Helsingfors stad Bokslut 2010

Helsingfors stad Bokslut 2010

HELSINGFORS STAD BOKSLUT 2010 Utgivare: Helsingfors stad Ekonomi- och planeringscentralen ISBN utskrift 978-952-223-952-5 ISBN webben 978-952-223-953-2 ISSN 1457-3083 Bokslutsmaterial: Ekonomiförvaltningstjänsten (Talpa) Ekonomi- och planeringscentralen Layout och ombrytning: Innocorp Oy Tryck: Digipaino, Helsingfors stads förvaltningscentral Omslagsbild: Sambakarnevaltåget på Helsingforsdagen 12.6.2010. Foto: Ekonomi- och planeringscentralen / Marita Haukemaa

Helsingfors stad Bokslut 2010

Innehåll 1 Verksamhetsberättelse... 3 1.1 Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin... 3 1.1.1 Stadsdirektörens översikt... 3 1.1.2 Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen... 4 1.1.3 Stadens personal... 6 1.1.4 Väsentliga förändringar i stadens verksamhet... 7 1.1.5 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna... 8 1.1.6 Miljöfaktorer... 9 1.2 Redogörelse för ordnandet av stadens interna tillsyn...10 1.3 Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten med undermoment... 11 1.3.1 Räkenskapsperiodens resultat... 11 1.3.2 Finansiering av verksamheten... 14 1.4 Den finansiella ställningen och förändringar i den... 16 1.5 Totala inkomster och utgifter... 17 1.6 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi... 18 1.6.1 Sammanställning av sammanslutningar som ingår i koncernbokslutet... 18 1.6.2 Styrning av koncernens verksamhet... 18 1.6.3 Väsentliga händelser som rör koncernen... 19 1.6.4 Redogörelse för ordnandet av koncerntillsynen... 20 1.6.5 Koncernbokslutet och dess nyckeltal... 21 1.7 Behandling av räkenskapsperiodens resultat... 25 2 Budgetutfallet... 26 2.1 Driftsekonomins utfall... 26 2.2 Resultaträkningens utfall... 102 2.2.1 Resultaträkning enligt budgeten... 102 2.2.2 Sammanställd resultaträkning för förvaltningarna, affärsverken och fonderna... 105 2.2.3 Utfallet av anslag och beräknade intäkter i resultaträkningsdelen... 106 2.3 Investeringsdelens utfall... 110 2.4 Finansieringsdelens utfall... 129 2.4.1 Finansieringsanalys enligt budgeten... 129 2.4.2 Sammanställd resultaträkning för förvaltningarna, affärsverken och fonderna... 130 2.4.3 Utfallet av anslag och beräknade inkomster i finansieringsdelen... 131 3 Bokslutskalkyler... 134 3.1 Resultaträkning för Helsingfors stad... 134 3.2 Finansieringsanalys för Helsingfors stad... 135 3.3 Balansräkning för Helsingfors stad... 136 3.4 Koncernresultaträkning för Helsingfors stad... 138 3.5 Koncernfinansieringsanalys för Helsingfors stad... 139 3.6 Koncernbalansräkning för Helsingfors stad... 140 4 Noter till bokslutet... 142 4.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper... 142 4.1.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i stadens bokslut... 142 4.1.2 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i koncernbokslutet... 143 4.2 Noter till resultaträkningen... 149 4.3 Noter till balansräkningen... 153 4.3.1 Noter till balansräkningens aktiva... 153 4.3.2 Noter till balansräkningens passiva... 157 4.4 Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser... 160 4.5 Miljöansvar... 164 4.6 Noter angående personalen... 164 5 Särredovisade bokslut... 166 5.1 Boksluten för de kommunala affärsverken... 166 5.2 Boksluten för de övriga särredovisade enheterna... 194 6 Underskrifter och revisionsanteckning... 205 7 Förteckning över bokföringsböcker och verifikatslag och över sättet att förvara dessa... 206

Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin 1 Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin 1.1.1 Stadsdirektörens översikt Efter den kommunala ekonomins djupdykning 2009 förbättrades läget en aning 2010. Kommunernas ekonomiska resultat blev bättre än väntat, eftersom sysselsättningen utvecklades positivare än man räknat med. Utvecklingen i Helsingfors följde samma linje. Medan Helsingfors skatteintäkter rentav minskade en aning 2009 vände trenden 2010 och ökningen blev 4,3 procent, vilket var klart bättre än budgeterat. Det lyckades att hejda ökningen av omkostnaderna från 6,5 procent 2009 till ca 3,8 procent. En förutsättning för att Helsingfors stads ekonomi ska bygga på en hållbar grund i framtiden är att man lyckas bromsa utgiftsökningen. Trots det försämrade skatteunderlaget för 2009 valde Helsingfors att inte göra akuta nedskärningar i sina omkostnader 2009. Detta sågs som en stimulansåtgärd och en del av stödet till hela samhällsekonomin. Beslutet ledde till obalans i stadens finanser. År 2010 började man rätta till denna obalans genom att bromsa ökningen av stadens omkostnader. Medan årsbidraget för stadens kärnfunktioner var negativt 2009 lyckades man igen nå ett positivt årsbidrag 2010. Trots detta var årsbidraget fortfarande betydligt sämre än 2008 och täckte inte avskrivningsnivån. Trots det förbättrade årsbidraget var staden tvungen att låna upp 281 mn euro för att finansiera investeringarna, vilket innebär att lånestocken ökade klart snabbare än 2009 (år 2009 var upplåningen 231 mn euro). Denna nettoupplåning på 281 mn euro ger en bra bild av hur stadens finanser trots det förbättrade årsbidraget fortfarande är i obalans. För att den här obalansen ska kunna rättas till måste stadens omkostnader hållas nere även de närmaste åren. Resultatet i Helsingfors stads bokslut för 2010 påverkas i mycket hög grad av att funktionerna vid affärsverket Helsingfors Vatten från och med ingången av 2010 överfördes till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM), som grundats av Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla. Överföringen av vattenverksfunktionerna till HRM genomfördes som överlåtelse av rörelse. Som köpesumma användes gängse priser på de sålda tillgångarna. Köpesumman för Helsingfors Vattens affärsverksamhet blev 985,4 mn euro. Vid affären uppstod en bokföringsvinst på 549,1 mn euro, vilket utgjorde differensen mellan köpesumman och de sålda tillgångarnas balansvärde. Försäljningsvinsten upptas i resultaträkningen bland extraordinära intäkter och höjer bokföringsresultatet med försäljningsvinstens belopp. Affärens inverkan på räkenskapsperiodens resultat 2010 är +549,1 mn euro. Räkenskapsperiodens jämförbara resultat utan överföring av vattenverksfunktionerna är 96 miljoner euro (2009 var resultatet 14 mn euro). På grund av sättet på vilket affären genomfördes medförde den inget penningflöde mellan parterna och påverkade därmed inte stadens finansiella ställning 2010. Strategiska milstolpar i Helsingfors stads verksamhet 2010 var bl.a. följande beslut: Helsingfors stads utvecklingsprogram med sikte på en kolneutral framtid godkändes av stadsfullmäktige i december. I anslutning till utredningen av servicenätets utveckling, som inleddes 2009 och väckte mycket debatt, beslutade stadsfullmäktige i juni att nämnderna och direktionerna bör fortsätta med utvecklingen av näten av tjänster så att målen för stadens strategiprogram nås och så att man håller sig inom budgetramarna. I oktober beslutade stadsfullmäktige om en fusionering av de regionala hyresbostadsbolagen med Helsingfors stads bostäder Ab. Fusionen genomförs i början av 2012. För genomförandet av projektet World Design Capital Helsinki 2012 grundades Internationella Designstiftelsen, som inledde sin verksamhet sommaren 2010. Bokslut 2010 n Helsingfors stad 3

Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin I fråga om Helsingfors stadsbild var utvecklingstrenden under 2010 att stadskulturevenemangen blev fler. Kännetecknande var det mångsidiga utbudet av konserter med internationella artister under sommaren, och en del av konserterna arrangerades på nya evenemangsområden i Kottby idrottspark och i Fiskehamnen-Södervik. Helsingfors evenemangsstrategi blev klar 2010 och Helsingfors stad deltog klart aktivare som partner vid evenemang som ordnades i Helsingfors. Bland evenemangen som staden själv producerade utvecklades under 2010 särskilt Ljusets årstid och nyårsfesten på Senatstorget. I fjol övernattade fler besökare än någonsin tidigare i inkvarteringsrörelser i Helsingfors, kanske delvis även inspirerade av det ökade evenemangsutbudet. Övernattningarna var ca 3 187 000, vilket är 105 000 fler än föregående rekordår 2008. Fritidsresandet ökade klart mer än affärsresandet. Helsingforsbornas samtalsämne 2010 var den exceptionella snösituationen och särskilt dess inverkan på trafiken. Efter en rad snöfattiga vintrar växte sig drivorna t.o.m. mer än halvmeterhöga först på vårvintern och sedan igen före julen. Dessutom var de kalla perioderna långa, och därför smälte snön inte bort emellan. För att säkerställa att trafiken löper startade Helsingfors i december Operation Snökrig, d.v.s. intensifierade insatser inom vinterunderhållet av gator. Redan i december 2010 röjdes betydande mängder snö först från kollektivtrafikgatorna och sedan från mindre gator. Under vintern 2010 2011 har lastbilar som kör bort snö varit en vanlig syn på Helsingfors gator. Man hann inte varje vintermorgon få alla gator plogade före morgontrafiken. Ändå lyckades man någorlunda störningsfritt producera alla samhällsfunktioner trots den exceptionella snösituationen. De viktigaste ändringarna i stadens verksamhet 2010 var att samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) och samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT)som grundades 2009 inledde sin ordinarie verksamhet 1.1.2010. Helsingfors Vattens hela verksamhet överfördes till HRM genom överlåtelse av rörelse. De nya organisationernas verksamhet har inletts under 2010 enligt förväntningarna. En central uppgift för HRT år 2010 var att bereda en plan för Helsingforsregionens trafiksystem som omfattar området i 14 kommuner. Beredningen som inleddes 2008 på SAD:s tid intensifierades under 2010. Planutkastet HLJ 2011 blev klart i oktober och det slutliga beslutet om trafiksystem torde fattas våren 2011. De viktigaste projekten inom det regionala samarbetet under 2010 var utredningen av för- och nackdelar med en eventuell samgång mellan Helsingfors och Vanda samt utredningen av för- och nackdelar med en tvåstegs regionförvaltningsmodell. Slutrapporterna för vardera utredningen publicerades i slutet av året och diskussionen kring utredningsresultaten gick het redan under 2010. Beslutsfattandet skedde dock först i början av 2011. I Helsingfors försökte man trots den ekonomiska nedgången genomföra investeringarna som planerat. När HRMvattenverksaffären inte beaktas uppgick investeringarna till ca 601 mn euro 2010 mot 633 mn euro 2009. Kvarnbäckens huvudhälsostation var under byggnad och vid Malms sjukhus pågick totalrenovering. Åggelby familjestödcenter inledde sin verksamhet i nya lokaler i december 2010. Inom trafiken blev den 143 meter långa Crusellbron färdig 2010 och förbättrar förbindelserna till bostadsområdet på Busholmen som är under byggnad. Ett viktigt beslut var att köpa nya spårvagnar. Beställningen av spårvagnar gick till det inhemska företaget Transtech som tillverkar spårbunden materiel. Byggandet av tunnlarna för Västmetron fortsatte 2010. 1.1.2 Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen Den ekonomiska utvecklingen Internationellt var den ekonomiska svackan över efter början av 2010 och ekonomin började rätt snabbt återhämta sig ute i världen under året. Tillväxtekonomierna, särskilt Kina, drog upp tillväxten i den globala ekonomin till över 4 procent 2010. USA:s ekonomi har återhämtat sig rätt snabbt (år 2010 var ökningen ca 3 procent), men i euroområdet som är viktigast för Finland var tillväxten mera dämpad (bara 1,5 procent 2010). 4 Helsingfors stad n Bokslut 2010

Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin I Finland återgick den ekonomiska utvecklingen rätt snabbt från nedgången efter finanskrisen till sitt tillväxtspår och bruttonationalprodukten ökade med 3,1 procent 2010. År 2009 minskade Finlands BNP emellertid med 8,2 procent och därmed är inte ens den förväntade ca treprocentiga ökningen för åren 2010-2012 tillräcklig för att återställa ekonomin till den senaste toppnivån 2008, utan detta sker först senare på 2010-talet. I Helsingforsregionen ökade produktionen under 2010 års sista kvartal, men tillväxttakten var långsammare jämfört med de föregående kvartalen. Enligt förhandsbedömningen steg produktionen med drygt 3 procent från föregående år. Under det tredje kvartalet var ökningen 4 procent. Att tillväxten mattades av beror på att den industriella tillväxten i Helsingforsregionen stannade upp i slutet av fjolåret. Däremot ökade produktionen samtidigt i hela landet. Produktionen i regionen har ökat med ca 4 procent från bottennoteringen, men skillnaden till 2008 års toppnivå var fortfarande ca 6 procent under 2010 års sista kvartal. Sedan 2006 har produktionen i Helsingforsregionen ökat med 5 procent och i hela landet med 4 procent. Variationerna i produktionen har varit kraftigare i Helsingforsregionen än i hela landet under de senaste åren. Efter lågkonjunkturen tog tillväxten fart tidigare och kraftigare i Helsingforsregionen än i hela landet hösten 2009, men under senare hälften av 2010 jämnade skillnaden ut sig och den nationella trenden närmade sig den regionala. Konjunkturutvecklingen i Helsingforsregionen påverkas av branschstrukturen, där tjänsternas andel är ytterst stor, men konjunkturväxlingarna domineras ändå av elektronikindustrin och verkstads- och maskinindustrin samt av byggande. Sysselsättning och arbetslöshet År 2010 fanns det sammanlagt 407 700 arbetstillfällen i Helsingfors. Siffran för hela Helsingforsregionen var 738 000. Av de 2 447 500 arbetstillfällena i hela landet fanns 17 procent i Helsingfors och 30 procent i Helsingforsregionen. I Helsingfors var arbetstillfällena 700 färre, i den övriga regionen däremot 700 fler än ett år tidigare. Antalet sysselsatta började minska i Helsingfors under 2009 års sista kvartal. Den nedgående trenden fortsatte 2010, i medeltal minskade de sysselsatta med en procent från föregående år. I Helsingforsregionen började antalet sysselsatta svagt öka under 2010 års andra kvartal. Antalet lediga jobb som anmälts till arbetskraftsbyrån började klart öka i Helsingfors mot slutet av sommaren 2010. I december var de lediga jobben 43 procent fler än ett år tidigare. I medeltal var de lediga jobben 9 procent fler 2010 än 2009. I hela Helsingforsregionen var ökningen lika stor som i Helsingfors. Enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik ökade antalet arbetslösa i Helsingfors under 2010 med i medeltal 6 procent från föregående år. Arbetslösheten ökade ända till augusti 2010, men började långsamt minska från hösten. I slutet av 2010 fanns det 7 procent fler arbetslösa i Helsingfors än ett år tidigare. Bland personer under 25 år började arbetslösheten minska våren 2010. Vid årets slut var den 12 procent lägre än ett år tidigare. Bland personer över 50 år ökade arbetslösheten fram till december 2010. I hela Helsingforsregionen var arbetslösheten i december 2010 nio procent lägre än ett år tidigare. Enligt arbets- och näringsministeriet ökade arbetslösheten i Helsingfors till i medeltal 8,0 procent år 2010. Ökningen från föregående år var 0,4 procent. I oktober 2009 började långtidsarbetslösheten (personer som varit arbetslösa i mer än ett år) i Helsingfors öka efter att ha minskat i över fyra år. Ökningen var kraftig hela året. Personerna som varit oavbrutet arbetslösa i mer än ett år var 37 procent fler i slutet av 2010 än ett år tidigare. Befolkningsutvecklingen Vid årsskiftet 2010 2011 var antalet invånare i Helsingfors 588 700 enligt förhandsuppgifter från Helsingfors stads faktacentral. Enligt förhandsuppgifterna ökade folkmängden i Helsingfors med cirka 5 200 invånare under 2010. År 2009 ökade befolkningen med ca 6 700 personer. Att folkökningen var lägre än året innan berodde på att särskilt invandrarna men även de inrikes inflyttarna var färre. Helsingfors inflyttningsöverskott var sammanlagt knappt 3 500 invånare, mot 4 870 året innan. Inrikes var överskottet 1 110 personer, vilket var 600 färre än föregående år. Från utlandet inflyttade 5 400 personer, 790 färre än föregående år. Inflyttningsöverskottet från utlandet, 2 300 personer, var nästan 870 mindre än 2009. Bokslut 2010 n Helsingfors stad 5

Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin I Helsingfors föddes ca 6 700 barn, vilket är ca 180 fler än året innan. Antalet döda, 5 100, var 150 fler än föregående år. Nativitetsöverskottet var därmed högre än någonsin sedan 1994. Folkmängden ökade mest i distrikten Gammelstaden (1 040), Haga (520), Ladugården (480), Drumsö (350) och Malm (340). Folkmängden minskade i åtta distrikt, mest i Kårböle (-200), Kampmalmen (-110) och Skomakarböle (-100). Antalet barn i dagvårdsåldern (0-6 år) ökade med 890 under 2010 och nu finns det ca 40 100 barn under skolåldern. Antalet barn i grundskolåldern (7-15 år) minskade med 530 och nu finns det alltså 45 200 barn i grundskoleåldern. Antalet personer i gymnasie- och yrkesutbildningsåldern (16-18 år) slutade öka för ett år sedan och minskade under 2010 med ca 70. Personerna i arbetsför ålder (19-64 år) var 1 640 fler än föregående år. Personerna över 65 år var 3 300 fler. Personerna över 75 år var 600 fler och personerna över 85 år 350 fler än i början av 2010. Antalet barn i dagvårdsåldern ökade med 5 procent i innerstaden och den relativa ökningen var klart större än i förorterna. Antalet barn i grundskoleåldern förändrades inte nämnvärt i innerstaden och minskade mest i östra, västra och norra stordistriktet. De utländska medborgarna ökade med 2 700 personer eller 6 procent under 2010. Nu är de utländska medborgarna 44 400 eller 7,5 procent av befolkningen. De estniska medborgarna ökade mest, med 1 000 personer. De somaliska medborgarna ökade med 220, de irakiska med 170 och de kinesiska medborgarna med 120 personer. Antalet finsk- och svenskspråkiga ökade under 2010 och de finskspråkiga är nu cirka 1 000 fler och de svenskspråkiga 280 fler än föregående år. Antalet svenskspråkiga är nu ca 35 500. Byggande År 2010 färdigställdes exceptionellt få nya byggnader i Helsingfors. Sedan slutet av 1960-talet har den färdigställda våningsytan inte ett enda år varit mindre än år 2010. Det som gjorde situationen exceptionell var förutom den obetydliga byggnadsproduktionen även att volymen ny våningsyta var liten inom byggandet av såväl verksamhetslokaler som bostäder. I Helsingfors har byggandet av bostäder och byggandet av verksamhetslokaler oftast kompenserat varandra i situationer där någondera typen av byggande har minskat märkbart. Inom bostadsbyggandet var den färdigställda våningsytan i fjol 167 000 kvadratmeter och 2 059 nya bostäder färdigställdes. Senast var bostadsproduktionen i Helsingfors så här liten i början av 1950-talet. Situationen håller dock snabbt på att förändras, eftersom bygglov för bostadsbyggande i fjol beviljades för 64 procent mera våningsyta än 2009. Nya bostäder började också byggas i betydligt större omfattning än 2009 eller över huvud taget på 2000-talet. I fjol påbörjades 4 339 bostäder, vilket är 106 procent mer än 2009 och 49 procent mer än den påbörjade produktionen i genomsnitt åren 2000-2009. I fjol färdigställdes nya verksamhetslokaler med en sammanlagd våningsyta på 133 000 kvadratmeter. De färdigställda verksamhetslokalerna var också exceptionellt få sedan början av 1970-talet har de färdigställda nya verksamhetslokalerna varit något färre än i fjol bara under lågkonjunkturen på 1990-talet. Men liksom inom byggandet av bostäder håller situationen rätt snabbt på att förändras även inom byggandet av verksamhetslokaler. I fjol beviljades bygglov för 51 procent mera verksamhetslokaler än 2009. I fråga om påbörjade verksamhetslokaler låg våningsytan dock fortfarande på samma nivå som 2009. 1.1.3 Stadens personal I stadens strategiprogram ingår en rad personalpolitiska mål. Ett centralt mål är att förändringsbenägenheten ökas genom att ledarskapets kvalitet utvecklas. Andra målområden inom personalpolitiken är hantering av personalresursen, stärkande av personalkompetensen och en konkurrenskraftig belöningshelhet. Avsikten är att utveckla och ta i bruk behövliga verktyg inom alla dessa målområden före strategiperiodens utgång. 6 Helsingfors stad n Bokslut 2010

Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Vid årets slut hade staden 39 198 anställda, varav 32 803 ordinarie anställda och 6 395 visstidsanställda. De anställda var 542 (1,36 procent) färre än i slutet av föregående år. Av minskningen berodde 226 personer på att Helsingfors Vattens funktioner överläts till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster. När omorganiseringarnas inverkan inte beaktas minskade det totala antalet anställda med nio personer. Staden hade i sin tjänst sammanlagt 2 560 personer som var sysselsatta med sysselsättningsstöd. Från Seure Henkilöstöpalvelut Oy köptes kortvarig arbetskraft motsvarande sammanlagt 627 årsverken. Hälsovårdscentralens långtidssjukvård överfördes 1.1.2010 till socialverket, Affärsverket Helsingfors Vatten övergick till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster som inledde sin verksamhet 1.1.2010 och trafikplanerings- och biljettkontrollpersonal överfördes från affärsverket HST till samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) som inledde sin verksamhet 1.1.2010. Affärsverket MetropoliLab bolagiserades 1.6.2010, och mattjänstpersonalen inom socialverkets barndagvård överfördes till Helsingfors stads affärsverk Palmia räknat från 1.8.2010. Intressebevakningen i förmyndarverksamheten och konsumentrådgivningen togs över av staten vid ingången av 2010. År 2010 betalades 1 327 mn euro i löner, vilket med en jämförbar organisationsstruktur är 4,6 procent mer än året innan. På prestationsbasis bokfördes 1 331 mn euro i löner 2010 (1 292 mn euro 2009). År 2010 lämnade 1 042 personer stadens tjänst (868 år 2009) medan 778 gick i pension (792 år 2009). Medelåldern vid pensioneringen var 62,5 år (62,36 år 2009). Den ordinarie personalens medelålder var 46,4 år (46,4 år 2009). Antalet visstidsanställda var 6 395 (6 711 år 2009). Flera faktorer bidrog till att den visstidsanställda personalen minskade, bland annat att mindre personal anställdes för genomförande av projekt. År 2010 hade Helsingfors stad 1 245 personer som var sysselsatta med sysselsättningsstöd. Det är 398 fler än föregående år. Närmare uppgifter om personalen finns i den separata personalrapport som staden ger ut. Stadens anställda sektorvis i slutet av 2009 och 2010 *) Sektorer Ordinarie anställda Visstidsanställda Anställda sammanlagt 2009 2010 2009 2010 2009 2010 1 Stadsdirektörsroteln 2 465 2 128 156 131 2 621 2 259 2 Byggnads- och miljöväsendet 5 860 6 191 499 500 6 359 6 691 3 Social- och hälsovårdsväsendet 17 279 16 930 4 205 3 936 21 484 20 866 4 Bildnings- och personalväsendet 6 530 6 657 1 810 1 784 8 340 8 441 5 Stadsplanerings- och fastighetsväsendet 901 897 41 44 942 941 Sammanlagt 33 035 32 803 6 711 6 395 39 746 39 198 *) Personer sysselsatta med sysselsättningsanslag ingår inte. 1.1.4 Väsentliga förändringar i stadens verksamhet Inom stadens organisation skedde flera förändringar vid ingången av 2010. En särskilt betydelsefull sak var att två nya regionala samkommuner inledde sin verksamhet 1.1.2010. Helsingfors Vattens funktioner övergick till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster. Från affärsverket Helsingfors stads trafikverk övergick trafikplaneringen, beställningen av busstrafik och biljettkontrollen till samkommunen Helsingforsregionens trafik. Inom stadens organisation överfördes långtidssjukvården av permanent karaktär från hälsovårdscentralen till socialverket räknat från 1.1.2010 och blev sådan verksamhet som avses i socialvårdslagen. Överföringen gällde Forsby, Stengårds och Kvarnbäckens sjukhus. Storkärrs sjukhus blev kvar vid hälsovårdscentralen, där det stärker rehabiliterings- och eftervårdsverksamheten vid akutsjukhuset. Bokslut 2010 n Helsingfors stad 7

Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Mattjänsten vid Gustafsgårds åldringscentrum överfördes till affärsverket Palmia räknat från 1.1.2010. Mattjänsten inom barndaghemmen överfördes från socialverket till affärsverket Palmia räknat från 1.8.2010. Stadsfullmäktige beslutade 3.2.2010 om utveckling av organisationen för invandrarfrågor. Till följd av detta överfördes invandrarrådgivningens personal från socialverket till förvaltningscentralens Virka Info i stadshuset från och med 2011. Verksamheten vid affärsverket MetropoliLab som verkar inom stadens organisation enligt värdkommunmodellen överfördes 1.6.2010 till MetropoliLab Ab. År 2010 fattades flera beslut om kommande omorganiseringar. Stadsfullmäktige beslutade 16.6.2010 att den svenska barndagvården överförs från socialverket till utbildningsverket räknat från 16.6.2010. Stadsfullmäktige beslutade 20.10.2010 att överföra uppgifterna och personalen inom uthyrningsverksamheten i anslutning till halloch torghandeln från fastighetskontoret till Helsingfors Partitorg räknat från 1.1.2011. Samtidigt beslutade man att överföra uppgifterna och personalen inom verksamheten med uthyrning av gatu- och parkområden och andra allmänna områden från fastighetskontoret till byggnadskontoret räknat från 1.1.2011. Vid samma möte 20.10.2010 beslutade stadsfullmäktige också att stadens aravafinansierade bostadsfastighetsbolag ska fusioneras med det nya bostadsfastighetsbolag som bildas vid ingången av 2012. Arbetet med att utveckla staden österut, vilket möjliggjordes av den partiella kommunsammanslagningen vid ingången av 2009, fortskred. Stadsfullmäktige beslutade 6.10.2010 att godkänna förfaringssätt för arbetet på en generalplan för Östersundom gemensam för Helsingfors stad, Vanda stad och Sibbo kommun. Helsingfors förvaltningsdomstol meddelade 26.2.2010 beslut om den ekonomiska uppgörelse mellan Helsingfors stad och Sibbo kommun som föreskrivs i kommunindelningslagen. Beslutet överensstämde i huvudsak med Helsingfors krav. Vid tidpunkten för upprättandet av bokslutet pågår behandlingen av ärendet i högsta förvaltningsdomstolen. I anslutning till det regionala samarbetet beslutade stadsfullmäktige 17.2.2010 att godkänna samarbetsavtalet mellan städerna Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda om organisering av jourtjänster inom primärvården utom tjänstetid räknat från 1.4.2010. I juni beslutade stadsfullmäktige att grunda Internationella Designstiftelsen för en tid som går ut 31.12.2017. Stiftelsens ändamål är att främja och stödja Helsingfors, Esbos, Vandas, Grankullas och Lahtis verksamhet som världens designhuvudstad 2012. En faktor med betydande inverkan på ekonomin och verksamheten var beslutet om Helsingfors Energis utvecklingsprogram med sikte mot en kolneutral framtid. I december 2010 beslutade stadsfullmäktige att godkänna en underjordisk generalplan för Helsingfors, den första i sitt slag i Finland. 1.1.5 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna Den viktigaste risken är fortsättningsvis en försämring av den ekonomiska situationen och följderna av detta för stadens ekonomi. Staden har planerat en betydande låntagning för alla år under ekonomiplaneperioden 2010 2012. På längre sikt finns det risk för att skuldsättningen leder till problem med ekonomisk obalans och finansiellt underskott. Kostnaderna för energi- och klimatpolitiken rubbar balansen i stadens ekonomi. Risker som hänför sig till byggande och fastigheter är bland annat dålig kvalitet på ny- och ombyggnadsverksamheten samt grå ekonomi, vilket allt har betydande konsekvenser för ekonomin och verksamheten. Andra risker som hänför sig till fastigheter och säkerhet är bland annat olycks-, brand- och läckageskador, som förvaltningarna och affärsverken fick över sju miljoner euro i ersättning för ur stadens försäkringsfond. En del av skadorna har inträffat före 2010, men ersättningarna har betalats ut under det gångna året. 8 Helsingfors stad n Bokslut 2010

Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Operativa risker som identifierats är följderna av att personal går i pension, föränderliga kompetensbehov samt beroende av nyckelpersoner inom kritiska kompetensområden. De nämnda riskerna kan om de realiseras hota smidigheten och kontinuiteten i verksamheten. Staden försöker hantera riskerna bland annat genom förutseende personalplanering och arrangemang med ersättare. Andra risker som identifierats är process-, affärsverksamhets- och kontinuitetsrisker i samband med förändringar i omvärlden och serviceproduktionen. Beroendet av datasystem och datakommunikationsförbindelser medför utmaningar för en störningsfri kontinuitet i en rad funktioner. Hanteringen av dessa risker förutsätter att heltäckande processbeskrivningar och riskbedömningar görs upp. Exceptionella väderförhållanden, exempelvis den snörika vintern, häftiga regn och sommarens långa värmebölja har även de påverkat stadskoncernens verksamhet och ekonomi. Bedömningen av de viktigaste riskerna grundar sig bland annat på den bedömning av betydande risker för stadskoncernen som blev klar hösten 2010 och på förvaltningarnas, affärsverkens och dottersammanslutningarnas bedömningar. Arbetet med att bedöma betydande risker och följa upp och utveckla riskhanteringsmetoderna fortsätter under 2011. Stadskoncernens anvisningar för riskhantering och intern tillsyn förnyas 2011. 1.1.6 Miljöfaktorer När det gäller miljön är Helsingfors stad en av de viktigaste aktörerna i Finland t.ex. inom trafiken, energiproduktionen och avloppsvattenhanteringen. Staden står för ca fem procent av Finlands koldioxidutsläpp medan avloppsreningsverket i Viksbacka renar närmare en miljon människors avloppsvatten. Stadens organisationer förbrukar också mycket naturresurser och energi, men förvaltningarna och affärsverken påverkar även i hög grad miljön indirekt, t.ex. genom utveckling av staden och anskaffningar. De indirekta miljöeffekterna kan vara både positiva och negativa. Inom stadens egen verksamhet styrs hanteringen av miljöfrågor av stadens strategiprogram, miljöpolicy samt programmen för delområdena inom miljöskyddet (bl.a. huvudstadsregionens klimatstrategi och handlingsprogrammet för luftvård). Därtill har verken och affärsverken egna miljösystem och program. Under de senaste åren har stadens miljökostnader överstigit 100 miljoner euro. Därtill har staden årligen investerat ca 35-45 mn euro i miljövård. De största miljökostnaderna har uppkommit av miljöskatter, behandling av avloppsvatten, renhållning av allmänna områden och luftvårdsåtgärder. De största investeringarna har gällt sanering av förorenad mark samt effektivisering av behandlingen av avloppsvatten och avloppssystemen. Miljöintäkterna har uppgått till cirka 60 70 miljoner euro per år. I framtiden kommer bekämpningen av och anpassningen till klimatförändringen, energieffektivitetsåtagandena, förbättrande av den lokala luftkvaliteten, bullerbekämpningen, saneringen av förorenad mark och grundberedningen att medföra ökade miljökostnader. Till följd av en omorganisering överfördes Helsingfors Vattens funktioner till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster och därför kommer kostnaderna och intäkterna som hänför sig till rening av avloppsvatten inte längre att synas i moderorganisationens miljöbokföring. Energi och klimatpolitik I stadens strategiprogram 2009-2012 har man satt som mål att Helsingfors bär sitt ansvar när det gäller att anpassa sig till klimatförändringen. Som kvantitativt mål har man satt att växthusgasutsläppen i Helsingfors år 2020 ska ha minskat med åtminstone 20 % i förhållande till 1990 års nivå. Enligt stadsfullmäktiges energipolitiska riktlinjer (Stge 30.1.2008) ska växthusgasutsläppen från energiproduktionen år 2020 ha minskat med 20 procent från 1990 års nivå medan andelen förnybar energi inom energiproduktionen ska ha ökat till 20 procent. I stadsdirektörernas energi- och klimatavtal (Covenant of Mayors) är målet att senast 2020 minska stadsregionernas koldioxidutsläpp med minst den mängd som EU satt som mål. I enlighet med avtalet har Helsingfors gjort upp Bokslut 2010 n Helsingfors stad 9

