Fysisk aktivitet, kost och sömn hos skolbarn och deras vårdnadshavare

Fysisk aktivitet, kost och sömn hos skolbarn och deras vårdnadshavare December 2008 Annette Forss, Eva Roos, Carola Ray, Agnetha Sundqvist 1

Förord och tack Hälsoverkstaden är ett forsknings- och skolprojekt som startade våren 2006. Ett av forskningsprojektets mål har varit att kartlägga levnadsvanor, fysisk aktivitet samt kost- och sömnvanor bland skolbarn i åldern 9 11 år och kartlägga de faktorer som påverkar dessa levnadsvanor. Hösten 2007 utkom den första rapporten i Hälsoverkstadsprojektet som kartlade skolbarnens levnadsvanor utgående från en elevenkätundersökning som utfördes i skolorna hösten 2006. Denna rapport baserar sig på svar från en enkätundersökning som utfördes bland skolbarnens vårdnadshavare i samband med elevenkätundersökningen hösten 2006. Enkätundersökningen bland vårdnadshavare fokuserade på vårdnadshavarens uppfattning om skolbarnen levnadsvanor, på familjens gemensamma vanor och regler samt vårdnadshavarens egna levnadsvanor. Vi vill rikta ett stort tack till alla de vårdnadshavare som har svarat på Hälsoverkstadens enkät. Vi vill också tacka alla de kommuner, skolor, lärare och skolbarn som gjorde det möjligt att utföra denna undersökning bland skolbarnens vårdnadshavare. Vi vill också tacka alla timanställda, praktikanter samt övriga anställda som under projektets olika skeden har deltagit i insamling av data, inmatning av data och i analysering av data. Våra samarbetspartner, Skolorna motionerar, Pro Children-projektet och WHO-Skolundersökning har varit till stor hjälp vid planeringen av enkätundersökningen. Bidrag från fonder och stiftelser har möjliggjort Hälsoverkstadens forskningsprojekt. Följande bidragsgivare har understött vårt projekt: Päivikki och Sakari Sohlbergs stiftelse, Juho Vainios stiftelse, Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse, Medicinska understödsföreningen för Liv och Hälsa. Vi vill också tacka Samfundet Folkhälsan som har bekostat material och postning samt möjliggjort att forskningen har kunna utföras på Samfundet Folkhälsan. Ett speciellt tack går till Infoavdelningen på Folkhälsans förbund som under projektets gång har hjälpt oss med korrektur, layout och tryckning av forskningens enkäter och rapporter. Helsingfors, december 2008 Eva Roos 1

Sammanfattning Familjen påverkar skolbarns levnadsvanor i hög grad. Föräldrarnas egna levnadsvanor fungerar som en modell för barnen. Föräldrarna ansvarar också för barnens levnadsvanor och de kan via gemensamma regler och aktiviteter, såsom t.ex. måltider, stöda barnets sunda levnadsvanor under uppväxten. I denna rapport fokuserar vi på skolbarns levnadsvanor och på faktorer i hemmet som påverkar dem. Målet för rapporten har varit att få en mångsidigare bild av föräldrarnas egna levnadsvanor, deras upplevelse av barnens och familjens levnadsvanor och av de regler som gäller inom familjen. Målet har också varit att undersöka ifall levnadsvanor och faktorer som påverkar levnadsvanor är olika för mammor och pappor, om de är beroende av om barnet är en flicka eller pojke eller av om barnet går i årskurs fyra eller fem. Resultaten i kartläggningen hjälper oss att få större kunskap om skolbarnens levnadsvanor och om faktorer som inverkar på dem. Resultaten ger oss även en intressant bild av föräldrarnas attityder och åsikter om deras barns levnadsvanor. Kunskap om dessa faktorer ger oss bättre möjligheter att i framtiden bygga upp effektiva interventioner för att främja sunda levnadsvanor bland skolbarn. Denna rapport är den andra rapporten inom projektet Hälsoverkstaden. Hälsoverkstaden startade våren 2006 och är ett kombinerat skol- och forskningsprojekt som genomförs av Folkhälsans förbund och Folkhälsans forskningscentrum. I projektet deltog 31 finlandssvenska grundskolor från 8 kommuner i Nyland. Totalt deltog ca 1 270 elever och ca 820 vårdnadshavare från dessa skolor. Resultaten, som baserar sig på föräldrars