Generalplaner för vindkraft i Pyttis, Svartbäck

Transkript

1 S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A PYTTIS KOMMUN Generalplaner för vindkraft i Pyttis, Svartbäck Planbeskrivning, utkast FCG DESIGN OCH PLANERING AB P184-P18488

2 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 1 (51) Innehållsförteckning 1 Inledning Planområdets läge Skeden i planering och beslutsfattande Nuläget i planområdet och utgångspunkterna för planläggningen Allmän beskrivning Befolkning Service Markägoförhållanden Tekniskt nätverk Trafik Naturmiljö Allmänt Berggrund och jordmån Grund- och ytvatten Flora Fauna Häckningsfåglar Flyttfåglar Arter som är hotade, missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor II och IV Värdefulla naturobjekt Landskap, natur och kulturmiljö, Allmänt Värdefulla landskapsområden av riksintresse Landskapsvärden av intresse på landskapsnivå Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Värdefulla byggda miljöer (RKY 1993) Kulturlandskap Planläggningssituation Landskapsplan Generalplan Detaljplan Övriga planer och beslut De riksomfattande målen för områdesanvändning (VAT) Planläggningens syften Målen för utnyttjande av förnybara energiformer Mål på landskapsnivå Pyttis kommuns mål... 23

3 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 2 (51) 6 Planen för vindkraftsparken Placeringen av vindkraftverken Konstruktionerna i vindkraftsparken Generalplanens konsekvenser Utredningar Allmänt om konsekvensbedömning Typiska konsekvenser av vindkraftverk Konsekvenser för markanvändning, människornas levnadsförhållanden och näringar Bullerkonsekvenser Konsekvenser av ljus- och skuggeffekter Konsekvenser för floran, faunan och naturvärdena Konsekvenser för fågelbeståndet Konsekvenser för trafiken Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Synlighetsanalys Fotomontage Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Konsekvenser för luftövervakningens radaranläggningar Konsekvenser för säkerheten i luftfartstrafiken Konsekvenser för säkerheten Planeringsskeden samt förfarande för deltagande och växelverkan Startskedet Planutkast Planförslag Avgöranden, beteckningar och bestämmelser i generalplanen Planens centrala innehåll Beteckningar för områdenas användningsändamål Delområdesbeteckningar Objekts- och linjebeteckningar Allmänna bestämmelser Generalplanens förhållande till de riksomfattande målen för områdesvändning och innehållskraven för landskapsplanen och generalplanen Planen i förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändning Förhållande till landskapsplanen Förhållandet till generalplanens krav Innehållskrav för generalplaner Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft Genomförande av generalplanen... 49

4 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 3 (51) Bilagor: Program för deltagande och bedömning Melu- ja varjostusmallinnukset (Modellering av buller- och skuggningseffekter (WindPro). FCG Design och planering Ab Maisemaselvitys (landskapsinventering). FCG Design och planering Ab Yhteisvaikutusten arviointi (Bedömning av synergieffekter). FCG Design och planering Ab Separata handlingar och bakgrundsmaterial: Pyhtään tuulivoimayleiskaavan luontoselvitys 2012 (naturinventering för vindkraftsplanläggning i Pyttis) Luontoselvitys Kotkansiipi Petri Parkko, (naturinventering) Pyhtään tuulivoimayleiskaavaan liittyvä kurkiselvitys 2012 (traninventering) Luontoselvitys Kotkansiipi, Mikko Hannonen ja Petri Parkko, (naturinventering) Päiväpetolintujen ja kurkien muutto Pyhtäällä syksyllä 2012, Tutkimusraportti. (dagrovfåglars och tranornas flyttning hösten 2012) Luontoselvitys Kotkansiipi, Tero Ilomäki ja Petri Parkko, (naturinventering) Pyhtään tuulivoimayleiskaava-alueen lepakkopotentiaalin arviointi 2012 (bedömning av fladdermuspotentialen). Luontoselvitys Kotkansiipi, Luontoselvitys Metsänen, Timo Metsänen (naturinventering). Källor och annat bakgrundsmaterial Arbets- och näringsministeriet (2010). Meddelande Stadsrådets framställan on matningstariffer för förnybar energi. Di Napoli, C. (2007). Tuulivoimaloiden melun syntytavat ja leviäminen Suomen ympäristö,4/2007. Miljöministeriet. Kymmenedalens förbund (2012a). Kymmenedalens landskapsplan. Förslag till energilandskapsplan. Kymmenedalens förbund (2012a). Kymmenedalens energilandskapsplan. Vindparksområden i Kymmenedalens energilandskapsplan. Motiveringar till avgränsningarna av vindparksområden. Planförslag Kymmenedalens förbund (2011). Kymmenedalens klimat- och energistrategi A:48 Publikation från Kymmenedalens förbund Kymmenedalens förbund (2009). Kymmenededalens landskapsplan. Landsbygd och natur. Kymmenedalens förbund (2006). Kymmenedalens landskapsplan. Tätorter med omgivningar Lantmäteriverket (2012). Terrängdatabasen. Nerladdad Miljöministeriet (2012). Planering av vindkraftsbyggande. Avdelningen för byggda miljöer. Miljöförvaltningens anvisningar 4/2012. Miljöministeriet (2006). Vindkraftverken och landskapet. Avdelningen för områdesanvändning. Suomen ympäristö 5/2006. Museiverket (2009). Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Pyttis kommun (2012). Pyttis kommuns internetsidor. < Hämtad Trafikverket (2012). Trafikverkets anvisningar 8/2012. Anvisningar om vindkraftverk. Anvisning om byggande av vindkraftverk i närheten av trafikleder. (Trafikverket 2011a). Karta över trafikvolymerna 2011, Sydöstra Finland.

5 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 4 (51) Trafikverket (2011b). Karta över volymerna för tung trafik 2011, Sydöstra Finland. VTT (2012). Statistik över vindkraften i Finland. < ) VTT (2011). Vindkraftverkens konsekvenser för övervakningssensorer. Slutrapport Version 1.0

6 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 5 (51) 1 Inledning Pyttis kommunstyrelse tog vid sitt möte ( 287) beslutet om generalplanering av vindkraft i Pyttis. Generalplanen för Svartbäck vindkraftspark är en del av generalplaneringen av vindkraften i Pyttis kommun. Hela generalplanen omfattar 5 separata planer för vindkraft. Syftet är att planläggningen av vindparkerna ska avancera parallellt och genom sinsemellan enhetliga processer. Planläggningen har väckts på initiativ av Pyttis kommun. Generalplaneringen för vindkraften ingår i Pyttis kommuns planläggningsöversikt Svartbäck generalplan för vindkraft utarbetas så att den kan utnyttjas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk i enlighet med generalplanen (MBL 77 a ). Vindkraftsparken i Svartbäckområdet som består av nio vindkraftverk planeras av TuuliSaimaa Oy. För utarbetandet av generalplanen för Svartbäck vindkraftspark svarar FCG Design och planering Ab som är konsult för Pyttis kommun: Lauri Solin (DI YKS-402 ja Emmi Sihvonen (DI YKS-491). Planläggningen styrs från Pyttis kommuns sida av kommuningenjör Pirjo Kopra.

7 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 6 (51) 2 Planområdets läge Planområdet ligger i Pyttis kommun, som närmast på ett avstånd av cirka en halv kilometer söder om riksväg 7. Området ligger i ett obyggt område mellan byarna Svartbäck och Stensnäs på drygt en kilometers avstånd från byarna. Avståndet till Huutjärvi i nordost är cirka två kilometer. Bild 1. Generalplanen för Svartbäck riktgivande avgränsad med blå linje. Pyttis centrumtätort ligger cirka sju kilometer nordväst om Svartbäck vindkraftsgeneralplan. Planområdet ligger inom det område som har anvisats för vindkraftsproduktion i Kymmenedalens energilandskapsplan. Kymmenedalens energilandskapsplan fastställdes av landskapsfullmäktige och är för närvarande hos miljöministeriet för fastställelse.

8 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 7 (51) 3 Skeden i planering och beslutsfattande Beslut om inledning av generalplaneringen för vindkraften: Kommunstyrelsen ( 287) Anhängiggörandet av planen tillkännagjort: Programmet för deltagande och bedömning till påseende: Möte med allmänheten: och (Svartbäckprojektet) Myndighetssamråd i startskedet: Arbetskonferens med myndigheterna: Generalplaneutkastet i kommunstyrelsen: XX.XX.2013 Generalplaneutkastet framlagt till påseende: XX.XX.-XX.XX.2013 Generalplaneutkastet i Pyttis kommunstyrelse: XX.XX.2013 Generalplaneförslaget till offentligt påseende: XX.XX.-XX.XX.2013 Generalplanen godkänns: XX.XX Nuläget i planområdet och utgångspunkterna för planläggningen 4.1 Allmän beskrivning Planområdet ligger i ett obyggt skogsdominerat område som till största delen används för skogsbruk. Området är dessutom mycket bergigt. Det långdragna planområdet omges av havsvikar på cirka en kilometers avstånd i sydväst, söder och öster. Bild 2. Flygbild av Svartbäck planområde.

