Generalplaner för vindkraft i Pyttis, Mustakorpi

Transkript

1 S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A PYTTIS KOMMUN Generalplaner för vindkraft i Pyttis, Planbeskrivning FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P184-P18488

2 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 1 (80) Innehållsförteckning 1 Inledning Planområdets läge Skeden i planering och beslutsfattande Nuläget i planområdet och utgångspunkterna för planläggningen Allmän beskrivning Befolkning Service Markägoförhållanden Tekniskt nätverk Trafik Naturmiljö Allmänt Berggrund och jordmån Grund- och ytvatten Flora Fauna Häckningsfåglar Flyttfåglar Arter som är hotade, missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor II och IV Värdefulla naturobjekt Landskaps- och kulturmiljö Allmänt Värdefulla landskapsområden av riksintresse Landskapsvärden på landskapsnivå Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 1993) Kulturlandskap Fornlämningar Planläggningssituation Landskapsplan Generalplan Detaljplan De riksomfattande målen för områdesanvändning (VAT) Planläggningens syften Målen för utnyttjande av förnybara energiformer Mål på landskapsnivå Pyttis kommuns mål Planen för vindkraftsparken... 27

3 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 2 (80) 6.1 Placeringen av vindkraftverken Konstruktionerna i vindkraftsparken Generalplanens konsekvenser Utredningar Allmänt om konsekvensbedömning Konsekvenser för markanvändningen, människors levnadsförhållanden och näringar Bullerkonsekvenser Bullermodellering i planförslagsskedet Utgångsuppgifter och metoder Modellering av lågfrekvent buller Skuggeffekter Bullermodelleringens resultat Skuggningsmodelleringens resultat Konsekvenser för floran, faunan och naturvärdena Konsekvenser för fågelbeståndet Konsekvenser för Natura 2000-nätverket Konsekvenser för Heinlax Naturaområde Konsekvenser för naturtyper och arter som ingår i habitatdirektivet Konsekvenser för arter som ingår i fågeldirektivets bilaga I och för flyttfåglar som förekommer på området Konsekvenser för Valkmusa Natura-område Konsekvenser för nätverket av Naturaområden Jämförelse av alternativ Osäkerhetsfaktorer Sammanlagda konsekvenser med övriga projekt Fiskgjusens kollisionsrisk och konsekvenserna för populationen Metoder för att lindra konsekvenserna Uppföljning Konsekvenser Konsekvenser för trafiken Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Synlighetsanalys Landskap och visualiseringsbilder Fotomontage Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Konsekvenser för luftövervakningens radaranläggningar Konsekvenser för säkerheten i luftfartstrafiken Konsekvenser för säkerheten Planeringsskeden samt förfarande för deltagande och bedömning Startskedet... 73

4 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 3 (80) 8.2 Planutkast Planförslag Avgöranden, beteckningar och bestämmelser i generalplanen Planens centrala innehåll Beteckningar för områdenas användningsändamål Delområdesbeteckningar Objekts- och linjebeteckningar Allmänna bestämmelser Generalplanens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen och innehållskraven för landskapsplanen och generalplanen Planen i förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen Förhållande till landskapsplanen Förhållande till generalplanens krav Innehållskrav för generalplaner Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft Genomförande av generalplanen Bilagor: Program för deltagande och bedömning Natura-bedömning 2015 Modellering av buller- och skuggningseffekter (WindPro) Illustrationer och analys av synlighetsområde 2015 Bemötanden till utlåtanden och åsikter om planutkastet Separata handlingar och bakgrundsmaterial: Behovsprövning av Natura-bedömning 2014 Landskapsutredning. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Bedömning av sammanlagda konsekvenser. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy arkeologisk inventering Kulttuuriympäristöpalvelut Heiskanen & Luoto Oy. Bedömning av kollisionskonsekvenser för kungsörn som flyttar på hösten. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Kompletterande fladdermusutredning, granskning av tjäderns spelplatser, uppföljning av havsörnens och fiskgjusens flyttstråk. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Naturutredning för Pyttis generalplan för vindkraft Luontoselvitys Kotkansiipi, Petri Parkko, Utredning om tranor för generalplanen för vindkraft i Pyttis Luontoselvitys Kotkansiipi, Mikko Hannonen ja Petri Parkko Dagrovfåglars och tranornas flyttning i Pyttis hösten 2012, Forskningsrapport. Luontoselvitys Kotkansiipi, Tero Ilomäki och Petri Parkko Bedömning av fladdermuspotentialen i området för generalplanen för vindkraft i Pyttis Luontoselvitys Kotkansiipi, Luontoselvitys Metsänen, Timo Metsänen Källor och annat bakgrundsmaterial:

5 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 4 (80) Di Napoli, C. (2007). Tuulivoimaloiden melun syntytavat ja leviäminen. Suomen ympäristö,4/2007. Ympäristöministeriö. FCG Suunnittelu ja Tekniikka Oy (2014): Iin Isokankaan tuulivoimapuisto, ympäristöselvitykset. Granér, A., Lindberg, N. & Bernhold, A. 2011: Migrating birds and the effect of an onshore wind farm. Poster. Conference on Wind energy and Wildlife impacts, , Trondheim, Norway. Kymenlaakson liitto (2012a). Kymenlaakson maakuntakaava. Energiamaakuntakaavaehdotus. Kymenlaakson liitto (2012b). Kymenlaakson energiamaakuntakaava. Tuulivoimaloiden alueet Kymenlaakson energiamaakuntakaavassa. Tuulivoima-alueiden rajausten perustelut. Kaavaehdotus Kymenlaakson liitto (2011). Kymenlaakson ilmasto- ja energiastrategia A:48 Kymenlaakson liiton julkaisu Kymenlaakson liitto (2009). Kymenlaakson maakuntakaava. Maaseutu ja luonto. Kymenlaakson liitto (2006). Kymenlaakson maakuntakaava. Taajamat ja niiden ympäristöt Liikennevirasto (2012). Liikenneviraston ohjeita 8/2012. Tuulivoimalaohje. Ohje tuulivoimalan rakentamisesta liikenneväylien läheisyyteen. Liikennevirasto (2011a). Liikennemääräkartta 2011, Kaakkois-Suomi. Liikennevirasto (2011b). Raskaan liikenteen liikennemääräkartta 2011, Kaakkois-Suomi.Maanmittauslaitos (2012). Maastotietokanta. Ladattu Museovirasto (2009). Valtakunnallisesti merkittävät rakennetut kulttuuriympäristöt RKY. Pyhtään kunta (2012). Pyhtään kunnan Internetsivut. < Haettu Saurola, P. (2014): Suomen sääkset Linnut-vuosikirja s Suomen Sääksisäätiö (2015): suositus sääksen pesäpaikkojen huomioon ottamiseksi tuulipuistojen suunnittelutyössä: Työ- ja elinkeinoministeriö (2010). Tiedote Hallitukselta esitys uusiutuvan energian syöttötariffeista. VTT (2012). Suomen tuulivoimatilastot. < ) VTT (2011). Tuulivoimaloiden vaikutus valvontasensoreihin. Loppuraportti Versio 1.0 Ympäristöministeriö (2012). Tuulivoimarakentamisen suunnittelu. Rakennetun ympäristön osasto. Ympäristöhallinnon ohjeita 4/2012. Ympäristöministeriö (2006). Tuulivoimalat ja maisema. Alueidenkäytön osasto. Suomen Ympäristö 5/2006.

