STATENS METEOROLOGIS K- HYDROGRAFISK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 1. TORNEÄLV

STATENS METERLGIS K- HYDRGRAFISK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 1. TRNEÄLV LAINIÄLV MELLAN SIURUJKIS INFLÖDE CH MYNNINGEN Kartblad 148 149/1928 SVälteraängässtaton. Hederbär ds s taüon -^-Kartblads grärls SJcala_-b3000 000 Läge. Lanoälv mellan mynnngen av Surujok (enlgt topografska kartan Raskajok) och utloppet Torneälv har en längd av 123.2 km. Tllhörande kartblad hava benämnts 1 Kangosenkosk och 2 Taankurkko. Det förstnämnda omfattar 50 km, det senare 73.2 km av flodsträckan. De olka kartbladens läge framgår av ovanstående kartskss, där gränserna äro angvna. mrådet återfnnes på topografska kartbladen 5 Soppero, 10 Vttang, 11 Lano och 16 Pajala utgvna skala 1: 200 000. I admnstratvt avseende tllhör området Jukkasjärv socken av Jukkasjärv lappmarks tngslag samt Pajala och Junosuando socknar av Pajala tngslag, allt Norrbottens län. Vattenrättslgt hör området tll Norrbygdens vattendomstol. Geografska Lanoälv är näst Muonoälv Torneälvs största bflod. Den har stt och geolo- översta lopp två huvudgrenar benämnda Tavätno oeh Råstoätnp, vlka båda ftåttanden k mma f 1- ån fjällsjöar vd gränsen mot Norge N om Torneträsk. Råstoätnos källsjö, Råstojaure, har även avlopp tll Norge, övre delen av Lanoälvs nederbördsområde, fram tll ett par km om Tavätnos oeh Råstoätnos sammanflöde, tllhör fjällregonen, återstoden faller nom moränldernas oeh de stora myrarnas regon. Hela området lgger över gränsen för det senglacala havets utbrednng (M. G.), som trakten nedom Lanoälvs mynnng lgger c:a 160 m ö. h. Vd Lanoälvs källsjöar gå fjälltopparna upp tll över 1100 m ö. h. Vd övre änden av den här avhandlade flodsträckan, krng Soppero, fnnas ännu höjder upp tll 700 m ö. h., men ned mot mynnngen nå bergen ej någon större höjd över flodens nvå. En mndre del av Torneälvs vatten tllföres Lanoälv c:a 8 km ovan mynnngen genom en bfurcaton, Ppöjok. Barrskogsgränsen skär över Lanoälv ungefär vd Soppero och praktskt taget hela den här avhandlade delen av älven framrnner således genom barrskogsområdet. Bebyggelsen är mycket gles och den odlade arealen rnga. Förutom byarna Soppero, Lannavaara, Lano och Kangos fnnas älvens närhet nybyggen endast på ett par ställen något ovanför Kangos. T rån Surujoks mynnng tll strax nedom Lano äro stränderna oftast bestående av fn sand och 1 4 m höga. Innanför strandvallarna fnnas mestadels myrar eller sumpga ängsmarker. I några av de större forsarna, såsom Lòuteenkosk, Teltaajat och Markkakosk samt utefter Rovavaara och Temngvaara ävensom Lano by äro stränderna dock högre oeh bestå av morän. Berg går dagen Teltaajat vd km 91.5 samt Erkonnva. Nedom Lano vdtager en c:a 7 km lång forssträcka, Taankurkko, med 5 à 10 m höga, ofta nästan lodräta bergstränder. Efter ett c:a 2.5 km långt sel börjar sedan den rad av forsar, som utan nämnvärda spakvatten fortsätter nära 5 ml tll älvens mynnng Torneälv. Flodbädden är å denna sträcka mestadels bred och grund samt bestående av grus. Berg förekommer blottat på ett flertal ställen bl. a. Väkkäräkosk, Vaknakosk oeh Pahtakosk samt vd losjoks och Kärentöjoks mynnngar. Berggrunden är nom den förelggande delen av vattenområdet ganska växlande, särsklt nom övre hälften. I huvudsak uppbygges den där av gnejser och gnejsgranter, men även nsprängda parter av Lnagrant fnnas. Älven övertväras krng Alajärv och strax ovan Lano av glmmerskffrar, lokalt kvartster. Â flera ställen t. ex. nära Alajärv, vd Lannavaara och Temngvaara fnnas grönstensparter nsprängda gnejsen och övertvärande älven. Nedre delen av vattenområdet, från trakten av Markkasaar tll nära Kangosenoja lgger ett stort Lnagrantområde, mot randzonerna övergående syent. Nedersta delen av området ntages av glmmerskffrar. De kvartära avlagrngarna nom området äro morän, rullstensgrus, sand och torv. Moränen är den kvanttatvt mest betydande av dem..den består av en osorterad blandnng av sand, grus och block av växlande storlek, allt nlagrat en necket fnkorng grundmassa. Det fnnes dock såväl moräntyper fattgare på detta fnare materal som nneslutnngar den vanlga moränen, där detta materal helt saknas. rsaken tll dessa växlngar lgger de olkartade bldnngssätten. Man särskljer sålunda alltefter materal och bldnngssätt olka moräntyper, varav de vktgaste äro ytmorän och bottenmorän. Ytmoränen bldades på eller nlandssen och är därför luckrare och sandgare. Bottenmoränen avlagrades under sen eller tll en rnga del dess allra understa delar och är därför hårt packad. Dessa olkheter konsstensen äro av betydelse för älvarnas erosonsmöjlgheter. I bottenmoränen sker sålunda erosonen betydlgt långsammare. Av den eroderade moränen kvarlgger å flodbädden åtmnstone en stor del av blocken, vlka ge en god bld av traktens allmänna blocktyp. Topografska moräntyper äro drumlns och ändmoräner. De förstnämnda, vlka bestå av bottenmorän, äro sträckta srörelserktnngen, de senare bldas av ytmorän och lgga vnkelrätt mot srörelserktnngen. Denna gck nom allra nedersta delen av vattenområdet mot S, nom huvudpartet mot N men svängde nom översta delen av mot N eller NNV. Drumlns äro mycket sparsamt förekommande nom detta vattenområde; de fnnas anmärkta för trakten krng Kuusvaara. Ett ändmoränstråk går V om älven från Kangosenoja tll losjok, överskär där älven oeh följer nära dess östra sda tll Saangjoks mynnng. Som ett helt ändmoränområde med ett vrrvarr av moränryggar och småsjöar må anföras bältet från Junosuando och upp krng Saangjok samt därfrån fortsättnng mot N n på Muonoälvs vattenområde. Rullstensåsarna ha avlagrats av sälvar, vlka framrunnt under högt tryck och med stor hastghet tunnlar utmed landsens botten. Materalet är på grund av bldnngssättet väl sorterat skktat och relatvt grovt. Det allra fnaste är nämlgen bortspolat. Åsarna avsattes omedelbart nnanför tunnlarnas mynnng. I vssa fall kunde materalet avlastas utanför och bldade då större sandfält, deltan. Ett sådant fnnes krng övre Soppero. Sträcknngen på åsarna var srörelserktnngen. De fnnas flerstädes t. ex. vd Kauppkelnen, nedanför Jyrytuntur och dalen N om Parkalompolo. De fnare kvartära avlagrngarna sand, mjäla etc. äro endast sparsamt företrädda nom vattenområdet, då det helt legat över M. G. De fnnas dock nom de delar som förr ntagts av ssjöar. Sådana synas ha funnts nom översta vattenområdet från Råstojaure oeh ned tll trakten om Lnakero samt Tavätnos dalgång men cke nedanför Surujoks nflöde. Torvmarkerna äro regel kärr eller starrmossar, men det fnnes även tjrper, vlka närma sg högmossarna. Å torvmarkerna dessa trakter märkas understundom uppfrysnngsfenomen, palsbldnng. Inom Lanoälvs flodområde fnnas regelbundna nederbördsobservatoner Nederbörd. för längre td endast vd Lannavaara ungefär vd områdets mtt, och kännedomen om nederbördsförhållandena nom området är därför synnerlgen brstfällg. I nedanstående tabell hava sammanställts månads- och årsmedeltal av nederbörden vd såväl Lannavaara som vd ett par nederbördsstatoner, som fnnas närheten av