Förskolan Smassens kvalitetsredovisning

Relevanta dokument
Smassens förskola arbetsplan

Arbetsplan Lingonbackens förskola

Brukets förskolas arbetsplan

Smultronbackens förskola arbetsplan

Arbetsplan Träningsskolan

BLÅSIPPANS ARBETSPLAN

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson Förskolan Gullvivans arbetsplan

Kulturförskolan Flygande Draken Vidgar blicken med nya ögon - vågar sticka ut!

Kyrkåsens kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kyrkåsens förskola

Alsjöskolans arbetsplan 2017/2018

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Förskolans kvalitetsredovisning

Brukets förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Kyrkåsen och Sandbackas kvalitetsredovisning

Pinnhagens förskolas arbetsplan

Smultronbackens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Sätra skola arbetsplan

Mjölnargränds förskola

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Kungsgårdens förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

VÄSTANBY FÖRSKOLA ARBETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Alsjöskolan arbetsplan

Kyrkåsens förskolas arbetsplan

Åshammars Förskola kvalitetsredovisning

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Jernvallens förskolas arbetsplan 2015/2016

Blåsippans förskolas kvalitetsredovisning

Arbetsplan Sätralinjens förskola

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Vitsippan Barn- och utbildningsförvaltningen

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Kvalitetsarbete i förskolan

Björkparkens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Kvalitetsredovisning Smassens förskola

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Vallhovskolans kvalitetsredovisning Förskoleklassen

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Brukets förskolas kvalitetsredovisning

Arealens Förskola Arealens Förskola A. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Backstugans förskola

Normer & värden.

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Trollflöjtens förskolas kvalitetsredovisning

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Förskola. Kunskapsförvaltningen. Sätralinjens förskola - kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Solgårdens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Arbetsplan för Östra förskolan

Kvalitetsredovisning Tallbacksgårdens och Norrsätra förskolor

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Arbetsplan för Östra förskolan

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Kvalitetsredovisning för Sätralinjens förskola

Kvalitetsredovisning Åshammars förskola

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan Fäbogårdens förskola

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Solgårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Smassensförskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Smassens förskolas kvalitetsredovisning

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Normer & värden.

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Arbetsplan för Regnbågen Stockslycke förskola Ängabo enheten Läsåret 2014/2015

Kulturförskolan Flygande Draken Vidgar blicken med nya ögon - vågar sticka ut!

Transkript:

Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) Anna-Lena lofsson 2015-06-26 Förskolan Smassens kvalitetsredovisning 2014-2015 1. rganisation Smassens förskola består i dag av 9 avdelningar. Två nya avdelningar har öppnat under vårterminen. Vi har sex avdelningar för barn i åldrarna 1-3 år och tre avdelningar för barn 3-5 år. Under året har 150 barn varit inskrivna. Förskolan har verksamhet 06:30-18:30 varje dag. Det finns 27 anställda på förskolan varav 20 har högskoleutbildning till förskollärare. Förskolechefen är ansvarig för 9 avdelningar på förskolan Smassen och en tvåavdelningsförskola. Förskolan har samarbete med specialpedagog, talpedagog, psykolog, habilitering, familjehälsan, Bvc och IF. Vi har en stor och härlig gård som är uppdelad i tre gårdar. Två gårdar är för de yngre barnen och en gård för de äldre barnen. Vi har naturen runt knuten och även en mindre skog på gården. Den inre miljön förändrar vi efter barnens behov och intressen och verksamhetens utveckling för att skapa de bästa förutsättningarna för lek och lärande. 2. Systematiskt kvalitetsarbete Styrning och ledning Förskolechefen är ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet på Smassens förskola. Syftet är; att de nationella målen ska uppfyllas att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse. att all personal som arbetar på förskolan samt barn och vårdnadshavare är delaktiga. att kvalitetsarbete bedrivs i Lok gruppen Struktur för systematiskt kvalitetsarbete, se bilaga1, där framgår när det sker, vad som sker, vem som ansvarar, vilket ansvar var och en har samt var dokumentationen/materialet förvaras/skickas.