svar i Hälsoverkstadens enkätundersökning, visar att för mycket skärmtid förekommer bland många skolbarn, måltider är för de flesta barnen regelbundna, barnens konsumtion av frukt och grönsaker är klart under rekommendationerna, många skolbarn sover tillräckligt, men flera barn har en stor förskjutning i läggdags då man jämför skoldagar med veckoslut. Hemmet och familjen stöder på många sätt sunda levnadsvanor. Föräldrarna har sunda åsikter om idrott och motion som hobby, flera föräldrar är fysiskt aktiva tillsammans med barnen, måltider i hemmen är regelbundna, sunda livsmedel finns tillgängliga i hemmet och det finns regler gällande läggdags under skolveckan. Men det finns också faktorer inom familjen som troligen inte stöder skolbarns sunda levnadsvanor. Få föräldrars åsikter om vad som behövs för en sund livsstil gällande frukt och grönsaker samt sömn motsvarar de rådande rekommendationerna. Få föräldrar erbjuder barnen frukt och grönsaker till morgonmålet eller i sådan form som skulle vara lätt tillgänglig för barnen, få föräldrar har regler för läggdags före lediga dagar och endast hälften av föräldrarna har regler gällande skärmtid. 2

1. Inledning Familjen är en av många faktorer, som påverkar skolbarnens levnadsvanor. Föräldrarnas levnadsvanor och dagliga levnadsmönster ger en modell för barnens vardag. Föräldrarnas uppfattning om vad som är sunda levnadsvanor kan påverka de levnadsvanor som formas inom familjen. Föräldrarnas livssituation har också betydelse och kan påverka i vilken mån man har resurser att stöda barnets sunda levnadsvanor. Dagens skolbarn har oftast föräldrar som båda är aktiva i arbetslivet. Det leder till att skolbarn tillbringar mycket tid utan vuxnas närvaro samt att föräldrarna inte har tillräckligt med tid att ta hand om familj och hem. Även livet utanför familjen förändras i rask takt. Globalisering, ekonomi samt förändringar inom livsmedelsproduktionen påverkar skolbarns levnadsvanor. Eftersom det hela tiden sker förändringar inom den sociala miljön, inom familjen och i samhället, är det viktigt att ständigt kartlägga och undersöka skolbarnens levnadsvanor och undersöka faktorer som påverkar levnadsvanorna. Denna rapport är projektet Hälsoverkstadens andra rapport. Hälsoverkstaden startade våren 2006 och är ett kombinerat skol- och forskningsprojekt som genomförs av Folkhälsans förbund och Folkhälsans forskningscentrum. I projektet deltog 31 finlandssvenska grundskolor från 8 kommuner i Nyland. Skolprojektet har som mål att utveckla metoder som gör skolorna till stödjande miljöer för sunda levnadsvanor bland skolbarn i årskurserna 1 6. Målet med forskningsprojektet är att få större kunskap om skolelevernas levnadsvanor och faktorer som påverkar dessa. Den första rapporten, som baserade sig på en elevenkätundersökning, beskrev skolbarnens levnadsvanor och deras uppfattningar om faktorer som påverkar levnadsvanorna. I denna rapport fokuserar vi på skolbarnens levnadsvanor och på faktorer i hemmet som påverkar dem såsom de har rapporterats av barnens vårdnadshavare. I rapporten använder vi i fortsättningen benämningen föräldrar istället för vårdnadshavare. Rapporten beskriver föräldrars uppfattning om sina egna levnadsvanor, sina barns levnadsvanor samt om faktorer som är relaterade till dessa. Svaren gav föräldrarna genom att fylla i Hälsoverkstadens föräldraenkät under hösten 2006 2. Material och metoder 2.1. Undersökningens målgrupp Målgruppen för denna rapport är föräldrar till skolbarn i årskurs fyra och fem som hösten 2006 deltog i elevenkätundersökningen Hälsoverkstaden. Hälsoverkstaden riktade sig till finlandssvenska grundskolor i Nyland med minst 50 elever. I projektet Hälsoverkstaden deltog 31 skolor från följande kommuner: Borgå, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Karis, Kyrkslätt, Sibbo och Vanda. 