området, nämlgen Junosuando och den norska nederbördsstatonen Frhetsl, dels för peroden 1915 27, dels för peroden 1923 27. Den förstnämnda peroden torde ge ungefär den normala nederbörden, den sstnämnda är samma perod, för vlken vattenmängden har beräknats. Å kartskssen före texten äro frågavarande nederbördsstatoner utmärkta och även årsmedelnederbörden för den längre peroden angven. N:r och namn Medelnedérbörd mm 1915 27. Betecknng höjd ö. h. m < <. S B. rbef s ra m l rpa j a m nnj s_. S Ö CT? CD CD Ö K ef- ta < «sr; 446 Frhetsl (norsk).. F 170 16 16 12 12 17 46 61 47 38 27 26 15 333 598 Lannavaara... La 360 24 16 16 21 27 40 56 68 52 34 27 24 405 624 Junosuando Ju 220 23 22 19 23 34 52 50 66 75 42 32 26 464 Medeltal 250 21 18 16 19 26 46 56 60 55 34 28 22 401 1928 g7_ 446 Frhetsl (norsk).. F 170 23 14 12 10 16 43 56 40 42 31 22 19 328 598 Lannavaara La 360 29 12 18 21 39 46 59 68 56 41 24 19 432 624 Junosuando... Ju 220 29 15 15 18 38 49 46 68 96 55 25 24 478 Medeltal 250 27 14 15 lf 31 46 54 59 65 42 24 21 413 De tre nederbördsstatonerna äro emellertd cke representatva för hela området. Inom det vdsträckta fjällområdet Lanoälvs övre del är nederbörden avsevärt större än vad som framgår av ovanstående sffror, första land beroende på den större höjden över havet. Medelvattenmängdens storlek vd Lannavaara synes gva vd handen, att medelnederbörden å området ovanför uppgår tll 600 à 700 mm. Nederbördsfördelnngen under året åskådlggöres utom av tabellen även av dagrammet. I medeltal för de tre statonerna är august den nederbördsrkaste månaden med 60 mm och mars den nederbördsfattgaste med 16 mm. Sommaren är den ojämförlgt nederbördsrkaste årstden och- under jun september faller mer än hälften av årets nederbörd. t

2 MedeTaederljörd 1915-27 jrntl r,jh!febjrurt. aprlinn jmjuh auylst'pl" okt Itov; <U'c Bßoder och Lanoìlv lar nedanför nflödet av Surujok ett nederbördsområde om sjöar. g 440 Jj vfc m 0el vd mynunge 6 130 kvkm. Surujoks nederbördsområde är 230 kvkm. På den mellanlggande sträckan mottager älven följande större tllflöden : Vattens tänd. Kesasjok från h. vd km 113.9 120 kvkm Kuormakkajok v. 102.2 170 Saangjok 69.8 490 Yakkojok h. 68.1 110 losjok s v. 41.8 260 Kärentöjok. 39.0 150 AncttjokJ 3.5 100 1 400 kvkm Av den totala öknngen mellan Surujoks nflöde ocl mynnngen, 2 690 kvkm, komma således på dessa tllflöden 1 400 kvkm eller 52 %. Vd km 7.G mottager Lanoälv dessutom från höger genom en bfurkaton, Ppöjok, en lten del av Torneälvs vatten. De största sjöarna nom Lanoälvs flodområde äro belägna dess översta del nära norska gränsen. De äro Korvjärv 5.5 kvkm Kepamajärv 13.1 s Râstojaure 32.6 Sjöarealen utgör nedanför Surujoks nflöde 3.4 %, ovan losjoks nflöde 3.9 % och vd mynnngen Torneälv 3.6 % av ovanförlggande område. Vattenståndsmätnngar hava utförts vd Lannavaara (sedan 7 / 9 1899) samt vd Ivangos ( 3 / 2 1909 31 /s 1924). På grund av upprepade pegelrubbnngar genom sens nverkan äro dessa observatoner dock stor utsträcknng osäkra,- varför beräknngen lar måst nskränkas tll tden 1923 27, då sådana rubbnngar endast mndre utsträcknng förekommt. Vd Lannavaara har för denna td erhållts följande karakterstska vattenstånd. Högsta högvattenyta 348.44 m S. h. Normal 347.39 medelvattenyta 344.94, 344.84 Normal lågvattenyta 344.64 344.52 E11 föreställnng 0111 årsvaratonen erlålles av dagrammet, som upptager vattenståndskurvor under ett par karakterstska år. dels låga fjällmarker, försggår snösmältnngen nom en förhållandevs kort td och vårfloden blr llög, tdg och av relatvt kort varaktghet. Härtll bdrager även att magasnerngen på grund av den låga sjöprocenten är lten. Under vårfloden, som ofta består av flera toppar, lar maxmum nträffat tdgast den 24 maj (1926) och senast den 24 jun (1923). Vd vårflodens början är vattenståndet bland starkt sdämt på grund av sanhopnngar vd slossnngen. Under sommaren och hösten är vattenståndet relatvt lågt, men smärre vattenståndsvaratoner förekomma ofta samband med nederbörd. Höstfloden är obetydlg, enär nederbörden redan tdgt på hösten faller form av snö. Vntertd, då avrnnngen är lten, äro vattenstånden dock relatvt höga på grund av sdämnng. Vattenmängdsmätnngar hava utförts vd Lannavaara och en avbördnngskurva har uppgjorts. Under de tder, då sdämnng cke förekommer, hava för peroden 1923 27 daglga vattenmängder uträknats med. hjälp av avbördnngskurvan och de avlästa vattenstånden. Under vntern, då sdämnng råder, äro vattenstånden cke användbara för beräknng av vattenmängder, utan hava dessa därför bestämts genom nterpolerng med stöd av utförda vattenmängdsmätnngar ocl jämförelse med andra vattendrag. Vntervattenmängderna äro därför ganska otllförltlga. Även högvattenmängderna äro osäkra på grund av avbördnngskurvans osäkerhet. Ur de daglga vattenmängderna hava beräknats månadsmeda och karakterstska vattenmängder, varefter de tabellen å sd. 3 angvna vattenmängderna för varje avsntt av vattendraget uträknats med hänsyn tagen tll områdenas karaktär. Vd Lannavaara, där nederbördsområdet är 3 950 kvkm, hava för peroden 1923 27 erhållts följande månadsmedeltal och karakterstska vattenmängder. Medelvattenmängd och medelavrnnng för månad och dr. jan. febr. mars aprl maj jun jul ang. sept. okt. nov. dec. år Kbm per sek.. 10.2 8.8 S. 8.9 90.2 248 65.0 35.5 43.0 37.5 19.5 13.0 48.9 Lter per sek. och kvkm.. 2.6 2.2 2.0 2.3 22.8 62.8 16.5 9.0 10.9 9.5 4.9 3.3 12.4 Karakterstska vattenmängder och motsvarande avrnnng. m 3 /s 1/s. km 2 Högsta högvattenmängd 641 162 Normal 542 137 medelvattenmängd 48.9 12.4 40.0 10. L Vattenmängd med 50 % varaktghet 20.2 5.1 Normal 6-månadersvattenmängd 20.5 5.2 17.0 4.3 Vattenmängd med 75 % varaktghet 9.9 2.5 Normal 9-mânaders vattenmängd 9.4 2.4 ï S.3 2.1 Normal lågvattenmängd. 7.7 2.0 7.0 1.8 Avrnnngsvaralctghet dagar per år. Avrnnng 1/s. km 2... 1.8 2 3 4 5 6 8 10 15 20 25 50 100 Varaktghet, dagar... 365 334 234 201 184 168 126 101 61 46 40 21 6 Avrnnngens årlga varaton åskådlggöres av dagrammet, som framställer avrnnngen månadsmedeltal för peroden 1923 27 vd Lannavaara. Kurvan lar maxmum jun och mnmum mars. Från jun sjunker avrnnngen först hastgt, vsar därefter någon öknng september, varefter den är sjunkande hela hösten och vntern. Den genom Ppöjok från Torneälv tllförda vattenmängden är väl känd. Vattenmängdsmätnngar hava utförts och en avbördnngskurva hänförd tll vattenstånden vd Männkö Tärendöälv har uppgjorts. För peroden 1915 24 fnnas daglga vattenmängder uträknade. Ppöjok är vattenförande en- Vàttenmängder. vattenstånd. vd Lannayaara. 1925 1927 Vs.Tenr I I I I I I I I Avrnnng* rtedeljtal per månad -vd- Lannavaara- 1923-27 1925 G- lan. I fébr.tmars [aprl Iraq l urr.tul 1 auy. I sept;. okfc. nov. 1 dec 1 fråga 0111 vattenståndsvaratonerna har älven väsentlgt samma karaktär som de nordnorrländska skogsälvarna. Någon utpräglad fjällflod förekommer endast under vssa år och de högsta vattenstånden nträffa om våren. Då flodområdet omfattar skogs- och myrmarker samt nom övre delen mesta- TanJfeDc 5 aprl [maj[jun jû aug septjokt. [nov:) dec.

