Generalplaner för vindkraft i Pyttis, Heinsuo

Transkript

1 S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A PYTTIS KOMMUN Generalplaner för vindkraft i Pyttis, Heinsuo Planbeskrivning, utkast FCG DESIGN OCH PLANERING AB P184-P18488

2 Planbeskrivning, utkast 1 (50) Innehållsförteckning 1 Inledning Planområdets läge Skeden i planering och beslutsfattande Nuläget i planområdet och utgångspunkterna för planläggningen Allmän beskrivning Befolkning Service Markägoförhållanden Tekniskt nätverk Trafik Naturmiljö Allmänt Berggrund och jordmån Grund- och ytvatten Flora Fauna Häckningsfåglar Flyttfåglar Arter som är hotade, missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor II och IV Värdefulla naturobjekt Landskaps- och kulturmiljö Allmänt Värdefulla landskapsområden av riksintresse Landskapsvärden Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 1993) Kulturlandskap Planläggningssituation Landskapsplan Generalplan Detaljplan De riksomfattande målen för områdesanvändning (VAT) Planläggningens syften FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB 950, Helsingfors Tfn , fax , FO-nummer Hemort Helsingfors

3 Planbeskrivning, utkast 2 (50) 5.1 Målen för utnyttjande av förnybara energiformer Mål på landskapsnivå Pyttis kommuns mål Planen för vindkraftsparken Placeringen av vindkraftverken Konstruktionerna i vindkraftsparken Generalplanens konsekvenser Utredningar Allmänt om konsekvensbedömning Typiska konsekvenser av vindkraftverk Konsekvenser för markanvändning, människornas levnadsförhållanden och näringar Bullerkonsekvenser Konsekvenser av ljus och skugga Konsekvenser för floran, faunan och naturvärdena Konsekvenser för fågelbeståndet Konsekvenser för trafiken Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Synlighetsanalys Fotomontage Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Konsekvenser för luftövervakningens radaranläggningar Konsekvenser för säkerheten i luftfartstrafiken Konsekvenser för säkerheten Planeringsskeden samt förfarande för deltagande och växelverkan Startskedet Planutkast Planförslag Avgöranden, beteckningar och bestämmelser i generalplanen Planens centrala innehåll Beteckningar för områdenas användningsändamål Delområdesbeteckningar Objekts- och linjebeteckningar Allmänna bestämmelser Generalplanens förhållande till de riksomfattande målen för områdesvändning och innehållskraven för landskapsplanen och generalplanen Planen i förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändning FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB 950, Helsingfors Tfn , fax , FO-nummer Hemort Helsingfors

4 Planbeskrivning, utkast 3 (50) 10.2 Förhållande till landskapsplanen Förhållandet till generalplanens krav Innehållskrav för generalplaner Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft Genomförande av generalplanen Bilagor: Program för deltagande och bedömning Modellering av buller- och skuggningseffekter (WindPro). FCG Design och planering Ab Landskapsinventering. FCG Design och planering Ab Bedömning av synergieffekter. FCG Design och planering Ab Separata handlingar och bakgrundsmaterial: Pyhtään tuulivoimayleiskaavan luontoselvitys 2012 (naturinventering i Pyttis) Luontoselvitys Kotkansiipi Petri Parkko, (naturinventering) Pyhtään tuulivoimayleiskaavaan liittyvä kurkiselvitys 2012 (traninventering) Luontoselvitys Kotkansiipi Mikko Hannonen ja Petri Parkko, (naturinventering) Päiväpetolintujen ja kurkien muutto Pyhtäällä syksyllä 2012, Tutkimusraportti. (dagrovfåglars och tranornas flyttning hösten 2012) Luontoselvitys Kotkansiipi Tero Ilomäki ja Petri Parkko, (Naturinventering) Pyhtään tuulivoimayleiskaava-alueen lepakkopotentiaalin arviointi (bedömning av fladdermuspotentialen) Luontoselvitys Kotkansiipi, Luontoselvitys Metsänen, Timo Metsänen (naturinventering) Källor och annat bakgrundsmaterial Arbets- och näringsministeriet (2010). Meddelande Stadsrådets framställan on matningstariffer för förnybar energi. Di Napoli, C. (2007). Tuulivoimaloiden melun syntytavat ja leviäminen Suomen ympäristö,4/2007. Miljöministeriet. Kymmenedalens förbund (2012a). Kymmenedalens landskapsplan. Förslag till energilandskapsplan. Kymmenedalens förbund (2012a). Kymmenedalens energilandskapsplan. Vindparksområden i Kymmenedalens energilandskapsplan. Motiveringar till avgränsningarna av vindparksområden. Planförslag Kymmenedalens förbund (2011). Kymmenedalens klimat- och energistrategi A:48 Publikation från Kymmenedalens förbund Kymmenedalens förbund (2009). Kymmenedalens landskapsplan. Landsbygd och natur. Kymmenedalens förbund (2006). Kymmenedalens landskapsplan. Tätorter med omgivningar Lantmäteriverket (2012). Terrängdatabasen. Nerladdad Miljöministeriet (2012). Planering av vindkraftsbyggande. Avdelningen för byggda miljöer. Miljöförvaltningens anvisningar 4/2012. FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB 950, Helsingfors Tfn , fax , FO-nummer Hemort Helsingfors

5 Planbeskrivning, utkast 4 (50) Miljöministeriet (2006). Vindkraftverken och landskapet. Avdelningen för områdesanvändning. Suomen ympäristö 5/2006. Museiverket (2009). Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Pyttis kommun (2012). Pyttis kommuns internetsidor. < Hämtad Trafikverket (2012). Trafikverkets anvisningar 8/2012. Anvisningar om vindkraftverk. Anvisning om byggande av vindkraftverk i närheten av trafikleder. Trafikverket (2011a). Karta över trafikvolymerna 2011, Sydöstra Finland. Trafikverket (2011b). Karta över volymerna för tung trafik 2011, Sydöstra Finland. VTT (2012). Statistik över vindkraften i Finland. < ) VTT (2011). Vindkraftverkens konsekvenser för övervakningssensorer. Slutrapport Version 1.0 FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB 950, Helsingfors Tfn , fax , FO-nummer Hemort Helsingfors

6 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 5 (50) 1 Inledning Pyttis kommunstyrelse tog vid sitt möte ( 287) beslutet om generalplanering av vindkraftverk i Pyttis. Generalplanen för Heinsuo vindkraftpark är en del av generalplaneringen av vindkraften i Pyttis kommun. Hela generalplanen omfattar 5 separata vindkraftparksplaner. Syftet är att planläggningen av vindkraftparkerna ska avancera parallellt och genom sinsemellan enhetliga processer. Planläggningen har väckts på initiativ av Pyttis kommun. Generalplaneringen för vindkraften ingår i Pyttis kommuns planläggningsöversikt Heinsuo generalplan för vindkraft utarbetas så att den kan utnyttjas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk i enlighet med generalplanen (MBL 77 a ). Till Heinsuoområdet planerar Tuuliwatti Oy en vindkraftspark som består av fyra vindkraftverk. För utarbetandet av generalplanen för vindkraft i Heinsuo ansvarar Pyttis kommun och som konsult fungerar FCG Design och planering Ab: Lauri Solin (DI, YKS-402) och Emmi Sihvonen (DI, YKS-491). Planläggningen styrs från Pyttis kommuns sida av kommuningenjör Pirjo Kopra.

7 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 6 (50) 2 Planområdets läge Planeringsområdet finns i Pyttis kommun, som närmast på under en kilometers avstånd norrut från riksväg 7. Området ligger på cirka 3 kilometers avstånd från Broby, mellan Skogsbyn och Kotka. Planeringsområdet ligger drygt två kilometer från Huutjärvi by i sydväst, cirka 2,5 kilometer från Kvarnby i väst och cirka 1,5 kilometer från Skogsbyn i nordväst. I öst angränsar planeringsområdet till Kotka kommungräns. Avståndet till Petäjäsuoområdet på Kotka stads område är cirka 1,5 kilometer. Pyttis centrumtätort ligger cirka 12 kilometer västerut och Kotkansaari cirka 7 kilometer sydost från Mustakorpi planeringsområde. Planeringsområdet ligger på högst cirka tre kilometers avstånd från kusten (Heinlax). Bild 1. Riktgivande avgränsning av generalplanen för Heinsuo vindkraftpark (blå linje). På den norra sidan av planeringsområdet finns den betydande nya huvudbanan (Helibanan) av regionalt intresse. På den södra sidan av planområdet finns en motorväg som håller på att byggas. Planeringsområdet ligger på ett område som enligt Kymmenedalens energilandskapsplan lämpar sig för vindkraftsproduktion. Kymmenedalens energilandskapsplan fastställdes av landskapsfullmäktige och är för närvarande hos miljöministeriet för fastställelse.

8 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 7 (50) 3 Skeden i planering och beslutsfattande Beslut om inledande av generalplanering för vindkraft: kommunstyrelsen ( 287) Anhängiggörandet av planen tillkännagjort: Programmet för deltagande och bedömning till påseende: Informationsmöte för allmänheten: Myndighetssamråd i startskedet hölls Arbetskonferens med myndigheterna: Generalplaneutkastet i Pyttis kommunstyrelse: XX.XX.2013 Generalplaneutkastet framlagt: XX.XX.-XX.XX.2013 Generalplaneutkastet i Pyttis kommunstyrelse: XX.XX.2013 Generalplaneförslaget framlagt: XX. XX. - XX. XX Generalplanen godkänns: XX. XX Nuläget i planområdet och utgångspunkterna för planläggningen 4.1 Allmän beskrivning Planeringsområdet ligger på ett obebyggt skogsdominerat område som främst används för skogsbruk. På området finns dessutom några åkrar och marktäktsområden. På den norra sidan av planområdet finns en jaktstuga (Lantmäteriverket 2012). På planområdets östra sida, på Kotkaområdet, finns Heinsuo avfallsstation samt marktäktsområden. Bild 2. Flygbild över Heinsuo planområde.