2.2. Föräldraenkäten Enkäten innehöll frågor om familjens, svararens samt skolbarnets kostvanor, fysiska aktivitet, skärmtid och sömnvanor under vardagar och veckoslut. En del frågor i föräldraenkäten motsvarade dem som ingick i skolbarnens enkät. Övriga frågor fokuserade på faktorer inom familjen som påverkar skolbarns levnadsvanor såsom regler gällande levnadsvanor, gemensamma aktiviteter och måltider inom familjen samt socioekonomiska faktorer. I mån av möjlighet har frågorna i enkäten tagits från tidigare motsvarande kartläggningar i Finland eller Sverige, såsom undersökningen Pro Children och Skolorna motionerar. Framförallt frågorna gällande frukt och grönsakskonsumtion är desamma som har använts i Pro Children-undersökningens enkät till vårdnadshavare. Föräldraenkäten finns med som bilaga 1. Resultaten som presenteras i rapporten baserar sig på frågor som har valts i syftet att få en mångsidig bild av de faktorer i familjemiljön som inverkar på barnens levnadsvanor. 2.3. Föräldrarnas deltagande i undersökningen Totalt svarade 820 av ca 1 270 tillfrågade föräldrar på enkäten. Svarsprocenten var således ca 65 %. Majoriteten av de föräldrar som svarade var mammor, dvs. 83 %, och 17 % var pappor. Föräldrar till flickor och pojkar har varit lika aktiva då det gällt att svara. Majoriteten (85 %) av alla svarare bor tillsammans med den andra vårdnadshavaren, och en bråkdel (15 %) är frånskilda och bor som ensamförsörjare med sitt/sina barn. Tre procent av dem som svarat på enkäten uppger att barnet endast har en vårdnadshavare. Största delen av dem som svarade hade svenska (76 %) som modersmål, 23 % hade finska som modersmål och 1 % av svararna hade ett annat språk än någotdera av de två inhemska som modersmål. Svararnas utbildningsgrad är nationellt 3

sett rätt hög, 42 % hade minst högre högskoleexamen eller universitetsexamen, 45 % hade lägre högskoleexamen eller examen från yrkesinstitut, 11 % hade yrkesexamen eller studentexamen och 2 % hade grundskoleexamen. 2.4. Insamling av materialet Kartläggningen av föräldrarnas levnadsvanor och uppfattningen om deras barns levnadsvanor utfördes som en enkätundersökning. Föräldraenkäten skickades hem med skolbarnet i samband med skolbesök under hösten 2006. Med enkäten gavs ett frankerat kuvert och en beskrivning av projektet. Föräldrarnas enkäter returnerades till Folkhälsans forskningscentrum. Svaren har förts in på data och har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. 3. Levnadsvanor Kartläggningen av levnadsvanor fokuserar på tre olika delområden: fysisk aktivitet, kost och sömn. Målet med kartläggningen har varit att beskriva föräldrarnas egna vanor, deras attityder gentemot olika levnadsvanor samt hur de upplever barnens levnadsvanor. Fokus har i denna kartläggning varit på hemmet och familjen. 3.1. Fysisk aktivitet och skärmtid I enkäten ingick flera frågor gällande fysisk aktivitet. I denna rapport beskrivs föräldrarnas egen fysiska aktivitet, hur ofta familjen rör på sig tillsammans, vad föräldrarna anser är tillräcklig fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil för skolbarn samt vad föräldrarna anser är viktigt och mindre viktigt gällande barnets hobbyer. Skärmtid, som är en indikator för passiv tid, innefattar all tid framför en skärm, såsom dator, tv eller spelkonsol. Här uppgav föräldrarna tiden barnet tillbringar framför en skärm samt ifall det i hemmet finns regler för skärmtid. 3.1.1. Föräldrarnas fysiska aktivitet Fyrtiotvå procent av föräldrarna uppgav att de motionerar minst 3 4 gånger per vecka och något flera (45 %) uppgav att de motionerar 1 2 gånger per vecka. Tretton procent motionerar 1 2 gånger per månad eller mera sällan (bilaga 2). 3.1.2. Fysisk aktivitet tillsammans med barnen Mer än hälften av föräldrarna uppgav att de eller någon annan vuxen i familjen rör på sig tillsammans med barnet minst 1 gång per vecka (figur 1). Föräldrarna till skolbarn i årskurs 4 uppgav att de rörde på sig tillsammans med barnet oftare än föräldrar till skolbarn i årskurs 5 (bilaga 2). 