3 Tabell över fallhöjder, vattenmängder, dsponbel och utbyggd vattenkraft m. m. Låg-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = medeltalet av de daglga vattenstånden under ett år. Normal låg-(médel-, hög-)vattenyta = medeltalet av de årlga låg-(medel-, hög-)vattenstånden. (högsta)låg-(medel-, hög-)vattenyta hänför sg tll den betraktade peroden. Analoga betydelser tlläggas de olka vattenmängderna. 9-(6-)månadersvattenmängd = vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under ett år = den vattenmängd, som under ett år överskrdts under 274 (183) dagar. Förklarngar. Vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under en perod = den vattenmängd, som överskrdts under 75 (50) % av peroden. Effekt vd olka vattenmängd = det antal turbnhästkrafter, som vd en verknngsgrad av 75 ' motsvarar resp. vattenmängd och fallhöjden vd medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktghet har analog betydelse med motsvarande vattenmängd. Vattenmängd kubkmeter per sekund Turbneffekt hkr j = 75 '% Fallsträckans benämnng. Av Låg- Vattenmängd med var- Neder- Medel- Högstånd Medel- aktghet av vatten Lågvattenbörds- Fallhöjmängd vattenvatten från vattenom- mängd. 75 % 50 % mängd. effekt. mynyta råde nngen Läg Hela Hela Nor Läg Nor Nor Hög Läg Nor årsvärdedenvärdeden. pero års- pero sta. mal. km kvkm m ö.h. m sta. mal. mal. sta. sta. mal..effekt med varaktghet av 75«50 % Hela Hela årsvärdedenvärde. pero års- peroden. Medelvatten- Installeraturbn- effekt.. Läg Noreffekt sta. mal. hkr 3210 Surujok (Raskajok) 123.2 3440 355.6 ' Louteenkosk Savonpola Kaalamanva Kenttäkosk Raakenva Saarkosk Kevuskurkko Hyvskosk Skapola Sattakosk 112.5 3700 355.5 111.7 351.7 110.2 349 0 107.8 348.6 107.G 347.5 105.3 347.4.105.0 3720 346.6 102.7 3780 346.4 102.3 344.9 101.1 3950 344.9 100.9 344.2 100.S 344.2 100.0 342.6 99.2 341.5 98.5 341.4 98.4 340.5 98.0 310.5 96.1 336.0 95.1 335.4 95.1 334.9 93.8 334.8 93.2 332.8 92.9 4040 332.8 Teltaajat. 92.4 331.3 Henäsuvanto Henäsuvannonnva Mukkaskosk Saarkosk Rovakosk Rapukkapola Temngkurkko Markkakosk Markkasuvanto Markkanva Yakkonva Erkonnva Alapäännva Taankurkko Kurkkosu vanto Vakkäräkosk Lepstökosk Pahtakosk Rauvoskosk Vaknakosk 91.5 329.7 90.9 327.9 89.1 327.8 89.1 327.5 88.6 327.4 88.4 326.2 84.9 324.5 84.7 323.8 83.0 323.8 83.3 322.0 81.2 81.0 322.0 320.4 78.9 4220 319.8 77.3 310.2 76.3 310.2 75.G 307.7 72.1 71.9 307.5 306.5 70.9 4330 305.4 68.1 4940 305.3 67.7 304.2 60. t 303.3 60.3 302.6 60.1 59.9 57.2 55.2 54.3 302.6 301.9 5010 301.8 293.2 289.9 53.6 286.2 50.4 280.7 47.8 280.5 45.9 274.2 44.6 270.4 44.2 5080 270.4 41.8 5340 265.5 39.0 5500 258.4 35.0 5540 252. 2 32.1 5650 250.3 28.5 5700 244.2 25.6 25 n 238.9 937 a 0.1 6.3, 6.8 7.5 9.0 16 18 36 44 6 '7 8 9 16 18 36 44 3.S 6.7 7.3 7.9 9.5 19 38 47 250 280 300 360 610 720 1440 1790 2.7 S s 180 200 210 260 430 510 1030 1270 0.4 27 29 32 38 64 ; 76 150 190 1.1 t 73 80 87 100 180 210 420 520 0.1 7 7 8 10 16 19 38 47 0.8 î 54 58 63 76 130 150 300 380 0.2 t j 13 15 16 19 32 38 76 94 1.5 6.8 7.4 8.0 9.6 17 20 39 5 100 110 120 140 260 300 580 700 0.0. S 0 0 0 0 0 0 0 0 0.7 7.0 7.7 8.3 9.9 5 40 49 540 640 49 54 58 69 120 140 280 340.o } S 0 0 0,0 0 0 0 0 1.6 110 120 130 160 270 320 640 780 1.1 t 77 85 91 110 190 220 440 540 0.1 S 7 8 8 10 17 20 40 49 0.9 63 69 75 89 150 180 360 440 0.0 S S 5 S 0 0 0 0 0 0 0 0 4.5 J 320 350 370 450 760 900 1800 2210 0.6 S ) 42 46 50 59 100 120 240 290 0.5 *. 35 38 42 50 85 100 200 240 0.1 P 7 8 8 10 17 : 20 40 49 2.0 7.8 8.4 10 *... S $ 140 160 170 200 340 400 800 980 0.0 Î p 0 0 0 0 0 0 0 0 1.5 7.1 7.9 * 21 41 50 110 120 130 150 260 320 620 750 1.6 S t 110 130 130 160. 270 340 660 800 1.8 s S 130 140 150 180 310 380 740 900 0.1 D 7 8 8 10 17 21 41 50 0.3 7.2 8.0 3.5 S S 22 24 26 30 51 63 120 150 0.1 ' S 5 $? 7 8 8 10 17 21 41 50 1.2 86 96 100 120 200 250 490 600 1.7 j, 120 140 140 170 290 360 700 850 0.7 8.6 18 50 56 60 70 130 150 290 350 0.0 5 0. 0 0 0 0 0 0 0 1.8 130 140 150 180 320 380 740 900 0.0. 0 0 0 0 0 0 0 0 1.6 * 0.6 î S t 120 130 140 160 290 340 660 800 '43 48 52 60 110 130 250 300 9.6 7.4 8.2 8.7 42 51 710 790 840 960 1730 2020 4030 4900.o 0 0 0 0 0 0 0 0 2.5 180 200 220 250 450 520 1050 1280 0.2 7.5 8.3 8.8 22 52 15 17 18 20 36 44 84 100 1.0 75 83 88 100 180 220 420 520 1.1 82 91 97 110 200 240 460 570 0.1 8 8 9 10 18 22 42 52 1.1 8.4 9.6 9.9 12 20 24 47 57 92 110 110 130 220 260 520 630 0.9 76 86 89 110 180 220 420 510 0.7 59 67 69 84 140 170 330 400. 0 0 0 0 0 0 0 0 0.7 $ 59 67 69 84 140 170 330 400 0.1 * 3 î J 8 10 10 12 20 24 47 57 8.6 8.6 9.7 10 S 25 I 740 830 860 1030 1720 2150 4040 4900 3.3. 280 320 330 400 660 820 1550 1880 3.7 320 360 370 440 740 920 1740 2110 5.5 î 470 530 550 660 1100 1380 2580 3140 0.2. 17 19 20 24 40 50 94 110 6.3 540 610 630 760 1260 1580 2960 3590 '3.8 330 370 380 460 760 950 1790 2170.o 0 0 0 0 0 0 0 0 4.9 420 480 490 590 980 1220 2300 2790 7.1 9.0 10 11 21 26 50 60 640 710 780 850 1490 1850 3550 4260 6.2 9.3 11 13 27 51 61 580 680 680 810 1300 1670 3160 3780 1.9 62 180 210 210 250 400 510 970 1180 6.1 9.5 22 52 580 670 670 790 1340 1650 3170 3780 5.3 9.6 63 510 580 580 690 1170 1430 2760 3340 1.6 } 150 180 180 210 350 430 830 1010

Vattenmängd kubkmeter per sekund ÏurbueB'ekt h kr. ] = 75 % 1 Fallsträckans benämnng. Av Nederstånd Medel- börds- Fallhöjd från vattenom- myn yta rådc nngen km kvkm 111 5. h. m Vattenmängd med var- Låg aktghet av vatten- mängd. 75 % 50 *. Normal. årsvärde. Hela peroden. årsvärde. Medelvattenmängd. Högvattenmängd. Hela peroden.. Normal. Normal. Högsta.. Normal. Effekt med varaktghet av årsvärde. 75 % 50 % Hela peroden. årsvärde. Lågvatteneäekt. Installerad Medelvatteneffekt. turbneffekt Hela peroden.. Normal. hkr Nuoksukosk m. fl. Pahtakosk Senkosk Kangosenkosk Pärkämäkosk 21.8 19.1 18.8 17.0 16.G 10.1 8.2 7.7 6.7 3.6.o 5730 5830 5920 6000 6120 6130 233.7 225.5 223.9 218.9 217.1 208.3 198.9 198.0 194.8 189.8 184.3 3. G 8.2 1.6 5.0 1.8 8.8 9.4 0.9 3.2 5.0 5.5 9.6 9.8 y 10 11 12 Ï 11 12 ) 13 14 S 22 23 27 2S 29 52 53 ) 54 56 57 63 S 64 S 3 65 70 71 350 790 160 490 IS S60 920 90 320 500 550 400 900 IS 550 200 970 1030 110 380 600 660 400 900 180 550 200 970 1030 110 380 600 660 470 1070 210 650 230 1140 1220 130 450 700 770 790 1800 350 1100 400 1940 2070 210 740 1150 1260 970 2210 450 1400 500 2460 2630 260 930 1450 1600 1870 4260 850 2650 950 4660 4980 490 1790 2800 3140 2270 5170 1020 3200 1150 5630 6020 5S0 2240 3500 3900. -50- o A\Ttnngens medel-s varaktghet vd Larraavaara. 1923-27! 