Datum Sidan 2(10) Delaktighet och kommunikation Alla som arbetar på Smassens förskola har ett eget ansvar att ta del av information som finns på Edwise. Alla är delaktiga i skrivandet av arbetsplan och kvalitetsredovisning. Arbetet sker på utvecklingsdagar och bedrivs i mixade grupper från alla avdelningar med mycket gott resultat och delaktighet. Lok gruppen (Lokalt kvalitetsarbete) arbetar tillsammans med förskolechefen med att driva utvecklings arbetet för hela förskolan och i den egna arbetsgruppen. Vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga genom att undervisningen presenteras på föräldramöten, samrådsmöten, verksamhetsvisningar, i utvecklingssamtal och i synlig dokumentation på avdelningen. Förskolans stöd och utvecklingsteam Förskolan har tillgång till en utbildad specialpedagog. Den yrkesprofessionen utgör tillsammans med förskolechefen förskolans stödteam. Specialpedagogen delas mellan flera av kommunens förskolor. Specialpedagogens arbete riktar sig framförallt mot förskolans arbetslag. Specialpedagogen kartlägger och observerar verksamheten/utbildningen, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla utbildningen. På förskolan följs kommunens arbetsplan, och dess rutiner, för barn med särskilda behov. I kommunen finns även tillgång till talpedagog som arbetar på liknande sätt som specialpedagogen. Vid behov finns tillgång till utbildade lekarbetspedagoger samt lekarbetsrum på förskolan. Förskolan har vid behov tillgång till de olika yrkeskompetenserna vid kommunens centrala elevhälsa. Processförbättringar Då arbetet med att få struktur och dokumentation på vad det är vi gör och få en gemensam tanke omkring hur vi kan/bör förbättra olika delar, växer en organisation med ramar och förbättringsområden fram. Ex. plan mot kränkande behandling och förbättring av rutiner och mallar för dokumentation. Arbetet försvåras ibland av att vikarier ej finns att tillgå. Vi måste förbättra organisationen så att vår planeringstid, dagtid går att genomföra för alla personalgrupper. Dokumentation/verksamhetsplanering Verksamhetens planering sker efter nedanstående modell. Till modellen finns tre dokumentationsmallar med frågeställningar. Utgå från Tema och projekt planering. Besluta om vad som ska observeras/vad man sett/vet/vill få syn på. Mål/mått från A- planen/läroplanen/utv. samtalet/ Likab. Planen. Dokumentation av varje barn. Utifrån bla. Tema o projektplan område i utv. samtal mm Detta sker löpande utifrån barnet men även utifrån tema o projektplaneringen. Analys. Flera gånger under samma tema /projekt till detta område /ämne är klart eller lämnat. Veckoplanering. Var konkret! 2

Datum Sidan 3(10) Kompetensutveckling: Under året har delar av personalen utbildats i NTA, Språktåget, Akk, Brygganutbildning och delar av Lok utbildning. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDBRGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. Alla barn upplever att förskolan är stimulerande, trygg och lärorik. Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MVÄRLD Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde präglas av respekt för alla människors lika värde. Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom att samarbeta med regionens högskolor. 3. Normer och värden Mål 2014-2015 Vi stimulerar till ett demokratiskt tänkande och ansvarstagande, för det enskilda barnet och för vår miljö. Målkriterier acceptera varandra och andras åsikter oavsett social bakgrund, kön, etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning eller funktionsnedsättning ökat sin självkännedom finna glädje i att leka med olika barn visa hänsyn och hjälpa varandra hantera konflikter i olika barngrupper 3

Datum Sidan 4(10) reflektera enskilt eller i grupp över aktiviteter eller händelser handskas varsamt med förskolans material samt växter och djur kompostera och källsortera Resultat: Våra kartläggningar, dokumentationer och reflektioner visar att: Barnen använder sig av våra metoder oftare för att lösa konflikter. Leken har utvecklats från mycket ensamlek. bredvidlek till rollekar och att man leker tillsammans. Utökade kompisrelationer i barngruppen. Barn från olika avdelningar leker nu tillsammans. Flera av de äldre barnen använder sig nu av olika metoder för att få fram demokratiska beslut. Fler barn uttrycker med ord och tecken sina känslor inför olika aktiviteter och situationer. Barnen hade svårt att se sin del i ex en konflikt. Flera barn har fått förståelse för vad en kompost är och vad och varför man komposterar. Barnen förbrukar mindre mängd papper. Bedömning av resultat Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet har uppfyllts till viss del x Målet har uppfyllts i ganska hög grad Målet har uppfyllts i hög grad Målet har uppfyllts i mycket hög grad Analys: En del barn har liten erfarenhet av att vara tillsammans med andra barn i grupp. Därför har vi på olika sätt varit delaktiga i leksituationer. För att utveckla leken har vi kompletterat rummet/situationen med nya saker efter att vi observerat vad/hur barnen leker. Vi vägleder barnen i leken och hjälper barnen tolka leksignaler. Vi vuxna är goda förebilder och visar barnen hur man är mot och med varandra. Vi visar barnen hur man gör förlåt ex genom att man kramar, klappar eller visar med andra handlingar. Barnen visar varandra vad som är ok och inte ok genom att visa med handen och säga Stopp. 4