6 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 5 (80) 1 Inledning Vid sitt möte ( 287) fattade Pyttis kommunstyrelse beslut om generalplaneringen av vindkraft i Pyttis. generalplan för vindkraft är en del av Pyttis kommuns generalplanering för vindkraft, som i beredningsskedet omfattade 5 separata vindkraftsplaner. Till förslagsskedet framskred tre vindkraftsområden. Generalplaneringen av vindkraft ingår i Pyttis kommuns planläggningsöversikt generalplan för vindkraft utarbetas så att den kan utnyttjas som grund för beviljande av bygglov för vindparkerna i enlighet med generalplanen (MBL 77 a ). Tuuliwatti Oy planerar en vindkraftspark i området. Parken består av åtta vindkraftverk. För utarbetandet av generalplanen för vindkraft i svarar Pyttis kommun och som konsult fungerar FCG Design och planering Ab: Petri Tuormala (ARK, YKS-415), Lauri Solin (DI, YKS-402) och Emmi Sihvonen (DI, YKS-491). Planläggningen styrs från Pyttis kommuns sida av kommuningenjör Pirjo Kopra.

7 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 6 (80) 2 Planområdets läge Planeringsområdet finns i Pyttis kommun, som närmast på cirka 2,5 kilometers avstånd norrut från riksväg 7. Området ligger på cirka 3 kilometers avstånd från Broby, mellan Skogsbyn och Kotka. Planområdet ligger drygt två kilometer från Huutjärvi by i sydväst, cirka 2,5 kilometer från Kvarnby i väst och cirka 1,5 kilometer från Skogsbyn i nordväst. I öst angränsar planområdet till Kotka kommungräns. Avståndet till Pihkoo, som ligger i Kotkaområdet, är cirka tre kilometer. Pyttis centrumtätort ligger cirka 12 kilometer västerut och Kotkaön cirka 7 kilometer sydost från planområde. Planeringsområdet ligger på högst cirka tre kilometers avstånd från kusten (Heinlax). Bild 1. Generalplanen för vindkraftspark riktgivande avgränsad med blå linje. Planeringsområdet ligger på ett område som enligt Kymmenedalens energilandskapsplan lämpar sig för vindkraftsproduktion. Kymmenedalens energilandskapsplan godkändes av landskapsfullmäktige och fastställdes av miljöministeriet

8 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 7 (80) 3 Skeden i planering och beslutsfattande Beslut om inledande av generalplanering för vindkraft: kommunstyrelsen ( 287) Anhängiggörandet av planen tillkännagjort: Programmet för deltagande och bedömning till påseende: Möte med allmänheten: Myndighetssamråd i startskedet hölls Arbetskonferens med myndigheterna: Generalplaneutkastet i Pyttis kommunstyrelse: Generalplaneutkastet framlagt: Utkast till generalplan framlagt: Förslag till generalplan framlagt: Generalplanen godkänns 4 Nuläget i planområdet och utgångspunkterna för planläggningen 4.1 Allmän beskrivning Planeringsområdet ligger på ett obyggt skogsdominerat område som främst används för skogsbruk. På området finns dessutom ett stort torvproduktionsområde samt några åkrar. På den södra sidan av planområdet finns en jaktstuga (Lantmäteriverket 2012). På planområdets sydöstra sida, på Kotkaområdet, finns Heinsuo avfallsstation samt marktäktsområden. Bild 2. Flygbild över planområde.

9 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 8 (80) 4.2 Befolkning Enligt Lantmäteriverkets (2012) terrängdatabas finns det en bostadsbyggnad på planeringsområdet i planområdets södra del, på den sydvästra sidan av Valkianjärvi myr. Den fasta bosättningen i planområdets näromgivning har koncentrerats längs riksväg 7, som går i öst-västlig riktning på den södra sidan av området, till Kvarnby och Pihkoo på Kotkasidan. Semesterbosättningen i planområdets näromgivning koncentreras till Kvarnby och till kusten. 4.3 Service Bild 3. Fast och semesterbebyggelse i näromgivningarna till planområde. Den blå punkten i södra delen av området anger jaktstugan. I Broby och Huutjärvi på den södra sidan av planområdet finns bl.a. K-affär, Sale, post, Huutjärvi lågstadieskola samt dagvårdsservice. På området finns även mycket annan service såsom gymnastiksal och bibliotek. (Pyttis kommun 2012). 4.4 Markägoförhållanden 4.5 Tekniskt nätverk Planområdet är huvudsakligen i privat ägo. Vindkraftsaktören (Tuuliwatti Oy) svarar för arrendeavtalen med markägarna. På den norra sidan av planområdet finns en 110 kv:s kraftledning som hör till stamnätet. Öster om planområdet, på Kotkaområdet, finns en 400 kv:s kraftledning som hör till stamnätet.

10 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 9 (80) 4.6 Trafik Stommen i områdets trafiknät bildas av E18-motorvägen och den gamla riksväg 7 som går i riktning med kusten på planområdets södra sida. Efter byggandet av motorvägen blir den gamla rv 7 en parallellväg som förmedlar lokal trafik. Suolinnavägen genomskär de södra delarna av planområdet i syd-nordlig riktning och förgrenas österut på Kotka stads sida, där vägen förenas med Heinsuontie som går i syd-nordlig riktning på den sydöstra sidan av planområdet. Till planområdet kommer man via vägen och Kaidansuovägen från områdets sydvästra delar, via Birilisvägen och Petersstigen från områdets västra sida och via Suolinnavägen från söder. På planområdet finns dessutom flera skogsbilvägar. På den södra sidan av planområdet planeras en ny huvudbana i öst-västlig riktning som är av både riks-, landskaps- och regionalt intresse och som anvisas i landskapsplanen. Dygnstrafiken i medeltal längs riksväg 7 norr om projektområdet var år 2011 cirka motorfordon (Trafikverket 2011a). Antalet tunga motorfordon på riksväg 7 var i medeltal cirka fordon år 2011 (Trafikverket 2011b). Bild 4. Trafikvolymerna i planområdets näromgivningar år 2011 (mörkblå linje). Trafikvolymen beskrivs genom dygnstrafiken i medeltal per år och enheten är fordon/dygn. (Trafikverket 2011a)