9 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 8 (51) 4.2 Befolkning Det finns ingen fast befolkning eller semesterbebyggelse i området för generalplanen för vindkraft i Svartbäck Lantmäteriverket 2012). Den fasta befolkningen i näromgivningarna är koncentrerad till Svartbäck by väster om planområdet samt till Stensnäs som ligger cirka en kilometer österut. Bebyggelsen är tätare nordost om området när man närmar sig när Huutjärvi längs Stensnäsvägen. Semesterbebyggelsen i närheten av planområdet är koncentrerad till Brobyviken i nordost, Päkinlahti i öster, Svartbäcksfjärden i väster och Ängviken i söder. 4.3 Service Bild 3. Fast och semesterbebyggelse i näromgivningarna till Svartbäck planområde. Den enda svenskspråkiga lågstadieskolan Pyttis svenska skola finns i Svartbäck. I Huutjärvi nordväst om planområdet finns bland annat en K-butik, Alepa, post, Huutjärven ala-aste och dagvårdstjänster. Där finns också annan service som gymnastiksal och bibliotek. (Pyttis kommun 2012.) 4.4 Markägoförhållanden 4.5 Tekniskt nätverk Planområdet är huvudsakligen i privat ägo. Vindkraftsaktören (TuuliSaimaa Oy) svarar för arrendeavtalen med markägarna. En distributionsspänningslinje går igenom områdets nordvästra del.

10 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 9 (51) 4.6 Trafik Stommen i trafiknätet på området bildas av riksväg 7 som löper i kustriktningen, norr om planområdet. När motorvägen byggs blir riksväg 7 en parallellväg som betjänar den lokala trafiken. Svartbäcksvägen (3501) går nordväst och öster om planområdet i nord-sydlig riktning på ett avstånd som varierar mellan cirka en halv och två kilometer. Stensnäsvägen går också i nord-sydlig riktning nordost och öster om området på cirka en och en halv kilometers avstånd från Svartbäcks planområde. Man kommer till planområdet längs riksväg 7 som går norr om området, via Svartbäcksvägen från vilken en skogsväg går till området. Det finns ett flertal skogsbilvägar i planområdet. Sydväst och sydost om planområdet går två fartygsfarleder på cirka två kilometers avstånd. Dygnstrafiken i medeltal längs riksväg 7 norr om projektområdet var år 2011 cirka motorfordon. Motsvarande tal för Svartbäcksvägen väster om planområdet var fordon (Trafikverket 2011a). Antalet tunga motorfordon på riksväg 7 var i medeltal cirka 1200 fordon år Motsvarande tal för Svartbäcksvägen väster om planområdet var fordon (Trafikverket 2011b). Bild 4. Trafikvolymerna i planområdets näromgivningar år 2011 (mörkblå linje). Trafikvolymen beskrivs genom dygnstrafiken i medeltal per år och enheten är fordon/dygn. (Trafikverket 2011a)

11 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 10 (51) 4.7 Naturmiljö Allmänt Bild 5. Årsmedeltalet för tung trafik på riks-, stam-, region- och förbindelsevägar (fordon/dygn) i planområdets näromgivningar år 2011 (mörkblå linje) (Trafikverket 2011b). En naturinventering har gjorts år 2012 över hela Svartbäck planområde, i vilken särdragen i naturmiljön, artbeståndet och områden som är värdefulle med tanke på naturens mångfald utreddes (Parkko 2012). Dagrovfåglarnas och tranornas höstflyttning genom området följdes upp hösten 2012 (Ilomäki & Parkko 2012). Områdets betydelse som livsmiljö för fladdermöss bedömdes på basen av en biotopgranskning samt med hjälp av en detektor (Metsänen 2012). Inventeringen av fågelbeståndet kompletteras under år Övriga källor som utnyttjats är: miljöförvaltningens geodatabas (OIVA 2012) Maa- ja kallioperätiedot (GTK 2011) (uppgifter om jordmånen och berggrunden) Uppgifter från Finlands miljöcentral om hotade arter (SYKE 2012) Naturhistoriska centralmuseets vid Helsingfors universitet register över rovfåglar och fiskgjusar 2012a och 2012b). Observationsmaterial från lokal uppföljning av fladdermöss och flyttfåglar som också har använts som basmaterial vid kartläggningen av natur-, fåglar och fladdermöss i området (Parkko 2012, Ilomäki & Parkko 2012 och Metsänen 2012). Planområdet utgörs huvudsakligen av ekonomiskogsmark och i mycket ringa utsträckning av åkermark som odlas. Fågelbeståndet i området är rätt mångsidigt men antalet par av hotade arter är lågt. Det finns tolv värdefulla naturobjekt av lokalt intresse i området och en del livsmiljöer som lämpar sig som livsmiljöer för fladdermöss i enlighet med habitatdirektivets bilaga IV(a) (Parkko 2012, Metsänen 2012)..

12 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 11 (51) Berggrund och jordmån Berggrunden i Pyttis ligger inom rapakiviområdet i Kymmenedalen som har uppstått under den mesoproterosoiska eran för cirka miljoner år sedan. Bergarterna som förekommer på planområdet är plutoniska eller så kallade djupbergarter. Berggrunden består i de sydligaste delarna av viborgit, men i de norra och centrala delarna i området Koivukorpi Långberget förekommer rapakivigranit med jämn struktur (GTK 2011). Jordmånen i planområdet består huvudsakligen av morän och berg. Berget ligger ställvis i dagen. I sänkorna mellan bergen förekommer kärrmarker som består av starrtorv (GTK 2011) Grund- och ytvatten Flora Fauna Häckningsfåglar Det finns inget grundvattenområde i planområdet. Grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjningen är Kangasmäki ( ) av klass I och Broby ( ) av klass I som ligger cirka 2-3 kilometer nordost om planområdet. Cirka tre kilometer väster om området ligger Högåsens ( A och B) grundvattenområde av klass I och Mogenpörts ( A) grundvattenområde av klass I ligger sydväst om området (OIVA 2013). Projektområdet ligger inom Finska vikens kustområdes huvudvattenområde (81) och närmare definierat i tillrinningsområdet för Svartbäcken (81.022) och de nordligaste delarna i tillrinningsområdet för Broby å(81.020). Områdets västra delar ligger i mellanområdet (81V019). Ett antal diken för skogsbruket finns i området men inga betydande ytvattenbildningar, källor eller objekt i enlighet med 11 i vattenlagen (OIVA 2013, Parkko 2012). Planområdet hör i den biogeografiska indelningen till Nylands biogeografiska provins. Pyttis hör till den sydboreala barrskogszonen. (OIVA 2013) Den västra gränsen för planområdet består av åkerfält och väster som dessa finns ett rätt stort obyggt skogsområde. Det finns speciellt mycket karga berg med renlav som dominerande flora. På en del av bergområdet är växtligheten mycket sliten, men det finns också mycket representativa berg som kan anses höra till sådana särskilt värdefulla livsmiljöer som avses 10 i skogslagen. I övrigt är skogarna i kraftigt skogsbruk och endast små arealer påminner om naturtillstånd. Trädbeståndet domineras av barrträd och är huvudsakligen rätt ungt (Parkko 2012). Faunan i området kan antas representera rätt ordinära arter för ekonomiskogar. I området finns i någon mån livsmiljöer som enligt habitatdirektivets bilaga IV(a) lämpar sig för fladdermöss och på området förekommer åtminstone mustaschfladdermus (mustaschfladdermus och/eller Brandts fladdermus) samt nordisk fladdermus (Metsänen 2012). Flygekorre har inte observerats på området och inte heller för arten lämpliga, tillräckligt stora livsmiljöer. Inte heller förekomster av andra hotade djurarter är kända på området (Parkko 2012, SYKE 2012). Fågelbeståndet är rätt ordinärt i planområdet. Bland de vanligast förekommande arterna som häckar i området finns bofinken, trädpiplärkan, lövsångaren och grönsiskan som hör till de allmännaste fågelarterna som häckar i Finland. Vanligt

13 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 12 (51) Flyttfåglar förekommande fåglar är också taltrasten, talgoxen och göken. På de karga bergen förekommer också för dem typiska arter som tjäder (NT, RT, F-dir), nattskärra (F-dir), rödstjärt, dubbeltrast och grå flugsnappare. Artbeståndet i åkermiljöerna representeras av gulsparven (Parkko 2012). Området kan vara en del av födosökningsområdet fö havsörn (VU, F-dir) som häckar i Pyttis (Ilomäki & Parkko 2012). Det närmast belägna bebodda fiskgjusboet (NT, F-dir) finns på två kilometers avstånd från planområdet (Naturhistoriska centralmuseet 2012a och 2012b). Ytterligare tre fiskgjusbon finns på fem kilometers avstånd från området (Naturhistoriska centralmuseet 2012a och 2012b). Ormvråkens (VU) och fjällvråkens flyttstråk österut gick hösten 2012 klart söder om väg E18. Vid observationerna av flyttfåglarna söder om E18 noterades cirka 300 ormvråkar och under 300 fjällvråkar (Ilomäki & Parkko 2012). Arternas flyttstråk går således igenom planområdet eller åtminstone mycket nära. Ormvråkens och fjällvråkens huvudflyttstråk varierar från år till år med vindarna och kan gå flera kilometer nordligare eller sydligare. Av de observerade kungsörnarna (VU, F-dir) flög merparten (över 70 %) rutten norr om E18 mot väster och antalet kungsörnar som tog rutten genom eller nära planområdet var lågt. Havsörnens (VU, F-dir), fiskgjusens (NT, F-dir), falkarnas och flera andra hökfåglars flytt koncentrerades inte speciellt till något enskilt stråk utan flyttningen fördelades jämnare över hela Pyttis område. Det observerade materialet är otillräckligt för att dra några slutsatser om vissa arter (Ilomäki & Parkko 2012). Tranornas (F-dir) koncentrerade sig tills en smal remsa mellan Jättukastet och Imsaludden och huvudstråket gick således öster om planområdet. Antalet tranor som flög över planområdet var mycket litet (under 100 individer) och något betydande flyttstråk för tranor går inte genom området (Ilomäki & Parkko 2012) Arter som är hotade, missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor II och IV I området förekommer mustaschfladdermus och/eller Brandts fladdermus samt nordisk fladdermus vilka ingår i habitatdirektivets bilaga IV(a (Metsänen 2012). Tjädern som är en regionalt hotad art förekommer i området (RT). Missgynnade arter (NT) som förekommer på området är orre och grönsångare (Parkko 2012) Värdefulla naturobjekt Det finns inga områden i planområdet eller dess omedelbara omgivning som ingår i programmet Natura Cirka 200 meter norr om området finns ett privat 4,5 hektar stort naturskyddsområde Pekkas skog (YSA203159). På en fem kilometers radie finns fem objekt som hör till programmet Natura Kymmene älv, (SCI, FI ), Sandnäsfjärden-Tysfjärden (SPA, FI ), Heinlax (SPA, FI ), Kokkovuori Krokö (SCI, FI ). Tysfjärdens naturskyddsområde (YSA055630) ligger fem kilometer väster om planområdet. In planområget finns 10 värdefulla livsmiljöer av lokalt intresse:

14 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 13 (51) Område/objekt Vargmossaberget (nr 1) Vargmossabergets södra del (nr 2) Långbergets nordvästra del (nr 3) Labbenstenarna norra berget (nr 4) Kaivantokorvensuo (nr 5) Labbenstenarna (nr 6) Nattskenebergen (nr 7) Nattskenebergens ödemarksvy (nr 8) Ruokosuoberget (nr 9) Hummankalliot (nr 10) Klassificering: värdefullt område av lokalt intresse värdefullt område av lokalt intresse värdefullt område av lokalt intresse värdefullt område av lokalt intresse värdefullt område av lokalt intresse värdefullt område av lokalt intresse värdefullt område av lokalt intresse värdefullt område av lokalt intresse värdefullt område av lokalt intresse värdefullt område av lokalt intresse Bild 6. Värdefulla livsmiljöer av lokalt intresse i Svartbäck planområde. (Bild: Kotkansiipi 2012 Pyhtään tuulivoimayleiskaavan luontoselvitys 2012 (naturinventering för vindkraftsplaneringen i Pyttis)).

15 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 14 (51) 4.8 Landskap, natur och kulturmiljö, Allmänt För delgeneralplanen har utarbetats en separat landskapsinventering (FCG Design och planering Ab ), i vilken värdefulla landskapsområden och kulturhistoriskt värdefulla objekt har beskrivits närmare. Pirjo Kopra har fungerat som kontaktperson från Pyttis kommuns sida. Landskapsarkitekt MARK Riikka Ger FCG Design och planering Ab ansvarade för landskapsinventeringen. Landskapsplanerare Jan Tvrdý deltog i arbetet. Granskningen av landskapsbilden har utsträckts till ett område på fem kilometers radie från projektområdet, då en zon på 0-5 kilometers avstånd vanligen är det område där olägenheterna för landskapsbilden är kännbarast. Man måste dock komma ihåg att kraftverken ingalunda syns överallt i denna zon på grund av att träd, byggnader och konstruktioner står i vägen för dem. Om de syns så gör de det bara delvis. Värdefulla objekt som omger projektområdet presenteras ända fram till 12 kilometers avstånd. Senast på cirka tio kilometers avstånd smälter" ett vindkraftverk in i sin omgivning. På kilometers avstånd och längre ser vindkraftverken små ut vid horisonten och det är svårt att gestalta dem på grund av andra element i landskapet. I indelningen i landsbygdsprovinser hör Pyttis till Södra kustlandet och närmare bestämt till Södra odlingsregionen. Den södra odlingsregionen är varierande till sina terrängformer. Det finns rikligt med lermarker men särskilt mycket längs älvens grenar. Det finns mycket åkrar då lermarkerna är så gott som helt odlade. I östra delen finns mindre odlingsmark i snitt och också befolkningen är glesare med undantag av Kymmenedalen vid områdets östra gräns. Kymmenedalens älvlandskap är en specialitet i området som i övrigt är fattigt på vatten. Byggnaderna har traditionellt placerats på kullar och ryggar i närheten av åkerfälten. Landskapet får sin särprägel av många herrgårdar och ett antal brukssamhällen. (Miljöministeriet 1993) Projektområdet ligger huvudsakligen på en skogig rygg där berget på många ställen finns alldeles i ytan. I sänkorna har bildats små kärr eller sumpiga områden. Det finns också en del åkertegar i området. En del av åkrarna är enskilda mindre åkrar, en del hör till ett större åkerområde i kantzonen. Åkrarna ligger i projektområdets västra kant. De högsta punkterna i projektområdet ligger i södra delen. Vid norra randen stiger terrängen högst 30 meter över havet. Som lägst ligger området cirka 5-7 meter över havet i områdets västra del. Projektområdet är i huvudsak beläget i en skogszon. Berget ligger ställvis i dagen, särskilt i södra hälften av området. Kärrsänkor och sumpmark finns i någon mån. Öppna områden som är mycket små finns i västra randen av projektområdet. När man betraktar landskapsbilden i området i ett större perspektiv, på cirka fem kilometers avstånd från den planerade vindkraftsparken, kan konstateras att det som är betecknande för området är havsvikarna, strandlinjen som buktar sig, samt de stora odlade områdena. Utöver det värdefulla odlingsområdet runt Västerby och Kvarnby och är av landskapligt intresse bildar Svartbäck by ett särskilt förtjusande småskaligt odlingslandskap. En viktig del av detta landskap utgörs utöver odlingsmarkerna av de gamla enskilda byggnaderna och byggnadsgrupperna, förtjusande åkerholmar med bland annat tallar och enar, samt den småskaliga randzonen. Vackra vägavsnitt finns i planområdet i anslutning till odlingslandskapen och vid havsstranden. Odlingslandskapen avgränsas för det mesta av element med tydliga linjer, som skogskanter. På drygt en kilometers avstånd som närmast från projektområdet finns ett värdefullt bergsområde. Som helhet betraktat hör de långsträckta vyerna över åkerfälten och havsvikarna till granskningsområdets styrkor. Motorvägen och den

16 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 15 (51) planskilda korsningen som byggs i odlingslandskapet vid Västerby och Kvarnby medför en skada i detta landskap. Den planskilda korsningen med sina ramper bryter de långa vyerna Värdefulla landskapsområden av riksintresse Det finns inga värdefulla landskapsområden av riksintresse inom projektområdet. Det närmast belägna kulturområdet är Kymmenedalen (MAO050014) som ligger på cirka 5 kilometers avstånd från projektområdet. Kymmenedalens kulturlandskap (180 km2) representerar den exceptionellt storskaliga och samtidigt varierande övergångszonen mellan Södra och Sydöstra odlingsregionen. Det finns många kulturhistoriskt värdefulla objekt i området. Landskapet formas av många olika landskapstyper längs Kymmene älv mellan Salpausselkä I och Finska vikens kust. Kärnan i kulturlandskapet är Kymmene älv som ställvis utvidgar sig till sjöbassänger och ställvis delar sig i flera grenar. Pyttis kyrkbys kulturlandskap kompletterar Kymmenedalens landskap i närheten av kusten. Forsarna i älven och välskötta kulturmarker där man ännu idkar boskapsskötsel skänker landskapet variation. Landskapet är som helhet sett variationsrikt och återspeglar en rikedom av kulturhistoriska skikt. Traditionella växter finns bland annat i Vastila by i Strömfors, i Svenskby och Pyttis längs älvens södra delar. De varierande ängarna och hagarna i Vastila bycentrum och längs älven är ännu i bruk som betesmarker. Vid Teutjärvi i Svenskby har de öppna steniga ängarna och hagarna avbetats effektivt. Områdets långa bosättningshistoria återspeglas bland annat av sina stenåldersboplatser. Landskapsmässigt värdefulla vägavsnitt finns bland annat på sträckan Strömfors-Svenskby-Vastila. Exempel på kulturhistoriskt värdefulla objekt i området: o o o Kahrinkangas och Huruksela by i Kotka, Strömfors bruk (historiskt värdefull bruksmiljö), Pyttis gråstenskyrka, Stockfors fabriksområde och den manuellt betjänade slussen i Stråka. På cirka 16 kilometers avstånd från projektområdet ligger Fagerö-Ristisaari (MAO050011), som är ett representativt exempel på kulturlandskap i Finska vikens skärgård. På över 8,5 kilometers avstånd finns Summa ådalar (MAO050015) Landskapsvärden av intresse på landskapsnivå Inga värdefulla landskap av intresse på landskapsnivå finns i sin helhet i projektområdet. Västerby-Kvarnby i Pyttis (Landskapsplanen), närmaste avståndet till planområdet drygt 1,5 kilometer. Västerby och Kvarnby omges av ett vidsträckt odlingslandskap, som genomskärs av Stora Strandvägen. Stråka skogsområde (Landskapsplanen) ligger som närmast knappt fyra kilometer från projektområdets gräns.