3 ggr/vecka eller oftare 1 2 ggr/vecka ca 2 3 ggr/månad ca 2 3 ggr/år Mer sällan 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % Figur 1. Hur ofta rör någon vuxen i familjen på sig tillsammans med barnet? 3.1.3. Hur mycket skall skolbarn vara fysiskt aktiva för att ha en hälsosam livsstil Föräldrarna tillfrågades också hur mycket de anser att ett skolbarn i 10 12 års ålder borde vara fysiskt aktivt för att ha en hälsosam livsstil. Drygt hälften av föräldrarna ansåg att 1 2 timmar ledd fysisk aktivitet och fri lek per dag är tillräckligt. Trettio procent ansåg att det räcker med mindre än en timme per dag medan knappt 20 % ansåg att det är nödvändigt med mera än 2 timmar per dag (figur 2). Jämfört med papporna ansåg mammorna att det bör ingå mer fysisk aktivitet i en hälsosam livsstil för skolbarnen. Jämfört med föräldrar till flickor ansåg föräldrar till pojkar att det även var nödvändigt med något mer fysisk aktivitet. (bilaga 2). Pojke Flicka Far Mor Mindre än 1h/dag 1 2h/dag Mer än 2h/dag 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 2. Hur mycket fysisk aktivitet föräldrarna anser att ett 10 12-årigt skolbarn behöver per dag för att ha en hälsosam livsstil enligt svararens eller barnets kön. 4

3.1.4. Vad är viktigt med barnets idrotts- eller motionshobby Föräldrarna ombads även värdera olika påståenden om sina barns idrotts- eller motionshobby. Att barnets hälsa främjas och att barnet hålls i fysiskt gott skick samtidigt som det är roligt ansågs vara allra viktigast. Mer än 90 % av föräldrarna ansåg dessa omständigheter vara viktiga eller väldigt viktiga. Att barnet tack vare motionshobbyer har framgång i tävlingsidrott, förvärvar egenskaper som behövs senare i livet eller hålls borta från illdåd ansågs ha minst betydelse (figur 3). 5 timmar eller mer 4 4,5 timmar 3 3,5 timmar 2 2,5 timmar 1 1,5 timmar ca 30 minuter Tillsammans Flickor Pojkar Att barnet har framgång i tävlingsidrott Att barnet utvecklar färdigheter som behövs senare i livet Att ha hobbyer håller barnet borta från illdåd Att ha hobbyer är roligt Att barnet hålls i fysiskt gott skick Att barnets hälsa främjas Viktigt Ganska viktigt Mindre viktigt 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 3. Vad föräldrarna anser att är viktigast och minst viktigt i sitt barns idrotts- eller motionshobby. Mindre än 30 minuter 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % Figur 4. Antal timmar totalt per dag flickor och pojkar sitter framför en skärm (tv, dator, dvd, video, spelkonsol e.d.). I drygt hälften av familjerna finns det regler för hur många timmar barnet får tillbringa framför en skärm. Knappt 30 % av föräldrarna svarade att regler inte behövs medan 20 % svarade att det nog kunde finnas behov av regler för barnets skärmtid. Regler fanns betydligt oftare om barnet till svararen var en pojke medan det inte ansågs lika nödvändigt med regler om barnet var en flicka. Skillnader mellan årskurserna eller mellan mor eller far som svarare fanns inte (figur 5). Tillsammans Flickor Pojkar Mammorna ansåg oftare än papporna att det är viktigt att barnets hälsa främjas, att barnet hålls i fysiskt gott skick, att barnet har roligt samt att barnet hålls borta från illdåd. Föräldrar till barn i årskurs 5 värderade framgång inom tävlingsidrott högre än föräldrar till barn i årskurs 4 (bilaga 2). 3.1.5. Barnets skärmtid Över 20 % av barnen tillbringar dagligen 3 timmar eller mera framför en skärm. Andelen flickor, dvs. 18 %, är lägre än andelen pojkar, som är 29 %. Av flickorna tillbringar ca 15 % en halv timme eller mindre dagligen framför en skärm medan motsvarande andel för pojkar är 7 % (figur 4). Pojkar tillbringar betydligt mer tid vid en dator eller spelkonsol än flickor, men ingen skillnad finns mellan flickor och pojkar för TV-tittandet (bilaga 2). Ja Nej, men det skulle behövas Nej, det behövs inte 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % Figur 5. Finns det regler för hur lång tid barnet får tillbringa framför en skärm?. 5