Datum Sidan 5(10) Vi såg att barnen hade svårt att se sin del i ex en konflikt därför har vi använt oss av sociala berättelser, ritpratat, en händelse, konflikt eller rädsla. Berättelsen hjälper barnen att förstå händelsen. Vi har även använt oss av Lärplattan. De äldre barnen har haft idrott och utelek med barn från andra avdelningar. Det har bidragit till utökade kompisrelationer Även gemensamma öppningar och stängningar har bidragit till detta. Metoder som barnen har lärt sig att använda vid intressekonflikter är bl.a omröstning och ramsräkning för att fatta olika gemensamma beslut. Barnen slösade på papper. Tex ritar man bara ett streck och kastar sedan papperet. Några saker som vi gjorde för att minska pappersförbrukningen är att vi på yngrebarns avdelningarna lägger ut en pappersduk över hela bordet som alla barn gemensamt ritar på. På äldrebarnsavdelningarna fick barnen ett eget block att rita i. Man kan även måla flera gånger på samma papper, så gör konstnärer.genom att prata om varifrån papper kommer kunde barnen förstå varför man inte ska slösa med papper. Diskussionen hålls levande genom att vi går till återvinningen och pratar om vad man gör av papper som slängs. En grupp har arbetat med kompostering i olika experiment från kompostering till odling. Slutsatser av analyser, mål i kommande AP Då vi såg att barnen hade svårt att se sin del i ex en konflikt kommer vi att arbeta vidare med det. Vi kommer att fortsätta arbeta med trygghetsvandringar och kartlägga var/om barnen upplever att de är rädda/otrygga i olika situationer. 4. Utveckling och lärande Mål 2014-2015 Trygga nyfikna barn som vill lära sig. Utvecklar sin förmåga att använda matematik/språk/natur Målkriterier : Detta sker när: Barnen vågar prova nya situationer, vågar visa/ säga nej och deltar i olika aktiviteter. Barnen på olika sätt använder sig av matematik, språk och natur i den dagliga verksamheten. Barnen ges möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga och att kommunicera med andra utifrån sina förutsättningar. Visar nyfikenhet för olika kulturer och språk. 5

Datum Sidan 6(10) Resultat: Våra kartläggningar, dokumentationer och reflektioner visar att: Barnen är tryggare på förskolan nu än i början av terminen. Språket har utvecklats och även intresset för olika språk. Barnen visar intresse för olika naturfenomen. Alla barn vågar inte prata i grupp eller stå i centrum. Barnen behöver träna på att lyssna på varandra. Barnen behöver mer kunskap i att uttrycka ord/tecken på känslor Bedömning av resultat x Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet har uppfyllts till viss del Målet har uppfyllts i ganska hög grad Målet har uppfyllts i hög grad Målet har uppfyllts i mycket hög grad Analys: Vi lägger stor vikt vid vårt bemötande av både barn och vårdnadshavare. Vi använder våra privata mobiltelefoner och skickar bilder till vårdnadshavare, därde kan se att barnet mår bra och är glad. Det ökar tryggheten för vårdnadshavaren. Barnens behov och önskemål lyssnas in ex hur barnet vill säga hejdå till föräldrar, om barnet har behov av sin vagn och snuttefilt etc. Fasta dagliga Rutiner som tydliggörs med bildstöd och tecken ger trygghet till barnen som kan se vad som sker under dagen. Barnen har med frågor och bildens hjälp utmanats i sitt berättande och att prata om händelser och känslor inför övriga barn. Det här har lett till att barnen har utvecklats från att välja sång till att själva hålla i samlingen. De klarar av att hitta innehåll i samlingen allt från ramsor till matematik. Vi kommer att införa mer uppdrag till de små barnen för att ge dem mer utmaningar. Språktågets material har hjälpt oss att kartlägga den språkliga förmågan och hur vi går vidare. Vi kommer att fortsätta med språktåget i vår undervisning. Vi uppmärksammar barnet på när det är i en viss känsla ex när de är glada. Vi ger barnet tecken och ord på känslan vilket har lett till, för barnet, en större förståelse för egna och andras känslor. Vi strävar efter att barnen ska känna stolthet över sitt språk/kultur och vi uppmuntrar alla barns nyfikenhet för olika språk. Alla barn ges möjlighet att lära sig ord på olika språk. 6