17 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 16 (51) Kymmenedalen - Strömfors bruk och miljön kring Abborrforsen (KUMA nr. 161), närmaste avståndet cirka 5 kilometer. Området har beskrivits i samband med värdefulla landskap av riksintresse, samt när det gäller Strömfors bruk och miljön vid Abborrforsen bland värdefulla byggda miljöer av riksintresse. Avgränsningen av området är i närheten av projektområdet något mera omfattande än avgränsningen av det värdefulla landskapsområdet av riksintresse. Fagerö till vilken det närmaste avståndet är drygt 8,5 kilometer. Kungshamns historiska hamnplats (KUMA nr. 160 ), närmaste avståndet under 12 kilometer Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Det finns inga byggda kulturmiljöer av riksintresse i projektområdet. Ett flertal värdefulla objekt finns i projektområdets näromgivningar. Objekt på 0-5 kilometers avstånd från projektområdet Stora Strandvägen är jämsides med Tavastlands Oxväg den viktigaste historiska vägen i Finland. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 2 kilometer. Objekt på 5-12 kilometers avstånd från projektområdet Pyttis kyrka och prästgård byggdes i slutet av 1400-talet av den vidsträckta medeltida moderförsamlingen. Kyrkan är en av de medeltida kyrkor, vars ursprungliga byggnadsform är bäst bevarad. Prästgården som ligger på ett litet avstånd från kyrkan på västra sidan av älven har stått på samma plats redan på medeltiden. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 7 kilometer. Fagerö skärgårdsby, Fagerö i Pyttis är tillsammans med Kotka Aspö och Tammio och Kuorsalo i Fredrikshamn både med tanke på sin struktur och sina byggnader ett välbevarat exempel på miljöer i Finska viken som byggts upp kring fiske och sjöfart. Närmaste avståndet till planområdet är drygt 8,5 kilometer. Den historiska miljön vid Abborfors utgör en trafik- och krigshistoriskt värdefull miljö i skärningspunkten mellan den västligaste grenen av Kymmene älv och Stora Strandvägen. Närmaste avståndet till planområdet är knappt nio kilometer. Gränsfästningarna vid Kymmene älv är kulturhistoriskt värdefulla försvarshistoriska minnesmärken från 1700-talets gräns mellan Sverige och Ryssland. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 11 kilometer. Strömfors brukssamhälle hör som helhet och till sitt byggnadsbestånd till landets bäst bevarade brukssamhällen med bruksherrgård, kyrka och mångsidiga produktionsanläggningar. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 11,5 kilometer. Langinkoski kejserliga fiskestuga är ett byggnadsminnesmärke i anslutning till kejsarstyret och utöver Kejserliga palatset den enda byggnad som uppfördes för kejsaren i Finland. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 10 kilometer. Kymmene gårds fästning är den enda av de stora fästningarna i Sydöstra Finland som bevarats med nästan alla delar av utanverket. Kymmene gårds fästning hör till den kedja av fästningar som började byggas mot Sverige under kejsarinnan Katarina II:s tid. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 10 kilometer.

18 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 17 (51) Värdefulla byggda miljöer (RKY 1993) Kulturlandskap Tidigare byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY1993), som nu i regel kan jämställas med byggda kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå finns inte i området. Nio objekt ligger inom ett avstånd på 5-12 kilometer från projektområdet Åtta av objekten (kyrkolandskapet i Pyttis; Abborrfors gård och Kymmene älvlandskap; kulturmiljön kring Abborfors; Marknadsbacken, den historiska hamnplatsen; Strömfors historiska bruksområde; Kymmene gårds kulturlandskap; Kymmene gårds fästning och Langinkoski kejserliga fiskestuga med omgivningar) motsvarar RKY 2009-objekten i zonen med deras områdesavgränsningar har ändrats. En del av objekten från 1993 (Abborrfors kulturlandskap; Marknadsbacken, den historiska hamnplatsen samt Abborfors gård och Kymmenedalens landskapsområde) har förenats till en större helhet. De bildar i stort sett objektet Den historiska miljön vid Abborfors (RKY 2009). Två andra objekt från 1993 är å sin sida vidsträcktare än de områden som nu definierats som objekt av riksintresse. Objekten beskrivs i samband med värdefulla byggda kulturmiljöer av riksintresse. Ett ytterligare objekt har inte godkänts som RKY 2009-objekt. Det handlar om Sokerikemiaområdet ligger på cirka 11,5 kilometers avstånd från projektområdet. Det sammanhängande bostadsområdet byggdes åren av Finska Socker för företagets arbetare. Med kulturlandskap avses landskapstyper som uppstått till följd av traditionell markanvändning. De indelas i två typer: byggda områden och obyggda biotoper. Biotoperna är naturtyper som formats av traditionell betesgång, slåtter och svedjebränning. Kulturlandskapens värden påverkas av kontinuiteten i den traditionella markanvändningen, områdets flora och antalet områden som är hotade eller bör hållas under observation. Faktorer som höjer områdets värde är dess mångsidighet, utsträckning samt landskapliga och kulturhistoriska faktorer. Projektområdet ligger inte på kulturmark. Inom en radie på fem kilometer ligger tio kulturlandskapsområden. Av dem ligger det närmaste på 1,5 kilometers avstånd från projektområdets gräns. Det närmsta ligger norr om det tidigare nämnda på drygt 1,5 kilometers avstånd från projektområdet. De följande två i ordningen ligger på knappt 2,5 kilometers avstånd från projektområdet. Det femte i ordningen ligger på drygt tre kilometers avstånd från projektområdet. Resten av objekten ligger vid Heinlax strand på 4-5 kilometers avstånd från projektområdets gräns.

19 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 18 (51) Bild 7. Landskaps- och kulturvärden. 4.9 Planläggningssituation Landskapsplan Helhetsregionplanen för Kymmenedalen har ersatts av landskapsplaner (Landskapsplanen för Kymmenedalen; tätorter med omgivningar; Landskapsplanen för Kymmenedalen, landsbygd och natur; Landskapsplanen för Östra Nyland). Miljöministeriet fastställde landskapsplanen för tätorter med omgivningar år 2008 och landskapsplanen för landsbygd och natur år Kymmenedalens energilandskapsplan fastställdes av landskapsfullmäktige och är för närvarande hos miljöministeriet för fastställelse. I de fastställda landskapsplanerna har flera frågor gällande områdesanvändningen i anslutning till temahelheten lösts, bland annat har anvisats områden vid havsstranden och havsområden vilka är lämpliga för vindkraftsproduktion samt i hela landskapet områden för torvtäkt, energiförsörjning och energidistributionsförbindelser. Kymmenedalens energilandskapsplan har som syfte att komplettera landskapsplanen på det sätt som förutsätts i de riksomfattande målen för områdesanvändning och sålunda i områdesanvändningen trygga behoven av energiförsörjning på riksnivå och främja möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor samt att i planläggningen på landskapsnivå anvisa de områden i Kymmenedalen som är bäst lämpade för utnyttjande av vindkraft.

20 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 19 (51) Svartbäck planläggningsområde är beläget i ett område för placering av vindkraft (tv1) av intresse på landskapsnivå vilket har anvisats i energilandskapsplanen. Enligt planbestämmelsen ska vid planeringen av tv-områden begäras utlåtande av försvarsmakten och göras en konsekvensbedömning av trafiksäkerheten. Strävan bör också vara att förebygga att vindkraftsproduktionen orsakar negativa konsekvenser för de specifika egenskaperna i områdena. Sådan bygginskränkning som avses i 33 i MBL är i kraft i tv-områdena. Ytterligare har i energilandskapsplanen norr om planområdet anvisats ett industri- och lagerområde (t) av intresse på landskapsnivå och med betydande miljökonsekvenser norr om planområdet. Enligt beteckningens planbestämmelse ska vi den mera detaljerade planeringen av området betydande miljöstörningar förebyggas med hjälp av tekniska lösningar och tillsäckliga skyddsavstånd. Ifall brännbara eller andra farliga vätskor lagras, hanteras eller tillverkas på området ska riskerna som de skadliga vätskorna förorsakar på området och i dess närmiljö beaktas i planeringen. I landskapsplanen landsbygd och natur har ett naturskyddsområde (SL) anvisats cirka 200 meter norr om Svartbäck planområde. Med beteckningen anvisas områden som är skyddade eller ska skyddas med stöd av naturvårdslagen. För området gäller sådan bygginskränkning som avses i 33 i MBL På områden som anvisats som skyddsområden får inte sådana åtgärder planeras, som äventyrar eller försämrar de natur- eller miljövärden, på grund av vilka området har obildats till naturskyddsområde eller målet är att ett sådant ska bildas. I landskapsplanen landsbygd och natur har öster om planområdet anvisats marktäkten (EOm) Koivukorpi (1806) och väster om området marktäkterna Långberget (1809) och Myllyniitynkallio (1807). Med beteckningen anvisas områden som lämpar sig för marktäkt med stöd av marktäktslagen och för vilka har utretts att målen för täktverksamheten passar samman med grundvattenförsörjningen och målen för områdesstrukturen och landskapsskyddet. Norr om planområdet går riksväg 7 (rv/sv) och vidare norrut finns dragningen för den nya motorvägen E18. Linjen för Pyttis-Kotka huvudvattenledning (2091) och överföringsavlopp (vj) har betecknats intill riksväg 7. Cirka en och en halv kilometer sydost om planområdet finns ett i landskapsplanen landsbygd och natur betecknat värdefullt bergsområde (ge 1596) och en och en halv kilometer mot sydost ett område som anvisats för utveckling av turism och rekreation (Mv, turkos linje).