10 -o- fall vanlgen öka med fallande vattenstånd, under det att ett motsatt förhållande äger rum för mellanlggande sträckor, är det enlgt denna beräknngsgrund vanlgare, att forssträckornas effekter blvt för lågt än för högt beräknade. Tll fallförlusterna älven eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts, än som kan lgga den antagna verknngsgraden, och ej heller lar hänsyn tagts därtll, att vssa sträckor näppelgen kunna tllgodogöras. Då svårghet råder att avgränsa vssa forsar, och då uppgfterna angående forsarnas benämnng ofta äro ofullständga, kunna tabellen mndre felaktgheter dessa avseenden förekomma. I synnerhet torde detta vara fallet" nedre delen av älven, där det cke fnnes ett enda lugnvatten. På flera ställen lar uppdelnngen av sträckan därför gjorts vd bäckmynnngarna, utan att någon markerad skllnad mellan forsarna där fnnes. För olka sträckor hava följande effekter turbnlästkrafter erhållts: Km Effekt vd lågvattenmängd Normal årsvärde Effekt med varaktghet av 75 % 50 % Hela peroden årsvärde Hela peroden Effekt vd medelvattenmängd Normal l dast under sommaren oel förhösten, då Tornelv lar högt vattenstand. Under peroden 1915 24 har den vart vattenförande mnst 90, högst 157 och medeltal 123 dagar per år. Högsta vattenmängden har vart 94 kbm per sek, normala högvattenmängden 60 kbm per sek oel normala medelvatten mängden 5.1 kbm per sek. räknat för helt år. Dsponbel De tabellerna angvna turbneffektera hava beräknats ur de naturlga vattenkraft, f-amrnnande vattenmängderna under antagande av en verknngsgrad av 75 %. Då det endast undantagsfall vart möjlgt att bestämma motsvarande fallhöjder, har beräknngen allmänhet utgått från medelvattenytan, som vd avvägnngen regel blvt säkert bestämd. Då fallhöjderna vd forsar oel ^0_ 123.2 50.0 50.0 0.0 123.2 0.0 Effekt per km 5 670 9160 14 830 120 6 330 10 490 16 820 140 6 670 10 600 17 270 140 7 920 12 470 13 590 20 900 20 390 I 34 490 170 1 280 16 400 26 200 42 600 350 31 900 50 020 81920 660 3S900 60 690 99 590 1 Lamoälv är cke någon del av den dsponbla effekten tllgodogjord. Tllgodogjord vattenkraft. Allmän farled fnnes cke Lanoälv, men sedan gammalt trafkeras älven Farled. med forsbåtar som rännas utför och stakas uppför forsarna. Allmän flottled Lanoälv förekommer från Saarlombolojoks mynnng Flottled. enlghet med Kungl. Haj:ts kungörelse den 31 august 1920. Kungsådra Lanoälv förekommer från Äggojokks nflöde enlghet med Kungsåulra. Kungl. Maj:ts kungörelse den 27 jul 1923. 810

t Avvägda fxpmkter (1924) och peglar. Förklarngar. Precsonsfx (järn- eller mässngsdubb). A Järndubb (Statens mcteorologsk-hydrografska anstalt) eller koppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). + Kors (Statens meteorologsk-hydrografska anstalt). A Kors (Rkets allmänna kartverk, äldre fx). v = vänster strand, h = höger strand. st. = sten. bg. = berg. Höjderna hava erhållts genom anslutnng tll fx 1 2007 Palokorva a, som höjdbestämts samband med Torneälvs avvägnng. : Km fr. mynnngen B e s k r v n n Höjd över havet Km fr. mynnngen B e s k r v n n g Karta G 5 Soppero 121.8 v 121.8 v A 3 956 st. Övre Soppero a, vd medsolskröken mtt för översta gårdarna Övre Soppero, å stenga udden (båtplats) strax nedströms bäek, c:a 12 m utanför strandbrnken, c:a 10 m från uddens nedströmssda,. låg sten. + 3 957 st. Övre Soppero b, vd medsolskröken mtt för översta gårdarna Övre Soppero, a nedströmssdan av stenga kullen vd båtplatsen strax nedströms bäck, 15 m nnanför strandbrnken, c:a 30 m snett uppströms om fx a, å toppen av jordfast sten. A 3 958 st. Nedre Soppero färjställe, 8 m uppströms om vägen, 16 m uppströms om färjkarlens kur, c:a 1 m från staketet åt älven, stor sten. A 3 959 st. Louteenkosk, c:a 300 m nedströms holmen, 50 m nedströms forsnacken, skogskanten. A 3 960 st. Ptkäjärv, S om Ptkäjärv, mtt emellan två små forsar (Savonpola) ovan seet med två olka stora holmar, å utskjutande udde, c:a 15 m utanför skogskanten, 17 m nedströms om stort stenblock uddens uppströmskant, å låg sten. Pegel 1 5 Lannavaara. 0-pkt. la / 1926 A 2 243 st. Lannavaara a, vken uppströms om holmen vd Kuormakkajoks nflöde, hög dubb sten lnje med två stycken jäms med marken avbrutna pålar gräns mellan Anders Spetts och Johannes Lsestadns ängar, 5.8 resp. 8.6 m från pålarna, c:a 4 m från strandkanten, c:a 26 m nedströms om toppg sten, bottendubb. + 2 241 st. Lannavaara b, c:a 20 m från båtlännng vken uppströms holmen, ntmed stg. + 2 242 st. Lannavaara c, 35 à 40 m från fx b uppåt land, S m från lada, mtt för dess gavel, 4 m från stgen tll båtlännngarna. A 3 961 st. Lannavaara d, c:a 25 m och 6 m resp. från båtlännngarna mot forsen, 2 m från stort å strandkanten lggande löst block, nästan horsontell dubb mot forsen vända sdan av långsträckt sten, tdvs under vatten. A 3 962 st. Kvjärv, c:a 30 m uppströms Kvjoks mynnng, c:a 400 m nedströms om Saarkosk, c:a 75 m nedströms udde, c:a 10 m nedströms gran med fågelholk, å toppen av sten strandkanten. A o 963 st. Alajänkkä, vd nedre änden av Hyvskosk, (Hvvetkosk), c:a 300 m uppströms holme, mtt för uddar å båda stränderna, 6 m från strandkanten, 1.5 m utanför buskarna, c:a 10 m utanför skogen, flat sten. A 3 964 st. Satajok, snett emot och ovan Sattajoks nflöde, mtt för nedre spetsen av lten holme nära stranden, vd strandkanten. A 3 965 st. Teltaajatrova, c:a 150 m nedströms näst ssta forsen ovanför Henäsuvanto, strax nedströms mndre bäck. A 3 966 st. Madejok, c:a 700 m uppströms Madejoks nflöde, å udden mtt för Mukkaskosks nacke, 12 m utanför skogen, stor sten. A 3 967 st. Nälkävuoma, c:a 400 m nedströms medsolskröken. vd Nälkävuoma, c:a 100 m ovan lten fors, å udden där stryk börjar, c:a 5 m från uddens yttre uppströmshörn, c:a 20 m uppströms lten udde. A 3 968 st. Bovavaara, övre änden av det långa räka seet, vd nedre änden av Rovakosk, kullrgt stort block vd strandkanten. A 3 969 st. Temngvaara, 1.2 km uppströms Saarlompolojoks mynnng, nedre änden av Rapukkapola, 15 m uppströms Vk, uppströmsänden av stort block strandkanten. A o 970 st. Kurkkovuoma, c:a 400 m nedströms holmen vd Kurkkovuoma, nnerst vken vd Temngkurkkos nedre ände, 72 n från ljusa toppga stenen vd forsens nedre del, 3 m från stranden, där stg tll Temngjärv börjar. A 3 971 st. Taljavuoma, å udden 400 m nedströms Temngjoks mynnng, c:a 200 n nedom fors, mtt emot lada, c:a 7 m från stranden, stort tudelat block. A 3 972 st. Markkasaar, 500 m nedströms Markkasaars nedre spets, c:a 50 m nedom stryks början ett par m uppströms, två granar bredvd varandra, 4 m från stranden, 4 m utanför buskarna, kullrg sten markytan. 356.60 358.81 356.97 355.56 349.28 343.17 343.61 346.92 350.28 344.97 342.50 337.37 333.26 331.10 328.63 325.76 323.82 321.92 311.64 308.55 307.89 68.1 h 60.7 h 60.2 h 57.1 v 53.3 h 50.3 h 47.8 h 47.8 v 44.6 v 41.8 v 38.7 v 35.0 h 32.0 h 28.5 v 28.5 v 25.7 v 22.5 h 18.7 h Karta Gr 16 Paj ala 14.8 h 14.8 h 13.8 h 9.4 h 7.7 h 3.5 v A 3 973 st. Vakkojok, strax nedströms Vakkojoks mynnng, mtt på utskjutande udde vd stryket, å toppen av största stenen. 