11 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 10 (80) Bild 5. Årsmedeltalet för tung trafik på riks-, stam-, region- och förbindelsevägar (fordon/dygn) i planområdets näromgivningar år 2011 (mörkblå linje) (Trafikverket 2011b). 4.7 Naturmiljö Allmänt En naturinventering har gjorts över hela planområde år 2012, i vilken särdragen i naturmiljön, artbeståndet och områden som är värdefulla med tanke på naturens mångfald utreddes (Parkko 2012). Dagrovfåglarnas och tranornas höstflyttning som går genom området följdes upp hösten 2012 (Ilomäki & Parkko 2012). Områdets betydelse som livsmiljö för fladdermöss bedömdes på basen av en biotopgranskning samt med hjälp av en detektor (Metsänen 2012). Fladdermusutredningen kompletterades sommaren 2013 genom att göra en noggrannnare kartläggning av kraftverkens och servicevägarnas byggområden och deras näromgivning på potentiella fladdermusrevir. Sommaren 2013 gjordes en uppföljning av fåglarnas vårflytt. Under våren och sommaren 2013 gjords dessutom en uppföljning av fiskgjusens och havsörnens födoflygrutter. Våren 2013 gjordes även en kontroll av tjädrarnas spelplatser på planeringsområdet för Pörtnors och Svartbäcks vindkraftsparker. De kompletterande utredningar som gjordes under år 2013 har utarbetats av FCG Suunnittelu ja tekniikka och utredningarna presenteras i den separata rapporten Täydentävä lepakkoselvitys, metsojen soidinpaikkojen tarkistus, merikotkan ja sääksen lentoreittien seuranta ja linnuston kevätmuuttoselvitys (Kompletterande fladdermusutredning, kontroll av tjädrarnas spelplatser, uppföljning av havsörnens och fiskgjusens flygrutter och utredning av fåglarnas vårflytt, )

12 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 11 (80) Hösten 2014 innan planförslaget skickades för handläggning inför framläggandet utarbetades en behovsprövning av en Naturabedömning enligt förslagsskedet. Som slutsats av utredningen konstaterades följande: I denna Natura-behovsprövning granskas eventuella konsekvenser som vindkraftsprojekt orsakar för Heinlax, Laajakoskenjärvi och Valkmusa Naturaområden. Dessutom görs en bedömning av huruvida det finns behov av en egentlig Naturabedömning. Projektet i sig bedöms inte orsaka mer än mycket lindriga konsekvenser för de arter som står som grund för skyddet av Heinlax och Laajakoskenjärvi Naturaområden, och det anses inte finnas något behov av någon egentlig Naturabedömning. När det gäller Valkmusa är det inte med säkerhet möjligt att konstatera att projektet inte medför skadliga konsekvenser för områdets karaktäristiska arter på lång sikt. Det anses vara nödvändigt att utarbeta en egentlig Naturabedömning. Projektet kan orsaka sammanlagda konsekvenser med andra projekt ifall det blir väsentligt svårare för fåglar att röra sig mellan rast-, häcknings- och födoområdena under häcknings- eller flyttiden då många projekt är placerades som hinder längs rutten. Övriga källor som utnyttjats är: Miljöförvaltningens geodatabas (OIVA 2012) Maa- ja kallioperätiedot (GTK 2011) (uppgifter om jordmånen och berggrunden) Uppgifter från Finlands miljöcentral om hotade arter (SYKE 2012) Naturhistoriska centralmuseets vid Helsingfors universitet register över rovfåglar och fiskgjusar )( 2012a och 2012b) Observationsmaterial från regionala fladdermusinventeringar och uppföljningar av flyttfåglar, som även använts som utgångsmaterial i planområdets natur-, fågel och fladdermusinventeringar (Parkko 2012, Ilomäki & Parkko 2012 och Metsänen 2012) Planområdet består huvudsakligen av skogsmark som används för skogsbruk. På den östra sidan av området finns ett rätt stort myrområde som används för torvproduktion. På planområdet finns ett rätt mångsidigt fågelbestånd, men det observerade antalet utrotningshotade och sällsynta fågelpar är litet. På området finns värdefulla naturobjekt av lokalt intresse samt några livsmiljöer som enligt bilaga IV(a) i naturdirektivet lämpar sig för fladdermöss (Parkko 2012, Metsänen 2012) Berggrund och jordmån Berggrunden i Pyttis ligger inom rapakiviområdet i Kymmene, som har uppstått under mesoproterosoiska eran för cirka miljoner år sedan. Bergarterna som förekommer på planområdet är plutoniska eller så kallade sura djupbergarter. Största delen av området består av viborgit, men i områdets sydöstra delar finns även små förekomster av pyterlit (GTK 2011). Planområdets jordmån är mycket varierande och har en kuperad yta. På bergssluttningarna och i sänkorna mellan dem förekommer moränmarker och ställvis små lerjordar. På Valkeajärvisuo-området består jordmånen av vitmossetorv. I kärrets omgivning förekommer starrtorv (GTK 2011) Grund- och ytvatten På planområdet finns inga grundvattenområden. Kananiemenharju ( A) grundvattenområde hör till klass II och är lämpligt för vattenförsörjning. Grundvattenområdet tangerar planområdets norra gräns. Kangasmäki ( ) grundvattenområde som hör till klass I, grundvattenområde som är viktigt med tanke på vattenförsörjning,