9 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 8 (50) 4.2 Befolkning Det finns ingen fast befolkning eller semesterbebyggelse på planområdet (Lantmäteriverket 2012). Den fasta bosättningen i planområdets näromgivning har koncentrerats längs riksväg 7, som går i öst-västlig riktning på den södra sidan av området, till Kvarnby samt till Petäjäsuo och Pihkoo på Kotkasidan. Semesterbosättningen i planområdets näromgivning koncentreras till Kvarnby och till kusten. 4.3 Service Bild 3. Fast och semesterbebyggelse i Heinsuo planområdes näromgivning. Den blåa punkten på den norra sidan av planområdet är en jaktstuga. I Broby och Huutjärvi på den södra sidan av planområdet finns bl.a. K-affär, Sale, post, Huutjärvi lågstadieskola samt dagvårdsservice. På området finns även mycket annan service såsom gymnastiksal och bibliotek. (Pyttis kommun 2012). 4.4 Markägoförhållanden 4.5 Tekniskt nätverk Planområdet är huvudsakligen i privat ägo. Vindkraftsaktören (Tuuliwatti Oy) svarar för arrendeavtalen med markägarna. Cirka 3 km norrut från planområdet finns en 110 kv:s kraftledning som hör till stamnätet. Öster om planområdet, på Kotkaområdet, finns en 400 kv:s kraftledning som hör till stamnätet.

10 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 9 (50) 4.6 Trafik Stommen i områdets trafiknät bildas av riksväg 7 som går längs med kusten. Suolinnavägen genomskär de södra delarna av planområdet i syd-nordlig riktning och förgrenas österut på Kotka stads sida, där vägen förenas med Heinsuontie som går i syd-nordlig riktning på den östra sidan av planområdet. Till planområdet kommer man via Mustakorpivägen och Kaidansuovägen från områdets sydvästra delar, via Birilisvägen och Petersstigen från områdets västra sida och via Suolinnavägen från söder. På planområdet finns dessutom flera skogsbilvägar. På den södra sidan av planområdet byggs en motorväg, som är belägen på den norra sidan av den befintliga riksväg 7. På den norra sidan av planområdet planeras en nationellt, landskapsmässigt och regionalt betydande ny huvudbana i öst-västlig riktning. Dygnstrafiken i medeltal längs riksväg 7 söder om projektområdet var år 2011 cirka motorfordon (Trafikverket 2011a). Antalet tunga motorfordon på riksväg 7 var i medeltal cirka fordon år 2011 (Trafikverket 2011b). Bild 4. Trafikvolymerna i planområdets näromgivningar år 2011 (mörkblå linje). Trafikvolymen beskrivs genom dygnstrafiken i medeltal per år och enheten är fordon/dygn. (Trafikverket 2011a).

11 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 10 (50) 4.7 Naturmiljö Allmänt Bild 5. Årsmedeltalet för tung trafik på riks-, stam-, region- och förbindelsevägar (fordon/dygn) i planområdets näromgivningar år 2011 (mörkblå linje) (Trafikverket 2011b). En naturinventering har gjorts över hela Heinsuo planområde år 2012, i vilken särdragen i naturmiljön, artbeståndet och områden som är värdefulla med tanke på naturens mångfald utreddes (Parkko 2012). Dagrovfåglarnas och tranornas höstflyttning som går genom området följdes upp hösten 2012 (Ilomäki & Parkko 2012). Områdets betydelse som livsmiljö för fladdermöss bedömdes på basen av en biotopgranskning samt med hjälp av en detektor (Metsänen 2012). Inventeringen av fågelbeståndet kompletteras under år Övriga källor som utnyttjats är: Miljöförvaltningens geodatabas (OIVA 2012) Maa- ja kallioperätiedot (GTK 2011) (uppgifter om jordmånen och berggrunden) Uppgifter från Finlands miljöcentral om hotade arter (SYKE 2012) Helsingin yliopiston luonnontieteellisen keskusmuseon petolintu- ja sääksirekisterin tiedot (Naturhistoriska centralmuseets vid Helsingfors universitet register över rovfåglar och fiskgjusar )(Naturhistoriska centralmuseet 2012a och 2012b) Observationsmaterial från regionala fladdermusinventeringar och uppföljningar av flyttfåglar, som även använts som utgångsmaterial i planområdets natur-, fågeloch fladdermusinventeringar (Parkko 2012, Ilomäki & Parkko 2012 och Metsänen 2012 ). Planområdet består huvudsakligen av skogsmark som används för skogsbruk. Planområdets södra del tangeras av rv 7-sträckningen, för vilken det har brutits mycket

12 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 11 (50) berg. På planområdet finns ett rätt så mångsidigt fågelbestånd, men det observerade antalet utrotningshotade och sällsynta fågelpar är litet. På området finns åtta värdefulla naturobjekt av lokalt intressesamt några livsmiljöer som enligt bilaga IV(a) i naturdirektivet lämpar sig för fladdermöss (Parkko 2012, Metsänen 2012) Berggrund och jordmån Berggrunden i Pyttis ligger inom rapakiviområdet i Kymmene, som har uppstått under mesoproterosoiska eran för cirka miljoner år sedan. Stenarterna som förekommer på planområdet är plutoniska eller så kallade sura djupbergarter. Största delen av området består av viborgit, men i områdets sydöstra delar finns även små förekomster av pyterlit (GTK 2011). Planområdets jordmån är mycket varierande och har en kuperad yta. På bergssluttningarna och i sänkorna mellan dem förekommer moränmarker och ställvis små lerjordar. I planområdets södra delar, i Myllyjärvi - Järvensuoområdet, finns starrtorv (GTK 2011) Grund- och ytvatten Flora Fauna På planområdet finns inga grundvattenområden. Kananiemenharju ( A) grundvattenområde hör till klass II och är lämpligt för vattenförsörjning. Grundvattenområdet tangerar planområdets norra gräns. Kangasmäki ( ) grundvattenområde som hör till klass I, grundvattenområde som är viktigt med tanke på vattenförsörjning, samt Broby ( ) grundvattenområde som hör till klass I ligger ungefär 1,5 kilometer på den sydvästra sidan av området (OIVA 2013). Planområdet ligger på huvudvattenområdet i Finska vikens kustområde (81) och närmare definierat i Siltakylänjokis avrinningsområde (81.020). De sydligaste delarna av området är belägna på det s.k. mellanområdet (81VO19). På området finns flera skogs-, kärr-, och åkerdiken vilkas fåror inte är orörda. Inga betydande ytvattenförekomster, källor eller objekt som nämns i vattenlagen (VattenL 11 ) är kända i området (OIVA 2013, Parkko 2012). Pyttis hör till den sydboreala barrskogszonen. I den biogeografiska indelningen hör planområdet till Nylands biogeografiska provins. (OIVA 2013). Planområdets skogar består främst av moar av gran- och talldominerad blåbärstyp (MT, myrtillus-typen), men det förekommer rätt så mycket klibbal i närheten av utdikade före detta myrformationer. Trädbeståndet består främst av unga träd. (Parkko 2012). Myrarna på området är utdikade och bland dem finns inga nämnvärda delar i naturligt tillstånd. Största delen av planområdets värdefulla naturobjekt består av olika karga bergmarker och på en del av dem är vegetationen speciellt välbevarad (Parkko 2012). Planområdets fauna kan antas representera en ganska sedvanlig fauna för ekonomiskogar. På området finns inga kända förekomster av utrotningshotade djurarter (t.ex. fåglar) (Parkko 2012, SYKE 2012). På området finns i någon mån livsmiljöer som enligt habitatdirektivets bilaga IV(a) lämpar sig för fladdermöss och på området förekommer åtminstone mustaschfladdermus (mustasch- och/eller Brandts fladdermus (Metsänen 2012). På området finns inga kända revir för flygekorre eller tillräckligt stora områden som lämpar sig som livsmiljöer för arten (Parkko 2012).

13 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 12 (50) Häckningsfåglar Flyttfåglar På planområdet häckar ungefär 60 fågelarter. De vanligaste finska fågelarterna som förekommer i störst antal är bofink, lövsångare, trädpiplärka, järnsparv, rödhake och grönsiska. I fågelbeståndet ingår även våra vanligaste hönsfågelarter såsom järpe (Hdir), orre (NT, F-dir) och tjäder (NT, RT, F-dir). Som enstaka par förekommer fågelarter som är typiska för gamla skogar såsom spillkråka (F-dir), lundsångare och mindre flugsnappare (H-dir.). På klippor i området häckar förmodligen nattskärra (F-dir) samt åtminstone två par trädlärkor (H-dir). Andra fågeldirektivsarter som förekommer på området är bl.a. trana och gråspett. Rovfåglar som häckar på området är bivråk (VU, F- dir) och sparvhök. Sommaren 2012 användes dessutom området som jaktmark av två bivråkshanar, som häckade utanför området (Parkko 2012). Havsörnar (VU, F-dir) som häckar på Pyttisområdet jagar sporadiskt på området (Ilomäki & Parkko 2012). Det närmaste kända fiskgjusboet (NT, H-dir) finns på 1,2 kilometers avstånd från planområdet. Ytterligare åtta fiskgjusbon finns på fem kilometers avstånd från området (Naturhistoriska centralmuseet 2012a och 2012b). Hösten 2012 gick en av sparvhökens huvudflyttrutter i Pyttisområdet över planområdet. Fjällvråkens flytt söderut koncentrerades tydligt till områdets västra sida och ormvråkens (VU) och fjällvråkens flyttstråk österut fanns klart söder om både planområdet och väg E 18. Andelen ormvråkar vars flyttstråk går via planområdet var ganska liten. Majoriteten av de observerade gamla bivråkarnas flyttstråk gick över området (dock under hundra individer), men unga bivråkars flyttstråk fördelades jämnare över hela Pyttisområdet (Ilomäki & Parkko 2012). Pyttis ligger på ett viktigt höstflyttstråk för kungsörnar (VU, N-dir). På hösten koncentrerades kungsörnens flyttstråk till närheten av planområdet, på den norra sidan av väg E 18. Via planområdet flyttade 19 kungsörnar, vilket är en betydande mängd på riksnivå betraktat. Fåglarnas flytthöjd var i genomsnitt under 200 meter. Kungsörnarnas flytt till området styrs av formerna på Finska vikens kust samt eventuellt av planområdets stora skogs- och myrmarker som kan fungera som födooch rastområden för örnarna (Ilomäki & Parkko 2012). Havsörnens (VU, N-dir), fiskgjusens (NT, N-dir), falkarnas och flera andra hökfåglars flytt koncentrerades inte speciellt till något enskilt stråk utan flyttningen fördelades jämnare över hela Pyttis område. Det observerade materialet är otillräckligt för att dra några slutsatser om vissa arter (Ilomäki & Parkko 2012). En av tranans (N-dir) flyttstråk komprimeras till ett smalt fält mellan Jättukastet och Imsaludden, som förblir på den östra sidan av planområdet. Hösten 2013 var antalet tranor som flög över planområdet ganska liten (under 300 individer) (Ilomäki & Parkko 2012) Arter som är hotade, missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor II och IV På området förekommer arter i habitatdirektivets bilaga IV(a) såsom mustaschfladdermöss (mustaschfladdermus och Brandts fladdermus) (Metsänen 2012). Utrotningshotade fågelarter som förekommer på området är bivråk (VU, sårbar) samt stenskvätta (VU) (Parkko 2012). Tjädern som är ställvis hotad förekommer på området (RT).

