Industrilokaler i Linde AB Sanunanträdesdatum: 2012-02-17 Plats: Banvägen 28, Lindesberg Tid: 08.00 10.30 Närvarande Styrelse: Anders Ceder, ordf Pia Gröndahl Jan Hansson, v.ordf Tina Morling Greger Nilsson Övriga: Stefan Eriksson, vd Justerare: Jan Hansson Underskrift Protokollförare C7 C7 f nriksson Ordförande Justerare. Anders Ceder an Hansson Anslag: Protokollet anslås på www.lindesberg.se Sammanträdesdatum: 2012-02-17 Datum då protokollet anslås: 2012-02-20 Förvaringsplats för protokoll: Banvägen 28, Lindesberg
Industrilokaler i Linde AB Sammanträdesdatum: 2012-02-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna ärenden 01 Informations- och anmälningsärenden 02 Rapporter 03 Aktuella projekt 04 Styrelsens arbetsordning 05 VD-instruktion 06 Övrigt Sekretessärenden 07-10
Industrilokaller i Linde AB Sammanträdesdatum: 2012-02-17 01 Informations- och anmälningsärenden PWC finansiell känslighetsanalys avseende Lindesbergs kommun Styrelsen lägger informationen till handlingarna och utredningen får ligga till grund för fortsatta diskussioner och åtgärder i kommunen och i bolagens framtida budget- och verksamhetsplanering. VD presenterar den känslighetsanalys avseende Lindesbergs kommuns finansiella ställning som PWC genomfört på kommunens uppdrag. Uppdraget till PWC var att utveckla en kalkylmodell för prognos av framtida kassaflöden, sammanställa information kring framtida verksamhetsprognoser samt presentera prognosticerade kassaflöden för Kommunen, Stadshuskoncernen och Kommunkoncernen. I PWC:s uppdrag ingick även att göra en känslighetsanalys av hur kommunen och dess bolag påverkas om räntan stiger? Om kommunen klarar av driftkostnaden för genomförda och planerade investeringar? Hur den finansiella ställningen ser ut för kommunen och de kommunala bolagen? Om det finns en övergripande planering för investering, finansiering och likviditet? Samt om det finns tillräckliga styrmedel för att kunna hantera investerings-, finansierings- och amorteringsbeslut utifrån ett övergripande perspektiv? Av rapporten framgår att man förväntar negativa kassaflöden i kommunen under hela prognosperioden 2011 2020. Någon nyupplåning i kommunen är inte inlagd från 2015 och hyresmodellens villkor om underskottstäckning slår igenom. Kommunens pensionsskuld utgör en viktig parameter för bedömningen av kommunens finansiella ställning. Med utgångspunkt från de stora investeringar som planeras i Stadshuskoncernen förväntas ett positivt kassaflöde utan nyupplåning först 2018. Soliditeten förväntas minska pga. ökad skuldsättning utan att verksamheten ger motsvarande överskott. Avkastning på det egna kapitalet beräknas sjunka under prognosperioden och det föreligger stor skillnad mellan avskrivningar och investeringar vilket ger ett kraftigt negativt kassaflöde, trots ett prognostiserat positivt resultat under 2011 och 2012. Prognoserna indikerar negativa resultat i koncernen 2013-2019. Negativ avkastning på eget kapital från 2013 och en låg avkastning på totalt kapital. Med en så stor lånestock så måste också ränterisken anses vara betydande, varför en amorteringsplan bör fastställas då nuvarande och kommande exponering innebär en mycket stor risk. En beredskap för att snabbt ändra förutsättningarna bör tas fram. En översyn av de mindre bolagens verksamhet och uppdrag bör göras och avkastningen på gjorda investeringar bör ses över. Sammantaget förväntas kommunkoncernen som helhet generera ett negativt kassaflöde fram till 2017 utifrån de omfattande investeringsplaner som förväntas genomföras under planeringsperioden. Ett totalt upplåningsbehov på 773 mkr beräknas fram till 2018. Soliditeten under perioden krymper till låga 11 % för hela kommunkoncernen, då andelen lånat kapital ökar samtidigt som det egna kapitalet minskar till följd av förluster. En stor
Industrilokaler 1 Linde AB Sammanträdesdatum: 2012-02-17 upplåningen innebär en stor risk om räntan stiger. Det föreligger dock en skattemässig fördel att låna upp i Stadshuskoncernen jämfört med en upplåning i kommunens regi. Den finansiella osäkerhet som råder i vår omvärld kan komma att innebära kraftiga räntehöjningar, vilket i sin tur skulle få stora konsekvenser på soliditet och avkastning. De åtgärder som rekommenderas är att sträva efter att uppnå ett affärsmässigt förhållningssätt bolagens prissättning så att ett överskott skapas i bolagen som därmed själva också kan hantera de ekonomiska risker som uppstår med de skapade överskotten. Hyresmodellen bör förändras utifrån fastighetsanknutna kalkyler och avskrivningstider och bolagsstrukturen bör ses över, speciellt när det gäller de mindre bolagen med en låg omsättning. En tydlig finanspolicy bör upprättas med mål att minska skuldsättningen. Planering av investeringar bör ske sarnordnat med hänsyn till omvärldshändelser och räntehöjningar. Budgetprocessen bör vara integrerad och samordnad mellan kommunen och bolagen i Stadshuskoncernen. Förutom risken med räntenivåer, kapitalstrukturer, kassaflöden så bör också andra riskfaktorer i vår omvärld såsom arbetsmarknad, befolkningsutveckling och konjunkturutveckling även ingå i den övergripande analysen och planeringen. Utredningen poängterar nödvändigheten av att kommunens pensionsskuld ingår i det beslutsunderlag som ligger till grund för budget och verksamhetsplaner.
