Generalplaner för vindkraft i Pyttis, Pörtnor

Transkript

1 S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A PYTTIS KOMMUN Generalplaner för vindkraft i Pyttis, Pörtnor Planbeskrivning, utkast FCG DESIGN OCH PLANERING AB P184-P18488

2 Kaavaselostus, luonnos 1 (49) Innehållsförteckning 1 Inledning Planområdets läge Skeden i planering och beslutsfattande Nuläget i planområdet och utgångspunkterna för planläggningen Allmän beskrivning Befolkning Service Trafik Markägoförhållanden Tekniskt nätverk Naturmiljö Allmänt Berggrund och jordmån Grund- och ytvatten Flora Fauna Häckningsfåglar Flyttfåglar Arter som är hotade, missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor II och IV Värdefulla naturobjekt Landskaps- och kulturmiljö, Allmänt Värdefulla landskapsområden av riksintresse, Landskapsvärden Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Värdefulla byggda miljöer (RKY 1993) Kulturlandskap Planläggningssituation Landskapsplan Generalplan Detaljplan Övriga planer och beslut De riksomfattande målen för områdesanvändning (VAT)... 19

3 Kaavaselostus, luonnos 2 (49) 5 Planläggningens mål Målen för utnyttjande av förnybara energiformer Mål på landskapsnivå Pyttis kommuns mål Planen för vindkraftsparken Placeringen av vindkraftverken Konstruktionerna i vindkraftsparken Generalplanens konsekvenser Utredningar Allmänt om konsekvensbedömning Typiska konsekvenser av vindkraftverk Konsekvenser för markanvändning, människornas levnadsförhållanden och näringar Bullerkonsekvenser Konsekvenser av ljus och skugga Konsekvenser för floran, faunan och naturvärdena Konsekvenser för fågelbeståndet Konsekvenser för trafiken Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Synlighetsanalys Fotomontage Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Konsekvenser för luftövervakningens radaranläggningar Konsekvenser för säkerheten i luftfartstrafiken Konsekvenser för säkerheten Planeringsskeden samt förfarande för deltagande och växelverkan Startskedet Planutkast Planförslag Avgöranden, beteckningar och bestämmelser i generalplanen Planens centrala innehåll Beteckningar för områdenas användningsändamål Delområdesbeteckningar Objekts- och linjebeteckningar Allmänna bestämmelser... 45

4 Kaavaselostus, luonnos 3 (49) 10 Generalplanens förhållande till de riksomfattande målen för områdesvändning och innehållskraven för landskapsplanen och generalplanen Planen i förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändning Förhållande till landskapsplanen Förhållandet till generalplanens krav Innehållskrav för generalplaner Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft Genomförande av generalplanen Bilagor: Program för deltagande och bedömning Modellering av buller- och skuggningseffekter (WindPro). FCG Design och planering Ab Landskapsinventering. FCG Design och planering Ab Yhteisvaikutusten arviointi (Bedömning av synergieffekter). FCG Design och planering Ab Separata handlingar och bakgrundsmaterial: Pyhtään tuulivoimayleiskaavan luontoselvitys 2012 (naturinventering i Pyttis) Luontoselvitys Kotkansiipi Petri Parkko, (naturinventering) Pyhtään tuulivoimayleiskaavaan liittyvä kurkiselvitys 2012 (traninventering) Luontoselvitys Kotkansiipi Mikko Hannonen ja Petri Parkko, (naturinventering) Päiväpetolintujen ja kurkien muutto Pyhtäällä syksyllä 2012, Tutkimusraportti. (dagrovfåglars och tranornas flyttning hösten 2012) Luontoselvitys Kotkansiipi Tero Ilomäki ja Petri Parkko, (Naturinventering) Pyhtään tuulivoimayleiskaava-alueen lepakkopotentiaalin arviointi (bedömning av fladdermuspotentialen) Luontoselvitys Kotkansiipi, Luontoselvitys Metsänen, Timo Metsänen (naturinventering) Källor och annat bakgrundsmaterial Arbets- och näringsministeriet (2010). Meddelande Stadsrådets framställan on matningstariffer för förnybar energi. Di Napoli, C. (2007). Tuulivoimaloiden melun syntytavat ja leviäminen Suomen ympäristö,4/2007. Miljöministeriet. Kymmenedalens förbund (2012a). Kymmenedalens landskapsplan. Förslag till energilandskapsplan. Kymmenedalens förbund (2012a). Kymmenedalens energilandskapsplan. Vindparksområden i Kymmenedalens energilandskapsplan. Motiveringar till avgränsningarna av vindparksområden. Planförslag Kymmenedalens förbund (2011). Kymmenedalens klimat- och energistrategi A:48 Publikation från Kymmenedalens förbund 2012.

5 Kaavaselostus, luonnos 4 (49) Kymmenedalens förbund (2009). Kymmenededalens landskapsplan. Landsbygd och natur. Kymmenedalens förbund (2006). Kymmenedalens landskapsplan. Tätorter med omgivningar Lantmäteriverket (2012). Terrängdatabasen. Nerladdad Miljöministeriet (2012). Planering av vindkraftsbyggande. Avdelningen för byggda miljöer. Miljöförvaltningens anvisningar 4/2012. Miljöministeriet (2006). Vindkraftverken och landskapet. Avdelningen för områdesanvändning. Suomen ympäristö 5/2006. Museiverket (2009). Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Pyttis kommun (2012). Pyttis kommuns internetsidor. < Hämtad Trafikverket (2012). Trafikverkets anvisningar 8/2012. Anvisningar om vindkraftverk. Anvisning om byggande av vindkraftverk i närheten av trafikleder. (Trafikverket 2011a). Karta över trafikvolymerna 2011, Sydöstra Finland. Trafikverket (2011b). Karta över volymerna för tung trafik 2011, Sydöstra Finland. VTT (2012). Statistik över vindkraften i Finland. < ) VTT (2011). Vindkraftverkens konsekvenser för övervakningssensorer. Slutrapport Version 1.0

6 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 1 (49) Generalplan för vindkraften i Pyttis, Pörtnor 1 Inledning Pyttis kommunstyrelse tog vid sitt möte ( 287) beslutet om generalplanering av vindkraften i Pyttis. Generalplanen för Pörtnor vindkraft är en del av generalplaneringen av vindkraften i Pyttis kommun. Hela generalplanen omfattar 5 separata vindkraftverksplaner. Syftet är att planläggningen av vindparkerna ska avancera parallellt och genom sinsemellan enhetliga processer. Planläggningen har väckts på initiativ av Pyttis kommun. Generalplaneringen för vindkraften ingår i Pyttis kommuns planläggningsöversikt Pörtnor generalplan för vindkraft utarbetas så att den kan utnyttjas som grund för beviljande av bygglov för vindparkerna i enlighet med generalplanen (MBL 77 a ). Företaget Taaleritehtaan Tuulitehdas I Ky planerar en vindkraftspark i Pörtnor som omfattar nio vindkraftverk. För utarbetandet av generalplanen för Pörtnor vindkraftspark svarar Pyttis kommuns konsult FCG Design och planering Ab: Lauri Solin (DI YKS-402 ja Emmi Sihvonen (DI YKS-491). Planläggningen styrs från Pyttis kommuns sida av kommuningenjör Pirjo Kopra.

7 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 2 (49) 2 Planområdets läge Planområdet ligger i Pyttis kommun, ca en och en halv kilometer öster om Lovisa stadsgräns (Bild 1). Planområdet är beläget söder om riksväg 7 i ett obyggt skogsdominerat område mellan Rånäs, Pörtnor och Utbyn, på cirka en halv kilometers avstånd från byarna. Avståndet från planområdet till Pyttis centrum i nordost är lite över en halv kilometer. Kymmene älv rinner öster om planområdet på ett avstånd av högst cirka en kilometer. Avståndet mellan planområdet och kusten är under en kilometer. Pörtnorvägen genomskär planområdets södra spets i nordost-sydvästlig riktning och Kalkorpivägen går genom området i nord-sydlig riktning. Också skogsvägar löper igenom området. Bild 1. Riktgivande avgränsning av generalplanen för Pörtnor vindkraftspark (blå linje).

8 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 3 (49) 3 Skeden i planering och beslutsfattande Beslut om inledning av generalplaneringen för vindkraften: Kommunstyrelsen ( 287) Anhängiggörandet av planen tillkännagjort: Programmet för deltagande och bedömning till påseende: Möte med allmänheten: Myndighetssamråd i startskedet: Arbetskonferens med myndigheterna: Generalplaneutkastet i kommunstyrelsen: XX.XX.2013 Generalplaneutkastet framlagt till påseende: XX.XX.-XX.XX.2013 Generalplaneutkastet i Pyttis kommunstyrelse: XX.XX.2013 Generalplaneförslaget till offentligt påseende: XX.XX.-XX.XX.2013 Generalplanen godkänns: XX.XX Nuläget i planområdet och utgångspunkterna för planläggningen 4.1 Allmän beskrivning Planläggningsområdet ligger i ett utbrett obyggt skogsområde med huvudsakligen plantskog, färska hyggen och planterad skog i olika åldrar. Också åkrar, kärr och ett bergsområde finns i området. Bild 2. Flygbild över planområdet i Pörtnor.