3 974 st. Lano a, vd nedre änden av stryckan, 150 m uppströms Erkonnva, å stor sten strandkanten av lten udde. 3 975 st. Lano b, vd Lanttös gård, 2 m från trappan mot älven, 3 m från husväggen. A 3 97b st. Taankurkko, c:a 2.5 km nedströms 3?aulusankjoks mynnng, c:a 50 m nedströms holmen vd översta stryckan Taankurkko, stort block övre delen av strandbrnken. A 3 977 bg. Saarjårv, c:a 800 m nedströms landskapsgränsen, c:a 70 m nedströms nacken tll andra forsen nedom gränsen, 42 m nedströms toppen av grusfältet utskjutande bergpart, nästan horsontell dubb brant lutande slät bergvägg. A o 978 st. Puokojärv, c:a 3.5 km nedströms landskapsgränsen, vd nedre änden av ssta forsen Taankurkko, vd övre änden av långa raka seet (Kurkkosuvanto), stor sten strax utanför gräskanten, 10 m utanför strandbrnken. A 3 979 st. Klemojärv a, vd nedre delen av Kurkkosuvanto, c:a 50 m ovan Yäkkäräkosks nacke, 2 m nnanför älvstranden. A 3 980 st. Klemojärv b, något nedströms fx a, 5 m utanför skogskanten, c:a 15 m nedströms vnterväg, sten markens plan. A 3 981 bg. Palojärv, 700 m nedströms långa holmen, vd nedre änden av Yäkkäräkosk, uppströmsänden-av bergpartet där bergväggen vker av mot land, 20 m nåt land från nedrasade högen, 5 m mot älven från gran, ungefär där högvattenlnjen når bergväggen, c:a 30 cm över marken, horsontell dubb lodräta väggen av något utskjutande bergpart. A 3 982 bg. losjok, å bäckens vänstra strand c:a 70 m från dess mynnng, c:a 13 m ovan mndre fall, mtt på utskjutande bergpart. A 3 983 st. Kärentöjok, c:a 270 m nedströms Kärentöjoks mynnng, 30 m nedströms tvåkluven tall, 7 m utanför skogskanten, sten vd strandlnj en. A 3 984 st. Karjok, 5 m uppströms Karjoks mynnng, 2 m från stranden, låg kullrg sten. A 3 985 st. Bauvosjok, e:a 70 m nedströms Rauvosjoks mynnng, stor kullrg sten vd strandkanten. A 3 986 st. Nälkäjok a, 15 m uppströms Nälkäjoks mynnng, 8 m från älvstranden vd lågvatten, 10 m uppströms bäckkröken ovan mynnngen, 3 m från strandbrnkens krön åt älven, 6.5 m från gränspåle rktnng mot övesta synlga bergväggen. A o 987 st. Nälkäjok b, nedströms byn Hukanmaa, 15 m nedströms Nälkäjoks mynnng, c:a 15 m från älven vd lågvatten, 25 m nedströms om spetsen av udden som bäcken bldar strax ovan mynnngen, 17 m uppströms stort block å branten, 1.5 m från stg mot älven, mndre, ej jordfast sten lutnngen. A 3 988 st. Yaknavuoma, vd motsolskröken Y om Yaknavuoma, 150 m uppströms höga branta berget på andra stranden, mot land vända änden av stort block vd stranden. A 3 989 st. Särkmukka, vd övre gården Särkmukka (Vakna), c:a 100 m nedströms bäck, 20 m uppströms dke, sten strandlnjen. A 3 990 st. Alevenjärv, c:a 300 m uppströms holmen, mtt för nedre, starkaste delen av Pahtakosk, c:a 7 m från lågvattenstranden, c:a 15 m utanför skogklädda slänten, låg plan sten. Pegel 1 6 Kangos, 0-pkt. 2S /s 1924 A 253 st. _ Kangos a, vd mynnngen av smal vk nedom skolan och poststatonen, 28 m S om den sten vd vlken pegeln vart fästad, c:a 15 m från lågvatten stranden, kullrg sten, 8 cm N om borrhål! A 3 991 st. Kangos b, vd första gården N om Lakjärv (Lev Mäktalo), 5 m från och mtt för trappan tll mangårdsbyggnaden märke + A. A 3 932 st. Kangosenoja, c:a 150 m uppströms kvarnen vd Kanosenojas mynnng, ungefär rak lnje med uppströmsgaveln av koja, nära nedströmskanten av mycket stort block vd strandkanten. ' A 3 993 st. Ppöjoks mynnng, c:a 65 m uppströms Ppöjoks mynnng, å lten udde, å mot land vända sdan av största stenen. A 3 994 st. Anettjok, c:a 25 m nedströms om Anettjoks mynnng mtt på kammen av mycket stort block strandkanten, nedslagen jäms med stenens yta. Texten rörande de geografska och geologska förhållandena är författad av Fl. dr. G. Lundqvst. Stockholm 1928. P. A. Norstedt & Söner 283448

-14t tszbt + + + tìa\s'f/ffìf)*\ _ Mèmsf/ròs flärtuls-ovh fn<fsl(t(jsyräfs Socke/t/'a/s Skften 7 a f/s-och b Vfjnän.y fvf/'änx no m, xì'ìiìcxumj $ Pnecsonsfx A Fxpunkt (järndubb) Pegelsfaton Utbyggd eller under utbyggnad varande eff. Q Pajala socmen,_n V "* % ksajärvt XroTwp Xrorwparft Juno suando socken JQmgos Kongos och. LAINIÄLV Km 0-50 Norrbottens län Pajala / soclten /Kronopark % SärTtmuKka, Pajala tngslag Junosuando socken Junosuanrlo socter Kongos och, SärkmkJca, % % Blad 1.19,1 Kangosenkosk Huvudflod: I Torneälv ' Tornefnrs SKALA 1=200000 Ne derb rds område Medelvattenmängd MÛV&VÛ\ÔSWl, -Avstånd frän mynnngen lam 283Mt8 GENERALSTABENS L1TGR. ANSTALT STHLM. 1928

Ì 2 -*:CÖ o *J Ch 05.<Ö Höd över havet meter - " "S DQX ct "3 '? Ph I cö *o5 fr vcfäkopwl SftmTM. bamntorep 6\o\ota. J f J L E te <u rä o SaSMôtà, 0 c/1 1 '5? cö "PejQêL Lcnmavacff TTtuöüyx jôv vtaqumjow fcafw5yö\a -, \ô\à,l J&stöjövx V,1 CD M- 00 CNJ cr _o X) " c r : rd c t- <D Q c = s fö s ~ ^ ro ~o " "tö c w "M!S 'ft - 3 "flc ^ S t *' "ï o 5. <o.-oo : ^ ^ ^ v" tx-'-q 5 ; S - t- - «+- 5: î; S < S fc s fe- Q_ U_ Q- ZD - l I + : + «-< Ce] 6000 Höd över ha /et meter Nederbördsområde t fofar 4ÖÖÖ 3000 Kfledelvattenmängd kbm per sek. 60 50 40 T Vattenkraft turbnhästkrafter 6000 4000

J J t î

STATENS METERLGIS K -HYDRGRAFISKA ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 1. TRNEÄLV MUNIÄLV MELLAN MAUNUSELET CH MYNNINGEN Kartblad 133 135/1928 F«333 * S*367 La<M05 B Vattemängdsstatlo Ne(lL r rl)ö'(ls s tallört h KärEbladsgrärs Stala 1:3000000 Läge. Muonoälv mellan Maunuselet oeh mynnngen har en längd av 231 km. Tllhörande kartblad lava benämnts 1 Ääverkosk, 2 Vsanto och 3 Kuttasenkurkko. Av dessa omfatta de två förstnämnda vardera 80 km av vattendraget och det återstående 71 km. Kartbladens läge åskådlggör es av ovanstående kartskss, där gränserna äro angvna. Muonoälv utgör å hela denna sträcka gräns emot Fnland och vänstra älvstranden jämte många av holmarna älven tllhöra detta land. Älvsträckan återfnnes på de svenska topografska kartbladen 6 Karesuando, 11 Lano, 16 Pajala och 17 Huuk, utgvna skala 1: 200000, samt å generalkartan över Fnland skala 1: 400000. I admnstratvt avseende tllhör den svenska delen av området Karesuando socken av Karesuando lappmarks tngslag, Muononalusta kapellförsamlng oeh Pajala socken av Pajala tngslag Norrbottens län. Vattenrättslgt hör Muonoälv tll Norrbygdens vattendomstols område. Den fnska delen av området tllhör Enonteks och Muono socknar av Lappmarkens härad samt Kolar socken av Kem härad Uleåborgs län. Geografska Muonoälv är Torneälvs största bflod och stöter tll densamma från vänster och geo- vd Lappeakosk S om Pajala. Den rnner upp på svenska sdan. Större de- ^en av va^enomr^det lgger över högsta gränsen för det senglacala havets utbrednng, M. G. Av teoretska skäl antages denna nom vattenområdet lgga å 100 160 m ö. h. med de lägsta värdena 1ST. Marna gränsen utgör en gräns mellan två olka stora geografska områden, älvsedmentens och de marna avlagrngarnas regon samt moränldernas