13 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 12 (80) Flora Fauna Häckningsfåglar samt Broby ( ) grundvattenområde som hör till klass I ligger ungefär 1,5 kilometer sydväst om området (OIVA 2013). Planområdet ligger på huvudvattenområdet i Finska vikens kustområde (81) och närmare definierat i Brobyåns tillrinningsområde (81.020). På området finns flera skogs-, kärr- och åkerdiken vilkas fåror inte är i naturtillstånd. Inga betydande ytvattenförekomster, källor eller objekt som nämns i vattenlagen (11 i VattenL) är kända i området (OIVA 2013, Parkko 2012). Pyttis hör till den sydboreala barrskogszonen. I den biogeografiska indelningen hör planområdet till Nylands biogeografiska provins. (OIVA 2013). Planområdets skogar består främst av moar av gran- och talldominerad blåbärstyp (MT, myrtillus-typen), men det förekommer rätt mycket klibbal i närheten av utdikade före detta kärrfigurer. Trädbeståndet består främst av unga träd. Mera storvuxna träd finns på fyra något större skogsområden. På tre av dem är trädbeståndet ganska orört och i naturinventeringen har objekten avgränsats som lokalt värdefulla livsmiljöer. I mitten av kraftigt bearbetade ekonomiskogar har objekten en speciellt stor betydelse för skogsfåglar och organismarter som lever på förmultnad ved (Parkko 2012). Kärren på området är utdikade och bland dem finns inga nämnvärda delar i naturligt tillstånd. Största delen av planområdets värdefulla naturobjekt består av olika karga bergmarker och på en del av dem är vegetationen speciellt välbevarad (Parkko 2012). Planområdets fauna kan antas representera en ganska sedvanlig fauna för ekonomiskogar. På området finns inga kända förekomster av utrotningshotade djurarter (t.ex. fåglar) (Parkko 2012, SYKE 2012). På området finns i någon mån livsmiljöer som enligt habitatdirektivets bilaga IV(a) lämpar sig för fladdermöss och på området förekommer åtminstone mustaschfladdermus (mustasch- och/eller Brandts fladdermus. På området finns inga kända revir för flygekorre eller tillräckligt stora områden som lämpar sig som livsmiljöer för arten (Parkko 2012). På planområdet häckar ungefär 60 fågelarter. De vanligaste finska fågelarterna som förekommer i störst antal är bofink, lövsångare, trädpiplärka, järnsparv, rödhake och grönsiska. I fågelbeståndet ingår även våra vanligaste hönsfågelarter såsom järpe (Fdir), orre (NT, F-dir) och tjäder (NT, RT, F-dir). Som enstaka par förekommer fågelarter som är typiska för gamla skogar såsom spillkråka (H-dir), lundsångare och mindre flugsnappare (H-dir.). På klippor i området häckar förmodligen nattskärra (H-dir) samt åtminstone två par trädlärkor (H-dir). Andra fågeldirektivsarter som förekommer på området är bl.a. trana och gråspett. Rovfåglar som häckar på området är bivråk (VU, H-dir) och sparvhök. Sommaren 2012 användes dessutom området som jaktmark av två bivråkshanar, som häckade utanför området (Parkko 2012). Havsörnar (VU, F-dir) som häckar på Pyttisområdet jagar sporadiskt i området (Ilomäki & Parkko 2012). Utifrån den uppföljning som gjordes 2013 koncentreras rörelserna för de havsörnar som häckar på Pyttisområdet till Sandnäsfjärden och kustområdena. Det närmaste kända fiskgjuseboet (NT, F-dir) finns på över 2 kilometers avstånd från de närmaste byggplatserna för vindkraftverk. Ytterligare åtta fiskgjusbon finns på fem kilometers avstånd från området (Naturhistoriska centralmuseet 2012a och 2012b). Fiskgjusarna använder flera bytesbon och därför är inte alla bon bebodda varje år.

14 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 13 (80) Flyttfåglar Under uppföljningarna av vårflytten och av flygrutter under häckningstiden (FCG) observerades inga särskilt aktiva rörelser bland havsörnar. Det konstaterades att havsörnarnas rörelser koncentrerades till Sandnäsfjärden-Svartbäckfjärdenområdet samt till Mogenport, Innerfjärdens och Ytterfjärdens områden i närheten av en känd boplats. Boplatsen för det havsörnspar som eventuellt häckar i Pyttisområdet och som observerats i samband med uppföljningen av höstflytten (Ilomäki & Parkko 2012) hittades inte under uppföljningen och det gjordes inga upprepade observationer av vuxna havsörnar på den norra sidan av riksväg 7 (FCG 2014). planeringsområde korsas av flera olika fiskgjushanars födoflygrutter från fastlandet mot Heinlaxhållet eller via Heinlax till andra delar av Pyttis kustområde. Födoflygrutterna för den fiskgjushane som häckar i närheten av Valkmusa fågeltorn riktas så gott som utan undantag söderut eller mot syd-sydost från boträdet. (FCG 2014). Höstflytt Hösten 2012 gick en av sparvhökens huvudflyttstråk i Pyttisområdet över planområdet. Fjällvråkens flytt söderut koncentrerades tydligt till områdets västra sida och ormvråkens (VU) och fjällvråkens flyttstråk österut fanns klart söder om både planområdet och väg E 18. Andelen ormvråkar vars flyttstråk går via planområdet var ganska liten. Majoriteten av de observerade gamla bivråkarnas flyttstråk gick över området (dock under hundra individer), men unga bivråkars flyttstråk fördelades jämnare över hela Pyttisområdet (Ilomäki & Parkko 2012). Pyttis ligger på ett viktigt höstflyttstråk för kungsörnar (VU, N-dir). Hösten 2012 koncentrerades kungsörnens flyttstråk till närheten av planområdet, på den norra sidan av väg E 18. Via planområdet flyttade 19 kungsörnar, vilket är en betydande mängd på riksnivå betraktat. Fåglarnas flytthöjd var i genomsnitt under 200 meter. Kungsörnarnas flytt till området styrs av formerna på Finska vikens kust samt eventuellt av planområdets stora skogs- och myrmarker som kan fungera som födo- och rastområden för örnarna (Ilomäki & Parkko 2012). Havsörnens (VU, F-dir), fiskgjusens (FT, N-dir), falkarnas och flera andra hökfåglars flytt koncentrerades inte speciellt till något enskilt stråk utan flyttningen fördelades jämnare över hela Pyttis område. Det observerade materialet är otillräckligt för att dra några slutsatser om vissa arter (Ilomäki & Parkko 2012). Ett av tranans (F-dir) flyttstråk komprimeras till ett smalt fält mellan Jättukastet och Imsaludden, som ligger på östra sidan av planområdet. Hösten 2013 var antalet tranor som flög över planområdet ganska litet (under 300 individer) (Ilomäki & Parkko 2012). Tranornas huvudflyttstråk går emellertid i västra Finland och endast en liten del av tranpopulationen i Finland ses årligen flytta över Pyttisområdet. Vårflytt År 2013 gjordes en uppföljning av vårflytten (FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy). Fåglarnas vårflytt startade då senare än vanligt eftersom vädret varit kallt, och i mars-april var flytten upp till ett par veckor försenad jämfört med det normala. Vårflytten 2013 karaktäriserades även av att det inte samlades några avsevärda mängder av gäss på de traditionella rastområdena för gäss. (FCG 2014) Under flyttuppföljningen observerades sammanlagt över fåglar som totalt omfattade cirka åttio olika arter. De arter som klassificerats som utrotningshotade av de observerade arterna var pilgrimsfalk (VU, sårbar), ormvråk (VU), bivråk (VU), kärrhök (VU), brunand (VU), silltrut (VU) och backsvala (VU). Av arter som bör hållas under