9 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 4 (49) 4.2 Befolkning Det finns ingen fast befolkning eller semesterbebyggelse i området för generalplanen för vindkraft i Pörtnor. (Lantmäteriverket 2012). Den fasta befolkningen i näromgivningarna är koncentrerad till nordöstra sidan om området, Pyttis kyrkby på ett avstånd av drygt en halv kilometer samt öster om området längs Stråkavägen och Pörtnorvägen på ca meters avstånd. Glesare bebyggelse finns norr om Pörtnor by på cirka en halv kilometers avstånd söder om planområdet samt väster om Rånäs planområde. Semesterbebyggelsen i näromgivningarna till planområdet koncentreras till Abborrforsvikens och Abborrfjärdens stränder sydost och söder om planområdet. Semesterbostäder ligger som närmast på över en kilometers avstånd från planområdet. 4.3 Service Bild 3. Fast och semesterbebyggelse i planområdets näromgivning. Den närmaste servicen till Pörtnor planområde finns i Pyttis kyrkby där bl.a. bibliotek, Suur-Ahvenkosken koulu (förskola, åk 1-6) och S:t Henriks kyrka finns. (Pyttis kommun 2012).

10 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 5 (49) 4.4 Trafik Stommen i trafiknätet på området bildas av riksväg 7 som löper i kustriktningen, norr om planområdet. När motorvägen byggs blir riksväg 7 en parallellväg som betjänar den lokala trafiken. Tre vägförbindelser leder från riksväg 7 till planområdet. Pörtnorvägen (14529) tar av från riksväg 7 öster om planområdet och går via Utbyn i riktning Pörtnor by. Vägen går igenom planområdets södra delar i riktningen nordostsydväst. Kalkorpivägen går i nord-sydlig riktning genom områdets västra delar. Vägen är privat och försedd med en port vid avtaget till riksväg 7. Man kommer också till planområdet via en grusväg som tar av från riksväg 7. Grusvägen förgrenar sig i mitten av området. Dygnstrafiken i medeltal längs riksväg 7 norr om projektområdet var år 2011 cirka 7600 motorfordon. Det motsvarande talet för Pörtnorvägen var 91 motorfordon. (Trafikverket 2011a) Antalet tunga motorfordon på riksväg 7 var i medeltal cirka 1100 fordon år Det motsvarande talet för Pörtnorvägen var endast 1 fordon. (Trafikverket 2011b) Bild 4. Trafikvolymerna i planområdets näromgivningar år 2011 (mörkblå linje) Trafikvolymen beskrivs genom dygnstrafiken i medeltal per år och enheten är fordon/dygn. (Trafikverket 2011a)

11 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 6 (49) Bild 5. Årsmedeltalet för tung trafik på riks-, stam-, region- och förbindelsevägar (fordon/dygn) i planområdets näromgivningar år 2011 (mörkblå linje) (Trafikverket 2011b). 4.5 Markägoförhållanden 4.6 Tekniskt nätverk 4.7 Naturmiljö Allmänt Planområdet är huvudsakligen i privat ägo. Vindkraftsaktören (Taaleritehdas) svarar för arrendeavtalen med markägarna. En distributionskraftlinje går igenom området (MTK 2012). En naturinventering har gjorts över hela Pörtnor planområde, i vilken särdragen i naturmiljön, artbeståndet och områden som är värdefulle med tanke på naturens mångfald utreddes (Parkko 2012). Dagrovfåglarnas och tranornas höstflyttning som går igenom området följdes upp år 2012 (Ilomäki & Parkko 2012). Områdets betydelse som livsmiljö för fladdermöss bedömdes på basen av en biotopgranskning samt med hjälp av en detektor (Metsänen 2012). Inventeringen av fågelbeståndet kompletteras under år 2013.

12 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 7 (49) Övriga källor som utnyttjats är: miljöförvaltningens geodatabas (OIVA 2012) Maa- ja kallioperätiedot (GTK 2011) (uppgifter om jordmånen och berggrunden) Uppgifter från Finlands miljöcentral om hotade arter (SYKE 2012) Naturhistoriska centralmuseets vid Helsingfors universitet register över rovfåglar och fiskgjusar, Naturhistoriska centralmuseet 2012a och 2012b) Ett flertal lokala datamaterial från kartläggningar av fladdermöss och flyttfågelobservationer har använts som utgångsmaterial för natur- och fladdermuskartläggningarna och höstflyttningsobservationerna i planområdet. Planområdet är ett relativt stort obyggt skogsområde i närheten av Abborrforsviken. Några små åkerområden finns i områdets norra, östra och södra delar. I mitten av planområdet finns den utdikade Hjortronmossen (Parkko 2012). De mest betydande naturvärdena finns i miljön runt Kalkorpibergen. På området finns ett värdefullt naturobjekt av riksintresse och tre som är av lokalt intresse. Faunan på området representerar ett rätt ordinärt artbestånd för ekonomiskogar. Det finns ett antal livsmiljöer som enligt habitatdirektivets bilaga IV(a) lämpar sig för fladdermöss (Parkko 2012, Metsänen 2012) Berggrund och jordmån Berggrunden i Pyttis ligger inom rapakiviområdet i Kymmene som har uppstått mesoproterosoiska eran för cirka miljoner år sedan. Bergarterna som förekommer på planområdet är plutoniska eller så kallade djupbergarter. Berggrunden består på planområdet huvudsakligen av välutvecklad rapakivigranit eller viborgit. Genom områdets centrala delar går en zon rapakivigranit med jämn struktur i nordsydlig riktning. Den nordvästligaste delens berggrund består av pyterlit (GTK 2011). Jordmånen i planområdet består i huvudsak av blandad morän. Lera förekommer i mark som röjts till åker som Kalkorpi, Prästgårdens Kalkorpi, Fräkneskärret och Hummelkärret. På Kalkorpibergen finns berg i dagen och på Hjortronmossområdet ett tjockt torvskikt (GTK 2011) Grund- och ytvatten Det finns inga grundvattenområden på planläggningsområdet eller i dess omedelbara närhet (OIVA 2013). Det närmast liggande grundvattenområdet är Mogenpörts grundvattenområde av klass I som är viktigt för vattenförsörjningen ( A). Det ligger som närmast cirka 1,5 kilometer sydost om planområdet. Abborfors grundvattenområde av klass II ( ) som lämpar sig för vattenförsörjning ligger på cirka tre kilometers avstånd nordväst om området och Högåsens A och B grundvattenområde av klass I( A och B) på över tre kilometers avstånd öster om området (OIVA 2013). Planläggningsområdet ligger i huvudsak inom huvudvattenområdet vid Finska vikens kustområde (81) och närmare definierat i mellanområdet (81V024). Områdets östra kant ligger inom Kymmene älvs huvudvattenområde (14) i området där Kymmene älvs mynning är förgrenad (14.111) (OIVA 2013).

13 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 8 (49) Flora Fauna Häckningsfåglar Genom Kalkorpi åkerområde rinner en muddrad bäckfåra, Kalkorpiutfallet och genom Hummelkärret det muddrade Hummelkärrsutfallet. På skogsområdet finns dessutom rikligt med andra skogs- och kärrdiken som inte är i naturtillstånd. Inga betydande ytvattenförekomster, källor eller objekt som nämns i vattenlagen (VattenL 11 ) är kända i området (OIVA 2013, Parkko 2012). Planområdet hör i den biogeografiska indelningen till Nylands biogeografiska provins. Pyttis hör till den sydboreala barrskogszonen. (OIVA 2013) Skogarna i Pörtnor planläggningsområde är huvudsakligen plantskog, nya hyggen och planterad skog i olika åldrar. De representativaste skogsområdena finns norr om Kalkorpi åkerfält och runt Kalkorpibergen. De mest betydande naturvärdena i planområdet finns också i detta område. Skogarna är på många ställen frodiga och lundartade. I områdets västra del finns det utdragna Kalkorpi åkerfältet, i norr det mindre åkerfältet Prästgårdens Kalkorpi och i söder Fräkneskärrets åkerfält. Direkt norr om detta finns det enda större kärret i området, Hjortronmossen, som är nästan helt utdikat. Kärrets alla delar har på grund av dikningen förvandlats till en samling av olika diken, men i den lilla del i norr som är odikad finns mera representativ kärrvegetation. Inga hotade arter eller naturtyper eller arter som bör hållas under observation förekommer på området (Parkko 2012). Faunan på planområdet representerar sannolikt en rätt vanlig fauna för ekonomiskog. Särskilt älgen trivs i de omfattande plantskogarna i området (Parkko 2012). I de västligaste delarna av området finns i någon mån livsmiljöer som enligt habitatdirektivets bilaga IV(a) lämpar sig för fladdermöss och på området förekommer åtminstone mustaschfladdermus (mustaschfladdermus och/eller Brandts fladdermus), nordisk fladdermus samt en liten förekomst av trollfladdermus. (Metsänen 2012). Flygekorre har inte observerats på området och inte heller för arten lämpliga, tillräckligt stora livsmiljöer. Inte heller förekomster av andra hotade djurarter (fåglar) är kända på området (Parkko 2012, SYKE 2012). På området finns livsmiljöer för boknätsfjärilen som är upptagen i bilaga IV(a) till habitatdirektivet (Parkko 2012). Fågelbeståndet är rätt mångsidigt i planområdet. Av beaktansvärda arter häckar sannolikt två hotade arter i området och två missgynnade samt åtta fågelarter som nämns i fågeldirektivets bilaga I. Bland de rikligast förekommande arterna som häckar i området finns bofinken, trädpiplärkan och lövsångaren som hör till de allmännaste fågelarterna i Finland. Också ringduvan, göken samt kol- och taltrasten är vanliga. Åkrarna som finns i området gör livsmiljöerna mångsidigare och erbjuder häckningsplatser för flera fältfågelarter som kornknarren (H-dir), tofsvipan och lärkan. Bland de mest krävande fågelarterna förekommer ortolansparven (EN), mindre flugsnapparen (H-dir) och lundsångaren. En tjäderspelplats är känd på området samt sannolikt finns också en häckningsplats för bivråken (VU, H-dir).