och de stora myrarnas regon. En del av översta vattenområdet faller nom fjällregonen. M. G. är regel markerad terrängen genom ett erosonshak, ovan vlket moränen är relatvt orörd. Nedanför halcet är den däremot ursköljd av vågorna, och åtmnstone nom vssa områden vdtaga sedmenten: klapper, grus, sand etc. I terrängen är gränsen att söka nom ett VSV-N-lgt stråk norra delen av Pajala socken, men den skjuter Muono älvdal upp något - Muononalusta socken. Muonoälvs lopp är vanlgen föga nskuret och har regel en betydande bredd. En bredd av 200 m är således cke ovanlg t. o. m. forsarna. Älven är ofta så grund, att de större moränblocken under sommarlågvattnet nå över vattenytan forsarna. Nedanför dessa sstnämnda lgger vanlgen en del grövre och fnare materal ackumulerat som holmar. Stränderna äro regel låga och efter långa sträckor uppbyggda av älvsedment, å vlka ofta en yppg vegetaton frodas. Dessa hårda ängar karaktersera denna älvdal tll skllnad från övre Torneälvs dal. En cke rnga del av bebyggelsen är knuten tll ängarna, vlka regel cke äro odlade, ty endast några kvkm av vattenområdet äro lagda under plogen. Berggrunden uppbygges längst N av fjällformatonens bergarter, därefter av gnejser och gnejsgranter. Även å sträckan Karesuando Nodanpola är detta senare förhållandet, men krng själva älven löper här ett smalare stråk av en medelsur grant, Lnagrant. Strax N om Muononalusta överskäres älvdalen av ett syentstråk, varefter Lnagranter breda ut sg även mera mot V.^ Detta område fortsätter ned tll Jalokosk, varefter hälleflntgnejs och glmmerskffràr vdtaga ned tll Kolar. över Huuk går mot SV ett stråk av mörka kvartstskffrar, vlket parter av urkalksten lgga. På sna håll har denna sstnämnda brutts och sedan gammalt bränts kalkugnar vd Huuk. Den brända kalken, som avyttrats nom Tornedalen, har transporterats utför älven på flottar. Nedan Kolar lgger ned mot Kallo ett relatvt stort grönstensområde, varefter gnejser och gnejsgranter ntaga resten av området fram tll Torneälv. Berggrunden är blottad en del forsar, varav följande må nämnas: Jatunnpahta, Kuttasenkurkko, Ylnen Tapokosk, Ylnen Hrvaskosk, Alanen Hrvaskosk, Kelokurkko, Nodanpola, Pahtanen, Saarkosk, Äjä, Kangokosk, Pyssykorva, Kaarnekosk, Naapangnkosk Aareakosk oeh Törmäsnva. Av dessa må särsklt framhallas de några km nedanför Muononalusta belägna Pahtanen Saarkosk och Äjä även kallade Muonoforsarna, där älven går genom en kanjon med c:a 8 m höga sdor. De kvartära avlagrngarna bestå av morän, rullstensgrus, mjäla, lera m. m. samt olka slags torv, den sstnämnda lokalserad tll myrarna. Moränen är den kvanttatvt mest framträdande av landsens avlagrngar nom området. Den förefnnes framför allt över M. G., alltså stort sett ovanför Kaarnevuoma. Den består av en heterogen blandnng av sand, grus oeh block av olka storlekar, allt nbäddat en fnkorng grundmassa. Ehuru sålunda moränen stt typska skck är osorterad, kunna dock under vssa betngelser ganska betydande sandavlagrngar ngå densamma. I vssa fall kan även det fnaste materalet vara av en relatvt grov typ. Allt efter typ på materal och bldnngssätt urskljer man ollca slags morän, av vlka de vktgaste äro ytmorän och bottenmorän. Då den förra, som av namnet framgår, bldats landsen, är den mera lucker oeh sandg. Helt annorlunda är bottenmoränen. Den är hård och packad och mycket svårbruten. rsaken är den, att den avlagrats under landsen och därför vart utsatt för ett stort tryck. Dessa moräntyper äro naturlgtvs helt- olka resstenta för det rnnande vattnets verksamhet. Ytmoränen eroderas lätt, bottenmoränen relatvt ltet. Än mera är denna resstens beroende av den mycket växlande blockhalt moräntyperna även nbördes förete. Det fnnes nämlgen både nästan blockfra moräner och sådana bemängda- med stora hopar jätteblock. Moränens blocktyp blr varje fall genom vattnets eroson snart framträdande flodbädden, och kan där ofta drekt avläsas. Det är cke möjlgt att avgöra, vlken utsträcknng de olka moräntyperna göra sg gällande nom området annat än de fall, då de äro topografskt karakterserade. De vktgaste av hthörande former äro drumlns och ändnoräner. Drumlns äro kullar uppbyggda av bottenmorän, ofta med en kärna av berg, och sträckta nlandssens rörelserktnng. Denna var nom allra översta delen av vattenområdet, egentlgen Köngämäälvs, från S tll N. Inom Karesuando sockens sydöstra del däremot var rörelserktnngen SV N, oeh nom Muononalusta och Pajala socknar nära vnkelrätt däremot, alltså NV S. mrådets drumlns äro av betydande storlek, men rätt fåtalga. De fnnas dels Karesuando socken krng Vuongelsälkä, dels på gränsen mellan Lano-, Muono- och Torneälvars vattenområden. Ändmoräner uppbyggas av ytmorän och äro ryggformgt utsträckta vnkelrätt mot srörelserktnngen. fta uppträda de rklgt nom vssa områden, där savsmältnngen vart gynnsam för deras uppkomst. Ett karakterstskt sådant område av synnerlgt ntresse är det, som sträcker sg S om Karesuando från SV mot Kuttanen. Det utmärkes genom stor rkedom på småsjöar, åtsklda av moränparter och delvs omgvna av myrmarker. Rullstensåsarna äro kvanttatvt mndre framträdande, även om de topografskt kunna vara ganska markerade. De ha avlagrats av sälvar, vlka under högt tryck med stor hastghet framrunnt tunnlar under landsen och utmed dess botten. Avsättnngen skedde omedelbart nnanför skanten. m den avlagrande sälven utmynnade på land, erhöllo åsarna regel en skarpare form. Materalet åsarna, rullstensgruset, består av block, grus, sand etc., väl sorterat och skktat efter en kornstorlek svarande mot den avlagrande älvens hastghet. Rullstensåsar fnnas flerstädes, särsklt nom det förut nämnda sjörka moränområdet S om Karesuando, såväl å svenska som fnska sdan. Rktnngen är sälvens, där alltså SV N. Inom själva älvområdet fnnas åsar på flera ställen. Mellan Rappaskosk och Auskar strax uppströms Karesuando, där älvens rktnng är SV N, följes den högra stranden av en markerad ås, som också bldar flera av holmarna älven. Vd Auskar, där älvén ändrar sn rktnng tll S, övertväras den av åsen, som här ger upphov tll en mndre fors. Andra åsar förekomma ett stycke uppströms Tapokosk, nära Muononalusta, S om Harjonpää m. fl. ställen. De följa aldrg älvens huvudrktnng utan övertvära denna. De mera fnkornga, flackare fält uppträdande avlagrngarna, sand, mjäla och lera, äro huvudsaklgen lokalserade tll området nedanför M. G. eller tll forna ssjötrakter, såsom på fnska sdan NN om Muononalusta. Materalet dessa fält är cke så märkbart skktat, men vd noggrannare undersöknng kan man även här fnna en skktnng sammanhängande ned växlngar älvens hastghet- och slamförsel. Det är alltså en årsvarvghet. Inom Muonoälv komplceras skktnngen därgenom, att här även fnnes en, om också föga framträdande fjällflod. Varje årsskkt kommer därför att regstrera två högvattensperoder, alltså två vårskkt. De fnkornga sedmenten äro av största betydelse ur odlngssynpunkt. Utom nämnda mnerogena avlagrngar fnnes även flygsand. Materalet tll denna är den fnare sälvsanden, som genom vnden ytterlgare sorterats. Den är lokalserad tll sträckan Karesuando Kuttanen och lgger ännu ofta obevuxen. Myrarna ntaga betydlga arealer nom vattenområdet, men de äro cke närmare undersökta. Nederbördens storlek och fördelnng nom Muonoälvs område åskådlggö- Nederbörd. res av nedanstående tabell, som upptager månadsmedeltal av nederbörden under tden 1915 27 vd nederbördsstatoner nom eller närheten av flodområdet. Där fullständga observatoner saknas, hava dessa hänförts tll nämnda perod med hjälp av en närbelägen staton med fullständga observatoner. Neder

