Ensamkommande barn De mest utsatta! Etthundra-åttiotusen asylsökande väntar i Sverige idag..här finns över trettiotusen ensam-kommande barn. och dessutom ska sextio till åttiotusen avvisas..
Asylsökande barn utsatta för risk till missbruk och beroende av droger Områden i hjärnan viktiga för f r missbruk och beroende Hämningskontroll Belöning Motivation Minne och inlärning Stress [NIDA]
Vem blir beroende? Faktorer som bidrar till utveckling av beroende Uppväxt, hem och skola samt fritidsaktiviteter Genetiska variationer (t ex DNA polymorfism) Tillgänglighet och påverkan
Den psykiska ohälsan har ökat dramatiskt bland unga i Sverige Alkohol- och drogmissbruk med samtidig psykisk ohälsa
Samsjuklighet, drogmissbruk och psykiatriska tillstånd bland ungdomar Depressioner 15-25% Ångestsyndrom & PTSD 15-25% Uppförandest randestörningarrningar 60-80% AD/HD 30-50% Bipolära sjukdomar 10-15% 15% Svårt att hitta drogberoende ungdomar utan psykiatrisk samsjuklighet (NIH)
Ung och beroende (Maria Ungdom) och psykisk ohälsa 81 pojkar och 99 flickor 90% av flickorna & 81% av pojkarna hade minst en psykiatrisk diagnos utöver missbruket I medeltal tre ytterligare diagnoser De flesta diagnoser före f missbruket Hodgins et al 2010 Hodgins et al 2007
Ung och beroende (Maria Ungdom) våld och kriminalitet 8% hade minst en dom för f r våldsbrottv 27% hade minst en dom för f r icke-våldsbrott 45% rapporterade våld v mot andra 76% rapporterade annan brottslighet Hodgins et al 2010
Föräldrarna? 80% mödrar m & 67% fäder f hade minst en psykiatrisk diagnos 30% mödrar m & 78% fäder f hade missbruk och - eller personlighetsstörning rning 19% mödrar m & 46% fäder f var dömdad 2,5% mödrar m & 13% fäder f var dömda d förf våldsbrott Hodgins et al 2010 Hodgins et al 2007
Barnens uppväxtvillkor misshandel och utsatthet 23% flickor & 9% pojkar hade blivit extremt fysiskt misshandlade 28% flickor & 28% pojkar hade blivit svårt fysiskt misshandlade Mer än n en tredjedel hade upplevt sexuella övergrepp Ca 40% hade blivit fysiskt misshandlade av jämnåriga det senaste året Hodgins et al 2010 Hodgins et al 2007
Barnens uppväxtvillkor Maria ungdom populationen Maria ungdom i relation till sina föräldrar: f Mindre värme Mindre förstf rståelse Mindre tillit Mer oro Mindre förtrolighetf Mindre anknytning Hodgins et al 2010 Hodgins et al 2007
Ensamkommande barn De mest utsatta för ohälsa, våld och droger!
Under de senaste månaderna har vi mer påtagligt än någon gång tidigare i historien ställts inför svårigheten att finna effektiva tillvägagångssätt för att kunna möta de flyktingströmmar vi ser i dag, inte minst när det som handlar om ensamkommande barn.
Larmet: Mat och tak räcker inte för flyktingbarnen Mat och tak över huvudet räcker inte. Nu slår professor Fred Nyberg larm. Flyktingbarn som kommer till Sverige löper hög risk att hamna i kriminalitet och drogmissbruk om de inte får psykologisk hjälp. Situationen är alarmerande.
Över trettiotusen asylsökande barn väntar i Sverige idag..men hur ska vi hantera deras väntetid och vad har vi för kunskap om detta? Finns det forskning? Vilken forskning ska man referera till när det rör denna flyktingström? I dagsläget kan vi dock agera utifrån vad vi vet från forskning och på andra håll i världen.bl a från USA
Forskning visar att barn som lever i krigssituationer och med terrorism inte bara har en försämrad psykisk hälsa. De utsätts för våld och hamnar ofta i handel och missbruk av droger samt prostitution.
Antalet omhändertagna har även ökat i USA
Antalet omhändertagna ensamkommande ökade kraftigt i USA 2009-2014 Många flyr från gängvåld i sina hemländer men många rekryteras också av gäng vid gränsövergångarna
Varifrån kommer de?
Varifrån kommer de?
Varför lämnar man hemlandet?
Antalet mord per hundratusen invånare Honduras 90.4 fall per 100.000 invånare El Salvador 41.2 fall per 100.000 invånare Guatemala 39.9 fall per 100.000 invånare Kongo Kinshasa 28.3 fall per 100.000 invånare
Unaccompanied Minors and Family Units at the U.S.-Mexico Border, 2014
Ensamkommande barn De mest utsatta
Ensamkommande barn De mest utsatta
Ensamkommande barn är ofta under tiden i asylboende fortsatt utsatta - Utsatta för lång väntan! - Utsatta för stress - Utsatta för droger
Sverige har fått en kraftig tillströmning under 2015. Asylsökande från Afghanistan, Syrien, Eritrea, Somalia framför allt men det finns också ett stort antal som icke söker asyl. Eller som fått avslag..
Kraftig ökning av ensamkommande till Sverige
Det räcker inte med att ge barnen tak över huvudet. Man måste omgående se över deras hälsostatus för att kunna bedöma graden av trauma, och därefter snabbt sätta in rätt hjälp Göran Roth och Solvig Ekblad (KI) studerade 402 massevakuerade från Kosovo, som under en begränsad tid vistades i Sverige. De studerade både de som bestämde sig för att söka asyl i Sverige och de som återvände efter den tidsbegränsade vistelsen i Sverige. De som fattade beslut att stanna kvar i Sverige och söka asyl hade högre symtom på PTSD jämfört med dem som for tillbaka (85% jämfört med 52%), och kvinnor hade högre psykiska symtom än männen.
Vad gör vi? Encourage a whole-society approach! Akuta insatser för hälsan Komma in i skola och utbildningssystem Få in ett perspektiv med långsiktiga mål Utbildning av de omhändertagande (kommuner, behandlingspersonal m m)
Professor Solvig Ekblad (KI) 1. Hälsan hos nyanlända flyktingar måste tas på allvar inför beslut om ändringar i asylpolitiken. 2. Eftersom resurserna inte räcker till i dagsläget, behövs nya arbetssätt, och pedagogiska verktyg som kvalitetssäkras och som är komplement till sedvanligt mottagande. 3. Gratis hälsoundersökning ska erbjudas alla asylsökande så snart som möjligt efter ankomsten för att förebygga fysisk och psykisk ohälsa.
4. Personal i vården behöver en snabb kompetensutbildning för att kunna bemöta människor som upplevt traumatiska upplevelser på ett professionellt och humant sätt. 5. Hälsokunskap är grundläggande för integration/delaktighet i samhället. SKL förslår nu preventiva insatser i form av bl a Hälsoskola som introducerades i projektform för flera år sen med lovande resultat ska spridas i större skala till nyanlända i grupp med sjukvårdsutbildad personal som samtalsledare. 6. Goda samverkansmodeller med social hållbarhet i flyktingmottagandet mellan Arbetsförmedling, landsting och SFI i kommuner behöver lyftas upp i en lättåtkomlig portal