14 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 9 (49) Flyttfåglar Området kan höra närområde intill de huvudsakliga jaktområdena för havsörn (VU, H- dir) som häckar i Pyttisområdet (Parkko 2012). Därtill finns ett tätt bestånd av fiskgjuse i Pyttis och särskilt i Mogenpört och Valkmoss nationalpark och födosökningsrutterna för fåglar som häckar på en del områden kan gå över planområdet (Ilomäki & Parkko 2012). Det närmaste kända fiskgjusboet som är bebott finns cirka 1,5 km från planområdet. Ytterligare sex fiskgjusbon finns på fem kilometers avstånd från området (Naturhistoriska centralmuseet 2012a och 2012b). Ormvråkens (VU) och fjällvråkens flyttstråk österut gick hösten 2012 klart söder om väg E18 i riktning mot Mogenpörtområdet i sydost. Planområdet ligger norr om huvudstråket och endast några ormvråkar och bivråkar observerades i området under höstflyttningen. Det förekommer emellertid variationer mellan åren i ormvråkens och fjällvråkens flyttstråk och huvudstråket kan en del år gå över planområdet eller åtminstone mycket nära det (Ilomäki & Parkko 2012). Pyttis ligger på ett viktigt flyttstråk för kungsörnen (VU, H-dir) då stråket följer Finska vikens strandlinje. Merparten av de kungsörnar som observerades vid höstflyttningen (över 70 %) flög västerut, längs rutten norr om E18 klart norr on planområdet. Antalet örnar som flög över planområdet var mycket litet (3-4 individer) och kungsörnens huvudstråk går sannolikt inte över projektområdet (Ilomäki & Parkko 2012). Havsörnens, fiskgjusens, falkarnas och flera andra hökfåglars flytt koncentrerades inte speciellt till något enskilt stråk utan flyttningen fördelades jämnare över hela Pyttis område. Det observerade materialet är otillräckligt för att dra några slutsatser om vissa arter (Ilomäki & Parkko 2012). Mogenpörts udde bildar en flaskhals för tranornas flyttning (H-dir) och en del av tranornas flyttning koncentreras till ett smalt område mellan Jättukastet och Imsaludden. Tranornas flyttstråk gick hösten 2013 öster om planområdet. Antalet tranor som flög över planområdet var anspråkslöst (ca 500 individer). Tranornas huvudflyttstråk kan variera något från år till år (Ilomäki & Parkko 2012) Arter som är hotade, missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor II och IV I området förekommer mustaschfladdermus och/eller Brandts fladdermus, nordisk fladdermus samt trollfladdermus, vilka ingår i habitatdirektivets bilaga IV(a (Metsänen 2012) och boknätsfjäriln (Parkko 2012). Av hotade fågelarter häckar ortolansparven (EN, akut hotad) samt sannolikt också bivråken (VU, sårbar) )(Parkko 2012). Tjädern som är regionalt hotad förekommer på området (RT) (Parkko 2012). Missgynnade arter (NT) som förekommer på området är tjäder och grönsångare (Parkko 2012) Värdefulla naturobjekt Det finns inga områden i planområdet eller dess omedelbara omgivning som ingår i programmet Natura På under en kilometers avstånd sydost om området finns Kymmene älvs (SCI, FI ) samt Sandnäsfjärdens- Tysfjärdens (SPA, FI )

15 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 10 (49) Naturaområden samt Tysfjärdens naturskyddsområde (YSA055630). Lite över en kilometer väster om området ligger Abborforsvikens (SPA, FI ) och Kymmene älvs (SCI, FI ) Naturaområden. Cirka tre kilometer norr om området ligger Saarela naturskyddsområde (YSA055671). Vargkärrets naturskyddsområde (YSA013026) ligger 3,5 km väster om området. På planområdet finns en värdefull livsmiljö av riksintresse och tre värdefulla livsmiljöer av intresse på lokal nivå: Område/objekt Kalkorpibergen (nr 1) Kalkorpilunden (nr 2) Prästgårdens Kalkorpiberg (nr 2) Den outdikade delen av Hjortronmossen (nr 3) Klassificering: värdefullt område av riksintresse. värdefullt område av lokalt intresse värdefullt område av lokalt intresse värdefullt område av lokalt intresse Bild 6. I Pörtnor planområde finns en livsmiljö av riksintresse (nr 1) och livsmiljöer av lokalt intresse (nr 2-4) (Kotkansiipi 2012 Pyhtään tuulivoimayleiskaavan luontoselvitys 2012 (naturinventering för vindkraftsplaneringen i Pyttis).

16 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 11 (49) 4.8 Landskaps- och kulturmiljö, Allmänt För delgeneralplanen har utarbetats en separat landskapsinventering (FCG Design och planering Ab ), i vilken värdefulla landskapsområden och kulturhistoriskt värdefulla objekt har beskrivits närmare. Pirjo Kopra har fungerat som kontaktperson från Pyttis kommuns sida. Landskapsarkitekt MARK Riikka Ger FCG Design och planering Ab ansvarade för landskapsinventeringen. Landskapsplanerare Jan Tvrdý deltog i arbetet. Granskningen av landskapsbilden har utsträckts till ett område på fem kilometers radie från projektområdet, då en zon på 0 5 kilometers avstånd vanligen är det område där olägenheterna för landskapsbilden är kännbarast. Man måste dock komma ihåg att kraftverken ingalunda syns överallt i denna zon på grund av att träd, byggnader och konstruktioner står i vägen för dem. Om de syns så gör de det bara delvis. Värdefulla objekt som omger projektområdet presenteras ända fram till 12 kilometers avstånd. Senast på cirka tio kilometers avstånd smälter" ett vindkraftverk in i sin omgivning. På kilometers avstånd och längre ser vindkraftverken små ut vid horisonten och det är svårt att gestalta dem på grund av andra element i landskapet. I indelningen i landsbygdsprovinser hör Pyttis till Södra kustlandet och närmare bestämt till Södra odlingsregionen. Den södra odlingsregionen är varierande till sina terrängformer. Det finns rikligt med lermarker men särskilt mycket längs åarna. Det finns mycket åkrar då lermarkerna är så gott som helt odlade. I östra delen finns mindre odlingsmark i snitt och också befolkningen är glesare med undantag av Kymmenedalen vid områdets östra gräns. Kymmenedalens älvlandskap är en specialitet i området som i övrigt är fattigt på vatten. Byggnaderna har traditionellt placerats på kullar och ryggar i närheten av åkerfälten. Landskapet får sin särprägel av många herrgårdar och ett antal brukssamhällen. (Miljöministeriet 1993) Projektområdet är synnerligen plant i mitten. Höjdvariationerna är rätt små i öster och söder. De högsta punkterna i projektområdet finns i västra kanten på Kalkorpibergen där höjden är 30 meter över havet. Området är som lägst ca 2,5 meter över havet på Kalkorpis och Fräkneskärrets åkrar. Öppna och halvöppna landskapsrum finns främst i mitten av projektområdet. De centrala områdena i projektområdet består av åkrar med lermark och torvmarker i kärrområdet. I västra delen av projektområdet finns berg i dagen. Skogarna i norr och vid västra randen är steniga. Projektområdet ligger huvudsakligen i en till sin topografi varierande skogszon där berget är alldeles i ytan i västra delen av området. Det finns också ett vidsträckt kärrområde och dessutom några mindre kärr och sankmarker i projektområdet. I projektområdet finns också en del åkrar och en del av dem är i ganska dåligt skick. I sydöstra delen av området finns kalhyggen. Skogarna i områdets norra och östra delar är steniga. När man betraktar landskapsbilden i området i ett större perspektiv, på cirka fem kilometers avstånd från den planerade vindkraftsparken, kan man konstatera att det som är betecknande för området är havsvikarna, strandlinjen som buktar sig, Kymmene älv med sina förgreningar, forsar och sjöbassänger samt en gren av älven som omges av en odlad dal. Det finns också en del andra åkerfält i zonen. Ett särskilt vackert och delvis mycket småskaligt odlingslandskap utgör miljön i Svartbäck. En