14 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 13 (50) Missgynnade arter som förekommer på området är grönsångare (NT), göktyta (NT), tjäder (NT) och orre (NT). På området finns också några spelplatser för orrar (Parkko 2012) Värdefulla naturobjekt Det finns inga områden i planområdet eller dess omedelbara omgivning som ingår i programmet Natura På cirka 3 kilometers avstånd norr om planområdet finns Valkmusa nationalpark (KPU050031) och Natura-område (SCI, FI ). Drygt en kilometer söder om planområdet finns Heinlax Natura- (SPA, FI ) och naturskyddsområde (YSA201247) och på ungefär tre kilometers avstånd österut finns Kymmene älvs Natura-område (SCI, FI ), som omfattar flera mindre naturskyddsområden. Kokkovuori Natura-område (FI ) ligger ungefär tre kilometer på den södra sidan av området. På planområdet finns två värdefulla livsmiljöer av intresse på lokal nivå (Pertonvuori ligger endast delvis på planområdet): Område/objekt Pertonvuori (nr. 4) Niverkorvenkallio (nr. 8) Klassificering värdefullt område av lokalt intresse värdefullt område av lokalt intresse Bild 6. Den värdefulla livsmiljön av lokalt intresse Niverkorvenkallio ligger på Heinsuo planområde (kuva: Kotkansiipi 2012 Pyhtään tuulivoimayleiskaavan luontoselvitys). Bild 7. Den värdefulla livsmiljön av lokalt intresse Pertoinvuori ligger delvis på Heinsuo planområde (kuva: Kotkansiipi 2012 Pyhtään tuulivoimayleiskaavan luontoselvitys).

15 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 14 (50) 4.8 Landskaps- och kulturmiljö Allmänt För delgeneralplanen har utarbetats en separat landskapsinventering (Design och planering Ab ), i vilken värdefulla landskapsområden och kulturhistoriskt värdefulla objekt har beskrivits närmare. Pirjo Kopra har fungerat som kontaktperson från Pyttis kommuns sida. Landskapsarkitekt MARK Riikka Ger vid FCG Design och planering Ab ansvarade för landskapsinventeringen. Landskapsplanerare Jan Tvrdý deltog i arbetet. Granskningen av landskapsbilden har utsträckts till ett område på fem kilometers radie från projektområdet, då en zon på 0 5 kilometers avstånd vanligen är det område där olägenheterna för landskapsbilden är mest kännbara. Man måste dock komma ihåg att kraftverken ingalunda syns överallt i denna zon på grund av att träd, byggnader och konstruktioner står i vägen för dem. Om de syns så gör de det bara delvis. Värdefulla objekt som omger projektområdet presenteras ända fram till 12 kilometers avstånd. Senast på cirka tio kilometers avstånd smälter" ett vindkraftverk in i sin omgivning. På kilometers avstånd och längre ser vindkraftverken små ut vid horisonten och det är svårt att gestalta dem på grund av andra element i landskapet. I indelningen i landsbygdsprovinser hör Pyttis till Södra kustlandet och närmare bestämt till Södra odlingsregionen. Den södra odlingsregionen är varierande till sina terrängformer. Det finns rikligt med lermarker men särskilt mycket längs åarna. Det finns mycket åkrar då lermarkerna är så gott som helt odlade. I östra delen finns mindre odlingsmark i snitt och också befolkningen är glesare med undantag av Kymmenedalen vid områdets östra gräns. Kymmenedalens älvlandskap är en specialitet i området som i övrigt är fattigt på vatten. Byggnaderna har traditionellt placerats på kullar och ryggar i närheten av åkerfälten. Landskapet får sin särprägel av många herrgårdar och ett antal brukssamhällen. (Miljöministeriet 1993) Projektområdet består huvudsakligen av skogklädda ryggar samt kärr- eller mossområden och små åkrar eller delar av odlingsområden mellan ryggarna. På många håll på ryggarna ligger berget alldeles vid ytan. De kala bergsområdena är vidsträckta speciellt i den södra och mellersta delen. Vid sidan av det större kärrområdet mellan ryggområdena har det även bildats mindre mossar och sumpmarker i ryggarnas sänkor. I projektområdet ingår även åkerremsor. En del av åkrarna är separata små åkerområden medan en del utgör den inre delen av ett större åkerområde. Åkrarna ligger huvudsakligen i projektområdets södra del och västra kant. Projektområdets högsta punkter finns i områdets södra del. Terrängen stiger som högst över 40 meter ovanför havet. Som lägst ligger området cirka 4-5 meter över havet i områdets södra del på den sydöstra sidan av ryggen. Projektområdet ligger till största delen i en skogzon. Berget ligger på många ställen i dagen, speciellt på den södra halvan av området. Det finns ganska rikligt med mossar och sumpmarker. På projektområdet ligger några små åkerplättar och i områdets södra del finns den innersta delen av en större åkerslätt. På projektområdet och i dess omedelbara närhet på områdets sydöstra sida finns några marktäktsområden som bildar skador i landskapet. Då man granskar landskapsbilden i området i ett större perspektiv, på cirka fem kilometers radie från den planlagda vindkraftsparken, karaktäriseras områdets landskapsbild av havsvikar, en slingrande småskalig strandlinje, Kymmene älvs fåra på Kotka stads sida, som ställvis är kraftigt slingrande, av vidsträckta odlingsområden samt av ett stort torvproduktionsområde på den nordöstra sidan av projektområdet. Det även ur landskapsperspektiv värdefulla åkerområdet kring Västerby och Kvarnby

16 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 15 (50) bildar ett ganska stort, men samtidigt förtjusande och till många delar detaljerat odlingslandskap. På projektområdets södra sida finns även ett stort och vackert odlingsområde. I anknytning till granskningsområdets odlingslandskap och Kymmene älvs strand finns charmiga vägavsnitt. Odlingsområdena angränsar oftast till element med tydliga linjer, såsom skogskanter. Som närmast på cirka 2,5 kilometers avstånd från projektområdets gräns finns ett värdefullt bergsområde. Som helhet betraktade hör de långsträckta vyerna över åkerfälten och havsvikarna till granskningsområdets styrkor. Motorvägen som byggs på åkerslätten i Västerby och Kvarnby samt den planskilda korsningen i anknytning till den bildar ett men för landskapet. Den planskilda korsningen med dess ramp bryter fjärrutsikten Värdefulla landskapsområden av riksintresse Det finns inga värdefulla landskapsområden av riksintresse inom projektområdet. Närmast projektområdet finns Kymmenedalen (MAO050014), som ligger på cirka 2,5 kilometers avstånd. Kymmenedalens kulturlandskap (180 km2) representerar den exceptionellt storskaliga och samtidigt varierande övergångszonen mellan Södra och Sydöstra odlingsregionen. Det finns många kulturhistoriskt värdefulla objekt i området. Landskapet formas av många olika landskapstyper längs Kymmene älv mellan Salpausselkä I och Finska vikens kust. Kärnan i kulturlandskapet är Kymmene älv som ställvis utvidgar sig till sjöbassänger och ställvis delar sig i flera grenar. Pyttis kyrkby kompletterar Kymmenedalens kulturlandskap i närheten av kusten. Forsarna i älven och välskötta kulturmarker där man ännu har boskap skänker landskapet variation. Landskapet är som helhet sett variationsrikt och återspeglar en rikedom av kulturhistoriska skikt. Traditionella växter finns bland annat i Vastila by i Strömfors, i Svenskby och Pyttis längs älvens södra delar. De varierande ängarna och hagarna i Vastila bycentrum och längs älven är ännu i bruk som betesmarker. Vid Teutjärvi i Svenskby har de öppna steniga ängarna och hagarna avbetats effektivt. Områdets långa bosättningshistoria återspeglas bland annat av sina stenåldersboplatser. Landskapsmässigt värdefulla vägavsnitt finns bland annat på sträckan Strömfors-Svenskby-Vastila. Exempel på kulturhistoriskt värdefulla objekt i området: o o o Huruksela by och Kahrinkangas i Kotka, Strömfors bruk (historiskt värdefull bruksmiljö), Pyttis gråstenskyrka, Stockfors fabriksområde och den manuellt betjänade slussen i Stråka Landskapsvärden På cirka 14 kilometers avstånd från projektområdet ligger Fagerö-Ristisaari (MAO050011), som är ett representativt exempel på kulturlandskap i Finska vikens skärgård. På cirka 17 kilometers avstånd finns Summa älvdalar (MAO050015). Inga värdefulla landskap finns i sin helhet i projektområdet. Västerby Kvarnby i Pyttis (Landskapsplanen), närmaste avståndet till planområdet cirka 1,7 kilometer. Västerby och Kvarnby omges av ett vidsträckt odlingslandskap, som genomskärs av Stora Strandvägen.

