Hur mår våra barn och ungdomar? Curt thagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm
Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science konferenser April 2010
Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige 12-14 april 2010 Panelens bedömning är att det har skett en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa hos ungdomar, till exempel nedstämdhet och oro, från mitten av 1980-talet till mitten av 2000- talet.
Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige 12-14 april 2010 Det är slående hur lite vetenskapligt grundad kunskap det finns om förändringar i barns psykiska hälsa, speciellt för mindre barn. Utifrån underlaget kan panelen inte uttala sig om barn i åldern 0-10 år.
Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Uttalande Skola, lärande och psykisk hälsa 26-28 april 2010 Skolan har en stor betydelse för barns psykiska hälsa. Att de första skolåren blir en positiv erfarenhet, och att barnet lär sig läsa, är otvetydigt viktigt för barnets fortsatta lärande och för att det ska må bra. Dåliga skolprestationer leder till en låg självkänsla. Det kan också leda till utagerande beteenden, som i sin tur förstärks om lärare och kamrater reagerar negativt på barnets beteende.
Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Uttalande Skola, lärande och psykisk hälsa 26-28 april 2010 Forskning visar även att orsakssambandet går i andra riktningen; att en låg självkänsla och utagerande beteenden ökar risken för att barnet ska prestera sämre i skolan. Det finns belägg för att en ond cirkel av psykisk ohälsa och dåliga skolprestationer ofta följer barnet från tidiga skolår och upp i ungdomsåren.
www.buph.se
Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009
Den långa marschen 1997 2009 1997: Barnpsykiatrikommittén -delbetänkande 1997: Socialstyrelsen l förslag 1998: Barnpsykiatrikommitténs slutbetänkande 2003-2004: Socialstyrelsens pilotstudier 2005: Socialstyrelsen - förslag 2008: Regeringsförslag g g och Riksdagsbeslut 2009: Första mätningen
Aktörer 1997 2010 Barnpsykiatrikommittén: initiativtagare Socialstyrelsen: Utredningar, pilotstudier och förslag SCB: Datainsamling Karlstads universitet: Dataanalyser Statens folkhälsoinstitut: Återkoppling av resultat
Dataanalyser 2010-2011 Karlstads universitet (uppdrag Socialstyrelsens UPP-centrum) Statens Folkhälsoinstitut CHESS
Socialstyrelsens förslag 1997
Knäckfrågorna 1997 Vad att mäta? Informanter - barn eller föräldrar? Urval eller? Design Etik, integritet och sekretess
Nytt perspektiv med dubbla syften Epidemiologisk bevakning och lokalt kunskapsstöd
Skälen för totalundersökning Återföra lokala data till skolor och kommuner underlag för reflektion och analys; incitament för handling Lokala och regionala variationer kan studeras Sverigestudie innebär mobilisering
Huvudförslag från Socialstyrelsen/EpC (december 1997) Psykisk hälsa och ohälsa Återkommande tvärsnittsundersökningar vart tredje år En årskull 11-1616 år (åk6-9) Totalundersökning
Pilotstudier t 2003-2004
Allmän slutsats De pilotstudier ilttdi som genomförts föt visar att datainsamlingar baserade på självskattning och genomförda som totalundersökningar kan a) genomföras med högt deltagande (85 90 %), b)ge relevant och användbar information om barns och ungdomars psykiska hälsa vilken kan användas både för epidemiologisk bevakning och som underlag lokalt i förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Socialstyrelsens förslag 2005
Förslag från Socialstyrelsen (januari 2005) Psykisk hälsa och ohälsa Återkommande tvärsnittsundersökningar vart tredje år Anonyma svar, en lektion Årskurs 6 och 9 Totalundersökning
Mätningen Ht 2009
Deltagande 172 298 elever i årskurs 6 och 9 83 % totalt 86 % i årskurs 6 80 % i årskurs 9
Tre mätinstrument t t Psykosomatiska k besvär (PSPskalan) Styrkor och svårigheter (SDQ) Hälsorelaterad livkvalitet (Kidscreen)
Analysstrategi Total sample of 172 000 students Selecting random sample 10% (17 000). SPSS. Item analyses based on random sample. RUMM 2030 Examinations of psychometric properties Rasch analysis Targeting Categorisation of items Reliability Global item fit Differential Item Functioning Required and appropriate scale revisions Calculating person measures for entire population based on anchored item parameters from analysis of random sample. Deciding on cut off points for reporting Selecting scales and dimensions for presentation
Psykosomatiska besvär [PSP-skalan] Har du känt att du haft svårt att koncentrera dig? Split fl och p Har du känt att du haft svårt att sova? Har du besvärats av huvudvärk? Har du besvärats av magont? Split fl och p Har du känt dig spänd? Har du haft dålig aptit? Har du känt dig ledsen? Split fl och p Har du känt dig yr i huvudet?
