Resultaten av bullermodelleringen för vindkraftspark i planförslagsskedet (3 vindkraftverk, navhöjd 140 m, rotordiameter 132 m). På bilden anges bostadsbyggnader med röda punkter och semesterbyggnader med blå punkter. Röd linje = 45 db(a), gul linje = 40 db(a), grön linje = 35 db(a). Enligt modelleringen överskrids inte riktvärdena enligt statsrådets beslut (SRb 993/1992) och miljöministeriets anvisning (4/2012) vid bostads- och semesterbyggnadsobjekt. Den blå punkten ( semesterbyggnad ) på den nordvästra sidan av projektområdet på kartan (bild 18) är en jaktstuga. Bullernivåerna på vindkraftsparkens område orsakar inga hälsorisker för dem som t.ex. använder området för friluftsliv och jakt. Vindkraftverkens buller utgör inget hinder för användningen av området, men rekreationsvärdet i vindkraftsparkens område bedöms bli svagare till följd av bullret. Hur ljudet från vindkraftverken upplevs är individuellt. Det lågfrekventa bullret beräknades med metoder enligt miljöministeriets anvisning 2/2014 genom att använda kraftverkstillverkarens bedömningar av ljudeffektsnivåer. I anvisningen ingår en metod för beräkning av lågfrekvent buller utanför byggnader. I social- och hälsovårdsministeriets anvisning om boendehälsa 1/2003 fastställs riktvärden för lågfrekvent buller i bostadsrum. Den ljudnivå som sträcker sig inomhus beräk-

46 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 45 (88) nades med hjälp av ljudisoleringsvärden enligt den danska DSO1284-kalkylanvisningen och resultaten jämfördes med riktvärdena. Det lågfrekventa bullret på utsidan vid byggnaderna överskrider som mest riktvärdet 2 db på frekvensen 200 Hz vid objektet Suolinnavägen 67. Den beräknade ljudnivån inomhus underskrider riktvärdet med 17 db på frekvensen 50 Hz och jämfört med den genomsnittliga hörseltröskeln underskrids den med minst 1,6 db på frekvensen 200 Hz. På andra frekvenser är situationen bättre, liksom även i andra byggnader närmast området. Lineära bullernivåer utanför byggnaderna Tersens medelfrekvens Hz Obetonad ljudnivå utomhus Objekt , A Bostadsbyggnad (Louhivägen 65) 50,4 45,9 42, , ,2 35,6 34,8 33,3 33,1 B Bostadsbyggnad (Suolinnavägen 67) 51,3 46,8 43,3 40,9 39,3 38,9 37,1 36,5 35,7 34,2 34,1 Bild 19. Bullermodellering i planförslagsskedet och mätningspunkter för lågfrekvent buller (bostadsbyggnader A och B).