17 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 12 (49) viktig del av detta landskap utgörs utöver odlingsmarkerna av de gamla enskilda byggnaderna och byggnadsgrupperna, förtjusande åkerholmar med bland annat tallar och enar, samt den småskaliga kantzonen. Som helhet betraktade hör de långsträckta vyerna över åkerfälten och havsvikarna till granskningsområdets styrkor. Pyttis kyrka är områdets viktigaste landmärke. Den syns emellertid inte särskilt långt i någon riktning på grund av växtligheten. I Hinkaböle finns ett annat landmärke uppe på ett berg: en gammal röd väderkvarn som gömmer sig mycket väl i växtligheten i terrängen när man ser mot den från vägen. Vackra vägavsnitt finns i anslutning till de öppna odlingarna, vid havsstranden, längs Kymmene älv och området vid Strömfors bruk Värdefulla landskapsområden av riksintresse, Det finns inga värdefulla landskapsområden av riksintresse inom projektområdet. Det närmast belägna kulturområdet är Kymmenedalen (MAO050014) som ligger på 300 meters avstånd. Kymmenedalens kulturlandskap (180 km2) representerar den exceptionellt storskaliga och samtidigt varierande övergångszonen mellan Södra och Sydöstra odlingsregionen. Det finns många kulturhistoriskt värdefulla objekt i området. Landskapet formas av många olika landskapstyper längs Kymmene älv mellan Salpausselkä I och Finska vikens kust. Kärnan i kulturlandskapet är Kymmene älv som ställvis utvidgar sig till sjöar och ställvis delar sig i flera grenar. Pyttis kyrkby kompletterar Kymmenedalens kulturlandskap i närheten av kusten. Forsarna i älven och välskötta traditionslandskap där man ännu har boskap skänker landskapet variation. Landskapet är som helhet sett variationsrikt och återspeglar en rikedom av kulturhistoriska skikt. Traditionella växter finns bland annat i Vastila by i Strömfors, i Svenskby och Pyttis längs älvens södra delar. De varierande ängarna och hagarna i Vastila bycentrum och längs älven är ännu i bruk som betesmarker. Vid Teutjärvi i Svenskby har de öppna steniga ängarna och hagarna avbetats effektivt. Områdets långa bosättningshistoria återspeglas bland annat av sina stenåldersboplatser. Landskapsmässigt värdefulla vägavsnitt finns bland annat på sträckan Strömfors-Svenskby-Vastila. Exempel på kulturhistoriskt värdefulla objekt i området: o o o Huruksela by och Kahrinkangas i Kotka, Strömfors bruk (historiskt värdefull bruksmiljö), Pyttis gråstenskyrka, Stockfors fabriksområde och den manuellt betjänade slussen i Stråka Landskapsvärden På cirka 18 kilometers avstånd från projektområdet ligger Fagerö-Ristisaari (MAO050011), som är ett representativt exempel på kulturlandskap i Finska vikens skärgård. På över 30 kilometers avstånd finns Summa ådalar (MAO050015). Inga värdefulla landskap av intresse på landskapsnivå finns i sin helhet i projektområdet.

18 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 13 (49) Kymmendedalen Strömfors bruk och miljön kring Abborrforsen (KUMA nr. 161 & Landskapsplanen), avståndet knappt 300 meter. Området har beskrivits i samband med värdefulla landskap av riksintresse samt när det gäller Strömfors bruk och miljön vid Abborrforsen bland värdefulla byggda miljöer av riksintresse. Avgränsningen av området är i närheten av projektområdet något mera utbredd än avgränsningen av ett värdefullt landskapsområde av riksintresse. Stråka skogsområde (Landskapsplanen), ligger på ca 1,5 kilometers avstånd från planområdet. Kulla gård och kulturlandskapet vid Tessjö å (KUMA nr. 159 ), närmaste avståndet knappt 5 kilometer. På 5-12 kilometers avstånd från projektområdet Västerby Kvarnby i Pyttis (Landskapsplanen), närmaste avståndet till planområdet knappt 8 kilometer. Västerby och kvarnby omges av ett vidsträckt odlingslandskap, som genomskärs av Stora Strandvägen. Stora Strandvägen Holmgård (KUMA nr. 173 ), avståndet till nämnda avsnitt av Stora Strandvägen är som närmast cirka 9 kilometer (Holmgårdsområdet ligger betydligt längre bort). Kungshamns historiska hamnplats (KUMA nr. 160 ), närmaste avståndet cirka 10 kilometer Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Det finns inga byggda kulturmiljöer av riksintresse i projektområdet. Ett flertal värdefulla objekt finns i projektområdets näromgivningar. Objekt på 0-5 kilometers avstånd från projektområdet Stora Strandvägen är jämsides med Tavastlands Oxväg den viktigaste historiska vägen i Finland Närmaste avståndet till planområdet cirka 350 meter. Den historiska miljön vid Abborfors utgör en trafik- och krigshistoriskt värdefull miljö i skärningspunkten mellan den västligaste grenen av Kymmene älv och Stora Strandvägen. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 350 meter. Pyttis kyrka och prästgård byggdes i slutet av 1400-talet av den vidsträckta medeltida moderförsamlingen. Kyrkan är en av de medeltida kyrkorna vars ursprungliga byggnadsform är bäst bevarad. Prästgården som ligger på ett litet avstånd från kyrkan på västra sidan av älven har stått på samma plats redan på medeltiden. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 900 meter. Gränsfästningarna vid Kymmene älv är kulturhistoriskt värdefulla försvarshistoriska minnesmärken från 1700-talets gräns mellan Sverige och Ryssland. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 2 kilometer. Strömfors bruk hör som helhet och till sitt byggnadsbestånd till landets bäst bevarade brukssamhällen med bruksherrgård, kyrka och mångsidiga produktionsanläggningar. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 4 kilometer.

19 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 14 (49) Objekt på 5-12 kilometers avstånd från projektområdet Kulla gård ligger som närmast på ett avstånd på knappt tio kilometer Värdefulla byggda miljöer (RKY 1993) Kulturlandskap Tidigare byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY1993), som nu i regel kan jämställas med byggda kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå finns inte i området. Fem objekt ligger inom ett avstånd på 0-5 kilometer Pyttis kyrka och prästgård, kortaste avståndet cirka 750 meter. Objektet bekrivs som en byggd kulturmiljö av riksintresse. Områdesavgränsningen från år 1993 är betydligt vidsträcktare. De resterande fyra objekten (Abborfors gård och Kymmene älvlandskap; Abborfors kulturlandskap; Marknadsbacken, den historiska hamnplatsen och Strömfors historiska bruksområde) motsvarar de RKY-objekt som nämndes i zonen år 2009 men deras områdesavgränsningar har ändrats. En del av objekten från år 1993 har sammanförts till större helheter. En avgränsning från år 1993 var å andra sidan större än det objekt som nu definieras som värdefullt objekt av riksintresse. Objekten beskrivs i samband med byggda kulturmiljöer av riksintresse. Kulla gård och Tessjö ås kulturlandskap, närmaste avståndet cirka fem kilometer. Objektet bekrivs i samband med byggda kulturmiljöer av riksintresse. Områdesavgränsningen från år 1993 är betydligt vidsträcktare. Med kulturlandskap avses landskapstyper som uppstått till följd av traditionell markanvändning. De indelas i två typer: byggda områden och obyggda biotoper. Biotoperna är naturtyper som formats av traditionell betesgång, slåtter och svedjebränning. Kulturlandskapens värden påverkas av kontinuiteten i den traditionella markanvändningen, områdets flora och antalet områden som är hotade eller bör hållas under observation. Faktorer som höjer områdets värde är dess mångsidighet, utsträckning samt landskapliga och kulturhistoriska faktorer. Projektområdet ligger inte inom ett sådant kulturlandskap. Inom en radie på fem kilometer ligger fyra kulturlandskap. Det närmaste av dem ligger som närmast cirka 700 från projektområdets gräns. Objektet finns vid Pyttisgrenen av Kymmene älv, på dess vänstra sida. Det nästnärmsta objektet ligger på 1,5 kilometers avstånd från projektområdets gräns. De övriga kulturlandskapen ligger längre bort än de nyssnämnda.

20 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 15 (49) Bild 7. Landskaps- och kulturvärden 4.9 Planläggningssituation Landskapsplan Regionplanen för Kymmenedalen har ersatts av landskapsplaner (Landskapsplanen för Kymmenedalen; tätorter med omgivningar; Landskapsplanen för Kymmenedalen; landsbygds- och naturområden; Landskapsplanen för Östra Nyland). Miljöministeriet fastställde landskapsplanen för tätorter med omgivningar år 2008 och landskapsplanen för landsbygds- och naturområden år Kymmenedalens energilandskapsplan fastställdes av landskapsfullmäktige och är för närvarande hos miljöministeriet för fastställelse. I de fastställda landskapsplanerna har flera frågor gällande områdesanvändningen i anslutning till temahelheten lösts, bland annat har anvisats områden vid havsstranden och havsområden vilka är lämpliga för vindkraftsproduktion samt i hela landskapet områden för torvtäkt, energiförsörjning och energiöverföringsförbindelser. Kymmenedalens energilandskapsplan har som syfte att komplettera landskapsplanen på det sätt som förutsätts i de riksomfattande målen för områdesanvändning och sålunda i områdesanvändningen trygga behoven av energiförsörjning på riksnivå och främja möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor samt att i

21 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 16 (49) landskapsplaneringen i Kymmenedalen anvisa de områden som är bäst lämpade för utnyttjande av vindkraft. Pörtnor planläggningsområde är beläget i ett område för placering av vindkraft (tv1) av intresse på landskapsnivå vilket har anvisats i energilandskapsplanen. Enligt planbestämmelsen ska vid planeringen av tv-områden begäras utlåtande av försvarsmakten och göras en konsekvensbedömning av trafiksäkerheten. Strävan bör också vara att förebygga att vindkraftsproduktionen orsakar negativa konsekvenser för de specifika egenskaperna i områdena. Sådan bygginskränkning som avses i MBL 33 är i kraft i tv-områdena. De norra delarna av Pörtnor planläggningsområde ingår i det lant- och skogsbruksdominerade (M) område som anvisats i Landskapsplanen för Kymmenedalen, tätorter med omgivningar. Med denna beteckning anvisas områden avsedda för jord- och skogsbruk, som utan att skada områdets huvudsakliga användningsändamål och karaktär kan användas även för andra ändamål, som för glesbebyggelse och friluftsliv och utfärder som tillåts inom gränserna för allemansrätten. I landskapsplanen tätorter med omgivningar anvisas en riktgivande dragning av en motorväg eller motortrafikled längs planområdets norra gräns. Ytterligare har en beteckning (vt/kt) för riks- och stamvägar anvisats norr om området, samt en ellinje på vilken anvisas kraftledningar på 400 kv och 110 kv. För vartdera området gäller sådan bygginskränkning som avses i 33 i MBL. I södra delen av planområdet har en fornlämning av riksintresse (789) anvisats i landskapsplanen för landsbygds- och naturområden. Fornlämningar är objekt om är skyddade med stöd av fornminneslagen (295/1963). I landskapsplanen för landsbygds- och naturområden har i Pörtnor planområde anvisats ett område för turism och rekreation (mv, turkos linje). Med denna beteckning anvisas områden som är föremål för behov av utveckling av turismen över landskapsgränserna. Enligt planbestämmelser ska vid den närmare planeringen av området ses till att behoven av utvecklingen av turismen anpassas till områdets natur-, byggnadsarvs- och kulturvärden och att dessa tas tillvara. Ytterligare har i landskapsplanerna anvisats två områden i planområdets sydöstra del som antingen hör till nätverket Natura 2000 eller har förslagits för detta (FI /Kymmene älv och FI / Sandnäsfjärden-Tysviken). Med beteckningen anvisas områden som i enlighet med statsrådets beslut ska höra till programmet Natura 2000 eller komplettera detta. Bestämmelserna om beaktandet av områdenas skyddsvärden finns i NVL 65 och 66. Sydost om planområdet har i de ikraft varande landskapsplanerna ytterligare anvisats Stråka skogsområde (177) som är en betydande kulturmiljö av intresse på landskapsnivå eller viktig med tanke på värnandet av landskapet (ma). De landskapsområden som anvisats vara av intresse på landskapsnivå följer inventeringen av kulturlandskap i Kymmenedalen / Kymmenedalens förbund Öster och sydost om planområdet har anvisats ett område av riksintresse för kulturmiljön i Kymmenedalen (149) eller viktigt med tanke på värnandet av landskapet (ma). Med beteckningen har anvisats kulturhistoriska miljöer av riksintresse (Byggda kulturmiljöer, Museiverkets publikation 16/1993) och värdefulla landskapsområden av