Koncentrationssvårigheter [SDQ] Jag är rastlös. Jag kan inte vara stilla länge Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt vrida och röra på mig Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd Jag tänker mig för innan jag gör olika saker Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med
Påverkan på vardagslivet (av svårigheter) [SDQ] Besväras eller oroas du av svårigheterna? Stör svårigheterna ditt vardagsliv inom följande områden? Hemma/I familjen Med kamrater I skolarbetet Vid fritidsaktiviteter Frågorna ovan skulle besvaras om ja på frågan: Tycker du att du har svårigheter med något av följande: Dina känslor, din koncentrationsförmåga, ditt beteende eller med att komma överens och umgås med andra?
Nedstämdhet [Kidscreen] Kände du att allt du gör blir dåligt? Kände du dig ledsen? Split fl och p Kände du dig så nere att du inte hade lust att göra någonting? Kände du att allting i ditt liv blir fel? - Borttagen Kände du dig trött på allt? Kände du dig ensam? Kände du dig pressad?
(Bristande) välbefinnande [Kidscreen] Var ditt liv bra? Kände du dig glad över att leva? - Brottagen Kände du dig nöjd med ditt liv? Var du på gott humör? Kände du dig glad? Hade du kul?
Preliminära resultat i urval
Psykosomatiska besvär i gruppen > P90 årskurs 6 och 9 Besvär Koncen Sömn- Huvud- Mag- Känt Dålig Känt Känt under de senaste 6 månaderna: trations -svårighetesvårigheteväront dig spänd aptit dig ledsen dig yr Alltid 17.3 30.0 25.7 20.1 22.7 22.8 26.0 22.4 Ofta 35.4 39.5 44.7 38.3 42.2 31.1 40.4 40.5 Ibland 36.5 21.8 22.1 27.7 27.2 28.4 23.3 26.7 Sällan 8.8 6.4 6.2 11.1 6.6 12.7 7.8 8.4 Aldrig 1.8 2.0 1.1 2.3 1.0 4.3 1.9 1.7
Psykisk ohälsa fördelat efter kön och årskurs Procent > P90 Årskurs 6 Årskurs 9 Flickor Pojkar Flickor Pojkar n= 39267 40048 44788 45467 Psykosomatiska besvär 7.7 3.6 19.6 5.9 Koncentrationssvårigheter 6.0 9.7 12.9 13.3 Påverkan på vardagslivet 74 7.4 55 5.5 19.0 95 9.5 Nedstämdhet 6.9 3.7 19.5 7.2 Bit Bristande välbefinnande älbfi 7.0 4.6 17.6 10.5
Psykisk ohälsa fördelat efter familjestruktur flickor årskurs 9 Årskurs 9 Procent > P90 Bor hos mamma & pappa Växelvis boende Bor hos en förälder Bo ensam el med annan Flickor n= 28654 7717 7209 553 Psykosomatiska besvär 16.5 21.3 28.4 43.8 Koncentrationssvårigheter 10.8 14.2 18.5 30.6 Påverkan på vardagslivet 16.0 21.1 27.1 41.4 Nedstämdhet dh 16.7 21.11 27.0 45.0 Bristande välbefinnande 14.7 18.4 25.7 47.6 Pojkar n= 29583 8023 6334 674 Psykosomatiska besvär 4.6 5.9 9.1 27.4 Koncentrationssvårigheter 11.6 14.5 18.5 26.1 Påverkan på vardagslivet 7.8 10.6 13.5 30.9 Nedstämdhet 5.9 7.0 10.7 31.6 Bristande välbefinnande 8.3 11.0 15.9 44.8
Psykisk ohälsa fördelat efter födelseland flickor årskurs 9 Procent > P90 Årskurs 9 Barnet fött i Sverige Barnet fött utomlands Båda En Båda Båda En Båda föräldrar födda i Sverige förälder utlandsfödd föräldrar utlandsfödda föräldrar födda i Sverige förälder utlandsfödd föräldrar utlandsfödda Flickor n= 32208 4551 3998 325 393 2407 Psykosomatiska k besvär Koncentrations- svårigheter Påverkan på vardagslivet 19.1 23.4 17.4 20.3 20.9 18.8 12.4 15.7 12.7 13.8 16.8 11.5 18.1 21.7 18.4 21.8 21.6 22.6 Nedstämdhet dh t 18.6 22.7 17.6 23.4 23.4 23.0 Bristande välbefinnande 16.6 20.5 15.6 17.8 19.1 23.5