15 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 14 (80) uppsikt observerades följande: storskrake, smålom, sädgås, skrattmås och ängspiplärka. Antalet individer av de observerade utrotningshotade arterna och de arter som bör hållas under uppsikt var däremot ganska små (FCG 2014). En stor del av de fåglar som observerades bestod av vitkindad gås, prutgås, grågäss, ringduvor, tättingar, trastar, sångsvanar och tranor. Huvudflyttstråken för de stora fågelarter såsom gäss, svanar och tranor som är benägna för konsekvenser från vindkraftsparker låg inte i någon större utsträckning i planeringsområdet för vindkraftsparken år En del av tranornas och svanarnas flytt gick huvudsakligen på den södra sidan av planeringsområdet närmare kustlinjen och längre ut på havet (FCG 2014). Med tanke på vårflytten kan den nordvästra delen av anses vara känslig. Bland annat tran- och sångsvansflockar sågs flytta över området från åkrarna i Broby mot nordost. (FCG 2014.) Den vårliga rovfågelflytt som observerats i närheten av planeringsområdet är liten jämfört med den rovfågelflytt som observerats hösten 2012, och enligt flyttuppföljningen går det inte några särskilt betydande vårflyttstråk för rovfåglar i närheten av planeringsområdet. I Kymmenedalens område infaller de mest betydande rovfågelflyttarna till hösten varje år. Dagsrovfåglarna undviker ofta att flyga över vidsträckta havsområden och därför följer många arter (t.ex. bivråk och ormvråk) strandlinjen då de flyttar på hösten, och flyttstråken koncentreras till närheten av kusten. På våren anländer rovfåglarna till fastlandet mera splittrat över Finska viken och flytten koncentreras inte till kustområdet på samma sätt som på hösten (Ilomäki 2005). Utifrån observationer styr Mogenpörts spets i viss mån flyttstråken för bl.a. ormvråk, stenfalk och pilgrimsfalk. (FCG 2014) Arter som är hotade, missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor II och IV På området förekommer arter i habitatdirektivets bilaga IV(a) såsom mustaschfladdermöss (mustaschfladdermus och Brandts fladdermus) (Metsänen 2012). På området förekommer arter i habitatdirektivets bilaga IV(a) såsom mustaschfladdermöss (mustaschfladdermus och Brandts fladdermus) samt nordisk fladdermus (Metsänen 2012, FCG 2014). Observationerna koncentrerades till två separata skogsområden som klassificerades som värdefulla födoområden med tanke på fladdermöss. Det andra objektet ligger i den nordvästra delen av där det växer ståtlig, växande och delvis högväxt granmoskog. Vid objektet observerades 2-3 mustaschfladdermöss vid olika kartläggningsbesök. De observationer av nordisk fladdermus som gjorts i närheten berörde sporadiska individer som jagade vid kanten av skogsvägar. Vid objektet finns ett håligt träd som lämpar sig som föröknings- och rastplats för fladdermöss, men i trädets hålor observerades inga tecken på fladdermöss trots att trädet kontrollerades vid två olika kartläggningsbesök. Det planerade läget för vindkraftverket ligger i den östra kanten av objektet. I de södra delarna av området finns ett födoområde för mustaschfladdermöss som ligger i en växande blandmoskog. På området jagade flera mustaschfladdermusindivider vid olika kartläggningsbesök. På objektets område finns inga preliminära byggnadsplatser för vindkraftverk. Utrotningshotade fågelarter som förekommer på området är bivråk (VU, sårbar) samt stenskvätta (VU) (Parkko 2012). Tjädern som är ställvis hotad förekommer på området (RT). Missgynnade arter som förekommer på området är grönsångare (NT), göktyta (NT), tjäder (NT) och orre (NT). På området finns också några spelplatser för orre (Parkko 2012).

16 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 15 (80) Värdefulla naturobjekt Det finns inga områden i planområdet eller dess omedelbara omgivning som ingår i programmet Natura På högst cirka 700 meters avstånd, norr om området, finns Valkmusa nationalpark (KPU050031) och Natura-område (SCI, FI ). Ungefär tre kilometer söder om planområdet finns Heinlax Natura- (SPA, FI ) och naturskyddsområde (YSA201247) och på ungefär tre kilometers avstånd österut finns Kymmene älvs Natura-område (SCI, FI ), som omfattar flera mindre naturskyddsområden. Kokkovuori Natura-område (FI ) ligger ungefär tre kilometer på den södra sidan av området. Helt eller delvis på planeringsområdet finns totalt tre värdefulla livsmiljöer av intresse på lokal nivå. Efter att naturutredningen från 2012 utarbetades har de nordligaste värdefulla skogsområdena (områdena 1 och 2) slutavverkats och deras naturvärden har försvagats märkbart. Planområdet har gjorts mindre i planförslagsskedet. Område/objekt Gammal skog på den västra sidan av Långberget (nr 1, slutavverkat 2015) Långberget (nr 2, slutavverkat 2015) Rapatöyry gamla skog (nr 5) Gammal skog på den västra sidan av Rajakallio (nr 6) Korkeuskallio (nr 7) Klassificering Värdefullt område av lokalt intresse Värdefullt område av lokalt intresse Värdefullt område av lokalt intresse Värdefullt område av lokalt intresse Värdefullt område av lokalt intresse Bild 6. I planområde finns värdefulle livsmiljöer av intresse på lokal nivå. Objekt 3 ligger utanför planområdet (Kotkansiipi 2012 Pyhtään tuulivoimayleiskaavan luontoselvitys 2012 (naturinventering för vindkraftsplaneringen i Pyttis).