21 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 20 (51) Generalplan Bild 8. Utdrag ur Kymmenedalens energilandskapsplan. I bakgrunden till landskapsplanen syns den i kraft varande landskapsplanen för landsbygd- och natur. Svartbäck planområde är riktgivande markerat med en blå linje. Det finns inga i kraft varande generalplaner i planområdet. De generalplaner som ligger närmast planområdet är Delgeneralplanen för Pyttis centrumtätort (delvis laga kraft vunnen ) cirka en kilometer nordost om planområdet, Delgeneralplanen för Pyttis kust och skärgård ( miljöcentralen) vars nordligaste gräns tangerar

22 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 21 (51) Detaljplan strandlinjen som omger planområdet samt planändringen av delgeneralplanen för kusten och skärgården ( ) som ligger på cirka en kilometers avstånd från planområdet. Det finns inga ikraft varande detaljplaner på planområdet och inga aktualiserade detaljplaneprojekt. De detaljplanerade områden som ligger närmast planområdet finns i Huutjärvi. Bild 9. Fastställda detaljplaner i närheten av planområdet ( SYKE, ELY-centralerna 2012) Övriga planer och beslut Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland har beslutat (Dnr KASELY/14/07.04/2012) att en miljökonsekvensbedömning av TuuliSaimaa Oy:s vindkraftsprojekt ska utarbetas för Svartbäckområdet. Projektet förutsätter inte sådant miljökonsekvensbedömningsförfarande som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning De riksomfattande målen för områdesanvändning (VAT) De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut , de justerade målen vann laga kraft ) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur perspektivet för de riksomfattande målen för områdesanvändning. För generalplanerna för vindkraftverk i Pyttis gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning:

23 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 22 (51) En fungerande områdesstruktur: o Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas. En sammanhållen samhällsstruktur och kvalitet i livsmiljön: o Vid områdesanvändningen ska energisparande åtgärder samt betingelser för att använda förnybara energikällor främjas. Målen för kultur- och naturarvet, rekreationsanvändning och naturresurser i delgeneralplanen som ska utarbetas: o o Vid områdesanvändningen ska även behovet av skydd och användning av grund- och ytvatten beaktas. Vid områdesanvändningen ska säkras att kulturmiljöer och naturarv av riksintresse bevaras. De av myndigheterna utförda inventeringarna av riksintresse*) används som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. *) Med dessa avses inventeringar av kulturmiljöer och naturarv av riksintresse vilka är baserade på en tillräckligt omfattande beredning. Det handlar om följande inventeringar: Värdefulla landskapsområden av riksintresse (Miljöministeriet, avdelningen för naturskydd, betänkande 66/1992), Byggda kulturmiljöer av riksintresse (Museiverket 2009) och Förhistoriska skyddsområden av riksintresse (Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, meddelanden 3/1983). Fungerande kontaktnätverk och energiförsörjning: o I områdesanvändningen tryggas behoven av energiförsörjning på riksnivå och främjas möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor. o I planeringen på landskapsnivå ska anvisas och i annan områdesanvändningsplanering beaktas kraftledningssträckningar som har betydelse på riksnivå, så att förutsättningarna för deras byggande bevaras. o Befintliga kraftledningssträckningar ska i första hand utnyttjas för de nya sträckningarna. o Vindkraftverken ska i första hand placeras så att de bildar enheter som består av flera vindkraft. o Vid områdesplaneringen ska med tanke på kontakt- och energinäten beaktas riskerna för extrema klimatfenomen och översvämningar, markanvändningen i omgivningen och behovet av att utveckla den samt näromgivningen, särskilt bebyggelsen, värdefulla naturobjekt och -områden samt landskapets särdrag. o I områdesanvändningen ska militärflygets behov tryggas.

24 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 23 (51) 5 Planläggningens syften 5.1 Målen för utnyttjande av förnybara energiformer Målet för vindkraftsplanläggningen i Pyttis kommun är att främja de klimatpolitiska mål som Finland har förbundit sig till. Målet är att höja andelen förnybar energi av energiförbrukningen och öka produktionen av förnybar energi. Enligt de långsiktiga målen för arbets- och näringsministeriets klimat- och energistrategi strävar man genom att anlägga vindparker som stora, sammanhållna vindkraftsområden. 5.2 Mål på landskapsnivå Parallellt med Kymmenedalens energilandskapsplan har utarbetats Kymmenedalens klimat- och energistrategi I energilandskapsplanen och klimat- och energistrategin har linjer dragits upp för en ökning av vindkraften. Strategin för Kymmenedalen förverkligar den nationella klimat- och energistrategin med beaktande av utgångspunkterna i landskapet samt dess särdrag och styrkor Kymmenedalens klimat- och energistrategi omfattar en vision, funktionella mål och uppgifter för Kymmenedalen med hjälp av vilka energiproduktionen utvecklas, energikonsumtionen minskas, andelen förnybar energi ökas, energisparande åtgärder beaktas samt beredskap skapas för att hantera effekterna av klimatförändringen. Visionen i Kymmenedalens klimat- och energistrategi är att man år 2020 ska ha en stark och gemensam vilja att utveckla områdets ekoeffektivitet i Kymmenedalen. Invånarna, kommunerna och andra organisationer fungerar ansvarsfullt och förverkligar uppgifter enligt klimat- och energistrategin i sin egen verksamhet. Förnybara naturresurser utnyttjas effektivt och hållbart. Nya arbetsplatser och affärsverksamhet i branschen finns i området. Kymmenedalen är ett kompetensoch föregångslandskap för hållbar utveckling. Strategin fastställdes av Kymmenedalens landskapsfullmäktige Pyttis kommuns mål Vindkraftsplanläggningen har inletts på kommunens initiativ. Syftet med generalplaneringen för vindkraft i Pyttis är att definiera och anvisa lämpliga områden för vindkraft och göra det möjligt att förverkliga vindkraftverk samt anpassa verksamheten till den övriga markanvändningen i områdena. Svartbäckområdet har anvisats för vindkraftsproduktion i Kymmenedalens energilandskapsplan. Utgående från uppgifter i Finlands Vindatlas (2012) har vindförhållandena i området bedömts vara gynnsamma för vindkraftsproduktion. Området i Svartbäck är tillräckligt stort och sammanhängande och ligger gynnsamt med tanke på bebyggelsen. Målet för generalplanen är att möjliggöra förverkligandet av den planerade vindkraftsparken och samtidigt beakta särdragen i naturmiljön, andra behov av markanvändning i området samt mål som preciseras under planeringsprocessen. Utöver miljösynpunkter fästs i planeringen uppmärksamhet vid kostnaderna för byggandet av vindkraftverken och deras produktionskapacitet för att den förverkligade vindkraftparken ska bli ekonomiskt lönsam.

25 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 24 (51) 6 Planen för vindkraftsparken 6.1 Placeringen av vindkraftverken Enligt den plan som utarbetats för Svartbäckområdet kan 9 vindkraftverk placeras på området. Vindparken kommer utöver vindkraftverken att omfatta också byggnads- och servicevägar som förenar alla kraftverken samt jordkablar. Vid planeringen av vindkraftverkens placering har uppgifter från vindmätning, naturförhållanden, terrängformer, byggd miljö och fornlämningar i området utnyttjats. Vid planeringen har utredningar och inventeringar som gjorts med tanke på planläggningen utnyttjats liksom också annat befintligt material. Värdefulla objekt i planområdet har lämnats utanför byggandet. Vid placeringen av vindkraftverken har också fästs uppmärksamhet vid minimeringen av bullereffekterna. Vid placeringen av vindkraftverken har Trafikverkets anvisning (8/2012) gällande kravet på avstånd från riksvägen (riksväg 7 samt den motor- eller motortrafikled som betecknats i landskapsplanerna Tätorter med omgivningar och Landsbygd och natur). Rekommendationen är enligt Trafikverkets anvisning att ett vindkraftverk bör stå på 300 meters avstånd från en landsväg (mittlinjen). Bild 10. Preliminär placering av vindkraftverken och de nya vägarna i Svartbäck vindparksområde. 6.2 Konstruktionerna i vindkraftsparken Ett vindkraftverk består av ett torn som förankras i fundamentet, en rotor med rotorblad och ett maskinrum. Navhöjden för de vindkraftverks som ska byggas i Svartbäck är sannolikt cirka 120 meter och rotorns diameter cirka 110 meter. Rotorbladens längd skulle då vara 55 meter och vindkraftverkets krönhöjd cirka 175

26 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 25 (51) meter. Krönhöjden kan också vara högre. I modelleringar och utredningar som gjorts i samband med planläggningen har sannolika kraftverkstyper använts. Kraftverkens enhetseffekt är 3,0 MW. Den tornkonstruktion som används i Svartbäckområdet är en cylinderkonstruktion. Tornen är antingen av betong, stål eller så kallade hybridtorn med nedre delen av betong och den övre av stål. I byggskedet används lyftkranar när vindkraftverken monteras upp. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena och utöver detta röjs all vegetation bort på ett mindre område och jämnas för att hålla för tung trafik. Storleken på områdena som behövs påverkas av kraftverkstypen. Olika tillverkare har olika krav på områden som behövs för lyftningen. I projektet kan delvis utnyttjas befintliga skogsvägar men också byggande av nya servicevägar förutsätts. De befintliga vägarnas bärkraft måste delvis förbättras och körbanan breddas för att passa de tunga specialtransporterna under byggtiden. Minimibredden på körbanan som krävs för transporten av kraftverkskomponenterna och monteringsutrustningen är cirka 5-6 meter och vägområdets totala bredd blir då cirka meter. Vid brantare kurvor måste skog röjas på ett bredare område än detta för transporten av rotorbladen (kombinationens längd ca 70 m). Vindkraftsparkens eldistribution sker via jordkablar som i första hand läggs ner intill vägarna som byggs eller förbättras. Anslutningspunkten är de närmast liggande elstationerna för Fingrids eller det regionala distributionsbolagets 100 kv högspänningslinjer. Bild 11. Anslutning av Svartbäck vindkraftpark till vägnätet.

