Jordbruk, biogas och klimat

Relevanta dokument
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Jordbrukets klimatpåverkan

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Jordbrukets klimatpåverkan

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Datainsamling för djurgård

Kort introduktion till

Biogas och miljön fokus på transporter

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Jordbrukets klimatpåverkan

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Jordbrukets klimatpåverkan

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Gårdsbaserad biogasproduktion

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Matens klimatpåverkan

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå. Anna Hagerberg

Passiv gödselseparering

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

MATENS KLIMATPÅVERKAN

... till tillämpning

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Utsläpp från lagring av gödselbaserad rötrest

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Var produceras biogas?

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Hållbarhetskriterier för biogas

Innehåll

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

Landsbygdsprogrammet

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Hållbarhetskriterier för biogas

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Räkna klimatavtryck. Maria Berglund. Hushållningssällskapet Halland tel

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Klimatstrategi Statusrapport

Arlabönderna blir del av en biogasrevolution och omställningen till ett fossilfritt samhälle.

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Investeringssto d till go dselbaserad biogas

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Halm som Biogassubstrat

Klimatinvesteringar och energieffektivisering. 3 dec 2015

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

SP Biogasar häng med!

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Åtgärder mot metanemissioner från lagring av rötrest

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Klimatåtgärder på gårdsnivå. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Sommarens torka. Klimatförändring

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Transkript:

214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från Kol i fossil energi mark men jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Lustgas från kväve Metan från djurhållningen Utsläpp från inköpta varor Koldioxidekvivalenter (CO 2 e) - gemensam valuta för växthusgaser 1 kg koldioxid (CO 2 ) = 1 kg CO 2 e 1 kg metan (CH 4 ) = 2 kg CO 2 e 1 kg lustgas (N 2 O) = 298 kg CO 2 e Hur mycket är ett? Köra mil med bensinbil Koka vatten i vattenkokare: 2 miljoner gånger (om vattenkraftsel) eller 9 gånger (om kolel) Producera köttet och mjölken som en medelsvensk äter under ett år Lustgas från drygt 1 ha åker Metan och lustgas från ca m3 svin- eller nötflyt 1

metanproduktion (l/kg VS i ingående substrat) metanproduktion (l/kg VS i ingående substrat) metanproduktion (l/kg VS i ingående substrat) 214-12- Växtodlingsgård Med gödsel- eller gårdsbaserad biogasproduktion kan vi: Ersätta (fossil) energi Minska(?) Påverka metan lustgas från & lustgas från marken stallgödsel Minska behovet av N (och P&K) Marken (lustgas) Lagring av stallgödsel Ersätter annan energi Mindre -N MEN stora metanutsläpp eller biogasförluster = Dåligt ur klimatsynpunkt! Mindre metan från stg.lagring Marken (lustgas) Lagring av stallgödsel Marken (lustgas) Lagring av stallgödsel Metanutsläpp från rötrestlagret beror på: Temperatur i lagret Lagringstid/uppehållstid Mängd organiskt material och dess sammansättning (biogaspotential) (ph) Samma faktorer som styr biogasutbytet! (dessutom ytans beskaffenhet och biogas löst i rötrest som tas ut ur reaktorn) Metan från rötrestlager beroende av lagringstid, temperatur och rötningstid. 3 3 2 2 1 1 X = 27 dagar HRT, 1 dagar i lagret, 12 C i lagret 18 ( C) 1 ( C) 12 ( C) 9 ( C) 1 2 3 4 Uppehållstid i biogasreaktorn (dygn) 3 3 2 2 1 1 3 3 2 2 1 1 18 ( C) 1 ( C) 12 ( C) 9 ( C) 17 (dygn) 22 (dygn) 27 (dygn) 32 (dygn) 37 (dygn) 1 1 2 2 3 lagringstid (dygn) 1 1 2 2 3 lagringstid (dygn) 2

Kg CO2e/MWh biogas 214-12- Klimatavtryck för gårdsbaserad biogas Räkneexempel, grisgård Rötar flytgödsel från 3 slaktsvinsplatser (48 ton TS, 97 MWh biogas) Biogasen till kraftvärmeproduktion El till drift av biogasanläggningen och stallar Värme till drift av biogasanläggning och sålt till närvärmenät Minskar inköp av kväve (-2,3 ton) och el (-3 MWh/år) Grisexemplet - grundalternativet 1 1 lagring, spridning användning av insatsvaror lagring & biogas ersätter insatsvaror till biogas driften spridning rötrest andra övrig - energibärare produktion på gården Egen Biogasanläggningen Indirekta förändringar -1 stallgödsel -1 Ej specificerat Lustgas Metan -2 Resultat grundalternativet Totalt växthusgasminskning -8 ton CO2e (exkl indirekta effekter) -12 ton CO2e (inkl indirekta effekter) Klimatavtryck för biogasen -8 kg CO2e/MWh biogas (exkl indirekta effekter) -12 kg CO2e/MWh biogas (inkl indirekta effekter) Biogasetableringen minskar gårdens klimatavtryck med 4 % Utsläppsbesparing = Köra 1 (1) varv runt jorden -2 Samma beräkningar för 16 biogasanläggningar: Klimatavtryck biogasen, kg CO2e/MWh biogas -2-4 Total förändring av växthusgasutsläpp, ton/anläggning och år -, -,1 -,1 -,2-6 -8-1 -12 -,2 -,3 -,3 Jämförelse: Olja, diesel; ca +,3 kg CO2e/MWh Naturgas; +,2 kg CO2e/MWh Fasta biobränslen; ca +,3 kg CO2e/MWh 3

Kg CO2e/MWh biogas 214-12- % -2% -4% -6% -8% -1% -12% -14% -16% Förändring av gårdens totala klimatavtryck Grisexemplet högre metanförluster 2 1 1 lagring, spridning användning av insatsvaror lagring & biogas ersätter insatsvaror till biogas driften spridning rötrest andra övrig - energibärare produktion på gården -1 Egen Biogasanläggningen Indirekta förändringar stallgödsel -1 Ej specificerat Lustgas Metan -2-2 Resultat högre metanförluster Totalt växthusgasminskning -4 ton CO2e (exkl indirekta effekter) -83 ton CO2e (inkl indirekta effekter) Klimatavtryck för biogasen -46 kg CO2e/MWh biogas (exkl indirekta effekter) -8 kg CO2e/MWh biogas (inkl indirekta effekter) Biogasetableringen minskar gårdens klimatavtryck med 2 % Utsläppsbesparing = Köra 6 varv runt jorden Samma beräkningar för 16 biogasanläggningar (högre metanförluster): 2-2 -4-6 -8-1 Total förändring av växthusgasutsläpp, ton/anläggning och år,1, -, -,1 -,1 -,2 -,2 -,3 -,3 Klimatavtryck biogasen, kg CO2e/MWh biogas Jämförelse: Olja, diesel; ca +,3 kg CO2e/MWh Naturgas; +,2 kg CO2e/MWh Fasta biobränslen; ca +,3 kg CO2e/MWh Förändring av gårdens totala klimatavtryck 4% 2% % -2% -4% -6% -8% 4

Varv per anläggning 214-12- 7 6 4 3 2 1-1 -2 Varv runt jorden lågt metanutsläpp högre metanutsläpp Slutsatser Högt biogasutbyte bra ur klimatsynpunkt! Mer producerad energi Mindre VS kvar i rötrest som kan bli metan Metanslipp = klimatutmaning Indirekta effekter har betydelse (fossil) energi ersätts bättre utnyttjande av N Ni har sparat in bilkörning motsvarande 27 varv runt jorden!