17 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 16 (80) 4.8 Landskaps- och kulturmiljö Allmänt För delgeneralplanen har utarbetats en separat landskapsinventering (FCG Design och planering Ab ), i vilken värdefulla landskapsområden och kulturhistoriskt värdefulla objekt har beskrivits närmare. Pirjo Kopra har fungerat som kontaktperson från Pyttis kommuns sida. Landskapsarkitekt MARK Riikka Ger vid FCG Design och planering Ab ansvarade för landskapsinventeringen. Landskapsplanerare Jan Tvrdý deltog i arbetet. Granskningen av landskapsbilden har utsträckts till ett område på fem kilometers radie från projektområdet, då en zon på 0 5 kilometers avstånd vanligen är det område där olägenheterna för landskapsbilden är mest kännbara. Man måste dock komma ihåg att kraftverken ingalunda syns överallt i denna zon på grund av att träd, byggnader och konstruktioner står i vägen för dem. Om de syns så gör de det bara delvis. Värdefulla objekt som omger projektområdet presenteras ända fram till 12 kilometers avstånd. Senast på cirka tio kilometers avstånd smälter" ett vindkraftverk in i sin omgivning. På kilometers avstånd och längre ser vindkraftverken små ut vid horisonten och det är svårt att gestalta dem på grund av andra element i landskapet. I indelningen i landsbygdsprovinser hör Pyttis till Södra kustlandet och närmare bestämt till Södra odlingsregionen. Den södra odlingsregionen är varierande till sina terrängformer. Det finns rikligt med lermarker men särskilt mycket längs åarna. Det finns mycket åkrar då lermarkerna är så gott som helt odlade. I östra delen finns mindre odlingsmark i snitt och också befolkningen är glesare med undantag av Kymmenedalen vid områdets östra gräns. Kymmenedalens älvlandskap är en specialitet i området som i övrigt är fattigt på vatten. Byggnaderna har traditionellt placerats på kullar och ryggar i närheten av åkerfälten. Landskapet får sin särprägel av många herrgårdar och ett antal brukssamhällen. (Miljöministeriet 1993) Projektområdet bildas huvudsakligen av skogklädda ryggar och kärr- eller mossområden mellan dem. På många håll på ryggarna ligger berget alldeles vid ytan. I den västra kanten finns vidsträckta kala klippor och terrängen är dessutom ganska stenig. Vid sidan av större mossar mellan och kring ryggarna har det även bildats mindre mossar och sumpiga ställen i sänkor mellan ryggarna. I projektområdet ingår även ett åkerområde. Projektområdets högsta punkter ligger i områdets västra och norra del. Terrängen höjer sig som högst över 40 meter ovanför havet. Som lägst ligger området cirka 12,5 meter ovanför havet i områdets nordöstra del på Valkiajärvensuo. Projektområdet ligger till stor del i en skogszon. I områdets västra kant och i nordvästra hörn ligger berget på många ställen i dagen. Det finns ganska rikligt med kärr och sumpmark. I projektområdets östra del finns det vidsträckta Valkiajärvensuo, som till största delen fungerar som torvtäktsområde Området bildar en förhållandevis omfattande men för landskapsbilden. På projektområdet finns ett litet åkerområde på den södra sidan av Valkiajärvensuo Värdefulla landskapsområden av riksintresse Det finns inga värdefulla landskapsområden av riksintresse inom projektområdet. Närmast projektområdet finns Kymmenedalen (MAO050014), som ligger på cirka 3 kilometers avstånd. Kymmenedalens kulturlandskap (180 km2) representerar den exceptionellt storskaliga och samtidigt varierande övergångszonen mellan Södra och Sydöstra odlingsregionen. Det finns många kulturhistoriskt värdefulla objekt i området.

18 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 17 (80) Landskapet formas av många olika landskapstyper längs Kymmene älv mellan Salpausselkä I och Finska vikens kust. Kärnan i kulturlandskapet är Kymmene älv som ställvis utvidgar sig till sjöbassänger och ställvis delar sig i flera grenar. Pyttis kyrkby kompletterar Kymmenedalens kulturlandskap i närheten av kusten. Forsarna i älven och välskötta kulturmarker där man ännu idkar boskapsskötsel skänker landskapet variation. Landskapet är som helhet sett variationsrikt och återspeglar en rikedom av kulturhistoriska skikt. Traditionella växter finns bland annat i Vastila by i Strömfors, i Svenskby och i Pyttis längs älvens södra delar. De varierande ängarna och hagarna i Vastila bycentrum och längs älven är ännu i bruk som betesmarker. Vid Teutjärvi i Svenskby har de öppna steniga ängarna och hagarna avbetats effektivt. Områdets långa bosättningshistoria återspeglas bland annat i sina stenåldersboplatser. Landskapsmässigt värdefulla vägavsnitt finns bland annat på sträckan Strömfors- Svenskby-Vastila. Exempel på kulturhistoriskt värdefulla objekt i området: o o o Huruksela by och Kahrinkangas i Kotka, Strömfors bruk (historiskt värdefull bruksmiljö) Pyttis gråstenskyrka, Stockfors fabriksområde och den manuellt betjänade slussen i Stråka. På cirka 16 kilometers avstånd från projektområdet ligger Fagerö-Ristisaari (MAO050011), som är ett representativt exempel på kulturlandskap i Finska vikens skärgård. På cirka 18 kilometers avstånd finns Summa älvdalar (MAO050015) Landskapsvärden på landskapsnivå Inga landskap av intresse på landskapsnivå finns i sin helhet i projektområdet. Västerby Kvarnby i Pyttis (Landskapsplanen), närmaste avståndet till planområdet drygt 700 meter. Västerby och Kvarnby omges av ett vidsträckt odlingslandskap, som genomskärs av Stora Strandvägen. Kymmenedalen Strömfors bruk och miljön kring Abborrfors (KUMA nr. 161 & Landskapsplanen), kortaste avståndet drygt tre kilometer. Området har beskrivits i samband med värdefulla landskap av riksintresse, samt när det gäller Strömfors bruk och miljön vid Abborrfors bland värdefulla byggda miljöer av riksintresse. Avgränsningen av området är i närheten av projektområdet något mera utbredd än avgränsningen av det värdefulla landskapsområdet av riksintresse. Stråka skogsområde (Landskapsplanen), ligger som närmast på drygt tio kilometers avstånd från projektområdets gräns Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Det finns inga byggda kulturmiljöer av riksintresse i projektområdet. Ett flertal värdefulla objekt finns i projektområdets näromgivningar. Objekt på 0-5 kilometers avstånd från projektområdet Stora Strandvägen är jämsides med Tavastlands Oxväg den viktigaste historiska vägen i Finland Kortaste avståndet till planområdet är drygt tre kilometer.