Verksamhetsberättelse Redogörelse för ordnandet av stadens interna tillsyn ett åtgärdsprogram för hållbar energianvändning (Sustainable Energy Action Plan), som blev klart i december 2010. Med dess hjälp ska hela stadens energieffektivitet förbättras med 20 procent fram till 2020. Stadsstyrelsen godkände 15.6.2009 handlingsplanen i anslutning till energieffektivitetsavtalet (KETS) mellan staden och arbets- och näringsministeriet. Det centrala målet i avtalet är att spara nio procent energi under perioden 2008-2016. Målet för Helsingfors stads totala energisparande är en fast energivolym på 133,05 gigawattimmar (GWh). I anslutning till genomförandet av energieffektivitetsavtalet hade 9 förvaltningar utarbetat handlingsplaner med bindande energisparmål vid årsskiftet 2009-2010 medan 11 förvaltningar höll på att utarbeta en sådan plan. Energispararbetet som hänför sig till de bindande målen utförs under överinsyn av energispardelegationen. Handlingsplanerna som utarbetats resp. håller på att utarbetas täcker en betydande del av stadens energiförbrukning (skolor, daghem, hälsovårdscentraler, sjukhus). Stadsfullmäktige godkände i slutet av 2010 den första delen av ett utvecklingsprogram som tar sikte på att minska Helsingfors Energis utsläpp och öka andelen förnybar energi (Helen 2020+ Utvecklingsprogram med sikte på en kolneutral framtid). Luftvård Under de senaste åren har EU:s gränsvärden för luftkvaliteten överskridits varje år. Därför har staden utarbetat ett handlingsprogram för luftvården 2008 2016 (Stn 19.5.2008) och rapporterat till EU-kommissionen om det. I programmen presenteras åtgärder genom vilka överskridningar kan undvikas i framtiden. Största delen av kostnaderna går till spårvägsprojekt och främjande av kollektivtrafiken. Bullerbekämpning Ca 34 procent av helsingforsborna bor i områden där bullernivån från vägtrafiken överstiger riktvärdet. I motsvarande bullerområden från spårtrafiken bor ca 9 procent av kommuninvånarna. Staden har gjort upp en handlingsplan för bullerbekämpning 2008 2012 (Stn 17.11.2008) enligt EU:s miljöbullerdirektiv. I planen föreslås åtgärder för att hjälpa upp bullersituationen. Kostnader uppkommer av direkta bullerbekämpningsåtgärder, bl.a. ökad användning av tyst asfalt, bullerskärmar och krav på lågbullrande materiel samt av mera vittgående projekt såsom främjande av kollektivtrafiken och spårvägsprojekt. Bullret innebär också kostnader för staden bl.a. via sina hälsoeffekter. Kostnaderna och antalet fall utreds som bäst. Sanering av mark och soptippar I Helsingfors tas nya områden i bruk där grundberedning måste utföras innan marken kan användas igen. En del av grundberedningen går ut på sanering av förorenad mark. I Helsingfors finns det också några före detta soptippar som iståndsätts i enlighet med miljövårdslagstiftningen. För iståndsättning av före detta soptippar har staden preliminärt reserverat ett anslag på över 10 miljoner euro. Avsättningar har även gjorts för iståndsättning av den före detta soptippen i Kvarnbäcken, omdisponering av området för Hanaholmens A-kraftverk och eftervård av soptippar. För sanering av andra områden som bedöms vara förorenade uppgörs varje år en plan. År 2010 var de största objekten Söderviks före detta gasverk (4,4 mn euro) och Viksbacka skjutbana (0,8 mn euro). 1.2 Redogörelse för ordnandet av stadens interna tillsyn Helsingfors stads interna tillsyn och riskhantering har ordnats i enlighet med riktlinjerna i den av stadsstyrelsen godkända allmänna anvisningen för intern tillsyn och riskhantering. Stadsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen och riskhanteringen. Stadsdirektören, biträdande stadsdirektörerna inom sina verksamhetsområ- 10 Helsingfors stad n Bokslut 2010

Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten med undermoment den samt förvaltningarnas och affärsverkens ledning ansvarar för genomförandet av en tillräcklig och fungerande intern tillsyn och riskhantering. Situationen i fråga om den interna tillsynen och riskhanteringen har utvärderats på basis av utvärderingsinformation från förvaltningarna och affärsverken samt från den interna och externa revisionen. Inga betydande brister har uppdagats under 2010. Under 2010 har förvaltningarna och affärsverken genomfört de planer för förbättrande av den interna tillsynen och riskhanteringen som de uppgett i sina redogörelser år 2009. Förvaltningarna och affärsverken har utvecklat sina verksamhetsprocesser och rutiner för intern tillsyn och riskhantering. Riskhanteringsaspekten beaktas alltmer vid styrningen, planeringen och uppföljningen av verksamheten i hela stadskoncernen. Stadskoncernens riskhantering styrs och samordnas av en samordningsgrupp som bildats av de centrala förvaltningarna och leds av ekonomi- och planeringscentralen. Den interna tillsynen hjälper stadens högsta ledning genom att granska och utvärdera hur förvaltningarnas och affärsverkens samt dottersammanslutningarnas interna tillsyn och riskhantering fungerar utifrån dels den årsplan som stadsdirektören godkänt, dels de särskilda uppdrag som enheten fått av stadens ledning. Under den avslutade räkenskapsperioden har inga betydande brister i den interna tillsynen eller riskhanteringen på stadsnivå uppdagats. I sina rapporter har den interna tillsynen gett rekommendationer till förvaltningarna och affärsverken om hur den interna tillsynen och riskhanteringen skulle kunna förbättras. 1.3 Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten med undermoment 1.3.1 Räkenskapsperiodens resultat resultaträkning 1 000 euro 01.01 31.12.2010 01.01 31.12.2009 Verksamhetsintäkter 1 628 846 1 623 019 Tillverkning för eget bruk 151 834 148 163 Omkostnader -4 214 233-4 063 896 VERKSAMHETSBIDRAG -2 433 553-2 292 714 Skatteintäkter 2 506 468 2 403 574 Statsandelar 250 053 160 926 Finansiella intäkter 82 318 63 997 Finansiella kostnader -17 256-20 477 ÅRSBIDRAG 388 031 315 306 Avskrivningar och nedskrivningar -338 728-333 520 Extraordinära poster 596 050 32 362 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 645 353 14 148 Bokslutsdispositioner 49 289 7 981 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/ UNDERSKOTT (-) 694 642 22 129 I stadens resultat för 2010 ingick knappt 550 mn euro som hänförde sig till överföringen av Helsingfors Vattens funktioner och som förbättrade stadens resultat. Då bokslutet granskas med jämförbara siffror där vattenverksaffären inte beaktas var resultatet något bättre än föregående år, 96,3 mn euro mot 14,1 mn euro år 2009. Utan affärs- Bokslut 2010 n Helsingfors stad 11

Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten med undermoment verken, då inverkan av överlåtelsen av Helsingfors Vatten elimineras, var resultatet för 2010-116 mn euro. Motsvarande siffran för 2009 var -193,9 mn euro. Stadens resultat påverkades alltså i mycket hög grad av att funktionerna vid affärsverket Helsingfors Vatten överfördes till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM), som grundats av Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla. Överföringen av vattenverksfunktionerna till Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) genomfördes som överlåtelse av rörelse. Som köpesumma användes gängse priser på de sålda tillgångarna. Den totala köpesumman för vattenverksfunktionerna i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla var ca 1,7 miljarder euro. Den sammanlagda vinst som bokfördes för städerna var ca 975 mn euro. Affären har så stor inverkan på Helsingfors, Esbos, Vandas och Grankullas bokslut för 2010 att den måste beaktas vid bedömningen av resultatet för hela kommunsektorn 2010. Köpesumman för Helsingfors Vattens affärsverksamhet blev 985,4 miljoner euro. Vid affären uppstod en bokföringsvinst på 549,1 miljoner euro, vilket utgjorde differensen mellan köpesumman och de sålda tillgångarnas balansvärde. Försäljningsvinsten upptas i resultaträkningen bland extraordinära intäkter och höjer bokföringsresultatet med försäljningsvinstens belopp. Till överskottet för räkenskapsperioden bidrog även Helsingfors Vattens investeringsreserv på 29,7 mn euro som blev kvar i stadens balansräkning. I resultaträkningen upptogs reserven som minskning av investeringsreserver bland bokslutsdispositioner och den ökade också räkenskapsperiodens överskott. Affärens inverkan på räkenskapsperiodens resultat 2010 var sammanlagt 549,1 mn euro och på räkenskapsperiodens överskott 578,8 mn euro. Det jämförbara korrigerade resultatet för räkenskapsperioden var 96,3 mn euro och räkenskapsperiodens överskott 115,8 mn euro. Affären genomfördes sålunda att överlåtelsepriset delades upp i grundkapital, skuldandel och anslutningsavgifter. Av köpesumman för de överlåtna tillgångarna bokfördes 278,4 mn euro (dvs. ca 30 procent) som samkommunens grundkapital medan 686,7 mn euro (ca 70 procent) blev samkommunen Helsingforsregionens miljötjänsters (HRM) långfristiga skuld till Helsingfors stad. De anslutningsavgifter som upptogs som skuld i Helsingfors Vattens balansräkning (20,3 mn euro) överfördes till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) som en del av köpesumman. På grund av sättet på vilket affären genomfördes medförde den inget penningflöde mellan parterna och påverkade därmed inte stadens finansiella ställning 2010. Efter affären äger Helsingfors en andel på 57,6 procent av samkommunen HRM med ett grundkapital på 278,4 mn euro och har en lånefordran på 686,7 mn euro hos samkommunen HRM. När resultaträkningen för 2010 jämförs med föregående år måste man även beakta att Helsingfors Vattens intäkter och kostnader fortfarande ingår i resultaträkningen för 2009. I resultaträkningen för 2009 ingår likaså affärsverket MetropoliLabs intäkter och kostnader för hela året, men i resultaträkningen för 2010 bara för tiden 1.1 31.5.2010. Affärsverket MetropoliLab bolagiserades 1.6.2010. Utan affärsverken och med beaktande av omorganiseringarna ökade stadens verksamhetsutgifter med ca 3,8 procent under 2010. Motsvarande siffra för 2009 var 6,5 procent. Affärsverken medräknade ökade stadens verksamhetsintäkter med 0,4 procent från 2009 och omkostnader med 3,7 procent. De ovan presenterade omorganiseringarna påverkade verksamhetsintäkterna mer än omkostnaderna. I verksamhetsintäkterna för 2009 ingår externa intäkter för överlåtna funktioner, vilka saknas i intäkterna för 2010. Omorganiseringarna påverkade omkostnaderna sålunda att de externa kostnaderna för de överlåtna funktionerna ingår i omkostnaderna för 2009 medan Helsingfors köp från HRM och MetropoliLab Ab ingår i omkostnaderna för 2010. 12 Helsingfors stad n Bokslut 2010

Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten med undermoment Avgiftsfinansieringens andel av omkostnaderna beskrivs med ett nyckeltal som beräknas enligt formeln: 2010 2009 2008 2007 2006 Verksamhetsintäkter i % av omkostnaderna 40,1 41,4 42,9 43,0 44,9 Skatteintäkterna var 102,8 mn euro större än 2009. I kommunalskatt inflöt 36,2 mn euro, i samfundsskatt 37,8 mn euro och i fastighetsskatt 28,8 mn euro mer än föregående år. Årsbidraget var 388,0 mn euro. Årsbidraget visar de internt tillförda medel som blir över för investeringar, placeringar och amorteringar. Utgångspunkten är att kommunens interna finansiering är tillräcklig om årsbidraget täcker avskrivningarna. Räkenskapsperiodens årsbidrag täcker avskrivningarna, men bara 51,8 procent av nettoinvesteringarna (granskat utan vattenverksaffärens höjande inverkan på investeringssiffran). Utan affärsverken och fonderna var årsbidraget 67,2 mn euro och täckte bara 29,0 procent av avskrivningarna och bara 15,0 procent av nettoinvesteringarna. Därmed måste en stor del av stadens investeringar i produktion av basservice täckas med låntagning och intäktsföringar ur Helsingfors Energis resultat. Nyckeltalen som beräknas utifrån årsbidraget har utvecklats på följande sätt: 2010 2009 2008 2007 2006 Årsbidrag, mn euro 388 315,3 539,8 544,8 470,7 Årsbidrag, % av avskrivningarna 114,6 94,5 181,3 182,4 158,8 Årsbidrag, euro/invånare 659 541 942 958 834 Balansen i stadens ekonomi har baserat sig på Helsingfors Energis goda resultat. År 2010 överfördes 200 mn euro från Helsingfors Energis överskott från tidigare räkenskapsperioder för finansiering av stadens produktion av basservice. Direktionen för Helsingfors Energi föreslog att 200 mn euro ur Helsingfors Energis överskott överförs till stadens överskott även 2011. Åren 2003-2010 överfördes sammanlagt 1 160 mn euro ur Helsingfors Energis överskott till stadens överskottsposter. En närmare specifikation av posterna i resultaträkningen finns i kapitel 2, Budgetutfallet, och i affärsverkens och fondernas separata bokslut i kapitel 5, Särredovisade bokslut. Bokslut 2010 n Helsingfors stad 13

Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten med undermoment 1.3.2 Finansiering av verksamheten finansieringsanalys 1 000 euro 2010 2009 KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Årsbidrag 388 031 315 306 Extraordinära poster 596 050 32 362 Rättelseposter till internt tillförda medel -618 695-50 654 365 386 297 014 KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGARNAS DEL Investeringsutgifter -878 981-632 293 FInansieringsandelar i investeringsutgifter 11 953 11 645 Överlåtelseinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 1 050 425 45 652 183 397-574 996 VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE 548 783-277 982 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -777 747-63 392 Minskning av utlåningen 86 100 82 466-691 647 19 074 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 351 100 290 000 Minskning av långfristiga lån -70 420-58 720 280 680 231 280 Förändringar i eget kapital 0-254 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 1 957-4 289 Förändring av omsättningstillgångar 6 564 15 113 Förändring av fordringar -57 675 4 794 Förändring av räntefria skulder -39 334 15 471-101 616 31 089 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL -512 583 281 189 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 36 201 3 207 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 723 856 687 656 Likvida medel 1.1 687 655 684 449 36 201 3 207 Omorganiseringen av vattenverksfunktionerna som beskrivs i kapitel 1.3.1 medförde inget penningflöde mellan Helsingfors stad och HRM och påverkade därmed inte stadens finansiella ställning 2010. Omorganiseringen påverkade nog flera poster i finansieringsanalysen, men deras inverkan tog ut varandra. Den försäljningsvinst på 549,1 mn euro som uppstod vid affären ingår i extraordinära poster och rättelser till den interna finansieringen. Grundkapitalet på -278,4 mn euro har upptagits bland investeringsutgifterna. Försäljningspriset för Helsingfors Vattens tillgångar, 985,4 mn euro, har upptagits bland försäljningsintäkter av tillgångar bland bestående aktiva. Den andel av köpesumman som bokförts som lånefordran, -686,7 mn euro, bokfördes bland 14 Helsingfors stad n Bokslut 2010

Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten med undermoment ökning av utlåningen. Helsingfors Vattens anslutningsavgiftsskuld på -20,3 mn euro som överförts till HRM ingår i förändring av räntefria skulder. Om HRM:s grundkapital inte beaktas var investeringsutgifterna 31,7 mn euro lägre än 2009. Utan det ovannämnda HRM-grundkapitalet var affärsverkens investeringar sammanlagt 262,6 mn euro och investeringarna i övrig verksamhet 338 mn euro. Investeringarna behandlas närmare i kapitel 2, Budgetutfallet. I nya lån upptogs 351,1 mn euro och gamla lån amorterades med 70,4 mn euro. Därmed var stadens nettoupplåning 280,7 mn euro år 2010. Upplåningen hänförde sig i sin helhet till stadens produktion av basservice. Nyckeltalen i finansieringsanalysen har utvecklats på följande sätt: 2010 2009 2008 2007 2006 Intern finansiering av investeringar, % 44,8 50,8 77,9 85,3 84,0 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 23,8 45,1 74,0 70,0 55,9 Låneskötselbidrag 4,7 4,3 5,9 4,5 5,8 Likviditet, kassadagar 45 53 55 67 63 Nyckeltalet Intern finansiering av investeringar visar att över hälften av investeringarna har finansierats med lån eller inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva. Utan omorganiseringen av vattenverksfunktionerna skulle nyckeltalet Intern finansiering av investeringar ha varit 65,9 procent. Nyckeltalet Intern finansiering av kapitalutgifter visar hur stor del av det sammanlagda beloppet av intern finansiering av investeringar, nettoökning av utlåning och amorteringar som täcks av årsbidraget. Utan vattenverksaffären skulle det här nyckeltalet ha varit 41,1 procent. Låneskötselbidraget anger den interna finansieringens tillräcklighet för betalning av räntor och amorteringar på främmande kapital. Kommunens låneskötselförmåga anses vara god om nyckeltalet är över 2. Utvecklingen av nyckeltalet Likviditet, kassadagar visar att likviditeten har försämrats de senaste åren. Bokslut 2010 n Helsingfors stad 15

Verksamhetsberättelse Den finansiella ställningen och förändringar i den 1.4 Den finansiella ställningen och förändringar i den balansräkning 1 000 euro 31.12.2010 31.12.2009 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 65 690 51 346 Övriga utgifter med lång verkningstid 246 699 248 400 Förskottsbetalningar 0 8 312 389 299 754 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 2 786 049 2 741 581 Byggnader 1 520 166 1 517 030 Fasta konstr. och anordningar 1 901 876 2 264 832 Maskiner och inventarier 212 705 208 880 Övriga materiella tillgångar 9 916 9 567 Förskottsbetalningar och 233 056 182 713 pågående nyanläggningar 6 663 768 6 924 603 Placeringar Aktier och andelar 1 158 578 855 944 Masskuldebrevsfordringar 197 490 247 428 Övriga lånefordringar 1 450 670 732 562 Övriga fordringar 23 485 8 2 830 223 1 835 942 FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 342 181 362 037 Don.fondernas särsk. täckning 4 167 4 166 Övriga förvaltade medel 450 453 377 538 796 801 743 741 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 72 253 65 823 Varor under tillverkning 3 157 3 023 75 410 68 846 Fordringar Långfristiga fordringar Lånefordringar 62 62 Övriga fordringar 4 625 3 655 Resultatregleringar 0 7 4 687 3 724 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 114 789 96 952 Lånefordringar 1 151 999 Övriga fordringar 63 880 55 097 Resultatregleringar 119 671 89 732 299 491 242 780 Fordringar sammanlagt 304 178 246 504 Finansiella värdepapper Placeringar i penning-marknadsinstrument 613 245 564 976 613 245 564 976 Kassa och bank 110 610 122 679 AKTIVA SAMMANLAGT 11 706 624 10 807 045 1 000 euro 31.12.2010 31.12.2009 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital 2 972 407 2 972 406 Uppskrivningsfond 1 825 821 1 826 400 Övriga egna fonder 493 248 501 478 Övrigt eget kapital 729 031 729 031 Över-/underskott (-) från 1 613 470 1 591 341 tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott/ underskott (-) 694 642 22 129 8 328 619 7 642 785 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 337 428 375 115 Reserver 103 531 127 811 440 959 502 926 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 250 234 265 389 Övriga avsättningar 8 737 14 231 258 971 279 620 FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 342 413 362 294 Donationsfondernas kapital 4 167 4 166 Övrigt förvaltat kapital 430 020 355 124 776 600 721 584 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån 100 000 120 000 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 964 894 699 686 Lån från offentliga samfund 0 0 Erhållna förskott 1 600 1 600 Anslutningsavgifter och övriga skulder 189 19 805 1 066 683 841 091 Kortfristigt Masskuldebrevsfordringar 20 000 0 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 85 892 69 319 Lån från offentliga samfund 0 1 101 Erhållna förskott 21 750 19 968 Skulder till leverantörer 202 590 177 652 Anslutningsavgifter o övr skulder 97 062 83 436 Resultatregleringar 407 499 467 563 834 793 819 039 Främmande kapital sammanlagt 1 901 476 1 660 130 PASSIVA SAMMANLAGT 11 706 624 10 807 045 16 Helsingfors stad n Bokslut 2010