22 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 17 (49) riksintresse (MM betänkande 66/1992). För båda ma-beteckningarna gäller följande planbestämmelse: Vid den mera detaljerade planeringen av området ska beaktas att kulturmiljöns särdrag värnas och att de betecknade landskaps- och kulturvärdena bevaras. Vid den mera detaljerade planeringen ska kraven från markanvändningen och landskaps- och naturvärdena anpassas till varandra. Väster om planområdet på över en kilometers avstånd har ett naturskyddsområde (SL) anvisat i landskapsplanen tätorter med omgivningar. På områden som anvisats som skyddsområden får inte sådana åtgärder planeras, som äventyrar eller försämrar de natur- eller miljövärden, på grund av vilka området har gjorts till naturskyddsområde eller målet är att ett sådant ska bildas Generalplan Bild 8. Utdrag ur Kymmenedalens energilandskapsplan. I bakgrunden till landskapsplanen syns landskapsplanen för tätorter med omgivningar samt landskapsplanen för landsbygds- och naturområden. Pörtnor planområde är riktgivande markerat med en blå linje. I planområdets nordöstra del är delgeneralplanen för Pyttis kyrkby i kraft. Planen godkändes i Pyttis fullmäktige Planområdet är i dessa delar betecknat som

23 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 18 (49) jord- och skogsbruksdominerat område (M). Med planbeteckningen anvisas områden som huvudsakligen är ämnade för utövande av jord- och skogsbruk, men där byggnation av glesbebyggelsekaraktär tillåts. Delgeneralplanen för Pyttis kustområde och skärgård ( miljöcentralen), finns aningen under en kilometer söder om planområdet Detaljplan Bild 9. Utdrag ur delgeneralplanen för Pyttis kyrkby ( ). Pörtnor planområde anvisat på bilden ungefärligen med blå linje (vänstra kanten Pörtnor planområde överlappar delvis delgeneralplanen för kyrkbyn. Det finns inga ikraft varande detaljplaner på planområdet och inga aktualiserade detaljplaneprojekt. De detaljplanerade områden som ligger närmast planområdet finns i Pyttis kyrkby.

24 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 19 (49) Bild 10. Fastställda detaljplaner i närheten av planområdet ( SYKE, ELYcentralerna 2012) Övriga planer och beslut Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland har beslutat (Dnr KASELY/9/07.04/2012) att en miljökonsekvensbedömning av Taaleritehdas Oy:s vindkraftsprojekt i Pörtnor ska utarbetas. Projektet förutsätter inte sådant miljökonsekvensbedömningsförfarande som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning De riksomfattande målen för områdesanvändning (VAT) De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut , de justerade målen vann laga kraft ) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur de riksomfattande målen för områdesanvändningens perspektiv. För generalplanerna för vindkraftverk i Pyttis gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning: En fungerande områdesstruktur: o Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas.

25 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 20 (49) En sammanhållen samhällsstruktur och kvalitet i livsmiljön: o Vid områdesanvändningen ska energisparande åtgärder samt betingelser för att använda förnybara energikällor främjas. Målen för kultur- och naturarvet, rekreationsanvändning och naturresurser i delgeneralplanen som ska utarbetas: o o Vid områdesanvändningen ska även behovet av skydd och användning av grund- och ytvatten beaktas. Vid områdesanvändningen ska säkras att kulturmiljöer och naturarv av riksintresse bevaras. De av myndigheterna utförda inventeringarna av riksintresse*) används som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. *) Med dessa avses inventeringar av kulturmiljöer och naturarv av riksintresse vilka är baserade på en tillräckligt omfattande beredning. Det handlar om följande inventeringar: Värdefulla landskapsområden av riksintresse (Miljöministeriet, avdelningen för naturskydd, betänkande 66/1992), Byggda kulturmiljöer av riksintresse (Museiverket 2009) och Förhistoriska skyddsområden av riksintresse (Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, meddelanden 3/1983). Fungerande kontaktnätverk och energiförsörjning: o I områdesanvändningen tryggas behoven av energiförsörjning på riksnivå och främjas möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor. o I planeringen på landskapsnivå ska anvisas och i annan områdesanvändningsplacering ska beaktas kraftledningssträckningar som har betydelse på riksnivå, så att förutsättningarna för deras byggande bevaras. o Befintliga kraftledningssträckningar ska i första hand utnyttjas för de nya kraftledningssträckningarna. o Vindkraftverken ska i första hand placeras så att de bildar enheter som består av flera vindkraft. o Vid områdesplaneringen ska med tanke på kontakt- och energinäten beaktas riskerna för extrema klimatfenomen och översvämningar, markanvändningen i omgivningen och behovet av att utveckla den samt näromgivningen, särskilt bebyggelsen, värdefulla naturobjekt och -områden samt landskapets särdrag. o I områdesanvändningen ska militärflygets behov tryggas.

26 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 21 (49) 5 Planläggningens mål 5.1 Målen för utnyttjande av förnybara energiformer Målet för vindkraftverksplanläggningen i Pyttis kommun är att främja de klimatpolitiska mål som Finland har förbundit sig till. Målet är att höja andelen förnybar energi av energiförbrukningen och öka produktionen av förnybar energi. Enligt de långsiktiga målen för arbets- och näringsministeriets klimat- och energistrategi strävar man genom att anlägga vindparker till stora, sammanhållna vindkraftsområden. 5.2 Mål på landskapsnivå Parallellt med Kymmenedalens energilandskapsplan har utarbetats Kymmenedalens klimat- och energistrategi I energilandskapsplanen och klimat- och energistrategin har linjer dragits upp för en ökning av vindkraften. Strategin för Kymmenedalen förverkligar den nationella klimat- och energistrategin med beaktande av utgångspunkterna i landskapet samt. dess särdrag och styrkor Kymmenedalens klimat- och energistrategi omfattar en vision, funktionella mål och uppgifter för Kymmenedalen med hjälp av vilka energiproduktionen utvecklas, energikonsumtionen minskas, andelen förnybar energi ökas, energisparande åtgärder beaktas samt beredskap skapas för att hantera effekterna av klimatförändringen. Visionen i Kymmenedalens klimat- och energistrategi är att man år 2020 ska ha en stark och gemensam vilja att utveckla områdets ekoeffektivitet i Kymmenedalen. Invånarna, kommunerna och andra organisationen fungerar ansvarsfullt och förverkligar uppgifter enligt klimat- och energistrategin i sin egen verksamhet. Förnybara naturresurser utnyttjas effektivt och hållbart. Nya arbetsplatser och affärsverksamhet i branschen finns i området. Kymmenedalen är ett kompetensoch föregångslandskap i hållbar utveckling. Strategin fastställdes av Kymmenedalens landskapsfullmäktige Pyttis kommuns mål Vindkraftsplanläggningen har inletts på kommunens initiativ. Syftet med generalplaneringen för vindkraftverk i Pyttis är att definiera och anvisa lämpliga områden för vindkraft och göra det möjligt att förverkliga vindkraftverk samt anpassa vindkraftsverksamheten till den övriga markanvändningen i områdena. Pörtnorområdet har i Kymmenedalens energilandskapsplan anvisats för vindkraftsproduktion. Utgående från uppgifter i Finlands Vindatlas (2012) har vindförhållandena i området bedömts vara gynnsamma för vindkraftsproduktion. Pörtnorområdet är tillräckligt stort och enhetligt och ligger gynnsamt med tanke på bebyggelsen. Målet för generalplanen är att möjliggöra förverkligandet av den planerade vindkraftsparken och samtidigt beakta särdragen i naturmiljön, andra behov av markanvändning i området samt mål om preciseras under planeringsprocessen. Utöver miljösynpunkter fästs i planeringen uppmärksamhet vid kostnaderna för byggandet av vindkraftverken och deras produktionskapacitet för att den förverkligade vindparken ska bli lönsam.