Industrilokaller 1 Linde AB Sammanträclesdatum: 2012-02-17 01 forts. Informations- och anmälningsärenden Ägardirektiv Styrelsen har inget att anföra till det förs1ag som presenterats och lägger informationen med ett godkännande till handlingarna. VD informerar styrelsen om att moderbolaget Linde Stadshus nu godkänt ett förslag till nya ägardirektiv för de kommunala bolagen i koncernen. Förslaget är överlämnat till kommunstyrelsen för ställningstagande och kommer att behandlas i kommunfullmäktige under våren 2012.
Industriokaler i Linde AB Sammanträdesdatum: 2012-02-17 02 Rapporter Finansiell rapport Entropi 2012-01 -10 och 2012-02-10 Rapporten läggs med ett godkännande till handlingarna. VD presenterar den finansiella rapport som ILAB:s samarbetspartner Entropi upprättat den 10 januari 2012 samt den 10 februari 2012. Rapporten i januari är en tillbakablick på ett turbulent år 2011. Året började med en optimistisk tro på att skuldkrisen skulle lösa sig inom kort och bankerna förutspådde en börs- och konjunkturuppgång. Riksbanken försökte dämpa hushållens låneiver genom att höja reporäntan och skrämma med hot om fortsatta höjningar. Prognosen var en ränta på 3,75 % i slutet av 2012. Sedan inträffade ett jordskalv och en allvarlig kärnkraftsolycka i Japan. Portugal blev tvunget att ansöka om nödlån från EU:s räddningsfond och i USA kunde demokrater och republikaner inte enas om budgeten. Förtroendet för USA:s betalningsförmåga blev naggat i kanten och USA:s kreditbetyg sänktes för första gången under efterkrigstiden till följd av stora budgetunderskott och en politisk osäkerhet. Samtidigt blev EU:s räddningsplan allt mer ifrågasatt. Man började få problem med finansieringen. Investerare sökte sig till "säkra" placeringar, bl.a. svenska statsobligationer. Det i sin tur ledde till rekordlåga räntor i Sverige och rekordhöga ränteskillnader mot de s.k. PIIGS-länderna. Börserna föll kraftigt och konjunkturuppgången kom av sig. I oktober enades euro-länderna om en skuldavskrivning på 50 % av Greklands statsskuld, trots att man kort dessförinnan sagt ett klart nej till nedskrivning. Nu pågår en diskussion om en 50 % nedskrivning var tillräcklig. Politikerna i Europa har snabbt fått byta fot och ett flertal regeringschefer att fått lämna sina poster. Sverige har lyckats bra under 2011 och vi har haft en tillväxt på drygt 4 %. En bra export, en god inhemsk konsumtion och sunda statsfinanser är orsaken bakom ett bra år, men i slutet av året började problem bli allt tydligare. Bankerna höjde sina marginaler ytterligare och blev allt striktare i sin kreditgivning. Hushållen blev allt försiktigare och detaljhandeln bromsade upp rejält under årets sista månader. Bostadsmarknaden har också börjat vackla. Det blev allt dyrare för affärsbankerna att finansiera sig och Kommuninvest kunde dra nytta av sitt höga kreditbetyg och sänka sina marginaler till skillnad mot affärsbankerna som succesivt höjde sina marginaler. Frågan var hur långt kan räntorna falla? Som lägst noterades 10-åriga statsobligationer till 1,53 %. Endast Japan och Schweiz hade lägre långräntor. Riksbanken fortsatte att höja reporäntan i flera steg och den låg på 2 % i juli månad. Till slut fick dock även Riksbanken krypa till korset och sänka räntekurvan i flera omgångar och i december tvingades man även att sänka reporäntan. Fler sänkningar väntas under 2012. Rapporten från den 10 februari andas pessimism om vart Europa är på väg, troligen står vi inför en långsiktig förändring av vilka ekonomiska modeller som kommer att användas och vilken ekonomisk politik som kommer att råda. Frågan är om välfärdmodellen har spelat ut sin roll och vad en eventuell ny modell kommer att innebära? Inför 2012 så ligger fokus på Eurozonen i första hand men risken för att Kina "går in i väggen" ska inte underskattas. Vi kan förvänta oss ett tufft år 2012 och det kommer inte att bli lättare år 2013 och åren där närmast. Euron och Eurosamarbetet är en katastrof och en rad av s.k. "kraftfulla åtgärder" 117 \ K2,