27 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 26 (51) 7 Generalplanens konsekvenser 7.1 Utredningar I samband med generalplaneringen av vindkraft i Pyttis har gjorts en naturinventering (Luontoselvitys Kotkansiipi 2012) som täcker: Fågelinventeringar; det häckande fågelbeståndet, eventuella födosökningsoch rastområden Inventeringar av flora och naturtyper Inventering av förekomstområden för flygekorre Fladdermusinventering Traninventering i anslutning till generalplanen för vindkraft i Pyttis Päiväpetolintujen ja kurkien muutto Pyhtäällä syksyllä 2012, Tutkimusraportti. (dagrovfålars och tranornas flyttning hösten 2012) Ytterligare har i samband med planeringen utarbetats (FCG ): En så kallad nej-analys, där områden som inte lämpar sig för vindkraftsbyggnation definieras. Preliminära layout-planer för vindparkerna (preliminär placering av vindkraftverken, vägarna och eldistributionskonstruktionerna) Landskapsinventering Synlighetsanalys Visualiseringsbilder Modelleringar för buller- och skuggningseffekter I planläggningen utnyttjas också befintliga utredningar/inventeringar och annat material. Beredningsmaterialet för Kymmenedalens energilandskapsplan omfattar bl.a. följande material: Vindkraftsutredningen 2010 och en uppskattning av fågelbeståndet Vindkraftsområden Planbeskrivning Klimat- och energistrategi Konsekvensbedömning Motivering till avgränsningarna - vindkraftsområden Övriga utredningar och material som gäller området: Kymmenedalens förbund Kymmenedalens landskapsplan; landsbygd och natur. Statens miljöförvaltning. Miljö- och geodatabasen OIVA. Museiverket Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Vindatlas Inventeringar på landskapsnivå (Museiverket) 7.2 Allmänt om konsekvensbedömning I samband med utarbetandet av generalplanen görs en bedömning av generalplanens centrala konsekvenser i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. I markanvändnings- och bygglagen (MBL 9 ) sägs: En plan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas ska

28 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 27 (51) miljökonsekvenserna, inklusive samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenser av planen, utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område för vilket planen kan bedömas ha väsentliga konsekvenser. I samband med planläggningen ska också konsekvenserna i enlighet med 1 i markanvändnings- och byggförordningen (MBF) granskas för följande angelägenheter: o o o o o människornas levnadsförhållanden och livsmiljö, för jordmånen och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, växt- och djurarterna, naturens mångfald och naturresurserna, områdes- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin samt trafiken, stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Vid konsekvensbedömningen av generalplanen för vindkraft i Svartbäck granskas särskilt projektets konsekvenser för markanvändningen, människorna, naturen, landskapet, trafiken, radarsystemen samt med tanke på buller- och skuggningseffekterna. Konsekvensbedömningen för delgeneralplanen görs i form av en verbal sakkunnigbedömning och skrivs in som en del av planbeskrivningen. 7.3 Typiska konsekvenser av vindkraftverk Typiskt för vindkraftverkens miljökonsekvenser är de visuella konsekvenserna i landskapet, för fåglarna samt ljudet som driften medför. Också byggandet av kraftverken orsakar tillfälliga konsekvenser när fundamenten byggs och konstruktionerna monteras. Konsekvenserna är tidsmässigt kortvariga och orsakas främst av ljud från maskinerna och trafiken. Konsekvenserna som nedläggningen av kraftverken medför är jämförbara med byggskedet. 7.4 Konsekvenser för markanvändning, människornas levnadsförhållanden och näringar Svartbäck vindkraftspark är belägen på ett område som anvisats för vindkraftsproduktion i Kymmenedalens energilandskapsplan. Svartbäck vindkraftspark står inte i konflikt med planer eller planläggning som gäller området eller dess närområden. Bosättningen finns relativt långt ifrån vindkraftparken. Vindparken begränsar bostadsoch semesterbyggnation i omedelbar närhet av området, då sådan byggnation inte kan placeras på ett område där riktvärdena för buller överskrids. När vindkraftsparken förverkligas påverkar den sålunda också markanvändningen i fortsättningen. Det finns emellertid inga långsiktiga mål i landskapsplanen för markanvändning i Svartbäck eller dess omedelbara närhet och bostads- eller semesterbyggnation har inte anvisats i generalplanerna. Svartbäck vindkraftspark ligger på ett område som är lämpligt för verksamheten. Planområdet i Svartbäck är obyggt och huvudsakligen skogsbruksområde och förverkligandet av vindparken utgör inga hinder för skogsbruket med undantag av själva vindkraftverken. Det trädbestånd som ska fällas för att få rum för konstruktionerna är litet i förhållande till hela vindparksområdet. Utgångspunkten är att vindkraftsparken inte ska inhägnas. Vindkraftsparken hindrar inte att man rör sig på området eller använder det för rekreation och friluftsliv. Byggandet av vindparken ändrar dock på områdets karaktär. De som rör sig i området kan uppleva att vindkraftverken stör rekreationsbruket. Konsekvenserna för rekreationen och trivseln som kraftverken medför ansluter sig till personliga erfarenheter och känslor. Man kan uppleva det som störande att se och höra vindkraftverken och se deras skuggeffekter.

29 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 28 (51) Vindkraftverken har en sysselsättande effekt särskilt under byggskedet. Under drifttiden sysselsätter projektet närmast service- och övervakningspersonal. 7.5 Bullerkonsekvenser Buller är ljud som människan upplever som obehagligt eller störande eller som på annat sätt är skadligt för människans hälsa. Upplevelserna av buller är subjektiva och de beror utöver på ljudets egenskaper bland annat också på tiden och platsen för exponering. Man försöker hålla kontroll över de skador som bullret orsakar genom krav och åtgärder som gäller uppkomsten, spridningen, bullernivån och exponeringen. Den centralaste bullerbekämpningsåtgärden är avståndet mellan vindkraftverket och en kontrollpunkt, som till exempel en bosättning. (Miljöministeriet 2012) Ljudet från ett vindkraftverk kommer från rotorbladen och maskineriet. Ljudet från rotorbladen är mera betydande med tanke på skadeverkningarna. Ljudets styrka, frekvens och tidsmässiga variationer beror på antalet vindkraftverk, deras avstånd från kontrollpunkterna och vindhastigheten. (Miljöministeriet 2012.) Ljudet från vindkraftverken är sporadiskt beroende på bladens rotation och det innehåller också lågfrekventa ljud. Ljudet från ett vindkraftverk avviker sålunda från exempelvis det ljud som kommer från trafiken (Miljöministeriet 2012). Det ljud som är betecknande för ett vindkraftverk (ett varierande brus ) uppkommer från det aerodynamiska ljudet från rotorbladet och när bladet passerar masten, då ljudet återkastas från tornet och luften som pressas mellan bladet och tornet ger upphov till ett nytt ljud. Också enskilda delar i maskineriet orsakar ljud, men det dämpas av bruset från rotorbladen. (Di Napoli 2007) Buller orsakas under byggskedet bl.a. när vägarna och fundamenten för kraftverken byggs. Den egentliga resningen av vindkraftverken är inte särskilt bullrig verksamhet och motsvarar bullret från normalt byggande och monteringsarbeten. Under byggnadsskedet orsakar eventuell sprängning mest buller. Bullret som sprids i omgivningarna är varierande till sin karaktär beroende på terrängens former, växtligheten och väderförhållandena, som exempelvis vindriktningen och -styrkan samt temperaturen på olika höjder. En väsentlig faktor för hur ljudet hörs är nivån på bakgrundsljudet. Bakgrundsljudet orsakas bl.a. av trafiken, vinden (suset från själva vinden och trädens brus) och bruset från stranden. (Miljöministeriet 2012.) Bullerbekämpningen styrs i Finland av riktvärden för buller enligt Statsrådets beslut SRb 993/1992. (Tabell 1).