17 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 16 (50) Kymmenedalen Strömfors bruk och miljön kring Abborrforsen (KUMA nr. 161 & Maakuntakaava), distanserar ungefärligt 2,5 kilometer. Området har beskrivits i samband med värdefulla landskap av riksintresse, samt när det gäller Strömfors bruk och miljön vid Abborrforsen bland värdefulla byggda miljöer av riksintresse. Avgränsningen av området är i närheten av projektområdet något mera utbredd än avgränsningen av ett värdefullt landskapsområde av riksintresse. Stråka skogsområde (Landskapsplanen), ligger som närmast på drygt tio kilometers avstånd från projektområdets gräns Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Det finns inga byggda kulturmiljöer av riksintresse i projektområdet. Ett flertal värdefulla objekt finns i projektområdets näromgivning. Objekt på 0-5 kilometers avstånd från projektområdet Stora Strandvägen är jämsides med Tavastlands Oxväg den viktigaste historiska vägen i Finland. Avståndet till planområdet är som minst något under tre kilometer. Kymmeneborgs landsfästning on suurista linnoituksista ainoa lähes kaikkine etuvarustuksineen säilynyt Kaakkois-Suomen linnoitus. Kymmeneborg är en del av en fästningskedja som började byggas under Katarina II:s tid som skydd mot Sverige. Avståndet till planområdet är som minst något under tre kilometer. Langinkoski kejserliga fiskestuga är ett byggnadsminnesmärke som anknyter till kejsarhärskaren och vid sidan av Kejserliga palatset den enda byggnaden i Finland som uppförts för kejsarfamiljen. Avståndet till planområdet är som minst något under 3,5 kilometer. Objekt på 5-12 kilometers avstånd från projektområdet Hovinsaari tidigare cellulosafabrik är ett tidigt och välbevarat byggnadsminnesmärke över sulfatcellulosaindustrin. Fabriken är även byggnadstekniskt betydande. Hovinsaari fabrik ligger i den östra delen av en ö med samma namn, i en triangel vars gränser bildas av järnvägar. Avståndet till planområdet är som minst något under sex kilometer. Högfors industrimiljö har uppkommit på en historisk kvarn- och sågplats, där ett av vårt lands tidigaste industrianläggningar en gång verkat. I den omedelbara närheten av fabriken finns det enhetliga arbetarbostadsområdet Pahvikylä, som byggdes i början av 1930-talet. Närmaste avståndet till planområdet är cirka sex kilometer. Karhula industriområde är en betydande del av industrin som uppkommit längs Kymmene älv. Industrianläggningarna och arbetarbostadsområdena som uppkommit kring dem samt fabriksgården bildar ett mångsidigt samhälle som bildats under olika tider. Den kulturhistoriskt mest betydande delen av industrianläggningen utgörs av de gamla produktionsbyggnaderna samt enhetligt planerade bostadsområden som byggts för arbetarna. På den norra sidan av industriområdet längs Kymmene älv, i mitten av en stor park, finns Karhula gård. Närmaste avståndet till planområdet är cirka sex kilometer. Kymmene kyrka är en av de korskyrkor i empirestil byggda i sten som planerades av Intendentkontoret i mitten av 1800-talet. Kymmene kyrka är byggd på den östra stranden av Korkeakoskenhaara i Kymmene älv, på en hög klippig och granbevuxen backe. Avståndet till planområdet är som minst drygt sex kilometer.

18 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 17 (50) Sunila fabriker är den äldsta bevarade sulftatcellulosafabriken i Finland. Sunila och dess bostadsområden grundar sig på en högklassig helhetsplan av arkitekt Alvar Aalto. Den detaljplan som grundar sig på terrängformerna och naturförhållandena i Sunila bostadsområde är den tidigaste i Finland, och områdets bostadsbyggande har varit reformvänlig både bostadssocialt och byggnadstekniskt. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 7 kilometer. Kotka kyrka med omgivning hör till de bästa av arkitekt Josef Stenbäcks kyrkoproduktion. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 7,5 kilometer. Centraltorget i Kotka kantas av två verk som representerar modernistisk arkitektur från 1930-talet, det massiva stadshuset och ett litet funktionalistisktbankhus som byggdes för Suomalainen Säästöpankki. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 7,5 kilometer. Kotka ortodoxa kyrka och kyrkparken. Den ortodoxa kyrkan som blev färdig år 1801 är det mest betydande exemplet på rysk nyklassicism i Finland och den enda byggnaden som bevarats från Svensksunds fästningsstad. Den s.k. Storparken (Isopuisto) som omger kyrkan och omfattar ett helt kvarter har bildats under och 1900-talet. Avståndet till planområdet är som minst något under 8 kilometer. Stora Ensos fabriker i Kotka, avståndet som minst knappt 8 kilometer. Stora Ensos fabriker utgör en betydande del av stadsbilden i Kotka och är en viktig del av träförädlingsindustrin som uppkommit längs vattendragen i Sydöstra Finland. Ångsågens gamla maskin- och pannrum med skorsten i rödtegel har ett stort symboliskt värde. Utanför fabriksområdet finns två bostadsbyggnader med loftgångar, en kyrkobyggnad och herrebyggnad som byggts för den år 1872 grundade norska sågens norska arbetsledare och yrkesmän. Dessa tvåvåningshus med sidogångar är de enda i sitt slag i Finland. Katariina småhusområde (tidigare Puistola småhusområde) är ett vidsträckt och enhetligt bostadsområde som förverkligats enligt arkitekt Birger Brunilas detaljplan. Området är ett representativt och högklassigt planerat exempel på hur man löste arbetarbefolkningen bostadsfråga i början av 1900-talet. Avståndet till planområdet är som minst något under 8 kilometer. Svensksunds sjöfästning har haft en viktig ställning för försvaret vid Rysslands västra gräns, som Kronstadts fort och som flottbas. Avståndet till planområdet är som minst drygt 8 kilometer Tiutinens bostadsområde byggdes av arbetarna själva intill fabriken. Områdets struktur och byggnadsbestånd har bevarats ovanligt väl. Tiutinens ösamhälle uppkom i början av 1900-talet som bostadsområde för arbetarbefolkningen vid Halla såg och Tiutinens lådfabrik samt fiskare och sjömän. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 9 kilometer. Pyttis kyrka och prästgård byggdes i slutet av 1400-talet av den vidsträckta medeltida moderförsamlingen. Kyrkan är en av de medeltida kyrkorna vars ursprungliga byggnadsform är bäst bevarad. Prästgården som ligger på ett litet avstånd på västra sidan av älven har stått på samma plats redan på medeltiden. Avståndet till planområdet är som minst något under 11 kilometer Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 1993) Tidigare byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY1993), som nu i regel kan jämställas med byggda kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå finns inte i området.

19 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 18 (50) Kulturlandskap Tre objekt ligger inom ett avstånd på 0-5 kilometer Av objekten motsvarar två (Kymmeneborgs landsfästning och Langinkoski kejserliga fiskestuga) RKY 2009-objekt, endast avgränsningen av området är avvikande. Det tredje objektet, Kymmenegårds kulturlandskap, har i den nya indelningen tagits med inom gränserna för Kymmeneborgs landsfästning. Objekten beskrivs i samband med byggda kulturmiljöer av riksintresse. 13 objekt ligger på 5-12 kilometers avstånd från projektområdet Av objekten är tio motsvarande till RKY 2009-objekten som ligger i zonen, men avgränsningen av en del samt namnen har ändrats något. Objekten beskrivs i samband med byggda kulturmiljöer av riksintresse. Dessutom finns tre övriga objekt som inte mera räknas till RKY 2009-objekten. Ett av dem är Sokerikemias område, som ligger på ungefär 5,5 kilometers avstånd från projektområdet. Sokerikemias enhetliga bostadsområde byggdes för anställda vid Finlands Socker Ab under åren Det andra objektet är Kymmene före detta prästgård, som ligger på drygt sex kilometers avstånd från projektområdets gräns. Huvudbyggnaden i trä är från år Det tredje objektet är Kymmene älvs kulturlandskap, vars närmaste gräns ligger på drygt nio kilometers avstånd från projektområdet. Området överlappar delvis ett värdefullt landskapsområde av nationellt och landskapsmässigt intresse. Objektet har behandlats i tidigare sammanhang. Med kulturlandskap avses landskapstyper som uppstått till följd av traditionell markanvändning. De indelas i två typer: byggda områden och obyggda biotoper. Biotoperna är naturtyper som formats av traditionell betesgång, slåtter och svedjebränning. Kulturlandskapens värden påverkas av kontinuiteten i den traditionella markanvändningen, områdets flora och antalet områden som är hotade eller bör hållas under observation. Faktorer som höjer områdets värde är dess mångsidighet, utsträckning samt landskapliga och kulturhistoriska faktorer. Projektområdet ligger inte inom ett traditionslandskap. Inom en radie på fem kilometer ligger nio traditionslandskap. Den närmaste av dem ligger i Kvarnby på drygt en kilometers avstånd från projektområdets gräns. Objektet är beläget i Heinlax innersta vik. Det näst närmaste objektet är också beläget i Heinlax innersta vik på drygt en kilometers avstånd från projektområdets gräns. De följande närmaste tre objekten är belägna på Heinlax strand på 1,5-2 kilometers avstånd från projektområdets gräns. Det följande närmast liggande objektet är beläget i Kvarnby på knappt 2,5 kilometers avstånd från projektområdet. Resten av objekten ligger endera på Heinlax strand eller i Brobys omgivning på cirka 3-4 kilometers avstånd från projektområdets gräns.