19 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 18 (80) Kymmeneborg fästning är den enda av de stora fästningarna i Sydöstra Finland där så gott som hela fortet är bevarat. Kymmeneborg är en del av en fästningskedja som började byggas under Katarina II:s tid som skydd mot Sverige. Närmaste avståndet till planområdet är cirka fyra kilometer. Objekt på 5-12 kilometers avstånd från projektområdet Langinkoski kejserliga fiskestuga är ett byggnadsminnesmärke som anknyter till kejsarstyret och vid sidan av Kejserliga palatset den enda byggnaden i Finland som uppförts för kejsarfamiljen. Närmaste avståndet till planområdet är cirka sex kilometer. Högfors industrimiljö har uppkommit på en historisk kvarn- och sågplats, där en av vårt lands tidigaste industrianläggningar en gång verkat. I den omedelbara närheten av fabriken finns det enhetliga arbetarbostadsområdet Pahvikylä, som byggdes i början av 1930-talet. Närmaste avståndet till planområdet är cirka sex kilometer. Hovinsaari tidigare cellulosafabrik är ett tidigt och välbevarat byggnadsminnesmärke över sulfatcellulosaindustrin. Fabriken är även byggnadstekniskt betydande. Hovinsaari fabrik ligger i den östra delen av en ö med samma namn, i en triangel vars gränser bildas av järnvägar. Avståndet till planområdet är som minst drygt åtta kilometer. Kymmene kyrka är en av de korskyrkor i empirestil byggda i sten som planerades av Intendentkontoret i mitten av 1800-talet. Kymmene kyrka är byggd på den östra stranden av Korkeakoskenhaara i Kymmene älv, på en hög klippig och granbevuxen backe. Avståndet till planområdet är som minst knappt sju kilometer. Karhula industriområde är en betydande del av industrin som uppkommit längs Kymmene älv. Industrianläggningarna och arbetarbostadsområdena som uppkommit kring dem samt fabriksgården bildar ett mångsidigt samhälle som bildats under olika tider. Den kulturhistoriskt mest betydande delen av industrianläggningen utgörs av de gamla produktionsbyggnaderna samt enhetligt planerade bostadsområden som byggts för arbetarna. På den norra sidan av industriområdet längs Kymmene älv, i mitten av en stor park, finns Karhula gård. Avståndet till planområdet är som minst drygt sju kilometer. Sunila fabriker är den äldsta bevarade sulftatcellulosafabriken i Finland. Sunila och dess bostadsområden grundar sig på en högklassig helhetsplan av arkitekt Alvar Aalto. Den detaljplan som grundar sig på terrängformerna och naturförhållandena i Sunila bostadsområde är den tidigaste i Finland, och områdets bostadsbyggande har varit reformvänligt både bostadssocialt och byggnadstekniskt sett. Närmaste avståndet till planområdet är 8,5 kilometer. Centraltorget i Kotka kantas av två verk som representerar modernistisk arkitektur från 1930-talet, det massiva stadshuset och ett litet funktionalistiskt bankhus som byggdes för Suomalainen Säästöpankki. Avståndet till planområdet är som minst drygt 10 kilometer. Kotka ortodoxa kyrka och kyrkparken. Den ortodoxa kyrkan som blev färdig år 1801 är det mest betydande exemplet på rysk nyklassicism i Finland och den enda byggnaden som bevarats från Svensksunds fästningsstad. Den s.k. Storparken (Isopuisto) som omger kyrkan och omfattar ett helt kvarter har bildats under och 1900-talet. Avståndet till planområdet är som minst drygt 10 kilometer. Stora Ensos fabriker i Kotka, avståndet som minst drygt 10 kilometer.

20 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 19 (80) Stora Ensos fabriker utgör en betydande del av stadsbilden i Kotka och är en viktig del av träförädlingsindustrin som uppkommit längs vattendragen i Sydöstra Finland. Ångsågens gamla maskin- och pannrum med skorsten i rödtegel har ett stort symboliskt värde. Utanför fabriksområdet finns två bostadsbyggnader med loftgångar, en kyrkobyggnad och herrebyggnad som byggts för den år 1872 grundade norska sågens norska arbetsledare och yrkesmän. Dessa tvåvåningshus med sidogångar är de enda i sitt slag i Finland. Kotka kyrka med omgivning hör till de bästa av arkitekt Josef Stenbäcks kyrkoproduktion. Närmaste avståndet till planområdet är 10,5 kilometer. Katariina småhusområde (tidigare Puistola småhusområde) är ett vidsträckt och enhetligt bostadsområde som förverkligats enligt arkitekt Birger Brunilas detaljplan. Området är ett representativt och högklassigt planerat exempel på hur man löste arbetarbefolkningens bostadsfråga i början av 1900-talet. Avståndet till planområdet är som minst något under 11 kilometer. Svensksunds sjöfästning har haft en viktig ställning för försvaret vid Rysslands västra gräns, som Kronstadts fort och som flottbas. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 11 kilometer. Tiutinens bostadsområde är ett område som arbetarbefolkningen byggt upp på egen hand invid fabriken. Områdets struktur och byggnadsbestånd är exceptionellt välbevarade. Tiutinens ösamhälle uppkom i början av 1900-talet som bostadsområde för arbetarbefolkningen vid Halla såg och Tiutinens lådfabrik samt fiskare och sjömän. Avståndet till planområdet är som minst drygt 11 kilometer. Pyttis kyrka och prästgård byggdes i slutet av 1400-talet av den vidsträckta medeltida moderförsamlingen. Kyrkan är en av de medeltida kyrkorna vars ursprungliga byggnadsform är bäst bevarad. Prästgården som ligger på ett litet avstånd på västra sidan av älven har stått på samma plats redan på medeltiden. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 11,5 kilometer. Anjala historiska miljö. Anjala kulturlandskap som ansluter till Kymmene älv har en betydande roll för uppkomsten av herrgårdarna, för rikets krigshistoria samt som uppkomstplats för den tidiga stora industrin. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 12 kilometer Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 1993) Tidigare byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 1993), som nu i regel kan jämställas med byggda kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå finns inte i området. Två objekt ligger inom ett avstånd på 0-5 kilometer Kymmeneborgs landfästning motsvarar ett RKY 2009-objekt, endast avgränsningen av området avviker. Det andra objektet, Kymmenegårds kulturlandskap, har i den nya indelningen tagits med inom gränserna för Kymmeneborgs landsfästning. Objekten beskrivs i samband med byggda kulturmiljöer av riksintresse. 14 objekt ligger på 5-12 kilometers avstånd från projektområdet Av objekten motsvarar 11 stycken RKY 2009-objekten som ligger i zonen, men avgränsningen av en del samt namnen har ändrats något. Objekten beskrivs i samband med byggda kulturmiljöer av riksintresse. Dessutom finns tre övriga objekt som inte mera räknas till RKY 2009-objekten. Ett av dem är Sokerikemias område, som ligger på ungefär åtta kilometers avstånd från projektområdet. Sokerikemias enhetliga bo-