30 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 29 (51) Tabell 1. Allmänna riktvärden för medelljudnivåer från buller (SRb 993/1992) EFFEKT: Kl Kl Utomhus L Aeq L Aeq I bostadsområden, rekreationsområden i tätorter eller i deras omedelbara närhet och i områden med vårdinrättningar eller läroanstalter. I områden med fritidsbebyggelse, campingområden, rekreationsområden utanför tätorterna och i naturskyddsområden. 1) 2) 55 db 50 db 3) 4) 45 db 40 db Inomhus I bostadsrum, patientrum och inkvarteringsrum 35 db 30 db I undervisnings- och möteslokaliteter 35 db - I affärs- och kontorslokaliteter 45 db - 1) I nya områden är riktvärdet för buller nattetid dock 45 db. 2) Nattriktvärdet tillämpas inte i områden avsedda för läroanstalter. 3) Nattriktvärdet tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som under natten inte allmänt används för vistelse eller naturobservationer. 4) I områden med fritidsbebyggelse inom tätorterna kan dock riktvärdena för bostadsområden tillämpas. I miljöministeriets rapport Planering av vindkraftsutbyggnad (4/2012) rekommenderas att man ska beakta riktvärdena utomhus vid planeringen av vindkraftverk (Tabell 2). Riktvärdena för planeringen är ett hjälpmedel för riskhanteringen och planeringen. Riktvärdena för planeringen har getts i absoluta tal, eller med andra ord har bakgrundsljudnivån inte beaktats. Tabell 2. Riktvärden för utomhusbuller vid planering av byggandet av vindkraftverk (MM 4/2012) Riktvärden för utomhusbuller vid planering av byggandet av vindkraftverk Kl Kl (MM 4/2012) Utomhus L Aeq L Aeq I bostadsområden, i områden med semesterbostäder i tätorter, i rekreationsområden 45 db 40 db i områden med semesterbostäder utanför tätorter, på campingområden, naturskyddsområden (nattriktvärdet tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som inte allmänt används för vistelse eller naturobservationer under natten 40 db 35 db I övriga områden tillämpas inte tillämpas inte Det är viktigt att placera vindkraftverken tillräckligt långt från bosättningen och andra bullerkänsliga objekt för att minimera bullerkonsekvenserna från kraftverken. Bullret från vindkraftverkens driftstid har modellerats med programmet WindPRO. Modelleringen utgick från en så kallad verklig situation (real case). I modellen användes koefficienten 0,5 för markytans hårdhet. Koefficienten beaktar trädens och den övriga växtlighetens dämpande inverkan. I bullerkalkylen beaktades det totala antalet kraftverk, placeringen, navhöjden, rotorns diameter och den hypotetiska ljudnivån från vindkraftverket. Resultatet av modelleringen har åskådliggjorts med en karta över spridningen. Kartan visar kurvor för spridningen av bullrets medelljudnivå (35, 40 och 45 db(a)). I modelleringen har också ljudnivåerna i bullerkänsliga objekt i omgivningen kring vindkraftverket räknats ut separat.

31 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 30 (51) De närliggande känsliga objekten som noterats i bullermodelleringen för Svartbäckområdet är bostadshus (A, B, C, D, E, G, H, I, J, K) och semesterbostäder (F, L, M, N). Riktvärdena för buller enligt Statsrådets beslut och miljöministeriets riktvärden för planering av utbyggnad av vindkraften underskrids i de känsliga objekten i närheten av Svartbäck vindkraftspark (Bild 12). Objektet H ligger nära gränsen 40 db (miljöministeriets planeringsriktvärde för boende nattetid). Vindkraftparken begränsar bostads- och semesterbyggandet i vindparksområdet och dess omedelbara närhet, då sådan byggnation inte kan placeras på ett område där riktvärdena för buller överskrids. Bullernivåerna i vindparksområdet medför inga hälsorisker för dem som exempelvis idkar friluftsliv eller jakt i området. Bullret från vindkraftverken hindrar inte att området används, men bedömningen är att områdets rekreationsvärde kommer att försämras på grund av bullret. Upplevelsen att ljudet som vindkraftverken orsakar är störande är individuell.

32 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 31 (51) Bild 12. Resultaten av bullermodelleringen för Svartbäck vindkraftspark (9 vindkraftverk, navhöjd 120 m, rotorns diameter 110).

33 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 32 (51) 7.6 Konsekvenser av ljus- och skuggeffekter De rörliga skuggorna eller blinkeffekten uppstår när solljuset faller bakom kraftverket och träffar de roterande bladen. Hur långt skuggan sträcks beror på vindkraftverkets storlek och placering samt solvinkeln. Blinkeffekten beror på väderförhållandena. I allmänhet uppfattas blinkandet endast under soliga dagar och vissa tider på dygnet. (Miljöministeriet 2012.) Gränsvärden eller rekommendationer för blinkeffekten har inte fastslagits för i Finland. I Danmark ska blinkandet i en så kallad verklig situation begränsas till tio timmar i året. I Sverige är motsvarande rekommendation åtta timmar per år och 30 minuter per dag. Skuggningseffekterna från vindkraftverken modellerades med programmet WindPRO. Modelleringen utgick från den så kallade verkliga situationen (real case). Modelleringen beaktar inte den täckande effekten från växtligheten, men däremot beaktar den höjdskillnaderna i terrängen. Modelleringen baserar sig på väderuppgifter som uppmätts i Helsingfors. Då det inte i Finland har fastställts bestämmelser eller riktvärden för skuggbildning och blinkeffekter har resultaten jämförts med andra länders rikt- och gränsvärden. Resultaten från skuggmodelleringen åskådliggörs med en karta. Skuggningseffektens omfattning (1, 8 och 20 timmar i året) framgår av kartan. I modelleringen har också effekterna för känsliga objekt i omgivningen kring vindkraftsparken räknats ut separat. Enligt modelleringen av skuggeffekterna utsträcks skuggeffekterna från Svartbäck vindkraftspark (skuggningseffekten minst 8 timmar i året) som mest till ca 1,5 kilometers avstånd från de yttersta vindkraftverken (Bild 13). Skuggningseffekterna överskrider 8 timmar per år i objekten A, E, G, H, I, J och K. I objekt A uppstår effekterna under kvällstid (cirka kl ) i maj-juli. Skuggningseffekten vid objekt A kommer från ett vindkraftverk. Som mest kan skuggningseffekterna pågå cirka en knapp timme per dag. Effekten i objekt E ses under kvällstid mellan ungefär kl. 17 och 22 i mars-oktober med variationer beroende på månad. I objekt E kommer skuggningseffekten från sex kraftverk, men alla kraftverken orsakar inte skuggning samtidigt i objekt E. Som mest kan den sammantagna skuggningseffekten pågå cirka en halv timme. I objekten G och H pågår skuggningseffekten i augusti-april och varierar mellan kl. 14 och 20 beroende på månad. I objektet G och H kommer skuggningseffekten från åtta kraftverk, men alla kraftverken orsakar inte skuggning samtidigt i objekten. Som mest kan skuggningseffekterna pågå cirka en knapp timme per dag. Effekten i objekten I och J ses under morgonen mellan ungefär kl. 5 och 8 i marsoktober med variationer beroende på månad. I objekt J kommer skuggningseffekten från sex kraftverk och i objekt J från fem, men alla kraftverken orsakar inte skuggning samtidigt. Som mest kan skuggningseffekterna pågå cirka en knapp timme under dagen. I objekt A uppstår effekterna under tidiga morgonen (cirka kl. 5-6) i maj-juli. Skuggningen kommer från två kraftverk men i regel inte samtidigt. Som mest kan skuggningseffekterna pågå cirka en knapp timme under dagen.

34 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 33 (51) Bild 13. Skuggningseffekten från vindkraftverken (timmar per år) i Svartbäck vindkraftspark (9 vindkraftverk, navhöjd 120 m, rotorns diameter 110 m).

35 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 34 (51) 7.7 Konsekvenser för floran, faunan och naturvärdena Naturmiljön på det område som krävs för att bygga vindkraftverken omvandlas till byggd miljö. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena och utöver detta röjs all vegetation bort på ett mindre område och jämnas för att hålla för tung trafik. Utöver områdena där vindkraftverken byggs förändras naturmiljön också genom att behövliga vägar byggs. Delvis kan emellertid också befintliga vägar utnyttjas. Resultaten från naturinventeringarna har beaktats i planeringen av vindkraftparken så att de preliminära platserna för krftverken och vägarna är placerade på områden med generella naturvärden och värdefulla naturobjekt bevaras. Svartbäck vindkraftspark bedöms således inge ha konsekvenser för viktiga livsmiljöer av lokalt intresse (Vargmossaberget, Vargmossabergets södra del, Långbergets nordvästra del, Labbenstenarnas norra del, Kaivantokorvensuoberget, Labbenstenarna, Nattskenebergen, Nattskenebergens ödemarksvy, Ruokosuon kallio, Hummankalliot) Nordost om Svartbäck vindkraftsområde finns ett privat naturskyddsområden som kallas Pekan metsä. Den närmaste vindkraftverkets plats ligger cirka 300 meter från skyddsområdet. Vindkraftparken bedöms inte medföra konsekvenser för skyddsområdet. En bedömning av områdets fladdermuspotential har gjorts (Luontoselvitys Kotkansiipi, Luontoselvitys Metsänen 2012). En kompletterad inventering av fladdermöss görs sommaren 2013 och konskevensbedömningen kompletteras när inventeringen är färdig. 7.8 Konsekvenser för fågelbeståndet Vindkraftverksbyggandet kan medföra störningar och hinder för fåglarna samt att de dör i krockar med vindkraftverken och att deras livsmiljö förändras. De mest betydande av dessa konsekvenser är att vindkraftverken stör eller hindrar fåglarnas häckningsoch födosökningsområden, både när de flyger mellan områdena och vid flyttningen. Fåglar kan anpassa sig till nya förhållanden och hitta nya flygrutter, varvid de störande konsekvenserna minskar. Risken är liten att ett flertal fågelarter skulle krocka med vindkraftverken. Dödligheten på grund av krockar påverkas utom av placeringen av kraftverken och andra miljöbetingelser också betydligt av olika fågelarters krockbenägenhet. På dagen och vid goda väderförhållanden ser och hör fåglarna vindkraftverken bra och väjer för dem redan på långt avstånd. De stora dagrovfåglarna är krockbenägna arter. (Miljöministeriet 2012.) Vid inventeringen av Svartbäck planområde observerades i samband med terrängarbetena (våren 2012) flera tjädrar. Tjädrarnas livsmiljöer har uteslutits vid planeringen av placeringen av vindkraftverken. Särskilt i bergområdet i södra delen av Svartbäck planområde finns en god tjäderstam. Avgränsningen av området för Svartbäck vindkraftpark gjordes i startskedet i enlighet med energilandskapsplanen, men utgående från naturvärdena i södra delen ansågs det ändamålsenligt att utesluta den södra delen ur planen. En inventering av häckande fåglar har gjorts i området som en del av naturinventeringen, traninventeringen och inventeringen av dagrovfåglarnas och tranornas höstflyttning (Luontoselvitys Kotkansiipi 2012). Materialet kompletteras med observationer från fåglarnas vårflyttning år 2013, observationerna av fiskgjusarnas och havsörnarnas födosökningsrutter och en precisering av tjäderns spelplatser. Konsekvensbedömningen för planen kompletteras när utredningarna blivit klara.