20 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 19 (50) Bild 8. Landskaps- och kulturvärden. 4.9 Planläggningssituation Landskapsplan Regionplanen för Kymmenedalen har ersatts av landskapsplaner (Landskapsplanen för Kymmenedalen; tätorter med omgivningar; Landskapsplanen för Kymmenedalen; landsbygds- och naturområden; Landskapsplanen för Östra Nyland). Miljöministeriet fastställde landskapsplanen för tätorter med omgivningar år 2008 och landskapsplanen för landsbygds- och naturområden år Kymmenedalens energilandskapsplan fastställdes av landskapsfullmäktige och är för närvarande hos miljöministeriet för fastställelse. I de fastställda landskapsplanerna har flera frågor gällande områdesanvändningen i anslutning till temahelheten lösts, bland annat har anvisats områden vid havsstranden och havsområden vilka är lämpliga för vindkraftsproduktion samt i hela landskapet områden för torvtäkt, energiförsörjning och energiöverföringsförbindelser. Kymmenedalens energilandskapsplan har som syfte att komplettera landskapsplanen på det sätt som förutsätts i de riksomfattande målen för områdesanvändningen och sålunda i områdesanvändningen trygga behoven av energiförsörjning på riksnivå och främja möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor samt att i landskapsplaneringen i Kymmenedalen anvisa de områden som är bäst lämpade för utnyttjande av vindkraft. Heinsuo planläggningsområde är beläget i ett område för placering av vindkraft av intresse på landskapsnivå vilket har anvisats i energilandskapsplanen. Enligt planbestämmelsen ska vid planeringen av tv-områden begäras utlåtande av

21 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 20 (50) försvarsmakten och göras en konsekvensbedömning av trafiksäkerheten. Strävan bör också vara att förebygga att vindkraftsproduktionen orsakar negativa konsekvenser för de specifika egenskaperna i områdena. Sådan bygginskränkning som avses i MBL 33 är i kraft i tv-områdena. Heinsuo planområde är enligt landskapsplanen för tätorter och deras omgivningar belägen på ett jord- och skogsbruksdominerat område (M). På den norra sidan av Heinsuo planområde anvisas ett riktgivande läge för den nationellt, landskapsmässigt och regionalt betydande nya huvudbanan i öst-västlig riktning. På den södra sidan av området anvisas i landskapsplanen en motor- eller motortrafikssträckning (mo). Mellan den riktgivande huvudbanan och motorvägen finns ett värdefullt fornminne av riksintresse. Fornlämningar är objekt som är skyddade med stöd av fornminneslagen (295/1963). I landskapsplanerna för tätorterna och deras omgivningar samt för landsbygden och naturen har en huvudelledning (z) anvisats på den östra och norra sidan av området. På den norra sidan av Heinsuo planområde finns en geologisk formation (ge 1534), ett viktigt grundvattenområde (pv 1679), naturskyddsområde eller -objekt (SL 1259) samt ett Natura 2000-objekt (nat 1145) (Valkmusa nationalpark). På Kotka stads sida vid planområdets sydöstra gräns angränsar området till ett avfallshanteringsområde (EJ) och ett industriområde och område för industrilagerhållning (T). På planområdets västra sida anvisas en marktäkt (EO). Bild 9. Utdrag ur Kymmenedalens energilandskapsplan. I bakgrunden till landskapsplanen syns gällande tätorter på området samt deras omgivningar samt landskapsplanerna för landsbygdsoch naturområden. Heinsuo planområde är markerat ungefärligt med en blå linje.

22 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 21 (50) Generalplan Avgränsningen av tv-området enligt landskapsplanen är delvis belägen på området för delgeneralplanen för Pyttis centrumtätort. Delgeneralplanen för Pyttis centrumtätort har delvis vunnit laga kraft Avgränsningen av tv-området enligt landskapsplanen har beaktats i delgeneralplanen för centrumtätorten med delområdesbeteckningen tv1. Det huvudsakliga markanvändningsändamålet för området är jord- och skogsbruksdominerat område (M). Bild 10. Utdrag ur delgeneralplanen för Pyttis centrumtätort. Avgränsningen av Heinsuo planområde har anvisats riktgivande med blå linje (uppe i bildens högra hörn). Planområdet angränsar dessutom till Heinlax delgeneralplan i söder och till Räski delgeneralplan på Kotka stads område i sydöst. Heinlax och Räski delgeneralplanering har skett i samarbete mellan Pyttis och Kotka, dock så att båda kommunerna godkänner planerna för den del som gäller deras egna områden.

23 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 22 (50) Detaljplan Det finns inga ikraft varande detaljplaner på planområdet och inga aktualiserade detaljplaneprojekt. Detaljplanerade områden som ligger närmast planområdet är belägna på Kotka stads sida vid planområdets östra och sydöstra gräns samt på Pyttis kommuns område i Huutjärvi, på den södra sidan av planområdet. Bild 11. Fastställda detaljplaner i närheten av planområdet ( SYKE, ELY-centralerna 2012) De riksomfattande målen för områdesanvändning (VAT) De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut , de justerade målen vann laga kraft ) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur de riksomfattande målen för områdesanvändningens perspektiv. För generalplanerna för vindkraftverk i Pyttis gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning: En fungerande områdesstruktur: o Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas. En sammanhållen samhällsstruktur och kvalitet i livsmiljön: o Vid områdesanvändningen ska energisparande åtgärder samt betingelser för att använda förnybara energikällor främjas.

24 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 23 (50) Målen för kultur- och naturarvet, rekreationsanvändning och naturresurser i delgeneralplanen som ska utarbetas: o o Vid områdesanvändningen ska även behovet av skydd och användning av grund- och ytvatten beaktas. Vid områdesanvändningen ska säkras att kulturmiljöer och naturarv av riksintresse bevaras. De av myndigheterna utförda inventeringarna av riksintresse*) används som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. *) Med dessa avses inventeringar av kulturmiljöer och naturarv av riksintresse vilka är baserade på en tillräckligt omfattande beredning. Det är frågan om följande inventeringar: Värdefulla landskapsområden av riksintresse (Miljöministeriet, avdelningen för naturskydd, betänkande 66/1992), Byggda kulturmiljöer av riksintresse (Museiverket 2009) och Förhistoriska skyddsområden av riksintresse (Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, meddelanden 3/1983). Fungerande kontaktnätverk och energiförsörjning: o I områdesanvändningen tryggas behoven av energiförsörjning på riksnivå och främjas möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor. o I planeringen på landskapsnivå ska anvisas och i annan områdesanvändningsplacering ska beaktas kraftledningssträckningar som har betydelse på riksnivå, så att förutsättningarna för deras byggande bevaras. o Befintliga kraftledningssträckningar ska i första hand utnyttjas för de nya kraftledningssträckningarna. o Vindkraftverken ska i första hand placeras så att de bildar enheter som består av flera vindkraftsenheter. o Vid områdesplaneringen ska med tanke på kontakt- och energinäten beaktas riskerna för extrema klimatfenomen och översvämningar, markanvändningen i omgivningen och behovet av att utveckla den samt näromgivningen, särskilt bebyggelsen, värdefulla naturobjekt och -områden samt landskapets särdrag. o I områdesanvändningen ska militärflygets behov tryggas.

25 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 24 (50) 5 Planläggningens syften 5.1 Målen för utnyttjande av förnybara energiformer Målet för vindkraftverksplanläggningen i Pyttis kommun är att främja de klimatpolitiska mål som Finland har förbundit sig till. Målet är att höja andelen förnybar energi av energiförbrukningen och öka produktionen av förnybar energi. Enligt de långsiktiga målen för arbets- och näringsministeriets klimat- och energistrategi strävar man genom att anlägga vindparker till stora, sammanhållna vindkraftsområden. 5.2 Mål på landskapsnivå Parallellt med Kymmenedalens energilandskapsplan har utarbetats Kymmenedalens klimat- och energistrategi I energilandskapsplanen och klimat- och energistrategin har linjer dragits upp för en ökning av vindkraften. Strategin för Kymmenedalen förverkligar den nationella klimat- och energistrategin med beaktande av utgångspunkterna i landskapet samt dess särdrag och styrkor. Kymmenedalens klimat- och energistrategi omfattar en vision, funktionella mål och uppgifter för Kymmenedalen med hjälp av vilka energiproduktionen utvecklas, energikonsumtionen minskas, andelen förnybar energi ökas, energisparande åtgärder beaktas samt beredskap skapas för att hantera effekterna av klimatförändringen. Visionen i Kymmenedalens klimat- och energistrategi är att man år 2020 ska ha en stark och gemensam vilja att utveckla områdets ekoeffektivitet i Kymmenedalen. Invånarna, kommunerna och andra organisationer fungerar ansvarsfullt och förverkligar uppgifter enligt klimat- och energistrategin i sin egen verksamhet. Förnybara naturresurser utnyttjas effektivt och hållbart. Nya arbetsplatser och affärsverksamhet i branschen finns i området. Kymmenedalen är ett kompetensoch föregångslandskap för hållbar utveckling". Strategin fastställdes av Kymmenedalens landskapsfullmäktige Pyttis kommuns mål Vindkraftsplanläggningen har inletts på kommunens initiativ. Syftet med generalplaneringen för vindkraftverk i Pyttis är att definiera och anvisa lämpliga områden för vindkraft och göra det möjligt att förverkliga vindkraftverk samt anpassa vindkraftsverksamheten till den övriga markanvändningen i områdena. Heinsuoområdet har i Kymmenedalens energilandskapsplan anvisats för vindkraftsproduktion. Utgående från uppgifter i Finlands Vindatlas (2012) har vindförhållandena i området bedömts vara gynnsamma för vindkraftsproduktion. Heinsuoområdet är tillräckligt stort och enhetligt och ligger gynnsamt med tanke på bebyggelsen. Målet för generalplanen är att möjliggöra förverkligandet av den planerade vindkraftsparken och samtidigt beakta särdragen i naturmiljön, andra behov av markanvändning i området samt mål som preciseras under planeringsprocessen. Utöver miljösynpunkter fästs i planeringen uppmärksamhet vid kostnaderna för byggandet av vindkraftverken och deras produktionskapacitet för att den förverkligade vindparken ska bli lönsam.

26 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 25 (50) 6 Planen för vindkraftsparken 6.1 Placeringen av vindkraftverken Enligt den plan som utarbetats för Heinsuoområdet kan 4 vindkraftverk placeras på området. Vindparken kommer utöver vindkraftverken att omfatta också byggnads- och servicevägar som förenar alla kraftverken samt jordkablar. Vid planeringen av vindkraftverkens placering har uppgifter från vindmätning, naturförhållanden, terrängformer, byggd miljö och fornlämningar i området utnyttjats. Vid planeringen har utredningar och inventeringar som gjorts med tanke på planläggningen utnyttjats liksom också annat befintligt material. Värdefulla objekt i planområdet har lämnats utanför byggandet. Vid placeringen av vindkraftverken har det också fästs uppmärksamhet vid minimeringen av bullereffekterna. Vid placeringen av vindkraftverken i vindparken har Trafikverkets anvisning (8/2012) gällande kravet på avstånd från riksvägen (riksväg 7 samt den motorväg- eller motortrafikled som betecknats i landskapsplanerna Tätorter med omgivningar och Landsbygds- och naturområden). Rekommendationen är enligt Trafikverkets anvisning att ett vindkraftverk bör stå på 300 meters avstånd från en landsväg (mittlinjen). Den riktgivande placeringen av huvudbanan, som anvisats i landskapsplanen, har dessutom tagits i beaktande vid placeringen av vindkraftverk. Enligt Trafikverkets anvisningar ska det närmaste avståndet till ett vindkraftverk motsvara kraftverkets totala höjd (torn + blad) + 30 meter från den närmaste rälsens mittlinje. Bild 12. Preliminär placering av vindkraftverken och de nya vägarna i Heinsuo vindkraftparksområde.