27 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 22 (49) 6 Planen för vindkraftsparken 6.1 Placeringen av vindkraftverken Enligt den plan som utarbetats för Pörtnorområdet kan 9 vindkraftverk placeras på området. Vindparken kommer utöver vindkraftverken att omfatta också byggnads- och servicevägar samt jordkablar som förenar alla kraftverken. Vid planeringen av vindkraftverkens placering har uppgifter från vindmätning, naturförhållanden, terrängformer, byggd miljö och fornlämningar i området utnyttjats. Vid planeringen har utredningar och inventeringar som gjorts med tanke på planläggningen utnyttjats liksom också annat befintligt material. Värdefulla objekt i planområdet har lämnats utanför byggandet. Vid placeringen av vindkraftverken har också fästs uppmärksamhet vid minimeringen av bullereffekterna. Vid placeringen av vindkraftverken i vindparken har Trafikverkets anvisning (8/2012) gällande kravet på avstånd från riksvägen (riksväg 7 samt den motorväg eller motortrafikled som betecknats i landskapsplanerna Tätorter med omgivningar och Landsbygds- och naturområden). Rekommendationen är enligt Trafikverkets anvisning att ett vindkraftverk bör stå på 300 meters avstånd från en landsväg (mittlinjen). Bild 11. Preliminär placering av vindkraftverken och de nya vägarna i Pörtnor vindparksområde.

28 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 23 (49) 6.2 Konstruktionerna i vindkraftsparken Ett vindkraftverk består av ett torn som förankras i fundamentet, en rotor med rotorblad och ett maskinrum. Vindkraftverkens navhöjd är högst cirka 140 meter och rotorns diameter är högst 130 meter. Den sannolikaste tornhöjden är 141 meter och för rotorns diameter 117 meter. Rotorbladens längd skulle då vara 59 meter och vindkraftverkets krönhöjd cirka 200 meter. I modeller och utredningar som gjorts i samband med planläggningen har sannolika kraftverkstyper använts. Kraftverkens enhetseffekt är 2,4-3 MW. Den tornkonstruktion som används i Pörtnorområdet är en cylinderkonstruktion. Tornen är antingen av betong, stål eller så kallade hybridtorn med nedre delen av betong och den övre av stål. I byggskedet används lyftkranar när vindkraftverken monteras upp. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena och utöver detta röjs all vegetation bort på ett mindre område och jämnas för att hålla för tung trafik. Storleken på områdena som behövs påverkas av kraftverkstypen. Olika tillverkare har olika krav på områden som behövs för lyftningen. I projektet kan delvis utnyttjas befintliga skogsvägar men också byggande av nya servicevägar förutsätts. De befintliga vägarnas bärkraft måste delvis förbättras och körbanan breddas för att passa de tunga specialtransporterna under byggtiden. Minimibredden på körbanan som krävs för transporten av kraftverkskomponenterna och monteringsutrustningen är cirka 4,5 6 meter och vägområdets totala bred blir då cirka meter. Vid brantare kurvor måste skog röjas på ett bredare område än detta för transporten av rotorbladen (kombinationens längd ca 70 m). Vindkraftsparkens eldistribution sker via jordkablar som i första hand läggs ner intill vägarna som byggs eller förbättras. Anslutningspunkten finns vid den elstation som ska byggas för anslutning till Fingrid Abp:s 110 kv kraftledning.

29 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 24 (49) Bild 12. Anslutning av Pörtnor vindkraftpark till vägnätet.

30 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 25 (49) 7 Generalplanens konsekvenser 7.1 Utredningar I samband med generalplaneringen av vindkraft i Pyttis har gjorts en naturinventering (Luontoselvitys Kotkansiipi 2012) som täcker: Fågelinventeringar; det häckande fågelbeståndet, eventuella födo- och rastområden Inventeringar av flora och naturtyper Inventering av förekomstområden för flygekorre Fladdermusinventering Traninventering i anslutning till generalplanen för vindkraft i Pyttis Päiväpetolintujen ja kurkien muutto Pyhtäällä syksyllä 2012, Tutkimusraportti. (dagrovfåglars och tranornas flyttning hösten 2012) Ytterligare har i samband med planeringen utarbetats (FCG ): en så kallad nej-analys, där områden som inte lämpar sig för vindkraftsbyggnation definieras. Preliminära layout-planer för vindparkerna (preliminär placering av vindkraftverken, vägarna och eldistributionskonstruktionerna) Landskapsinventering Synlighetsanalys Visualiseringsbilder Modelleringar för buller- och skuggningseffekter I planläggningen utnyttjas också befintliga utredningar/inventeringar och annat material. Beredningsmaterialet för Kymmenedalens energilandskapsplan omfattar bl.a. följande material: Vindkraftsutredningen 2010 och en uppskattning av fågelbeståndet Vindkraftsområden Planbeskrivning Klimat- och energistrategi Konsekvensbedömning Motivering till avgränsningarna - vindkraftsområden Övriga utredningar och material som gäller området: Kymmenedalens förbund Kymmenedalens landskapsplan; landsbygd och natur. Statens miljöförvaltning. Miljö- och geodatatjänsten OIVA. Museiverket Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Vindatlas. Inventeringar på landskapsnivå (Museiverket)

31 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 26 (49) 7.2 Allmänt om konsekvensbedömning I samband med utarbetandet av generalplanen görs en bedömning av generalplanens centrala konsekvenser i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. I markanvändnings- och bygglagen (MBL 9 ) sägs: En plan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenser av planen, utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område för vilket planen kan bedömas ha väsentliga konsekvenser. I samband med planläggningen ska också konsekvenserna i enlighet med 1 i markanvändnings- och byggförordningen (MBF) granskas för följande angelägenheter: o o o o o människornas levnadsförhållanden och livsmiljö, för jordmånen och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, växt- och djurarterna, naturens mångfald och naturresurserna, områdes- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin samt trafiken, stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Vid konsekvensbedömningen av Pörtnor generalplan för vindkraft granskas särskilt projektets konsekvenser för markanvändningen, människorna, naturen, landskapet, trafiken, radarsystemen samt med tanke på buller- och skuggningseffekterna. Konsekvensbedömningen för delgeneralplanen görs i form av en verbal sakkunnigbedömning och skrivs in som en del av planbeskrivningen. 7.3 Typiska konsekvenser av vindkraftverk Typiskt för vindkraftverkens miljökonsekvenser är de visuella konsekvenserna i landskapet, för fåglarna samt ljudet som driften medför. Också byggandet av kraftverken orsakar tillfälliga konsekvenser när fundamenten byggs och konstruktionerna monteras. Konsekvenserna är tidsmässigt kortvariga och orsakas främst av ljud från maskinerna och trafiken. Konsekvenserna som nedläggningen av kraftverken medför är jämförbara med byggskedet. 7.4 Konsekvenser för markanvändning, människornas levnadsförhållanden och näringar Pörtnor vindkraftspark är belägen i ett område som anvisats för vindkraftsproduktion i Kymmenedalens energilandskapsplan. Pörtnor vindkraftspark står inte i konflikt med planer eller planläggning som gäller området eller dess närområden. Ett mål har varit att minimera bullerkonsekvenserna för semesterbebyggelsen vid kusten väster om Pörtnorområdet genom att placera kraftverken tillräckligt långt från stranden. Vindkraftparken begränsar bostads- och semesterbyggnation i omedelbar närhet av området då sådan byggnation inte kan placeras på ett område där riktvärdena för buller överskrids. När vindkraftsparken förverkligas påverkar den sålunda också markanvändningen i fortsättningen. Det finns emellertid inga långsiktiga mål i landskapsplanen för markanvändning i Pörtnorområdet eller dess omedelbara närhet och bostads- eller semesterbyggnation har inte anvisats i generalplanerna. Pörtnor vindkraftspark ligger på ett område som är lämpligt för verksamheten. Planområdet i Pörtnor är obyggt och huvudsakligen skogsbruksområde och förverkligandet av vindparken utgör inga hinder för skogsbruksverksamheten med

32 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 27 (49) undantag av själva vindkraftverken. Det trädbestånd som ska fällas för att få rum för konstruktionerna är litet i förhållande till hela vindparksområdet. Utgångspunkten är att vindkraftsparken inte ska inhägnas. Vindkraftsparken hindrar inte att man rör sig på området eller använder det för rekreation som jakt och friluftsliv. Byggandet av vindparken ändrar dock på områdets karaktär. De som rör sig i området kan uppleva att vindkraftverken stör rekreationsbruket. Konsekvenserna för rekreationen och trivseln som kraftverken hör samman med personliga erfarenheter och känslor. Man kan uppleva det som störande att se och höra vindkraftverken och se deras skuggeffekter. Vindkraftverken har en sysselsättande effekt särskilt under byggskedet. Under drifttiden sysselsätter projektet närmast service- och övervakningspersonal. 7.5 Bullerkonsekvenser Buller är ljud som människan upplever som obehagligt eller störande eller som på annat sätt är skadligt för människans hälsa. Upplevelserna av buller är subjektiva och de beror utöver på ljudets egenskaper bland annat också på gränsen och platsen för exponering. Man försöker hålla kontroll över de skador som bullret orsakar genom krav och åtgärder som gäller uppkomsten, spridningen, bullernivån och exponeringen. Den centralaste bullerbekämpningsåtgärden är avståndet mellan vindkraftverket och en kontrollpunkt, som till exempel en bosättning. (Miljöministeriet 2012.) Ljudet från ett vindkraftverk kommer från rotorbladen och maskineriet. Ljudet från rotorbladen är mera betydande med tanke på skadeverkningarna. Ljudets styrka, frekvens och tidsmässiga variationer beror på antalet vindkraftverk, deras avstånd från kontrollpunkterna och vindhastigheten. (Miljöministeriet 2012.) Ljudet från vindkraftverken är sporadiskt beroende på bladens rotation och det innehåller också lågfrekventa ljud. Ljudet från ett vindkraftverk avviker sålunda från exempelvis det ljud som kommer från trafiken (Miljöministeriet 2012). Det ljud som är betecknande för ett vindkraftverk är (ett varierande brus ) uppkommer från det aerodynamiska ljudet från rotorbladet och när bladet passerar masten, då ljudet återkastas från tornet och luften som pressas mellan bladet och tornet ger upphov till ett nytt ljud. Också enskilda delar i maskineriet orsakar ljud, men det dämpas av bruset från rotorbladen. (Di Napoli 2007.) Buller orsakas under byggskedet bl.a. när vägarna och grunderna för kravtverken byggs. Den egentliga resningen av vindkraftverken är inte särskilt bullrig verksamhet och motsvarar bullret från normalt byggande och monteringsarbeten. Under byggnadsskedet orsakar eventuell sprängning mest buller. Bullret som sprids i omgivningarna är varierande till sin karaktär beroende på terrängens former, växtligheten och väderförhållandena, som exempelvis vindriktningen och styrkan samt temperaturen på olika höjder. En väsentlig faktor för hur ljudet hörs är nivån på bakgrundsljudet. Bakgrundsljudet orsakas bl.a. av trafiken, vinden (suset från själva vinden och trädens brus) och bruset från stranden. (Miljöministeriet 2012.) Bullerbekämpningen styrs i Finland av riktvärden för buller enligt Statsrådets beslut SRb 993/1992. (Tabell 1).