Psykisk ohälsa fördelat efter kommuntyp flickor årskurs 9. Procent > P90 Årkurs 9 Storstäder Förortskom- mun -er Större städ- er Pendlingskom- mun -er Glesb ygdsk om- mun -er Varuproduce- rande kommuner Övriga kom- muner > 25000 inv Övriga kom- muner 12500-25000 inv Övriga kom- muner < 12500 inv Flickor n= 6091 7482 12548 3173 1485 3268 6310 3106 1325 Psykosomatiska besvär 18.1 19.5 19.4 20.0 19.3 19.6 20.1 21.7 20.8 Koncentrations- 12.2 13.0 12.3 13.7 14.5 13.1 13.9 13.6 11.8 svårigheter Påverkan på vardagslivet 17.3 19.3 19.3 19.1 20.5 18.1 19.7 20.1 18.9 Nedstämdhet 19.0 20.9 19.2 19.8 19.9 18.3 20.0 18.7 19.3 Bristande välbefinnande 16.7 17.5 18.0 17.6 18.1 17.1 17.4 19.1 18.6
Jämförelser mellan kommuner Ht 2009
Psykiska besvär i årskurs 9 Värmlands län (Grönt=4 kommuner med lägsta andelen elever med besvär; Rött= 4 kommuner med högsta andelen; Blått=mellangruppen, 8 kommuner) Textrutor andelen vuxna med högskoleutbildning Munkfors 19% Eda 17% Forshaga 27% Kristinehamn 27% Storfors 19% Hammarö 42%
2009 = snapshot 2009 + 2012 + = återkommande mätningar
Om du tänker på förra veckan: Hade du det bra hemma? Procent (populationsviktade värden) Årskurs 6 Årskurs 9 n= 90 472 108 194 Aldrig 0.4 1.5 Sällan 1.2 3.1 Ibland 5.0 9.9 Ofta 22.9 30.0 Alltid 69.6 54.7 Ej svar 0.8 0.6
Om du tänker på förra veckan: Hade du det bra i skolan? Procent (populationsviktade värden) Årskurs 6 Årskurs 9 n= 90 471 108 194 Inte alls 1.4 4.0 Lite grann 32 3.2 56 5.6 Sådär 15.2 26.5 Mycket 42.6 44.7 Jättemycket 36.4 18.2 Ej svar 1.1 0.9
Om du tänker på förra veckan: Hade du kul med dina kompisar? Procent (populationsviktade värden) Årskurs 6 Årskurs 9 n= 90 471 108 194 Aldrig 1.2 2.0 Sällan 13 1.3 16 1.6 Ibland 5.0 6.5 Ofta 23.4 30.7 Alltid 67.0 58.0 Ej svar 20 2.0 12 1.2
Om du tänker på förra veckan: Blev du mobbad av andra elever? Procent (populationsviktade värden) Årskurs 6 Årskurs 9 n= 90 473 108 194 Aldrig 86.6 88.4 Sällan 7.4 6.3 Ibland 2.7 2.0 Ofta 12 1.2.8 Alltid 0.8 1.6 Ej svar 13 1.3 10 1.0
Om du tänker på förra veckan: Psykosomatiska besvär fördelat efter Procent (populationsviktade värden) Hade du det bra hemma? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Årskurs 6 n= 401 1058 4550 20742 63006 47.9 42.0 24.7 8.3 2.6 Årskurs 9 n= 1638 3401 10759 32488 59216 57.9 46.0 30.9 13.8 5.8
Om du tänker på förra veckan: Psykosomatiska besvär fördelat efter Årskurs 6 Procent (populationsviktade värden) Hade du det bra i skolan? Inte Lite Sådär Mycket Jättealls grann mycket n= 1306 2917 13779 38525 32976 36.0 29.6 13.2 3.7 1.6 Årskurs 9 n= 4298 6021 28723 48406 19726 42.9 36.4 19.3 69 6.9 42 4.2
Om du tänker på förra veckan: Psykosomatiska besvär fördelat efter Procent (populationsviktade värden) Hade du kul med dina kompisar? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Årskurs 6 n= 1131 1138 4523 21195 60642 21.3 22.9 17.8 7.3 3.6 Årskurs 9 n= 2200 1710 7071 33238 62727 38.1 30.4 25.2 13.6 9.6
Om du tänker på förra veckan: Psykosomatiska besvär fördelat efter Årskurs 6 Procent (populationsviktade värden) Blev du mobbad av andra elever? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid n= 78352 6722 2470 1043 755 4.1 12.5 20.3 27.5 33.9 Årskurs 9 n= 95601 6783 2175 871 1712 10.9 20.8 29.0 42.5 48.44
Trender i självskattad psykisk hälsa 1985
Ung ivä Värmland 1988-2008
Ung i Värmland 1988 2008 - Genomförs av Karlstads universitet, i samarbete med kommunerna i Värmland. - Projektledare: Curt Hagquist - Datainsamlingar har ägt rum 1988, 1991, 1995, 1998, 2002, 2005 och 2008. - Undersökningsgruppen består av samtliga niondeklassare i Värmland. Varje år har 2400-3200 studerande deltagit (1995 deltog inte Kristinehamn och Säffle). - Datainsamlingen sker med ett frågeformulär som delas ut i klassrummen och besvaras anonymt.