2 bördsstatonernas läge åskådlggöres av den före texten stående kartskssen, där även den normala nederbörden vd varje staton är angven. I tabellen står allmänhet en västlgare belägen staton över en med östlgare läge. Av samtlga statoner lar Karesuando den mnsta nederbörden, 351 mm, ocl Kannsvaara den största, 477 mm. Medeltalet av samtlga statoner utgör 3S9 mm. Medelnederbörd mm 1915 27. 1 Be höjd -k R p c_. ce B Namn teck ö. h. P cf s 'y -î a s 45 q<! c*- nng m ; Frhetsl F 197 16 16 12 12 17 46 61 47 38 27 26 15 833! Hellgskogen H 340 27 21 22 22 19 43 40 49 50 35 31 27 386. Sëëajavre S 380 22 18 19 20 25 45 44 55 54 23 26 16 367 I Karesuando K 332 17 13 12 16 25 45 50 60 50 25 24 14 351 La 370 24 16 16 21 27 40 56 68 52 34 27 24 405 Muononnska M 235 19 16 21 19 27 43 57 69 49 39 25 19! Kannsvaara Kv 200 30 24 24 25 32 51 45 65 62 47 39 33 477 1 Medeltal 293 22 18 18 19 25 45 50 59 51 33 28 21 389 1 1 ^Cedclreder LîôrcL 1915-27 nun! <r P C h ç- Sjöar belägna helt eller delvs nom Sverge. Ylnen o. Alanen Klpsjärv. 38.4 kvkm. 3.2 kvkm Namakkajärv... 4.0 Pattasjärv och Hatalajärv.. 5.1 S... 7.6 * Sjöa r belägna nom Fnland eller Norge. Ptsclosjaur... 5.0 kvkm. 6.2 kvkm.. 5.6 "Wuontsjärv (tll Jersjok).. 6.7,.. 4.2 30 5 Wuontsjärv (tl Lätäseno).. 6.2. 3.8 Kvjärv (norsk)... 5.1 Särkjärv. 5.1... 3.2 5. 7.4 ) 18 Uppgfter beträffande den totala sjöarealen samt nederbördsområdets storlek vd karakterstska avsntt av vattendraget äro sammanställda nedanstående tabell, men mera detaljerade uppgfter fnnas Hydrografska byråns årsbok 1914, De svenska vattendragens arealförhållanden, I Torneälv, av G. Wersen. Sjöareal Nederbördsområde Sjö procent.... 5 2 7 6 201.2 3.8 Kaarejok (Karesuando)....... 5S26 219.7 3.8 Tarvantojok.... 6 6 2 9 240.0 3.6.... 7 7 4 5 280.0 3.6.... 8 2 4 3 293.7 3.6 van Muonoforsarna.... 9 5 1 7 372.4 3.9 Nedom j.... 10 552 408.7 3.9 Nedom nflöde av Parkajok.... 11394 416.6 3.7 s Äkäsjok.... 12 784 450.2 3.5 Ylläsjok....13 414 459.7 3.4 464.8 3.2 Bfloder och sjöar, - p.lüvlfebrttars aprl maj Lun jul! ay.sepf. okf.jnovâec. De anförda sffrorna äro emellertd cke representatva för hela flodsystemet, o eh särsklt nom fjällområdet ge de en högst ofullständg bld av de verklga förhållandena. Genom nyare undersöknngar har vsats, att nederbördens storlek fjällen är mycket betydande, beroende såväl på den större höjden över havet, som på det västlgare läget, mer utsatt för nederbördsförande atlantska vndar. En säkrare uppfattnng om nederbördens storlek nom fjällområdet kan erhållas genom de avrnnande vattenmängderna. Vd Karesuando uppgår medelvattenmängden för peroden 1915 27 tll 84 kbm per sek. motsvarande en avrnnng av 14.4 lter per sek. och kvkm eller en vattenhöjd av 454 mm medeltal per år. Då samtdgt avdunstnngen torde kunna uppskattas tll omkrng 300 mm erlålles härav en medelnederbörd av omkrng 750 mm för den del av flodområdet som lgger ovanför Karesuando. Nederbördsfördelnngen under året åskådlggöres utom av tabellen även av dagrammet. I medeltal för samtlga statoner är august den nederbördsrkaste månaden med 59 mm och februar mars de nederbördsfattgaste månaderna med 18 mm. Muonoälv har ovanför Idjok, som med den ena grenen mynnar ovanför mod den andra nedanför Maunuselets utlopp, ett nederbördsområde av 4 848 kvkm. Yd mynnngen utgör nederbördsområdet 14 433 kvkm och öknngen nom den här behandlade flodsträckan uppgår således tll 9 585 kvkm. Nedanför Maunuselet mottager älven en stor mängd tllflöden av vlka dock nget lar ett vattenområde, som uppgår tll 1000 kvkm. De största tllflödena nom flodsträckan äro: Idjok fr. b. vd km 231..5 och 229.".... 428 kvkm Retajok (Ujajok) fr. v. vd km Q9 2 3 358 Kaarejok h. 215.7.... 133 Maljasjok v. 5 202.6... 163 Palankjok h. S- 3 197.1.... 123 Tarvantojok v. 302 s Luongasjok h. 263 s Palojok s v. 178.s.... 683 Kelojok h. 297 s Paavonjok v. S 125.5.... 784 Jersjok v. S 122.4... 280 Särkjok v. S 325 Merasjok h. 662 s Parkaj ok h. : 92.8.... 624 2 Pakajok v. 131 Alanen Khlankjok h. 68.8... 142 Äkäsjok v. s 41.5... 637 Nesajok v. $ 3 35.7.... 130 Ylläsjok v. v ; 26.0... 418 Kaunsjok h. s 23.3.... 570 Rapakonoja v. 19.8.... 147 S 7 600 kvkm Yattenståndsobser vat oner Muonoälv förelgga vd statonerna Karesuando Vattenstånd. (sommarobservatoner från / 7 1924 och vnterobservatoner från hösten 1926) och Kallo (från 10 / 3 1911). I regel äro vattenstånden avlästa daglgen under sommaren och en gång veckan under vntern. Med hjälp av de avlästa vattenstånden hava karakterstska vattenstånd uträknats för peroden 1915 27 vd båda platserna, varvd värdena vd Karesuando hänförts tll denna perod med hjälp av avläsnngarna vd Kallo. Följande karakterstska vattenstånd hava sålunda erhållts för peroden 1915 27 : Karesuando Kallo Högsta Mgvattenyta 323.91 m. ö. h. 138.87 m ö. h. Normal 322.80 137.80 medelvattcnyta 320.46 135.28 j 320.23 134.96 Normal lågvattenyta 320.01 134.57 319.88 134.27 cm. Vatten.stana 1927.1 an.! febr. I mar s aprl I H'Tl l.ttm I.jul lang. Isenr, old. ov. Idee. Av öknngen mellan Maunuselet och mynnngen, 9 585 kvkm komma således på dessa tllflöden sammanlagt 7 600 kvkm eller < 9 % av den totala. Den sammanlagda sjöarealen nom Muonoälvs område är relatvt lten. vanför Idjoks mynnng uppgår vattenområdets hela sjöareal tll 176 kvkm och vd sammanflödet med Torneälv tll 465 kvkm, motsvarande resp. 3.6 och 3.2 % av vattenområdenas storlek. De enda sjöarna av mera betydande utsträcknng äro gränssjöarna Ylnen och Alanen Klpsjärv, vlkas sammanlagda yta utgör 38.4 kvkm, och den nom Fnland belägna Jersjärv, vars yta är 30 kvkm. De största sjöarna äro följande: Dagrammet vsar vattenståndets varaton vd Karesuando och Kallo under år 1927. Ehuru älven har det nordlgaste läget vårt land och med sna källor sträcker sg långt väster n den Skandnavska fjällkedjan har den fråga om vattenståndsvaratonerna väsentlgt samma karaktär som de nordnorrländska skogsälvarna. Någon utpräglad fjällflod förekommer endast under vssa år och de högsta vattenstånden nträffa om våren. Då flodområdet tll större delen omfattar skogs- eller myrmarker och tll en mndre del längst upp mestadels låga fjällmarker försggår snösmältnngen nom en förhållandevs kort td och vårfloden blr hög, tdg och av relatvt kort varaktghet. Härtll