3.2. Kost Gällande kost har det i denna rapport mest fokuserats på måltidsmönstret hemma samt faktorer som hänger ihop med frukt- och grönsaksintag. Föräldrarna har svarat på påståenden gällande familjens måltidsvanor; morgonmålet, middagen, sina egna och barnets frukt- och grönsaksvanor. De besvarade även påståenden om måltidsregler, samt vad de anser är tillräcklig mängd grönsaker och frukter ett skolbarn i 10 12-årsåldern skall äta per dag för att kosten ska vara hälsosam. 3.2.1. Barnets och familjens morgonmålsvanor samt morgonmålets sammansättning De allra flesta föräldrarna (90 %) svarade att deras barn äter morgonmål varje morgon, 8 % uppgav att deras barn äter morgonmål 3 6 dagar per vecka och 2 % att deras barn äter morgonmål mer sällan än 2 dagar per vecka. Det fanns inga tydliga skillnader mellan flickor och pojkar, årskurs 4 och årskurs 5 eller mellan mor eller far som svarare. Trenden verkar ändå gå åt det hållet att barnen äter morgonmål mer sällan ju äldre de blir (bilaga 2). Knappt två tredjedelar (65 %) av föräldrarna ger sitt barn ett framdukat morgonmål medan en dryg tredjedel (35 %) låter barnen själva ta något att äta. I mindre än hälften (41 %) av de familjer som har framdukat morgonmål äts morgonmålet som en gemensam familjemåltid. Den totala andelen familjer som har framdukat morgonmål och äter tillsammans är 27 %. Det fanns inga skillnader mellan årskurserna, flickor och pojkar eller mellan mor eller far som svarare i fråga om morgonmålet som gemensam måltid. Däremot har familjer med barn i årskurs 4 oftare morgonmålet framdukat medan barn i årskurs 5 oftare ges ansvaret att själva ta något att äta (figur 6). Framdukat morgonmål och oftast äter familjen tillsammans Framdukat morgonmål, men oftast äter familjen inte tillsammans Inget framdukat, var och en tar sig något att äta Tillsammans Åk. 4 Åk. 5 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % Figur 6. Familjernas morgonmålsvanor enligt barnens årskurs. Föräldrarna uppgav att det oftast är föräldrarna (60 %) som tillreder barnets morgonmål, 40 % uppgav att det är barnet självt eller någon annan som tillreder barnets morgonmål under vardagar. Trettiofem procent av föräldrarna svarade att mammorna tillreder barnets morgonmål under vardagar, och endast 9 % att det är papporna som gör det. Sexton procent svarade att det är antingen mamma eller pappa som tillreder morgonmålet (figur 7a). Föräldrar till pojkar svarade oftare (63 %) än föräldrar till flickor (56 %) att någondera vårdnadshavaren tillreder sitt barns morgonmål under vardagar. Flickor tillreder oftare sitt eget morgonmål. Barn i årskurs 5 tillreder oftare sitt eget morgonmål (46 %) än barn i årskurs 4 (34 %) enligt föräldrarna (figur 7b). Antingen barnet själv eller någon annan Antingen mor eller far Far Mor 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 % 45 % Figur 7a. Vem tillreder barnets morgonmål under vardagar. Åk. 5 Åk. 4 Pojke Flicka Vårdnadshavare Barnet själv 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 7b. Vem tillreder barnets morgonmål under vardagar. Enligt flicka, pojke, årskurs 4, årskurs 5. De vanligaste komponenterna i barnens morgonmål är spannmåls- och mjölkprodukter. Mer än 75 % av föräldrarna uppgav att det alltid ingår någon av dessa produkter i barnets morgonmål. Frukter eller grönsaker är däremot inte alls lika vanliga morgonmålskomponenter. Trettiosex procent av föräldrarna uppgav att det sällan eller aldrig ingår frukt eller grönsaker i barnens morgonmål. Endast 15 % uppgav att det alltid ingår frukt och grönsaker(figur 8). En statistisk skillnad i barnens frukt- och grönsakskonsum- 6