36 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 35 (51) 7.9 Konsekvenser för trafiken De största konsekvenserna för trafiken uppstår under byggtiden. Under byggtiden ökar trafiken på riksväg 7 och längs Svartbäcksvägen (3501) och Kumpulavägen mellan riksvägen och projektområdet. De exakta transportrutterna klarnar senare. Trafikökningen på riksväg på grund av projektet 7 är så måttlig att dess konsekvenser för trafikfunktionerna och säkerheten är ringa. I korsningarna för de lokala vägar som går till projektområdet blir trafikvolymerna så pass små att de inte kalkyleras ha några betydande konsekvenser för trafikens funktionalitet i korsningarna. I anslutningarna från riksvägen kommer dock trafiken som viker av att försvåra trafiken längs riksvägen och göra den osmidigare samt påverka säkerheten. Olägenheten är lindrig och kortvarig. De mest betydande konsekvenserna av byggandet för trafiken utgörs av transporterna till projektområdet under byggtiden. Specialtransporterna medför längs hela sin rutt betydande men kortvariga och förbigående olägenheter för trafiken. De olägenheter som specialtransporterna orsakar vägtrafiken är mycket beroende av transportrutten och -tidpunkten. De olägenheter som upplevs genom den tunga trafiken på vägarna i näromgivningarna som används av projektet (trafiksäkerhet, buller och damm) ökar under byggtiden, trots att de totala trafikvolymerna hålls rätt låga. Under vindkraftsparkens drifttid består trafiken endast av servicetrafik. Servicetrafiken är begränsad och kortvarig, varför den inte bedöms ha några konsekvenser för trafiksmidigheten och säkerheten, eller orsaka buller- eller dammolägenheter. Svartbäck vindpark är belägen söder om dragningen av den nya motorvägen E18. Projektet kommer inte att medföra konsekvenser för trafiksäkerheten på den nya motorvägen då kraftverken står på över en kilometers avstånd från den planerade dragningen av motorvägen Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Konsekvenserna för landskapet uppstår genom förändringar i landskapets struktur, karaktär och kvalitet. De största konsekvenserna och som inverkar på längst avstånd gäller landskapsbilden. I vindparksprojekt uppstår direkta konsekvenser för landskapet utom av vindkraftverken också av tillhörande konstruktioner och nya vägar och vägar som ska förbättras. Också konsekvenserna under byggnadstiden räknas till lokala konsekvenser. Då vindkraftverken är så stora är de största miljökonsekvenserna visuella. Vindkraftverkens synlighet påverkas av deras utformning som höjden, konstruktionernas storlek och färgsättning. Tidpunkten för betraktandet, exempelvis årstiden, har också betydelse. Synligheten påverkas av luftens klarhet och ljusförhållandena (Miljöministeriet 2006). I miljöministeriets anvisningar (2006) konstateras följande om vindkraftverkens synlighet: Generaliserat kan konstateras att man vid klar och blåsigt väder med blotta ögat kan urskilja ett vindkraftverks rotorblad på 5 10 kilometers avstånd, då den roterande rörelsen ännu betonar synligheten På kilometers radie kan man inte mera urskilja rotorbladen med blotta ögat. Karaktären för vindkraftverkens konsekvenser hör samman med kraftverkens storlek: ett vindkraftverk är en väldig måttstock, med vilken alla element i landskapet runtomkring jämförs. Det kan inträffa förändringar i hierarkin i landskapet runtomkring. Konsekvenserna för landskapet blir problematiska, då ett vindkraftverk börja dominera landskapet eller viktiga enskilda element i landskapet (som t.ex. kyrktorn eller

37 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 36 (51) Synlighetsanalys småskaliga kulturmiljöer). Värdefulla särdrag i kulturlandskapet kan gå omintet och den historiska stämningen i landskapet försvinna i och med att vindparker byggs. Å andra sidan kan en övervägd placering av kraftverken där landskapets särdrag beaktas till och med bli ett mervärde för landskapet (Miljöministeriet 2006). Betydelsen av konsekvenserna för landskapet beror bland annat på hur mycket vindkraftverken dominerar i landskapsbilden eller hur betydelsefulla enskilda element är. Konsekvenserna är också större om landskapet är värdefullt och känsligt för byggande. Konsekvensernas omfattning påverkas också bland annat av antalet kraftverk och landskapets egenskaper, som skuggområden som bildas av terrängen, växtligheten och olika byggnader. Vindkraftverken i Svartbäck är placerade på ett lite högre område än de omgivande områdena, vilket betyder att vindkraftverken i teorin borde synas rätt långt. Genom att områdena runtomkring är täckta med växtlighet och terrängen kuperad bildas ändå klara sikthinder för kraftverkens synlighet. I en vältäckt miljö kan man upptäcka kraftverken mycket lokalt och siktsektorerna är smala och lokala. De mest betydande och tydligaste konsekvenserna gäller emellertid för de områden där man tydligt ser vindkraftverken enligt synlighetsanalysen. Vindkraftverken syns bäst från öppna områden i vindkraftparkens närområden. Synlighetsanalysen är en kalkylmodell över kraftverkens synlighet. I modelleringen har navhöjden använts som högsta punkt och vingen har således inte beaktats i kalkylen. I verkligheten kan kraftverken synas vid goda väderförhållanden också längre bort ifrån vindparken än resultaten från synlighetsanalysen visar. Med ökat avstånd försvagas kraftverkens synlighet och deras dominans i landskapet minskar. Den färg som har etablerats för vindkraftverken är en gråvit nyans som har konstaterats lämpa sig bäst för olika ljus- och väderförhållanden. Kraftverken syns oftast mot en ljus bakgrund och den gråaktiga färgen jämnar då ut kontrasterna (Miljöministeriet 2006). Man kan också med hjälp av synlighetsanalysen göra en grov uppskattning av flyghinderljusens synlighet. Flyghinderljusen placeras uppe på tornen, och således följer deras synlighet tornets siktområde och representerar sålunda också kalkylresultatet.

38 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 37 (51) Bild 14. Siktområdesanalys för Svartbäck vindkraftspark (9 kraftverk, navhöjd 120 m). Färgen beskriver hur många kraftverk som syns vid var och en punkt.

39 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 38 (51) Fotomontage Vindkraftparkens visuella konsekvenser har också beskrivits med hjälp av fotomontage. Punkterna där fotomontagen gjorts finns utmärkta på kartan. Bild 15. Punkterna där visualiseringsbilderna tagits och deras numrering.

40 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 39 (51) Bild 16. Fotomontage nr 4. Avståndet till närmaste kraftverk är ca 2700 meter. Bild 17. Fotomontage nr 6. Avståndet till närmaste kraftverk är ca 3700 meter.

41 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 40 (51) Bild 18. Fotomontage nr 13. Avståndet till närmaste kraftverk är ca 1200 meter Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Kraftverken i Svartbäck kan bäst urskiljas från de öppna platserna i Mysskärret och Svartbäck i väster och i öster från Kiviniemi och från Vehkakorpi åkerfält som ligger i närheten av planområdet. Vindkraftverken kan också ses från Svartbäcksfjärden, Päkinlahti och Parlaxfjärden (på < 5 km från kraftverken). Vindkraftverken syns över trädsilhuetten utan hinder. Ett stort vindkraftverk som höjer sig över skogen drar utan tvekan till sig uppmärksamhet på detta avstånd. Områdenas karaktär förändras i en betydligt mera teknologisk riktning än nu. Svartbäck vindkraftverk syns också från öppna havsområden (på > 5 km från kraftverken). De närmaste tätt bebyggda områdena finns i Broby och Svartbäck. Sikten mot kraftverken bryts emellertid ofta av träd på väg- och gårdsområden och åkerkanterna. Det finns några lägenheter i området där man kan se några vindkraftverk samtidigt. I projektets närområde ser man oftast bara toppen av kraftverket och bladen eller bara topparna av bladen. Ur lokal synvinkel sker förändringar i Svartbäckområdet med närområden i och med att vindparken förverkligas, då terrängen måste bearbetas för att bygga vindkraftverken och väg- och kraftledningsförbindelserna. I det följande behandlas vindkraftparkens konsekvenser för värdefulla områden och objekt i de olika avståndszonerna: Inga landskapsmässigt eller kulturhistoriskt värdefulla områden eller objekt finns i projektområdet. Inga fornlämningar finns i vindparksområdet. I närområdet (<5 km) där vindkraftverken blir dominerande element, förändrar hierarkin i landskapet och kan påverka landskapsvärdena eller kulturmiljön, finns Kymmenedalens (MAO050014) landskapsområde av riksintresse. I området finns också Stråka skogsområde, Västerby-Kvarnby, Stråka värdefulla skogsområde av landskapligt intresse samt Stora Strandvägen som hör till byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009): I närområdet finns också traditionslandskapet Ribacka hagarna och det värdefulla geologiska objektet Klovisteinberget-Tonttuvunharju. I mellanområdet (5-12km), från vilket vindkraftverken syns tydligt, men kan vara svåra att urskilja på grund av deras storlek aller avstånd, ligger Fagerö Ristisaari