27 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 26 (50) 6.2 Konstruktionerna i vindkraftsparken Ett vindkraftverk består av ett torn som förankras i fundamentet, en rotor med rotorblad och ett maskinrum. Navhöjden för vindkraftsparken i Mustakorpi är sannolikt cirka 120 meter och rotorbladets diameter cirka 128 meter. Rotorbladens längd skulle då vara 64 meter och vindkraftverkets krönhöjd cirka 184 meter. Krönhöjden kan även vara något större. I modeller och utredningar som gjorts i samband med planläggningen har sannolika kraftverkstyper använts. Kraftverkens enhetseffekt är 4,5 MW. Den tornkonstruktion som används i Heinsuoområdet är en cylinderkonstruktion. Tornen är antingen av betong, stål eller så kallade hybridtorn med nedre delen av betong och den övre av stål. I byggskedet används lyftkranar när vindkraftverken monteras upp. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena och utöver detta röjs all vegetation bort på ett mindre område och jämnas ut för att hålla för tung trafik. Storleken på områdena som behövs påverkas av kraftverkstypen. Olika tillverkare har olika krav på områden som behövs för lyftningen. I projektet kan delvis utnyttjas befintliga skogsvägar men också byggande av nya servicevägar förutsätts. De befintliga vägarnas bärkraft måste delvis förbättras och körbanan breddas för att passa de tunga specialtransporterna under byggtiden. Minimibredden på körbanan som krävs för transporten av kraftverkskomponenterna och monteringsutrustningen är cirka 5-6 meter och vägområdets totala bredd blir då cirka meter. Vid brantare kurvor måste skog röjas på ett bredare område än detta för transporten av rotorbladen (kombinationens längd ca 70 m). Vindkraftsparkens eldistribution sköts med jordkablar som i första hand placeras i anknytning till vägar som byggs eller förbättras till vindkraftsparken. Som anslutningspunkt fungerar Fingrids elstationer eller de närmaste elstationerna till det lokala nätbolagets 100 kv:s högspänningsledningar.

28 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 27 (50) Bild 13. Anslutande av Heinsuo vindkraftpark till vägnätet. 7 Generalplanens konsekvenser 7.1 Utredningar I samband med generalplaneringen av vindkraft i Pyttis har gjorts en naturinventering (Luontoselvitys Kotkansiipi 2012) som täcker: Fågelinventeringar; det häckande fågelbeståndet, eventuella födo- och rastområden Inventeringar av flora och naturtyper Inventering av förekomstområden för flygekorre Fladdermusinventering Traninventering i anslutning till generalplanen för vindkraft i Pyttis Päiväpetolintujen ja kurkien muutto Pyhtäällä syksyllä 2012, Tutkimusraportti. (dagrovfålars och tranornas flyttning hösten 2012) Ytterligare har i samband med planeringen utarbetats (FCG ): en så kallad nej-analys, där områden som inte lämpar sig för vindkraftsbyggnation definieras. Preliminära layout-planer för vindparkerna (preliminär placering av vindkraftverken, vägarna och eldistributionskonstruktionerna) Landskapsinventering Synlighetsanalys Visualiseringsbilder Modelleringar för buller- och skuggningseffekter

29 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 28 (50) I planläggningen utnyttjas också befintliga utredningar/inventeringar och annat material. Beredningsmaterialet för Kymmenedalens energilandskapsplan omfattar bl.a. följande material: Vindkraftsutredningen 2010 och en uppskattning av fågelbeståndet Vindkraftsområden Planbeskrivning Klimat- och energistrategi Konsekvensbedömning Motivering till avgränsningarna - vindkraftsområden Övriga utredningar och material som gäller området: Kymmenedalens förbund Kymmenedalens landskapsplan; landsbygd och natur. Statens miljöförvaltning. Miljö- och geodatabasen OIVA. Museiverket Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Vindatlas. Inventeringar på landskapsnivå (Museiverket) 7.2 Allmänt om konsekvensbedömning I samband med utarbetandet av generalplanen görs en bedömning av generalplanens centrala konsekvenser i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. Enligt markanvändnings- och bygglagen (MBL 9 ): En plan ska basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenser av planen, utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område för vilket planen kan bedömas ha väsentliga konsekvenser. I samband med planläggningen ska också konsekvenserna i enlighet med 1 i markanvändnings- och byggförordningen (MBF) granskas för följande angelägenheter: o o o o o människornas levnadsförhållanden och livsmiljö, för jordmånen och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, växt- och djurarterna, naturens mångfald och naturresurserna, områdes- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin samt trafiken, stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Vid konsekvensbedömningen av generalplanen för vindkraft i Heinsuo granskas särskilt projektets konsekvenser för markanvändningen, människorna, naturen, landskapet, trafiken, radarsystemen samt med tanke på buller- och skuggningseffekterna. Konsekvensbedömningen för delgeneralplanen görs i form av en verbal sakkunnigbedömning och skrivs in som en del av planbeskrivningen. 7.3 Typiska konsekvenser av vindkraftverk Typiskt för vindkraftverkens miljökonsekvenser är de visuella konsekvenserna i landskapet, för fåglarna samt ljudet som driften medför. Också byggandet av kraftverken orsakar tillfälliga konsekvenser när grunden byggs och konstruktionerna monteras. Konsekvenserna är tidsmässigt kortvariga och orsakas främst av ljud från maskinerna och trafiken. Konsekvenserna som nedläggningen av kraftverken medför är jämförbara med byggskedet.

30 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 29 (50) 7.4 Konsekvenser för markanvändning, människornas levnadsförhållanden och näringar Heinsuo vindkraftspark är belägen på ett område som anvisats för vindkraftsproduktion i Kymmenedalens energilandskapsplan. Heinsuo vindkraftspark står inte i konflikt med planer eller planläggning som gäller området eller dess närområden. Den övriga befintliga bebyggelsen ligger förhållandevis långt från vindkraftsparken. Vindparken begränsar bostads- och semesterbyggnation i omedelbar närhet av området då sådan byggnation inte kan placeras på ett område där riktvärdena för buller överskrids. När vindkraftsparken förverkligas påverkar den sålunda också markanvändningen i fortsättningen. Det finns emellertid inga långsiktiga mål i landskapsplanen för markanvändning i Heinsuoområdet eller dess omedelbara närhet och bostads- eller semesterbyggnation har inte anvisats i generalplanerna. Bullekonsekvenser behandlas mera detaljerat under planbeskrivningens punkt 7.5. Heinsuo vindkraftspark ligger på ett område som är lämpligt för verksamheten. I områdets omedelbara närhet finns bl.a. industri-, avfallshanterings- och marktäktsverksamhet. Planområdet i Heinsuo är obyggt och huvudsakligen skogsbruksområde och förverkligandet av vindparken utgör inga hinder för skogsbruksverksamheten med undantag av själva vindkraftverken. Det trädbestånd som ska fällas för att få rum för konstruktionerna är litet i förhållande till hela vindparksområdet. Utgångspunkten är att vindkraftsparken inte ska inhägnas. Vindkraftsparken hindrar inte att man rör sig på området eller använder det för rekreation som jakt och friluftsliv. Byggandet av vindparken ändrar dock på områdets karaktär. De som rör sig i området kan uppleva att vindkraftverken stör rekreationsbruket. Konsekvenserna för rekreationen och trivseln som kraftverken hör samman med personliga erfarenheter och känslor. Man kan uppleva det som störande att se och höra vindkraftverken och se deras skuggeffekter. Avståndet från Heinsuo vindkraftspark till Petäjänsuo skidspår och vandringsled som sträcker sig över landskapsgränserna samt Valkmusa nationalpark har bedömts som måttliga i modelleringen av buller- och skuggningseffekter och enligt Kymmenedalens förbund (2012b). Vindkraftverken har en sysselsättande effekt särskilt under byggskedet. Under drifttiden sysselsätter projektet närmast service- och övervakningspersonal. 7.5 Bullerkonsekvenser Buller är ljud som människan upplever som obehagligt eller störande eller som på annat sätt är skadligt för människans hälsa. Upplevelserna av buller är subjektiva och de beror utöver på ljudets egenskaper bland annat också på gränsen och platsen för exponering. Man försöker hålla kontroll över de skador som bullret orsakar genom krav och åtgärder som gäller uppkomsten, spridningen, bullernivån och exponeringen. Den centralaste bullerbekämpningsåtgärden är avståndet mellan vindkraftverket och en kontrollpunkt, som till exempel en bosättning. (Miljöministeriet 2012.) Ljudet från ett vindkraftverk kommer från rotorbladen och maskineriet. Ljudet från rotorbladen är mera betydande med tanke på skadeverkningarna. Ljudets styrka, frekvens och tidsmässiga variationer beror på antalet vindkraftverk, deras avstånd från kontrollpunkterna och vindhastigheten. (Miljöministeriet 2012.) Ljudet från vindkraftverken är sporadiskt beroende på bladens rotation och det innehåller också lågfrekventa ljud. Ljudet från ett vindkraftverk avviker sålunda från exempelvis det ljud som kommer från trafiken (Miljöministeriet 2012). Det ljud som är betecknande för ett vindkraftverk (ett varierande brus ) uppkommer från det aerodynamiska ljudet från rotorbladet och när bladet passerar masten, då ljudet