tion under morgonmålet fanns mellan svaren från barnens mammor och pappor. Mammorna uppgav oftare än papporna att det ingår frukt eller grönsaker i barnets morgonmål (figur 9). Animaliska produkter ingår oftare i pojkarnas än i flickornas morgonmål. Inga skillnader i morgonmålets sammansättning fanns mellan årskurserna (figur 10). ihop. Tre fjärdedelar av föräldrarna uppgav att den lagade maten äts tillsammans med familjen medan en knapp fjärdedel uppgav att den lagade maten inte äts som en gemensam måltid (figur 11). Det fanns inga skillnader i familjernas sätt att äta middag mellan årskurserna eller mellan flickor och pojkar (bilaga 2). Alltid Ibland Sällan eller aldrig Söta bakverk Animaliska produkter Juice eller saft Frukt eller grönsaker Mjölk produkter Spannmåls produkter 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 8. Morgonmålets sammansättning. Far Mor Frukt eller grönsaker som morgonmålskomponent Alltid Ibland Sällan eller aldrig 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 9. Förekomsten av frukt eller grönsaker i barnets morgonmål enligt mor och far. Ingen lagad mat, var och en tar sig något att äta Lagad mat, men oftast äter familjen inte tillsammans Lagad mat och oftast äter familjen tillsammans 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % Figur 11. Familjernas middagsvanor. Största delen av föräldrarna (61 %) uppgav att det är mor som tillreder middagen på vardagar. Endast 10 % uppgav att det är far som tillreder middagen. Tjugotre procent uppgav att det är någondera vårdnadshavaren och 6 % att det är barnet som tillreder middagen under vardagar (figur 12). Det fanns inga skillnader mellan årskurs eller mellan föräldrar till flickor och pojkar i vem som tillreder maten under vardagar (bilaga 2). Barnet eller någon annan Far Mor Animaliska produkter som komponent i morgonmålet Alltid Ibland Sällan eller aldrig Antingen mor eller far Far Mor 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 10. Förekomsten av animaliska produkter i barnets morgonmål enligt flicka och pojke. 3.2.2. Barnets och familjens middagsvanor samt middagens sammansättning Så gott som alla föräldrar (98 %) uppgav att deras familjer äter tillredd mat till middag, endast 2 % uppgav att middagen är en måltid som var och en i familjen själv får plocka 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % Figur 12. Vem tillreder middagen under vardagar. Många föräldrar (92 %) uppger att det alltid ingår en varm huvudrätt i familjens middag. Sallad eller grönsaker som daglig middagskomponent ingår hos 61 % av familjerna medan 35 % av föräldrarna uppger att sallad eller grönsaker ingår i middagen 2 4 dagar per vecka. Nästan alla föräldrar (96 %) uppgav att deras barn dricker mjölk, surmjölk eller vatten till middagen. Söt efterrätt förekom inte dagligen och 80 % rapporterade att de sällan eller aldrig åt söt efterrätt (figur 13). 7

Alltid Ibland Sällan eller aldrig Alltid Ibland Sällan eller aldrig Varm huvudrätt Sallad eller grönsaker Mjölk, surmjölk eller vatten Bröd Söt efterrätt 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 13. Middagens sammansättning. Beroende på om svararen var barnets mor eller far fanns det skillnader i middagens sammansättning. Fem procent fler mammor än pappor svarade att varm huvudrätt, mjölk, surmjölk eller vatten alltid ingår i middagen (bilaga 2). Största skillnaden i svaret beroende på svararens kön hittades i fråga om sallad eller grönsaker som komponent i middagen. Sextiotvå procent av mammorna mot 55 % av papporna uppgav att sallad eller grönsaker alltid ingår i middagen. Dessutom var det 7 % vanligare att papporna uppgav att det sällan eller aldrig ingår sallad eller grönsaker i middagen (figur 14). Skillnader i middagens sammansättning mellan årskurserna eller mellan flickor och pojkar hittades inte (bilaga 2). Mörkt rågbröd Knäckebröd Bland-, jäst-, graham-, eller havrebröd Ljust franskbröd eller batong 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 15. Vilken typ av bröd det finns i hemmen. 