Datum Sidan 7(10) Barnen har visat intresse för olika naturfenomen. Vi har tagit tillvara barnens intresse genom att tillsammans med barnen forskat i teman och med olika experiment. Vi använder oss bl.a av NTA, och tar tillvara vår gård och närmiljö. Det är ett stort intresse hos barnen som vi tillsammans kommer att fortsätta utforska. Matematiken genomsyrar många situationer på förskolan, vid ex samlingar, matsituationer och vid lek, vi utmanar medvetet barnet i mattematik i olika situationer. Slutsatser av analyser, mål i kommande AP Vi kommer att utveckla arbetet med att förstå känslor. Vi kommer att byta materialet Stegvis till tio små kompisböcker efter rekommendation från spec. ped. Detta material är mer konkret och anpassat till förskolebarn. Vi kommer att arbeta med barnens intresse för olika naturfenomen och tillsammans med barnen forska vidare i teman och med olika experiment. Vi kommer att införa mer uppdrag till de små barnen för att ge dem mer utmaningar. 5. Ansvar och inflytande Mål 2014-2015 Att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sig, ta ansvar för sina handlingar och handla efter demokratiska principer. Utbildningen utformas så att barnen har möjlighet att påverka sin vardag samt utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar. Målkriterier: Detta sker när: Barnen utvecklar sin förmåga att komma med förslag, tankar och åsikter och uttrycka sig på olika sätt. Barnen utvecklar sin förmåga att ta egna initiativ till olika aktiviteter. Barnen utvecklar sin förmåga att påbörja, genomföra och slutföra aktiviteter och handlingar. Barnen utövar sitt inflytande mer och mer i verksamheten Resultat: Våra kartläggningar, dokumentationer och reflektioner visar att: Barnen kommer med mer förslag och tankar på vad de vill göra. Barnen förstår mer vad det innebär att lyssna på varandra och ta gemensamma beslut. Barnen visar med tecken vad de vill äta. Barnen tar ett stort ansvar för idrottsplaneringen på äldreavdelningar. Flera av barnen kan förstå och redogöra för hur de ser ett resultat vid omröstningar t.ex. i ett diagram 7

Datum Sidan 8(10) Bedömning av resultat X Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet har uppfyllts till viss del Målet har uppfyllts i ganska hög grad Målet har uppfyllts i hög grad Målet har uppfyllts i mycket hög grad Analys: Vi såg att barnen behöver träna på att välja och ta beslut, inte bara göra det som kompisen gör. Vi har begränsat valmöjligheterna (ex vatten/mjölk, päron/ äpple). Vi har även använt oss av tysta omröstningar och valkort. Detta har lett till att flera av barnen nu tar egna beslut och har utvecklat sin förmåga att ta egna initiativ. De yngre barnen tar mat själva vilket leder till att de aktivt gör fler egna val. Vi stöttar barnen i deras val o uppmuntrar dem att stå fast vid egna åsikter. Att påbörja, genomföra och avsluta är svårt ibland när så mycket lockar. Vi har använt oss av äggklockan för att hjälpa barnen att avsluta det de börjat med. Vi ser att många barn blir lugna/hjälpta av klockan. Vi använder oss av dagsschema med bilder. Det underlättar för barnet och skapar en trygghet för barnet och gruppen. Då vi såg att en del barn hade svårt att välja aktivitet har vi ibland gett barnet bara två saker/aktiviteter att välja mellan vilket har varit till hjälp för barnen.för att underlätta mer för barnen ska vi till ht-15 plocka undan mer saker. Inte ha så mycket framme men lådor med bild av innehållet som baren få ta fram efter önskemål. Genom att låta barnen träna på att förstå att allas röst är värd att lyssna på kan vi tydliggöra det med att ex. rösta med duplo/diagram. En spira/talpinne används av barnen i samlingarna med syfte att underlätta att våga prata och lyssna på varandra. När man har talpinnen lyssnar de andra. Detta har visat sig vara både en bra och mindre bra metod då en del barn ej vågat hålla i talpinnen o prata inför gruppen, där har handuppräckning fungerat bättre. Barnen har själva gjort en saga och diskuterat fram innehållet. Syftet med detta var att se på samarbetet i gruppen och se om alla fick göra sin röst hörd. Vi såg att det utvecklades under arbetet. För att få barnen att känna att de har inflytande och är delaktiga i verksamheten har de varit med och planerat idrotten. Barn från olika avdelningar har delgett varandra olika lekar och där har vi sett att ett utökat lärande och samspel skett mellan barnen. 8