21 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 20 (80) stadsområde byggdes för anställda vid Finlands Socker Ab under åren Det andra objektet är Kymmene före detta prästgård, som ligger på drygt sex kilometers avstånd från projektområdets gräns. Huvudbyggnaden i trä är från år Det tredje objektet är Kymmene älvs kulturlandskap, vars närmaste gräns ligger på ungefär 6,5 kilometers avstånd från projektområdet. Området överlappar delvis ett värdefullt landskapsområde av riks- och landskapsintresse. Objektet har behandlats i tidigare sammanhang Kulturlandskap Med kulturlandskap avses landskapstyper som uppstått till följd av traditionell markanvändning. De indelas i två typer: byggda områden och obyggda biotoper. Biotoperna är naturtyper som formats av traditionell betesgång, slåtter och svedjebränning. Kulturlandskapens värden påverkas av kontinuiteten i den traditionella markanvändningen, områdets flora och antalet områden som är hotade eller bör hållas under observation. Faktorer som höjer områdets värde är dess mångsidighet, utsträckning samt landskapliga och kulturhistoriska faktorer. Projektområdet ligger inte inom kulturlandskap av denna typ. Inom en radie på fem kilometer ligger nio kulturlandskap. Det närmaste av dem ligger i Kvarnby på cirka 2,5 kilometers avstånd från projektområdets gräns. De näst närmaste objekten finns i Heinlax innersta vik på cirka tre kilometers avstånd från projektområdets södra gräns. Ett av objekten i Broby ligger på drygt tre kilometers avstånd från projektområdet. Resten av objekten ligger endera på Heinlax strand eller i Brobys omgivning på cirka 3,5-4,5 kilometers avstånd från projektområdets gräns.

22 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 21 (80) Fornlämningar Bild 7. Landskaps- och kulturvärden. Sommaren 2014 gjordes en arkeologisk inventering på planområdet för vindkraftspark innan planförslaget utarbetades (Kulttuuriympäristöpalvelut Heiskanen & Luoto Oy). På planområdet för vindkraftspark finns det inte sedan tidigare kända fasta fornlämningar. Vid inventeringen sommaren 2014 hittades inga tidigare okända fornlämningar. 4.9 Planläggningssituation Landskapsplan Regionplanen för Kymmenedalen har ersatts av landskapsplaner (Landskapsplanen för Kymmenedalen; tätorter med omgivningar; Landskapsplanen för Kymmenedalen; landsbygds- och naturområden; Landskapsplanen för Östra Nyland). Miljöministeriet fastställde landskapsplanen för tätorter med omgivningar år 2008 och landskapsplanen för landsbygds- och naturområden år Kymmenedalens energilandskapsplan fastställdes av landskapsfullmäktige och är för närvarande hos miljöministeriet för fastställelse. I de fastställda landskapsplanerna har flera frågor gällande områdesanvändningen i anslutning till temahelheten lösts, bland annat har anvisats områden vid havsstranden och havsområden vilka är lämpliga för vindkraftsproduktion samt i hela landskapet områden för torvtäkt, energiförsörjning och energiöverföringsförbindelser.

23 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 22 (80) Kymmenedalens energilandskapsplan har som syfte att komplettera landskapsplanen på det sätt som förutsätts i de riksomfattande målen för områdesanvändningen och sålunda i områdesanvändningen trygga behoven av energiförsörjning på riksnivå och främja möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor samt att i landskapsplaneringen i Kymmenedalen anvisa de områden som är bäst lämpade för utnyttjande av vindkraft. En planeringsbestämmelse i energilandskapsplanen som berör hela planområdet lyder enligt följande: Vid planerandet av vindkraft skall man undvika anvisandet av kraftverk för sådana områden i landskapsplanen, som är anvisade för boende och rekreation, betydande landskapsområden eller betydande byggda kulturmiljöers områden. Vid planerandet av vindkraftverk skall man speciellt reda ut inverkan på områden för boende, arbete och rekreation samt inverkan på kulturmiljöer, landskap och naturvärden. Då man vid planeringen tänker placera vindkraftverk i närheten av tätorter, skall man utreda vindkraftsproduktionens inverkan på de olika utvecklingsalternativen för markanvändningen. Vindkraftverkens placering bör vara koncentrerad. planläggningsområde är beläget i ett område för placering av vindkraft av intresse på landskapsnivå vilket har anvisats i energilandskapsplanen (tv1). Enligt planbestämmelsen ska vid planeringen av tv-områden begäras utlåtande av försvarsmakten och göras en konsekvensbedömning av trafiksäkerheten. Strävan bör också vara att förebygga att vindkraftsproduktionen orsakar negativa konsekvenser för de specifika egenskaperna i områdena. Sådan bygginskränkning som avses i 33 i MBL är i kraft i tv-områdena. De östra delarna av planområde är enligt landskapsplanen för tätorter och deras omgivningar belägna på ett jord- och skogsbruksdominerat område (M). På den södra sidan av planområde anvisas ett riktgivande läge i öst-västlig riktning för den nya huvudbanan av riks-, landskaps- och regionalt intresse. På den södra sidan av området anvisas i landskapsplanen sträckningen för en motorväg eller motortrafikled (mo). Mellan den riktgivande huvudbanan och motorvägen finns ett värdefullt fornminne av riksintresse. Fornlämningar är objekt som är skyddade med stöd av fornminneslagen (295/1963). I landskapsplanerna för tätorterna och deras omgivningar samt för landsbygden och naturen har en huvudelledning (z) anvisats på den östra och norra sidan av området.

24 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 23 (80) På den norra sidan av planområde finns en geologisk formation (ge 1534), ett viktigt grundvattenområde (pv 1679), naturskyddsområde eller -objekt (SL 1259) samt ett Natura 2000-objekt (nat 1145) (Valkmusa nationalpark). På planeringsområdets sydvästra sida anvisas en marktäkt (EO) Generalplan Detaljplan Bild 8. Utdrag ur Kymmenedalens energilandskapsplan. I bakgrunden till landskapsplanen syns de tätorter med omgivningar som är i kraft i området samt landskapsplanen för landsbygds- och naturområden. planområde är riktgivande markerat med en blå linje. På planområde finns inga i kraft varande generalplaner. Sydväst från planeringsområdet ligger delgeneralplanen för Pyttis centrumtätort, som vunnit laga kraft på hela området Landskapsplanens avgränsning för tv-området ligger delvis på området för delgeneralplanen för Pyttis centrumtätort. Till denna del har gränsen beaktats i delgeneralplanen för centrumtätorten med delområdesbeteckningen tv1. Det finns inga gällande detaljplaner på planområdet och inga aktualiserade detaljplaneprojekt. Detaljplanerade områden som ligger närmast planområdet är belägna på Kotka stads sida vid planområdets östra och sydöstra gräns samt på Pyttis kommuns område i Huutjärvi, på den södra sidan av planområdet.