Vattenmängder. bdrager även att magasnerngen på grund av den låga sjöprocenten är lten. Vårmaxmum vd Kallo har under tden 1915 27 nträffat tdgast den 11 maj (1922), medeltal den 1 jun och senast den 25 jun (1927). Vd Karesuando börjar vattenståndsstgnngen på våren något senare och vårflodens topp når även maxmum något senare än vd Kallo, vlket senare dock ej vart fallet under det å dagrammet framställda år 1927. Under sommaren blr vattenståndet lågt under år med normala nederbördsförhållanden, eftersom älven vd denna årstd endast rnga utsträcknng matas av smältvatten. Under regnga somrar förekomma hastga vattenståndsvaratoner samband med nederbördsperoderna och på hösten stger vanlgen vattenståndet på grund av en förhållandevs stor nederbörd samtdgt som avdunstnngen vd denna årstd är lten. På vntern är vattenståndet hög grad påverkat av sdämnng och särsklt början av denna årstd, nnan selen hunnt att frysa gen, äro vattenstånden höga. Yattenmängdsmätnngar hava utförts vd Karesuando och Kallo, varefter avbördnngskurvor uppgjorts vd båda dessa platser. Med hjälp av de avlästa vattenstånden hava härefter daglga vattenmängder uträknats vd Karesuando för tden 1925 27 och vd Kallo för tden 1915-27, då älven är fr från s. För de tder då älven är slagd hava de daglga vattenmängderna erhållts medelst nterpolerng med stöd av vntertd utförda vattenmängdsmätnngar och med lednng av förhållandena Torneälv. Då vntermätnngarna äro necket fåtalga och vnter vattenmängderna Torneälv även mycket ofullständgt kända bl de sålunda beräknade värdena ganska osäkra. Månadsmeda och karakterstska vattenmängder hava sedan uträknats för båda peroderna, varvd värdena vd Karesuando för tden 1915 27 erhållts med hjälp av de motsvarande vattenmängderna vd Kallo. Månadsmeda och karakterstska vattenmängder vd Karesuando och Kallo äro sammanställda nedanstående tabeller : Nederbördsområden samt medelvattenmängd och medelavrnnng för månad och år. Neder Medel vattenmängd kbm per sek. börds- Medelavrnnng lter per sek. och kvkm om råde jan. febr. mars apr. maj jun jul aug. sept. okt. nov. dee. år kvkm Karesuando 1925-1927 5 830 16 13 12 15 157 407 136 68 81 72 30 21 86 2.7 2.2 2.1 2.6 27 70 23 12 14 12 5.1 3.6 15 s 1915-1927 16 13 11 10 153 363 138 77 92 80 35 21 84 2.7 2.2 1.9 1.7 26 62 24 13 16 14 6.0 3.6 14 Kallo 1925-1927 14340 35 31 30 60 456 666 235 142 167 140 58 42 172 2.4 2.2 2.1 4.2 32 46 16 9.9 12 9.8 4.0 2.9 12 1915-1927 34 30 28 40 444 594 239 160 189 155 67 42 169 2.4 2.1 2.0 2.8 31 41 17 11 13 11 4.7 2.9 12 vanlgare, att forssträckornas effekter blvt för lågt än för högt beräknade. Tll fallförlusterna älven eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts, än som kan lgga den antagna verknngsgraden, och ej heller har hänsyn tagts därtll, att vssa sträckor näppelgen kunna tllgodogöras. 1/s."km:! I- -50 : -40 1 1! 1 1 1 ^Aonrxrug' medeltal 3er månad- 1915-27 Kallo Karesuando t S! t l 1 11 \ 1 l l 1 t f f t f< b 1' h I J/ \ \ \ \ \ \ \ s \. \ \\ 10 \\ \\ \\ nan. fébn mac sfäprllms [jun jul 1 au#, [sept okfc.lnov.lclßc. Avrnnngens meclelvarakglxet 1915-27 -Kallo -Karesuando 3 Karakterstska vattenmängder och motsvarande avrnnng. 1925--1927 1915--1927 1925--1927 1915--1927 Karesuando Kallo kbm/ sek. 1/s. km 2 kbm/ sek. 1/s. km 2 kbm/ sek. 1/s. km 2 kbm/ sek. 1/s. km 2 Högsta lögvattenmängd... 1090 187 1220 209 1690 118 1892 132 Normal... 826 142 804 138 1328 93 1292 90 medelvattenmängd... 86 14.8 84 14.4 172 12.0 169 11.8... 76 13.0 56 9.6 157 10.9 116 8.1 Vattenmängd med 50 % varaktghet 35 6.0 30 5.1 83 5.8 70 4.9 Normal 6-månaders vattenmängd 37 6.3 33 5.7 86 6.0 76 5.3 33 5.6 20 3.4 63 4.4 39 2.7 Vattenmängd med 75 % varaktghet 15.7 2.7 14.6 2.5 36 2.5 33 2-3 Normal 9-mânaders vattenmängd 15.7 2.7 14.6 2.5 36 2.5 33 2.3. 14.6 2.5 10.0 1.7 33 2.3 23 1.6 Normal låg vattenmängd... 11.3 1.9 10.5 1.8 29 2.0 27 1.9... 10.0 1.7 8.1 1.4 26 1.8 21 1.5 Avrnnngsvaraktghet dagar per år. Då svårghet råder att avgränsa vssa forsar, och då uppgfterna angående forsarnas benämnng ofta äro ofullständga, kunna tabellen mndre felaktgheter dessa avseenden förekomma. För olka sträckor hava följande effekter turbnhästkrafter uträknats: Km Effekt vd lågvattenmängd Normal årsvärde Effekt med varaktghet av 75 * 50 % Hela peroden årsvärde Hela peroden Effekt vd medelvattenmängd Normal Avrnnng 1/s. km 2 1 2 3 4 5 6 8 10 15 20 25 50 100 Karesuando 1925 27.. 365 349 257 217 196 183 169 145 92 65 49 28 7 1915 27.. 365 323 242 207 187 171 158 144 302 74 51 22 7' Kallo 1925 27.. 365 349 237 204 190 181 151 121 76 55 44 23 1 1915 27.. 365 323 223 195 181 169 141 120 84 63 46 18 1 Slutlgen har genom nterpolerng beräknats de värden å vattenmängderna för varje avsntt av vattendraget som fnnas angvna tabellen sd. 4 och 5. Avrnnngens årlga varaton åskådlggöres av dagrammet. Den enlgt månadsmedeltal upprtade medelkurvan har stt maxmum under jun och mnmum under mars månad. Ett sekundärt mnmum förekommer august. Dsponbel De tabellerna angvna turbneffekterna hava beräknats ur de naturlga vattenkraft- f ramrnnande vattenmängderna under antagande av en verknngsgrad av 75 %. Då det endast undantagsfall vart möjlgt att bestämma motsvarande fallhöjder, har beräknngen allmänhet utgått från medelvattenytan, som vd avvägnngen regel blvt säkert bestämd. Då fallhöjderna vd forsar och fall vanlgen öka med fallande vattenstånd, under det att ett motsatt förhållande äger rum för mellanlggande sträckor, är det enlgt denna beräknngsgrund 231.0 159.3 159.3 79.7 79.7 0.0 231.0 0.0 Effekt pr km 7,040 10 400 9 850 27 290 120 9 270 13 300 12 600 35170 150 8 480 12 000 11000 31480 140 12 400 17 100 15 700 45 200 200 16 600 21000 18 800 56 400 240 25 500 35 400 33 200 94100 410 46 800 61500 55 400 163 700 710 69 800 90 800 81000 241600 Lksom ett föregående häfte behandlande Torneälv är endast den totala effekten beräknad. Någon uppdelnng svensk och fnsk vattenkraft har således cke företagts. I Muonoälv är ngen del av den dsponbla effekten tllgodogjord. Tllgodogjord vattenkraft. Allmän farled fnnes cke älven, men sedan gammalt har älven trafkerats Farled. av forsbåtar, som rännas utför och. stakas uppför forsarna. Flottnngen Muonoälv har reglerats genom lag den 10 jun 1912 angående Mottled. flottnng av skogsalster gränsfloderna Muono- och Torneälvar. Någon övre gräns för flottnngen älven är cke bestämd, men den är reglerad för flottnng från nflödet av Jersjok. Kungsådra fnnes Muonoälv från Lätäsenos nflöde och således på hela Kungsådra. den här behandlade flodsträckan. 1050