31 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 30 (50) återkastas från tornet och luften som pressas mellan bladet och tornet ger upphov till ett nytt ljud. Också enskilda delar i maskineriet orsakar ljud, men det dämpas av bruset från rotorbladen. (Di Napoli 2007) Buller orsakas under byggskedet bl.a. när vägarna och grunderna för kraftverken byggs. Den egentliga resningen av vindkraftverken är inte en särskilt bullrig verksamhet och motsvarar bullret från normalt byggande och monteringsarbeten. Under byggnadsskedet orsakar eventuell sprängning mest buller. Bullret som sprids i omgivningarna är varierande till sin karaktär beroende på terrängens former, växtligheten och väderförhållandena, som exempelvis vindriktningen och styrkan samt temperaturen på olika höjder. En väsentlig faktor för hur ljudet hörs är nivån på bakgrundsljudet. Bakgrundsljudet orsakas bl.a. av trafiken, vinden (suset från själva vinden och trädens brus) och bruset från stranden. (Miljöministeriet 2012.) Bullerbekämpningen styrs i Finland av riktvärden för buller enligt Statsrådets beslut SRb 993/1992. (Tabell 1). Tabell 1. Allmänna riktvärden för medelljudnivåer för buller (SRb 993/1992) Effekt: Kl Kl Utomhus L Aeq L Aeq I bostadsområden, rekreationsområden i tätorter eller i deras omedelbara närhet och i områden med vårdinrättningar eller läroanstalter. Områden som används för semesterboende, campingområden, rekreationsområden och naturskyddsområden utanför tätorterna. 55 db 50 db 45 db 40 db 1) 2) 3) 4) Inomhus I bostadsrum, patientrum och inkvarteringsrum 35 db 30 db I undervisnings- och möteslokaliteter 35 db - I affärs- och kontorslokaliteter 45 db - 1) I nya områden är riktvärdet för buller nattetid dock 45 db. 2) Nattriktvärdet tillämpas inte i områden avsedda för läroanstalter. 3) Nattriktvärdet tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som under natten inte allmänt används för vistelse eller naturobservationer. 4) I områden med fritidsbebyggelse inom tätorterna kan dock riktvärdena för bostadsområden tillämpas. I miljöministeriets rapport Tuulivoimarakentamisen suunnittelu (4/2012) (planering av vindkraftsutbyggnad) rekommenderas att man ska beakta riktvärdena utomhus vid planeringen av vindkraftverk (Tabell 2). Riktvärdena för planeringen är ett hjälpmedel för riskhanteringen och planeringen. Riktvärdena för planeringen har getts i absoluta tal, eller med andra ord har bakgrundsljudnivån inte beaktats.

32 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 31 (50) Tabell 2. Riktvärden för utomhusbuller vid planering av byggandet av vindkraftverk (MM 4/2012) Riktvärden för utomhusbuller vid planering av byggandet av vindkraftverk Kl Kl Utomhus L Aeq L Aeq I bostadsområden, i områden med semesterbostäder i tätorter, i rekreationsområden 45 db 40 db i områden med semesterbostäder utanför tätorter, på campingområden, naturskyddsområden (nattriktvärdet tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som inte allmänt används för vistelse eller naturobservationer under natten 40 db 35 db I övriga områeden tillämpas inte tillämpas inte Det är viktigt att placera vindkraftverken tillräckligt långt från bosättningen och andra bullerkänsliga objekt för att minimera bullerkonsekvenserna från kraftverken. Bullret från vindkraftverkens driftstid har modellerats med programmet WindPRO. Modelleringen utgick från en så kallad verklig situation (real case). I modellen användes koefficienten 0,5 för markytans hårdhet. Koefficienten beaktar trädens och den övriga växtlighetens dämpande inverkan. I bullerkalkylen beaktades det totala antalet kraftverk, placeringen, navhöjden, rotorns diameter och den hypotetiska ljudnivån från vindkraftverket. Resultatet av modelleringen har åskådliggjorts med en karta över spridningen. Kartan visar kurvor för spridningen av bullrets medelljudnivå (35, 40 och 45 db(a)). I modelleringen har också ljudnivåerna i bullerkänsliga objekt i omgivningen kring vindkraftverket räknats ut separat. De bullerkänsliga objekt (A-F) i närheten av Heinsuo vindkraftsområde som har beaktats i bullermodelleringen består av bostadsbyggnader. Riktvärdena för buller enligt Statsrådets beslut och miljöministeriets riktvärden för planering av utbyggnad av vindkraften underskrids i den känsliga objekten i närheten av Heinsuo vindkraftspark (Bild 14). Vindparken begränsar bostads- och semesterbyggandet i vindparksområdet och dess omedelbara närhet då sådan byggnation inte kan placeras på ett område där riktvärdena för buller överskrids. Ett bullerområde i närheten norr om Heinsuo vindkraftspark är i nuläget riksväg 7. Motorvägen som ska byggas söder om Heinsuo vindkraftspark kommer att öka bullret från trafiken. Den nya banan kommer, när den förverkligas, även att orsaka buller på område. Bullernivåerna på vindparksområdet medför inga hälsorisker för dem som exempelvis idkar friluftsliv eller jakt i området. Bullret från vindkraftverken hindrar inte att området används, men bedömningen är att områdets rekreationsvärde kommer att försämras på grund av bullret. Upplevelsen att ljudet som vindkraftverken orsakar är störande är individuell.

33 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 32 (50) Bild 14. Resultaten av bullermodelleringen från Heinsuo vindkraftspark (4 vindkraftverk, navhöjd 120 m, rotorns diameter 128 m).

34 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 33 (50) 7.6 Konsekvenser av ljus och skugga De rörliga skuggorna eller blinkeffekten uppstår när solljuset faller bakom kraftverket och träffar de roterande bladen. Hur långt skuggan sträcks beror på vindkraftverkets storlek, placering och solvinkeln. Blinkeffekten beror på väderförhållandena. I allmänhet uppfattas blinkandet endast under soliga dagar och vissa tider på dygnet. (Miljöministeriet 2012.) Gränsvärden eller rekommendationer för blinkeffekten har inte fastslagits i Finland. I Danmark ska blinkandet i en så kallad verklig situation begränsas till tio timmar i året. I Sverige är motsvarande rekommendation åtta timmar per år och 30 minuter per dag. Skuggningseffekterna från vindkraftverken modellerades med programmet WindPRO. Modelleringen utgick från den så kallade verkliga situationen (real case). Modelleringen beaktar inte den täckande effekten från växtligheten, men däremot beaktar den höjdskillnaderna i terrängen. Modelleringen baserar sig på väderuppgifter som uppmätts i Helsingfors. Då det inte i Finland har fastställts bestämmelser eller riktvärden för skuggbildning och blinkeffekter har resultaten jämförts med andra länders rikt- och gränsvärden. Resultaten från skuggmodelleringen åskådliggörs med en karta. Skuggningseffektens omfattning (1, 8 och 20 timmar i året) framgår av kartan. I modelleringen har också effekterna för känsliga objekt i omgivningen kring vindkraftsparken räknats ut separat. Enligt modelleringen av skuggeffekterna utsträcks skuggeffekterna från Heinsuo vindkraftspark (skuggningseffekten minst 8 timmar i året) som mest till ca två kilometers avstånd från det yttersta vindkraftverket (Bild 15). I de granskade bostadsbyggnadsobjekten i närheten av vindkraftsparken överstigs inte gränsen på 8 timmar per år. Vid objekt A är skuggningseffekten cirka 2,5 h per år. Skuggningseffekten i fråga infaller på morgnarna (cirka kl. 8-10) i januari-februari och oktober-november. Skuggningseffekten orsakas av två kraftverk, men inte samtidigt. Som mest kan det förekomma skuggningseffekt ungefär under en halv timme per dag. Enligt modelleringen förekommer det ingen skuggningseffekt vid övriga närmast liggande objekt.

35 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 34 (50) Bild 15. Skuggningseffekten från vindkraftverken (timmar per år)i Heinsuo vindkraftspark (4 vindkraftverk, navhöjd 120 m, rotorns diameter 128 m).

36 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 35 (50) 7.7 Konsekvenser för floran, faunan och naturvärdena Naturmiljön på det område som krävs för att bygga vindkraftverken omvandlas till byggd miljö. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena och utöver detta röjs all vegetation bort på ett mindre område och jämnas för att hålla för tung trafik. Utöver områdena där vindkraftverken byggs förändras naturmiljön också genom att behövliga vägar byggs. Delvis kan emellertid också befintliga vägar utnyttjas. Resultaten från naturinventeringarna har beaktats i planeringen av vindparken så att de preliminära platserna för kraftverken och vägarna är placerade på områden med generella naturvärden och så att värdefulla naturobjekt bevaras. Heinsuo vindkraftspark bedöms inte ha några konsekvenser för de värdegulla bergsområdena av lokalt intresse Pertonvuori och Niverkorpi. De planerade byggplatserna är som närmast belägna på cirka 300 meters avstånd från Pertonvuori vid planområdets gräns och cirka en kilometer från Niverkorvenkallio. En bedömning av områdets fladdermuspotential har gjorts (Luontoselvitys Kotkansiipi, Luontoselvitys Metsänen 2012). En kompletterad inventering av fladdermöss görs sommaren 2013 och konskevensbedömningen kompletteras när inventeringen är färdig. 7.8 Konsekvenser för fågelbeståndet Vindkraftverksbyggandet kan medföra störningar och hinder för fåglarna samt att de dör i krockar med vindkraftverken och att deras livsmiljö förändras. De mest betydande av dessa konsekvenser är att vindkraftverken stör eller hindrar fåglarnas häckningsoch födosökningsområden, både när de flyger mellan områdena och vid flyttningen. Fåglar kan anpassa sig till nya förhållanden och hitta nya flygrutter, varvid de störande konsekvenserna minskar. Risken är liten att ett flertal fågelarter skulle krocka med vindkraftverken. Dödligheten på grund av krockar påverkas utom av placeringen av kraftverken och andra miljöbetingelser också betydligt av olika fågelarters krockbenägenhet. På dagen och vid goda väderförhållanden ser och hör fåglarna vindkraftverken bra och väjer för dem redan på långt avstånd. De stora dagrovfåglarna är krockbenägna arter. (Miljöministeriet 2012.) En inventering av häckande fåglar har gjorts i området som en del av naturinventeringen, traninventeringen och inventeringen av dagrovfåglarnas och tranornas höstflyttning (Luontoselvitys Kotkansiipi 2012). Materialet kompletteras med observationer från fåglarnas vårflyttning år 2013, observationerna av fiskgjusarnas och havsörnarnas födosökningsrutter och en precisering av tjäderns spelplatser. Konsekvensbedömningen för planen kompletteras när utredningarna blivit klara. 7.9 Konsekvenser för trafiken Vindkraftsparkens centrala konsekvenser för trafiken orsakas under byggnadsskedet. Under byggtiden ökar trafiken på riksväg 7 och från riksvägen till projektområdet. De exakta transportrutterna klarnar senare. Trafikökningen på riksväg 7 är så måttlig att dess konsekvenser för trafikfunktionerna och säkerheten är ringa. I korsningarna för de lokala vägar som går till projektområdet blir trafikvolymerna så pass små att de inte kalkyleras ha några betydande konsekvenser för trafikens funktionalitet i korsningarna. Då det i nuläget förekommer mycket lite trafik i anslutningarna kommer dock trafiken som tar av att försämra trafikens smidighet längs riksvägen och säkerheten vid anslutningarna. Olägenheten är lindrig och kortvarig.