33 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 28 (49) Tabell 1. Allmänna riktvärden för medelljudnivåer från buller (SRb 993/1992) EFFEKT: Kl Kl Utomhus L Aeq L Aeq I bostadsområden, rekreationsområden i tätorter eller i deras omedelbara närhet och i områden med vårdinrättningar eller läroanstalter. I områden med fritidsbebyggelse, campingområden, rekreationsområden utanför tätorterna och i naturskyddsområden. 1) 2) 55 db 50 db 3) 4) 45 db 40 db Inomhus I bostadsrum, patientrum och inkvarteringsrum 35 db 30 db I undervisnings- och möteslokaliteter 35 db - I affärs- och kontorslokaliteter 45 db - 1) I nya områden är riktvärdet för buller nattetid dock 45 db. 2) Nattriktvärdet tillämpas inte i områden avsedda för läroanstalter. 3) Nattriktvärdet tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som under natten inte allmänt används för vistelse eller naturobservationer. 4) I områden med fritidsbebyggelse inom tätorterna kan dock riktvärdena för bostadsområden tillämpas. I miljöministeriets rapport Planering av vindkraftsutbyggnad (4/2012) rekommenderas att man ska beakta riktvärdena utomhus vid planeringen av vindkraftverk (Tabell 2). Riktvärdena för planeringen är ett hjälpmedel för riskhanteringen och planeringen. Riktvärdena för planeringen har getts i absoluta tal, eller med andra ord har bakgrundsljudnivån inte beaktats. Tabell 2. Riktvärden för utomhusbuller vid planering av byggandet av vindkraftverk (MM 4/2012) Tabell 2. Riktvärden för utomhusbuller vid planering av byggandet av Kl Kl vindkraftverk (MM 4/2012) Utomhus L Aeq L Aeq I bostadsområden, i områden med semesterbostäder i tätorter, i rekreationsområden 45 db 40 db i områden med semesterbostäder utanför tätorter, på campingområden, naturskyddsområden (nattriktvärdet tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som inte allmänt används för vistelse eller naturobservationer under natten) 40 db 35 db I övriga områden tillämpas inte tillämpas inte Det är viktigt att placera vindkraftverken tillräckligt långt från bosättningen och andra bullerkänsliga objekt för att minimera bullerkonsekvenserna från kraftverken. Bullret från vindkraftverkens driftstid har modellerats men programmet WindPRO. Modelleringen utgick från en så kallad verklig situation (real case). I modellen användes koefficienten 0,5 för markytans hårdhet. Koefficienten beaktar trädens och den övriga växtlighetens dämpande inverkan. I bullerkalkylen beaktades det totala antalet kraftverk, placeringen, navhöjden, rotorns diameter och den hypotetiska ljudnivån från vindkraftverket. Resultatet av modelleringen har åskådliggjorts med en karta över spridningen. Kartan visar kurvor för spridningen av bullrets medelljudnivå (35, 40 och 45 db(a)). I

34 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 29 (49) modelleringen har också ljudnivåerna i bullerkänsliga objekt i omgivningen kring vindkraftverket räknats ut separat. De känsliga objekt som beaktats i närheten av Pörtnor vindparksområde är bostadsbyggnader (A-G, N-O) och semesterbostäder (H-M, P-R). Riktvärdena för buller enligt Statsrådets beslut och miljöministeriets riktvärden för planering av utbyggnad av vindkraften underskrids i de känsliga objekten i närheten av Pörtnor vindkraftspark (Bild 13). Objekt G ligger inom området 40 db (miljöministeriets planeringsriktvärde för boende) men objekten kommer att ligga i området mellan riksväg 7 och motorvägen som ska byggas. Vindparken begränsar bostads- och semesterbyggandet i vindparksområdet och dess omedelbara närhet då sådan byggnation inte kan placeras på ett område där riktvärdena för buller överskrids. Ett bullerområde i närheten norr om Pörtnor vindkraftspark är i nuläget riksväg 7. Motorvägen som ska byggas norr om Pörtnor vindkraftspark kommer att öka bullret från trafiken. Bullernivåerna på vindparksområdet medför inga hälsorisker för dem som exempelvis idkar friluftsliv eller jakt i området. Bullret från vindkraftverken hindrar inte att området används, men bedömningen är att områdets rekreationsvärde kommer att försämras på grund av bullret. Upplevelsen att ljudet som vindkraftverken orsakar är störande är individuell.

35 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 30 (49) Bild 13. Resultaten av bullermodelleringen för Pörtnor vindkraftspark (9 vindkraftverk, navhöjd 141 m, rotorns diameter 117 m).

36 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 31 (49) 7.6 Konsekvenser av ljus och skugga De rörliga skuggorna eller blinkeffekten uppstår när solljuset faller bakom kraftverket och träffar de roterande bladen. Hur långt skuggan sträcks beror på vindkraftverkets storlek och placering samt solvinkeln. Blinkeffekten beror på väderförhållandena. I allmänhet uppfattas blinkandet endast under soliga dagar och vissa tider på dygnet. (Miljöministeriet 2012.) Gränsvärden eller rekommendationer för blinkeffekten har inte fastslagits för i Finland. I Danmark ska blinkandet i en så kallad verklig situation begränsas till tio timmar i året. I Sverige är motsvarande rekommendation åtta timmar per år och 30 minuter per dag. Skuggningseffekterna från vindkraftverken modellerades med programmet WindPRO. Modelleringen utgick från den så kallade verkliga situationen (real case). Modelleringen beaktar inte den täckande effekten från växtligheten, men däremot beaktar den höjdskillnaderna i terrängen. Modelleringen baserar sig på väderuppgifter som uppmätts i Helsingfors. Då det inte i Finland har fastställts bestämmelser eller riktvärden för skuggbildning och blinkeffekter har resultaten jämförts med andra länders rikt- och gränsvärden. Resultaten från skuggmodelleringen åskådliggörs med en karta. Skuggningseffektens omfattning (1, 8 och 20 timmar i året) framgår av kartan. I modelleringen har också effekterna för känsliga objekt i omgivningen kring vindkraftsparken räknats ut separat. Enligt modelleringen av skuggeffekterna utsträcks skuggningseffekterna från Pörtnor vindkraftspark (skuggningseffekten minst 8 timmar i året) som mest till ca 1,5 kilometers avstånd från det yttersta vindkraftverket (Bild 14). I objekt G överskrider skuggningseffekten 8 timmar per år. Objekt G har uppfattats vara en bostadsbyggnad. Objektet ligger mellan riksväg 7 och motorvägen som är under byggnad. Skuggningseffekten infaller i objekt G i oktober-februari mellan ungefär kl. 10 och 17 beroende på månad. I objekt G kommer skuggningseffekten från de fyra närmaste kraftverken, men alla fyra kraftverken orsakar inte skuggning samtidigt i objekt G. Som mest kan den sammantagna skuggningseffekten pågå cirka 1,5 timmar. Pörtnor vindkraftpark har inga betydande skuggningseffekter för fritidsbebyggelsen sydväst om vindkraftparken. Vindkraftparken ligger nordost om semesterbebyggelsen, vilket innebär att små skuggningseffekter skulle inträffa mycket tidigt på morgonen och inte på kvällen vid strandområdet, vilket vore mera kritiskt med tanke på semesterboendet.

37 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 32 (49) Bild 14. Skuggningseffekten från vindkraftverken (timmar per år) i Pörtnor vindkraftspark (9 vindkraftverk, navhöjd 141 m, rotorns diameter 117 m).