Datum Sidan 9(10) Slutsatser av analyser, mål i kommande AP Hjälpa barnen att ytterligare utveckla sin förmåga att komma med förslag, tankar, åsikter och uttrycka sig på olika sätt. Ge barnen verktyg att utveckla sin förmåga att ta egna initiativ till olika aktiviteter. Hjälpa barnen att utveckla sin förmåga att påbörja, genomföra och slutföra aktiviteter och handlingar. Skapa möjligheter för barnen att mer och mer utöva sitt inflytande i verksamheten. 6. Förskola och hem Mål 2014-2015 Att skapa en tillitsfull relation mellan vårdnadshavare och förskollärare/barnskötare samt öka vårdnadshavarens medvetenhet om vårt arbete med vår förskolas arbetsplan. Att öka vårdnadshavarens möjlighet till delaktighet och inflytande i den pedagogiska verksamheten samt öka vårdnadshavarens medvetenhet om deras möjlighet att påverka den pedagogiska verksamheten. Målkriterier Detta sker när: förskollärare/barnskötare får respons på den pedagogiska verksamheten från vårdnadshavare i den dagliga kontakten och på utvecklingssamtalet/föräldraenkäten. att antalet vårdnadshavare på föräldramöten ökar samt att bibehålla det höga procentuella deltagandet i inlämnade föräldraenkäter/utvärderingsenkäter från föregående år. resultatet på föräldraenkäten ger ett högre medelvärde än föregående år Resultat: Föräldrar har visat intresse och delaktighet i förskolans verksamhet Dålig svar frekvens på föräldraenkäten Bra gensvar på frågor till föräldrar om verksamheten under Utvecklingssamtalen. x Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet har uppfyllts till viss del Målet har uppfyllts i ganska hög grad Målet har uppfyllts i hög grad Målet har uppfyllts i mycket hög grad 9

Datum Sidan 10(10) Analys: Barnen berättar och visar hemma om AKK vilket gjort föräldrar delaktiga, engagerade och fått förståelse för AKK som stöd. På äldrebarnsavdelningarna har olika projekt intresserat barnen väldigt mycket barnen har berättat hemma. Föräldrar har bla bidragit med material till ett teaterbygge, barnen har planterat och gjort samma växtexperiment hemma som vi gjort på förskolan. Vår verksamhetsvisning för föräldrar har bidragit till att föräldrar har visat ett större intresse för förskolans undervisning och fått mer insyn/förståelse för lärandet som sker i förskolan. I vårt arbete med att skapa en tillitsfull relation med föräldrar har vi bl.a. använt oss av våra privata telefoner och skickat tryghetsbild på barnet efter inskolningen, där föräldern ser en glad och nöjd pojke/flicka. Föräldern blir trygg vilket gör att barnet blir tryggt. Önskemål från vårdnadshavare om att få enkäten i pappersformat. Slutsatser av analyser, mål i kommande AP Att vi hittar nya sätt att få en högre svarsfrekvens på enkäten. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Medarbetarna har kompetens för att stödja alla barn och elever så att de når kunskapskraven. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet EKNMI Verksamheterna anpassas till givna ekonomiska ramar. Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän för att stimulera en positiv livsutveckling hos barn och ungdomar vilket även syftar till god ekonomisk hushållning. 10