1LAB 1ndustrilokaler i Linde AB Sammanträdesdatum: 2012-02-17 avlöser varandra. Effekten av alla dessa åtgärder lyser dock med sin frånvaro. Denna situation är dock inget som påverkar våra strategier. Vi har redan agerat kraftfullt och har förlängt vår räntebindningstid väsentligt. I den bisarra utvecklingen i Eurozonen tycks dock bankerna ha en priviligierad ställning och "räddas" genom att ECB vräker miljarder till banksystemet. Pengarna kommer dock inte från himlen och är inte "gratis" Det är skattebetalarna och medborgarna i Eurozonen och i en del övriga länder som betalar det hela, direkt eller indirekt genom en generell inflation som kommer att belasta oss i årtionden framöver. Vi har ännu inte sett konsekvenserna när problemet nu vidgar sig utanför Grekland. Bekymren blir allt större och allt fler länder blir inblandade. Risken är överhängande att vi står inför en långvarig ekonomisk stagnation i Europa och frågan är vad det politiska priset blir? Vilka politiska konsekvenser kommer att inträffa? Vi kan inte tro att vi som ett mycket exportberoende land kan gå skadelösa ur den här situationen. Sveriges befolkning är en av de mest skuldsatta i världen och vi kommer inte klara oss utan att hantera den kreditbubbla som vi, liksom de allra flesta andra länder byggt upp. Under många år framöver kommer vår vardag och våra möjligheter att påverkas. I USA är 45 miljoner medborgare beroende av matkuponger. Vi får utgå och hoppas på att det inte blir så illa i vårt land.
lndustrilokaler i Linde AB Sanunanträdesdatum: 2012-02-17 02 forts. Rapporter Preliminärt bokslut 2011 Styrelsen har inget att anföra till det förslag som presenterats och lägger rapporten med ett godkännande till handlingarna. VD informerar styrelsen om det preliminära bokslut för ILAB som tagits fram. Bolagets resultat är preliminärt beräknat till 463 tkr vilket får anses tillfredsställande bl.a. med hänvisning till att ILAB betalat en borgensavgift på 199 tkr till Lindesbergs kommun. En kostnad som ej var budgeterad. Bokslutet skall nu granskas av revisorerna och bokslutet skall nu samordnas i de slutliga detaljerna med moderbolaget FALAB och med Linde Stadshus. Bokslutet kommer att slutbehandlas i styrelsen vid sammanträdet i april. t(./ ( 7/-
Industrilokaler i Linde AB Sanunanträdesdatum: 2012-02.17 03 Aktuella projekt Omlastningsterminal Storå Rapporten läggs med ett godkännande till handlingarna. VD presenterar det förslag till genomförandeavtal som nu arbetats fram mellan ILAB, Lindesbergs kommun och Trafikverket. Ett förfrågningsunderlag är framtaget och läggs i dagarna ut på Visma opics upphandlingssida. (17
Industrilokaler i Linde AB Sammanträdesdatum: 2012-02-17 03 forts. Aktuella projekt Lastbilsparkering Meritor Rapporten läggs med ett godkännande till handlingarna. VD presenterar det avtalsförslag som lämnats till Meritor-Lindesberg. Ett förfrågningsunderlag är i det närmaste färdigställt och beräknas kunna skickas ut när överenskommelse om de affärsmässiga villkoren mellan ILAB och Meritor är fastställda. (//
Industrillokaler i Linde AB Sammanträdesdatum: 2012-02-17 04 Arbetsordning för styrelsen Styrelsen beslutar att fastställa arbetsordningen i enlighet med presenterat förslag. Ärendet Med anledning av aktiebolagslagens krav på att styrelsens arbetsordning årligen prövas, så har gällande arbetsordning lämnats till styrelsen för översyn. (1/7
Industrilokaler i Linde AB Sammanträdesdatum: 2012-02-17 05 VD-instruktion Styrelsen beslutar att fastställa VD-instruktion i enlighet med presenterat förslag. Ärendet I enlighet med styrelsens arbetsordning skall styrelsen årligen ompröva gällande VDinstruktion. Med anledning härav har gällande instruktion lämnats till styrelsen för översyn. 7,
Industrilokaler i Linde AB SAMMANTR.ÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2012-02-17 06 Övrigt Nästa styrelsemöte Styrelsen håller sitt nästa sammanträde torsdagen den 12 april 2012. Nästa styrelsemöte.