38 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 33 (49) 7.7 Konsekvenser för floran, faunan och naturvärdena Naturmiljön på det område som krävs för att bygga vindkraftverken blir byggd miljö. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena och utöver detta röjs all vegetation bort på ett mindre område och jämnas för att hålla för tung trafik. Utöver områdena där vindkraftverken byggs förändras naturmiljön också genom att behövliga vägar byggs. Delvis kan emellertid också befintliga vägar utnyttjas. Resultaten från naturinventeringarna har beaktats i planeringen av vindkraftsparken så att de preliminära platserna för kraftverken och vägarna är placerade på områden med generella naturvärden och värdefulla naturobjekt bevaras. Bedömningen är att Pörtnor vindkraftspark inte kommer att ha konsekvenser för Kalkorpibergen som är ett värdefullt område av riksintresse och livsmiljöer av intresse på lokal nivå (Kalkorpilunden, Prästgårdens Kalkorpiberg och den outdikade delen av Hjortronmossen). En bedömning av områdets fladdermuspotential har gjorts (Luontoselvitys Kotkansiipi, Luontoselvitys Metsänen 2012). En kompletterad inventering av fladdermöss görs sommaren 2013 och konskevensbedömningen kompletteras när inventeringen är färdig. 7.8 Konsekvenser för fågelbeståndet Vindkraftverksbyggandet kan medföra störningar och hinder för fåglarna samt att de dör i krockar med vindkraftverken och att deras livsmiljö förändras. De mest betydande av dessa konsekvenser är att vindkraftverken stör eller hindrar fåglarnas häckningsoch födosökningsområden, både när de flyger mellan områdena och vid flyttningen. Fåglar kan anpassa sig till nya förhållanden och hitta nya flygrutter, varvid de störande konsekvenserna minskar. Risken är liten att ett flertal fågelarter skulle krocka med vindkraftverken. Dödligheten på grund av krockar påverkas utom av placeringen av kraftverken och andra miljöbetingelser också betydligt av olika fågelarters krockbenägenhet. På dagen och vid goda väderförhållanden ser och hör fåglarna vindkraftverken bra och väjer för dem redan på långt avstånd. De stora dagrovfåglarna är krockbenägna arter. (Miljöministeriet 2012.) I samband med en naturinventering av Pörtnorområdet (våren 2012) observerades en tjäder vilken i planeringen har beaktats så att vindkraftverk eller vägar inte byggs i dess livsmiljö. En inventering av häckande fåglar har gjorts i området som en del av naturinventeringen, traninventeringen och inventeringen av dagrovfåglarnas och tranornas höstflyttning (Luontoselvitys Kotkansiipi 2012). Materialet kompletteras med observationer från fåglarnas vårflyttning år 2013, observationerna av fiskgjusarnas och havsörnarnas födosökningsrutter och en precisering av tjäderns spelplatser. Konsekvensbedömningen för planen kompletteras när utredningarna blivit klara. 7.9 Konsekvenser för trafiken De största konsekvenserna för trafiken uppstår under byggtiden. Under byggtiden ökar trafiken på riksväg 7 och från riksvägen till projektområdet längs Pörtnorvägen projektområdet (14529) och Kalkorpivägen. De exakta transportrutterna klarnar senare.

39 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 34 (49) Trafikökningen på riksväg 7 är så måttlig att dess konsekvenser för trafikfunktionerna och säkerheten är ringa. I korsningarna för de lokala vägar som går till projektområdet blir trafikvolymerna så pass små att de inte kalkyleras ha några betydande konsekvenser för trafikens funktionalitet i korsningarna. Då det i nuläget förekommer mycket lite trafik i anslutningarna kommer dock trafiken som tar av att försämra trafiken längs riksvägen och osmidigare samt säkerheten påverkas. Olägenheten är lindrig och kortvarig. De mest betydande konsekvenserna av byggandet för trafiken utgörs av transporterna till projektområdet under byggtiden. Specialtransporterna medför längs hela sin rutt betydande men kortvariga och förbigående olägenheter för trafiken. De olägenheter som specialtransporterna orsakar vägtrafiken är mycket beroende av transportrutten och -tidpunkten. De olägenheter som upplevs genom den tunga trafiken på vägarna i näromgivningarna som används av projektet (trafiksäkerhet, buller och damm) ökar under byggtiden, trots att de totala trafikvolymerna hålls rätt låga. Det finns ingen bosättning längs vägarna som går till området genom närområdet som skulle störas av trafiken till planområdet, med undantag av Utbyn vid Pörtnorvägen, där det finns enstaka bostadsbyggnader. Under vindkraftsparkens drifttid består trafiken endast av servicetrafik. Servicetrafiken är begränsad och kortvarig, varför den inte bedöms ha några väsentliga konsekvenser för trafikfunktionerna och -smidigheten och säkerheten, eller orsaka buller- eller dammolägenheter. Pörtnor ligger söder om dragningen för motorvägen E18. Säkerheten för vägtrafiken på den nya motorvägen tryggas genom att placera vindkraftverken på tillräckligt säkerhetsavstånd från motorvägen Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Konsekvenserna för landskapet uppstår genom förändringar i landskapets struktur, karaktär och kvalitet. De största konsekvenserna och som inverkar på längst avstånd gäller landskapsbilden. I vindparksprojekt uppstår direkta konsekvenser för landskapet utom av vindkraftverken också av tillhörande konstruktioner och nya vägar och vägar som ska förbättras. Också konsekvenserna under byggnadstiden räknas till lokala konsekvenser. Då vindkraftverken är så stora är de största miljökonsekvenserna visuella. Vindkraftverkens synlighet påverkas av deras utformning som höjden, konstruktionernas storlek och färgsättning. Tidpunkten för betraktandet, exempelvis årstiden, har också betydelse. Synligheten påverkas för ögonblicket av luftens klarhet och ljusförhållandena (Miljöministeriet 2006). I miljöministeriets anvisningar (2006) konstateras följande om vindkraftverkens synlighet: Generaliserat kan konstateras att man vid klar och blåsigt väder med blotta ögat kan urskilja ett vindkraftverks rotorblad på 5-10 kilometers avstånd, då den roterande rörelsen ännu betonar synligheten På kilometers radie kan man inte mera urskilja rotorbladen med blotta ögat. Karaktären för vindkraftverkens konsekvenser hör samman med kraftverkens storlek: ett vindkraftverk är en väldig måttstock, med vilken alla element i landskapet runtomkring jämförs. Det kan inträffa ändringar i hierarkin i landskapet runtomkring. Konsekvenserna för landskapet blir problematiska, då ett vindkraftverk börja dominera

40 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 35 (49) Synlighetsanalys landskapet eller viktiga enskilda element i landskapet (som t.ex. kyrktorn eller småskaliga kulturmiljöer). Värdefulla särdrag i kulturlandskapet kan gå omintet och den historiska stämningen i landskapet försvinna i och med att vindparker byggs. Å andra sidan kan en övervägd placering av kraftverken där landskapets särdrag beaktas till och med bli ett mervärde för landskapet (Miljöministeriet 2006). Betydelsen av konsekvenserna för landskapet beror bland annat på hur mycket vindkraftverken dominerar i landskapsbilden eller hur betydelsefulla enskilda element är. Konsekvenserna är också större om landskapet är värdefullt och känsligt för byggande. Konsekvensernas omfattning påverkas också bland annat av antalet kraftverk och landskapets egenskaper, som skuggområden som bildas av terrängen, växtligheten och olika byggnader. Vindkraftverken i Pörtnor är placerade på ett lite högre område än de omgivande områdena, vilket vindkraftverken i teorin borde synas rätt långt i området. Genom att områdena runtomkring är täckta med växtlighet och terrängen kuperad bildas ändå klara sikthinder för kraftverkens synlighet. I en vältäckt miljö kan man upptäcka kraftverken mycket lokalt och synlighetssektorerna är smala och lokala. De mest betydande och tydligaste konsekvenserna gäller emellertid för de områden där man tydligt ser vindkraftverken enligt synlighetsanalysen. Vindkraftverken syns bäst från öppna områden i vindkraftparkens närområden. Synlighetsanalysen är en kalkylmodell över kraftverkens synlighet. I modelleringen har navhöjden använts som högsta punkt och vingen har således inte beaktats i kalkylen. I verkligheten kan kraftverken synas vid goda väderförhållanden också längre bort ifrån vindkraftparken än resultaten från synlighetsanalysen visar. Med ökat avstånd försvagas kraftverkens synlighet och deras dominans i landskapet minskar. Den färg som har etablerats för vindkraftverken är en gråvit nyans som har konstaterats lämpa sig bäst för olika ljus- och väderförhållanden. Kraftverken syns oftast mot en ljus bakgrund och den gråaktiga färgen jämnar då ut kontrasterna (Miljöministeriet 2006). Man kan också med hjälp av siktområdesanalysen göra en grov uppskattning av flyghinderljusens synlighet. Flyghinderljusen placeras uppe på tornen, och således följer deras synlighet tornets siktområde och representerar sålunda också kalkylresultatet.

41 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 36 (49) Bild 15. Siktområdesanalys för Pörtnor vindkraftspark (9 kraftverk, navhöjd 141 m). Färgen beskriver hur många kraftverk som syns vid var och en punkt.

42 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 37 (49) Fotomontage Vindkraftparkens visuella konsekvenser har också beskrivits med hjälp av fotomontage. Punkterna där fotomontagen gjorts finns utmärkta på kartan. Bild 16. Punkterna där visualiseringsbilderna tagits och deras numrering.

43 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 38 (49) Bild 17. Fotomontage nr 2 Avståndet till närmaste kraftverk är ca 1500 meter. Bild 18. Fotomontage nr 3. Avståndet till närmaste kraftverk är ca 700 meter.

44 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 39 (49) Bild 19. Fotomontage nr 5. Avståndet till närmaste kraftverk är ca 4900 meter. Pörtnor vindkraftverk (9 st) står till vänster och Stråka vindkraftverk(6 st) till höger. Bild 20. Fotomontage nr 14. Avståndet till närmaste kraftverk är ca 6800 meter. I verkligheten blir kraftverken bakom trädbeståndet och syns knappast alls.