37 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 36 (50) De mest betydande konsekvenserna av byggandet för trafiken utgörs av transporterna till projektområdet under byggtiden. Specialtransporterna medför längs hela sin rutt betydande men kortvariga och förbigående olägenheter för trafiken. De olägenheter som specialtransporterna orsakar vägtrafiken är mycket beroende av transportrutten och -tidpunkten. De olägenheter som upplevs genom den tunga trafiken på privata vägar i näromgivningarna som används av projektet (trafiksäkerhet, buller och damm) ökar under byggtiden, trots att de totala trafikvolymerna hålls rätt låga. I näromgivningen av de vägar som leder till området finns endast litet bebyggelse och därför anses konsekvenserna av tung trafik för bebyggelsen vara lindriga och kortvariga. Under vindkraftsparkens drifttid består trafiken endast av servicetrafik. Servicetrafiken är begränsad och kortvarig, varför den inte bedöms ha några konsekvenser för trafiksmidigheten och säkerheten, eller orsaka buller- eller dammolägenheter. Heinsuo vindpark är belägen på den norra sidan av den nya dragningen för E18- motorvägen. Säkerheten för vägtrafiken på den nya motorvägen tryggas genom att placera vindkraftverken på tillräckligt säkerhetsavstånd från motorvägen. På samma sätt har även dragningen av den nya huvudbanan tagits i beaktande vid placeringen av kraftverken, så att ett tillräckligt långt skyddsavstånd uppkommer till banan Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Konsekvenserna för landskapet uppstår genom förändringar i landskapets struktur, karaktär och kvalitet. De största konsekvenserna som inverkar på längst avstånd gäller landskapsbilden. I vindparksprojekt uppstår direkta konsekvenser för landskapet utom av vindkraftverken också av tillhörande konstruktioner och nya vägar och vägar som ska förbättras. Också konsekvenserna under byggnadstiden räknas till lokala konsekvenser. Då vindkraftverken är så stora är de största miljökonsekvenserna visuella. Vindkraftverkens synlighet påverkas av deras utformning som höjden, konstruktionernas storlek och färgsättning. Tidpunkten för betraktandet, exempelvis årstiden, har också betydelse. Synligheten påverkas för ögonblicket av luftens klarhet och ljusförhållandena (Miljöministeriet 2006). I miljöministeriets anvisningar (2006) konstateras följande om vindkraftverkens synlighet: Generaliserat kan konstateras att man vid klart och blåsigt väder med blotta ögat kan urskilja ett vindkraftverks rotorblad på 5-10 kilometers avstånd, då den roterande rörelsen ännu betonar synligheten På kilometers radie kan man inte mera urskilja rotorbladen med blotta ögat. Karaktären av vindkraftverkens konsekvenser har ett samband med kraftverkens storlek: ett vindkraftverk är som en stor måttstock med vilken alla landskapselement jämförs. Det kan inträffa ändringar i hierarkin i landskapet runtomkring. Konsekvenserna för landskapet blir problematiska, då ett vindkraftverk börjar dominera landskapet eller viktiga enskilda element i landskapet (som t.ex. kyrktorn eller småskaliga kulturmiljöer). Värdefulla särdrag i kulturlandskapet kan gå om intet och den historiska stämningen i landskapet försvinna i och med att vindparker byggs. Å andra sidan kan en övervägd placering av kraftverken där landskapets särdrag beaktas till och med bli ett mervärde för landskapet (Miljöministeriet 2006). Betydelsen av konsekvenserna för landskapet beror bland annat på hur mycket vindkraftverken dominerar i landskapsbilden eller hur betydelsefulla enskilda element är. Konsekvenserna är också större om landskapet är värdefullt och känsligt för byggande. Konsekvensernas omfattning påverkas också bland annat av antalet kraftverk och landskapets egenskaper, som skuggområden som bildas av terrängen, växtligheten och olika byggnader.

38 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 37 (50) Synlighetsanalys Vindkraftverken i Heinsuo är placerade på ett lite högre område än de omgivande områdena, varför vindkraftverken i teorin borde synas rätt långt i området. Genom att områdena runtomkring är täckta med växtlighet och terrängen kuperad bildas ändå klara sikthinder för kraftverkens synlighet. I en väl täckt miljö kan man upptäcka kraftverken mycket lokalt och synlighetssektorerna är smala och lokala. De mest betydande och tydligaste konsekvenserna gäller emellertid för de områden där man tydligt ser vindkraftverken enligt synlighetsanalysen. Vindkraftverken syns bäst från öppna områden i vindparkens närområden. Synlighetsanalysen är en kalkylmodell över kraftverkens synlighet. I modelleringen har navhöjden använts som högsta punkt och vingen har således inte beaktats i kalkylen. I verkligheten kan kraftverken synas vid goda väderförhållanden också längre bort ifrån vindparken än resultaten från synlighetsanalysen visar. Med ökat avstånd försvagas kraftverkens synlighet och deras dominans i landskapet minskar. Den färg som har etablerats för vindkraftverken är en gråvit nyans som har konstaterats lämpa sig bäst för olika ljus- och väderförhållanden. Kraftverken syns oftast mot en ljus bakgrund och den gråaktiga färgen jämnar då ut kontrasterna (Miljöministeriet 2006). Man kan också med hjälp av synlighetsanalysen göra en grov uppskattning av flyghinderljusens synlighet. Flyghinderljusen placeras uppe på tornen, och således följer deras synlighet tornets synlighetsområde och representerar sålunda också kalkylresultatet.

39 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 38 (50) Bild 16. Synlighetsanalys för Heinsuo vindkraftpark (4 vindkraftverk, navhöjd 120 m). Färgen beskriver hur många kraftverk som syns vid var och en punkt.

40 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 39 (50) Fotomontage Vindkraftparkens visuella konsekvenser har också beskrivits med hjälp av fotomontage. Punkterna där fotomontagen gjorts finns utmärkta på kartan. Bild 17. Punkterna där fotomontagen tagits och deras numrering. Bild 18. Fotomontage nr 11. Avståndet till närmaste kraftverk är ca 2750 meter.

41 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 40 (50) Bild 19. Fotomontage nr 12. Avståndet till närmaste kraftverk är ca 2750 meter. Förutom kraftverken i Heinsuo (4 st.) syns även kraftverken i Mustakorpi vindkraftpark (8 st.) på bilden. I verkligheten blir kraftverken bakom trädbeståndet och syns knappast alls Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Vindkraftverken i Heinsuo kan bäst urskiljas från de öppna åkerområdena Iivarinmäki, Karjansuo och Mokra i söder i projektområdets näromgivning och från Heinlax (<5 km avstånd från kraftverken). Vindkraftverken syns över trädsilhuetten utan hinder. Ett stort vindkraftverk som höjer sig över skogen drar utan tvekan till sig uppmärksamhet på detta avstånd. Områdenas karaktär förändras i en betydligt mera teknologisk riktning än nu. Vindkraftverken i Heinsuo kan i viss mån också urskiljas från öppna havsområden (>8 km:s avstånd från kraftverken). De närmaste tätbebyggda bostadsområden finns i Huutjärvi, Karhuvuori i Kotka och i Sutela. Sikten mot kraftverken bryts emellertid ofta av träd på väg- och gårdsområden och åkerkanterna. Det finns några lägenheter i området där man kan se några vindkraftverk samtidigt. I projektets närområde ser man oftast bara toppen av kraftverket och bladen eller bara topparna av bladen. Ur lokal synvinkel sker förändringar i Heinsuo skogsområde med närområden i och med att vindparken förverkligas, då terrängen måste bearbetas för att bygga vindkraftverken och väg- och kraftledningsförbindelserna. I det följande behandlas vindparkens konsekvenser för värdefulla områden och objekt i de olika avståndszonerna: Inga landskapsmässigt eller kulturhistoriskt värdefulla områden eller objekt finns i projektområdet. I vindparksområdet är en fast fornlämning känd, Fräkneskärret ( ),som ligger på 200 meters avstånd från de närmaste kraftverken. Skador på fornlämningar kan vid den fortsatta planeringen helt förhindras genom att förlägga byggverksamheten på tillräckligt avstånd från de närmast liggande. I närområdet (<5 km), där vindkraftverken blir dominerande element, förändrar hierarkin i landskapet och kan påverka landskapsvärdena eller kulturmiljön, finns Kymmenedalens (MAO050014) värdefulla landskapsområde av riksintresse. På området finns även Västerby-Kvarnby i Pyttis samt Strömfors bruk och de värdefulla landskapsområdena av riksintresse i omgivningen av Abborrfors samt områden som hör till byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009): Stora Strandvägen och Kymmeneborgs landsfästning, Langinkoski kejserliga fiskestuga. I närområdet finns även traditionslandskapet Rantalas betesmarker och det värdefulla bergsområdet Kokkovuori-Aataminvuori. I mellanområdet (5-12km), där vindkraftverken syns tydligt men där deras storlek eller avstånd kan vara svåra att gestalta, ligger 14 byggda kulturmiljöobjekt av riksintresse (t.ex. Hovinsaari cellulosafabrik, Högfors industrimiljö, Svensksunds havsfästning, Pyttis kyrka och prästgård). I mellanområdet finns även Stråka skogsområde som är ett värdefullt landskapsområde av riksintresse. Vindkraftverkens visuella konsekvenser och skadliga verkningar är små på grund av