Företagsfinansiering från sparbankslån till derivat Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson 1 Företagsfinansiering igår, idag och imorgon Konkreta exempel på hur företag och företagare löst sina finanseringsbehov Generella, icke-tids- eller platsbundna problem respektive specifika problem Det personliga, individuella och småskaliga respektive det opersonliga, standardiserade och storskaliga Hur fungerar det svenska systemet för företagsfinansiering? 2 1
Vad är företagsfinansiering? Handlar om att skaffa kapital i en sådan volym att företaget kan bedriva sin verksamhet i önskad omfattning och med en sammansättning av olika sorters kapital som ger ett risktagande som är avpassat för företaget Det eviga finansieringsproblemet: att välja rätt mix mellan eget och främmande kapital eller, annorlunda uttryckt: Hur mycket kapital behövs? Vad ska företaget investera i? Vilken kapitalstruktur ska företaget ha? Vilken risk vill företaget ta? 3 Varför är företagsfinansiering en viktig fråga? Varför måste det finnas ett effektivt och välfungerande system för företagsfinansering? För ägarna: vinst/överlevnad För företaget: överlevnad, konkurrensförmåga och utveckling För samhället: tillväxt, skatteunderlag, sysselsättning mm 4 2
Marknadens spelregler Normer och traditioner informella institutioner Lagar och regelsamlingar formella institutioner Den offentliga regleringen och styrningen motiveras av det finansiella systemets stora betydelse allmänintresset Fria marknadskrafter eller politisk styrning? 1945-1985: omfattande regleringar och politisk styrning 1985-idag: avregleringar och fria (-re) marknadskrafter Imorgon:??? Går det att skapa internationella och globala spelregler? 5 Legitimitet och förtroende Centrala begrepp för det finansiella systemets funktion Skapas genom lagstiftning och/eller faktiskt handlande Kan ta lång tid att bygga och raseras snabbt - externa chocker som riskerar systemförtroendet Systemförtroende och personligt förtroende 6 3
Asymmetrisk informationsfördelning och opportunistiskt beteende En kontraktsrelation uppstår Informationen är ojämnt fördelad mellan parterna Information om kundens återbetalningsförmåga men också om marknadsförhållanden i allmänhet Moral hazard Riskpremier Negativt urval bland kunderna Hur minskar man riskerna idag? 7 Marknadsfinansiering eller bankfinansiering? Två huvudalternativ för externt kapital USA, England marknadsorientering, många specialiserade finansiella aktörer Tyskland, Japan och Sverige bankorientering, få och stora finansiella aktörer med brett utbud av tjänster Bank-industrinätverk vanliga Personliga, informella relationer och ekonomiska, formella relationer Koncentration av makt och inflytande Idag: alltmer av marknadsfinansiering 8 4
Staten och kapitalet I Regleringar, regleringar, regleringar Statens olika roller: 1. Reglerare 2. Beställare 3. Ägare 4. Kontrollant 5. Garant 9 Staten och kapitalet II Vilken roll har varit viktigast? Reglerare Beställare Ägare Kontrollant Garant 1820-1900 1900-1940 1940-1980 1980-idag 10 5
Två parallella revolutioner Finansiell revolution + industriell revolution = Sverige utvecklas från ett av Europas fattigaste länder till ett av de rikaste Industrialiseringen: skog, järn, verkstad råvarubaserad och kapitalintensiv industri Urbanisering bostäder och urban infrastruktur Uppbyggnad av transportinfrastruktur järnvägarna Problemet: enormt, samtidigt kapitalbehov Lösning: kapitalimport + en inhemsk finansiell revolution 11 Den finansiella revolutionen En förutsättning för den industriella revolutionen Nya banker och andra finansiella intermediärer bildas Nya finansiella tjänster introduceras Nya lagar och offentligt kontrollsystem införs 12 6
Antalet sparbanker och affärsbanker samt avdelningskontor 1860 1920 13 Finansiella mått som andel av BNP 14 7
Den institutionella kreditmarknadens genombrott 6000 5000 4000 Bankkrediter, mkr 3000 2000 1000 Institutionella kreditmarknaden, mkr 0 1860 1865 1870 1875 1880 1885 1890 1895 1900 1905 1910 1915 15 16 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 33 44 24 51 Bankkrediternas fördelning, marknadsandelar i procent 19 55 12 13 11 11 9 8 8 7 6 7 62 61 61 58 60 23 25 26 26 26 28 31 31 67 67 69 72 74 25 25 24 22 19 1860 1865 1870 1875 1880 1885 1890 1895 1900 1905 1910 1915 1920 Sparbanker Affärsbanker Riksbanken 8
Affärsbankernas utlåning fördelat per säkerhetstyp (procent) 17 Varför var det svenska banksystemet så stabilt och effektivt? Ett exempel på ett välfungerande finansiellt system men varför??? Statens roll? Kulturellt betingat? Nätverken? Hög grad av legitimitet och förtroende bland allmänheten Inkluderande system 18 9
De formella och informella relationerna mellan sparbanker och affärsbanker i slutet av 1800-talet 19 Insiderlånen: en naturlig del av det svenska banksystemet? Den industriella revolutionen på lokal nivå: begränsade personliga nätverk Nyköping 1830-1870: 70-80 % insiderlån Katrineholm sekelskiftet 1900 Handelsbanken sekelskiftet 1900: 70-80 % insiderlån 1910-talshysterin Kreugerkraschen: upplösning av bank-industrinätverken? De bankanknutna investmentbolagen: Industrivärden, Investor etc. 20 10
Från pigans portmonnä till fabrikörens ficka: var det svenska finansiella systemet inkluderande? 21 Kvinnor som bankägare 22 11
Mycket pengar, inget inflytande 23 Aktiebolagsformen och företagsfinansieringen 1848 första aktiebolagslagen Aktiebolagsformens fördelar Aktiebolagsformens nackdelar 24 12
Antalet årligen nybildade aktiebolag i Sverige 1849-1938 25 Den svenska aktiemarknadens uppgång, fall och återkomst 26 1863 Stockholmsbörsen öppnar 1877/78 den första finanskrisen 1910-talets hysteri Efterkrigsdepressionen Det glada 1920-talet Kreugerkraschen 1932 Efterkrigstidens stiltje 1980-talet: börsens pånyttfödelse Medgav storskaliga investeringar Hur hanteras informationsasymmetrier? Nya tekniska innovationer och genombrott 13
Årsomsättningen på Stockholms Fondbörs 1864-1938 (mkr) 27 Slutsatser Har det svenska systemet för företagsfinansiering fungerat bra? Husbankssystemet det bästa av två världar? All banking is local : nätverken och de personliga relationerna har fortfarande stor betydelse för företagens finansiering 28 14