Bortfall Ung i Värmland 1988-2008 1988 deltog 3202 elever. Bortfallet totalt var 10.2 %. 1991 deltog 3049 elever. Bortfallet totalt var 11.3 %. 1995 deltog 2435 elever. Bortfallet totalt var 6.3 %. 1998 deltog 2741 elever. Bortfallet t totalt t var 9.4 %. 2002 deltog 2931 elever. Bortfallet totalt var 11.3 %. 2005 deltog 3124 elever. Bortfallet totalt var 13.9 %. 2008 deltog 3109 elever. Bortfallet totalt var 15,7 %.
Ung ivä Värmland Psykosomatiska k besvär
Psykosomatiska besvär Ett sammansatt mått baserat på åtta delfrågor Har Du under skolåret... haft svårigheter att koncentrera dig?" haft sömnsvårigheter?" besvärats av huvudvärk?" besvärats av magont?" känt dig spänd?" haft dålig aptit?" känt dig ledsen?" känt dig yr i huvudet? Svarsalternativ Aldrig; Sällan; Ibland; Ofta; Alltid
Psykosomatiska besvär Årskurs 9 i Värmland 1988 2008 35 30 Proc cent > P90 25 20 15 10 5 Flickor Pojkar 0 1988 1991 1995 1998 2002 2005 2008 Undersökningsår
Psykosomatiska besvär Pojkar i årskurs 9 i Värmland 1995 2008 14 12 10 rocent P 8 6 4 2 Teoretiskt Icke teoretiskt 0 1995 1998 2002 2005 2088 Undersökningsår
Psykosomatiska besvär Flickor i årskurs 9 i Värmland 1995 2008 rocent P 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Teoretiskt Icke teoretiskt 1995 1998 2002 2005 2008 Undersökningsår
Psykosomatiska besvär 1988-2008 Ökning, både bland pojkar och flickor Olika trender bland pojkar och flickor Linjär trend bland flickor t o m 2005 Högsta värde: Pojkar 2008; Flickor 2005
Publicerat psykosomatiska besvär Hagquist C Psychosomatic health problems among adolescents in Sweden are the time trends gender-related? ltd?european Journal of Public Health 2009; 19: 331 336 Hagquist C Psychometric properties of the PsychoSomatic Problems scale a Rasch analysis on adolescent data. Social Indicators Research 2008; 86: 511-523523
Publicerat sociala skillnader Hagquist C Health inequalities among adolescents the impact of academic orientation and parents education. European Journal of Public Health 2007; 17: 21-26.
HBSC Skolbarns hälsovanor 1985-2005
Psykiska besvär Ett sammansatt mått baserat på fyra delfrågor Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär? Känt mig nere Varit irriterad eller på dåligt humör Känt mig nervös Haft svårt att somna Svarsalternativ I stort sett varje dag; Mer än en gång i veckan; Ungefär en gång i veckan; Ungefär en gång i månaden; Sällan eller aldrig
Psykiska besvär 1985-2005 Jämförelse 1985 2005 - ökning i åk 9 och flickor åk 7 - ingen ökning i åk 5 - linjär trend endast bland flickor i åk 9 Jämförelse 1996 2005 - ingen ökning (utom flickor åk 9) Peak 2001 i åk 5 och 7
Publicerat Journal of Adolescent Health 46 (2010) 258 264 264 Original article Discrepant Trends in Mental Health Complaints Among Younger and dolder Adolescents in Sweden: An Analysis of fwhod Data 1985 2005 Curt Hagquist, Ph.D.* Centre for Research on Child and Adolescent Mental Health, Karlstad University, Karlstad and The Royal Swedish Academy of Sciences, Stockholm, Sweden Manuscript received February 27, 2009; manuscript accepted July 8, 2009
Publicerat psykometri Hagquist tc, Andrich hd. Measuring subjective health among adolescents in Sweden. A Rasch-analysis of the HBSC instrument. Social Indicators Research 2004; 68:201 220. 220.
Tack! curt.hagquist@kau.se http://www.kau.se/cfbuph