3.2.4. Föräldrarnas frukt- och grönsakskonsumtion Majoriteten (63 %) av föräldrarna äter dagligen sallad eller råa grönsaker. Färsk frukt äter drygt två femtedelar och kokta grönsaker äter knappt en tiondel av föräldrarna dagligen. Andelen mammor som dagligen äter sallad, råa grönsaker och färsk frukt är större än andelen pappor (figur 16). Kokta grönsaker Sallad eller råa grönsaker Tillsammans Mor Far Far Mor Ingår det sallad eller grönsaker i familjens middag under vardagar? Alltid Ibland Sällan eller aldrig 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 14. Förekomsten av sallad eller grönsaker i middagen. 3.2.3. Bröd i hemmen Med tanke på intaget av kostfiber är det viktigt att veta hurdant bröd som finns tillgängligt i barnets hem. Mörkt rågbröd är det populäraste brödet. Åttio procent av föräldrarna uppgav att de alltid har rågbröd hemma och de resterande 20 % sade att de oftast har rågbröd hemma. Drygt 55 % av föräldrarna uppgav att de alltid har bland-, jäst-, grahams-, havre- eller knäckebröd hemma (figur 15). Frukt 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % Figur 16. Andelen föräldrar som äter frukt, grönsaker/sallad eller kokta grönsaker minst en gång per dag. Svarsfördelning enligt mor och far. 3.2.5. En vana för föräldern och barnet att konsumera frukt och grönsaker Föräldrarna tillfrågades om det är en vana för dem och för deras barn att äta frukt eller grönsaker varje dag. Det är vanligare att dagligen äta grönsaker än att dagligen äta färsk frukt. Dessutom verkar frukt- och grönsaksätande vara mer en vana för föräldrarna än för barnen. Jämfört med papporna svarade mammorna oftare att de har för vana att dagligen äta frukt (figur 17). Flickor och skolbarn i årskurs 4 antogs oftare ha dagligt fruktätande som vana än pojkar eller skolbarn i årskurs 5. Det fanns inga skillnader mellan flickors och pojkars, mellan fjärde- och femteklassisters eller mellan mammors och pappors vanor i dagligt grönsaksätande (bilaga 2). 8

Min pojke Min flicka Grönsaker Frukt na än pappornas då 26 % av mammorna mot 12 % av papporna rapporterade minst 5 frukter eller grönsaksportioner per dag (figur 19). Far Tillsammans Mor Far Mor ca 5 portioner/dag eller mer Barn tillsammans Föräldrar tillsammans ca 4 portioner/dag 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 17. Andelen föräldrar som instämmer i påståendet: Att äta frukt eller grönsaker varje dag är en vana för mig/för min flicka eller pojke. 3.2.6. Hur ofta föräldrarna konsumerar frukt och grönsaker tillsammans med sitt barn Ungefär hälften av föräldrarna uppgav att de ofta eller alltid äter frukt eller grönsaker tillsammans med sitt barn. Mammorna tycks föregå med gott exempel oftare än papporna då andelen mammor som svarade att de ofta eller alltid äter frukt eller grönsaker tillsammans med barnet var 10 procentenheter högre än andelen pappor. Andelen pappor som uppgav att de sällan eller aldrig äter frukt eller grönsaker tillsammans med barnet var 14 % medan motsvarande andel bland mammorna var 9 % (figur 18). Far Alltid Ibland Sällan eller aldrig ca 3 portioner/dag ca 2 portioner/dag Minst 5 portioner/dag 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 % Figur 19. Hur många frukt- eller grönsaksportioner föräldrarna anser att skall ingå i en hälsosam livsstil för skolbarn i 10 12 års ålder. Cirka hälften (51 %) av föräldrarna anser att deras barn äter tillräckligt både med frukt och med grönsaker. En femtedel (20 %) ansåg att barnet äter tillräckligt med antingen frukt eller grönsaker och ca en tredjedel (28 %) ansåg att deras barn inte äter tillräckligt med vare sig frukt eller grönsaker. Föräldrar till barn i årskurs 4 var säkrare på att deras barns intag var tillräckligt än föräldrar till barn i årskurs 5. Mammorna hade liknande åsikter som papporna och det förekom inga åsiktsskillnader mellan föräldrar till flickor och föräldrar till pojkar. Mor 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 18. Hur ofta föräldrarna äter frukt eller grönsaker tillsammans med sitt barn. Totalt Årskurs 5 Varken frukt eller grönsaker tillräckligt Antingen frukt eller grönsaker tillräckligt Både frukt och grönsaker tillräckligt 3.2.7. Hur mycket frukt och grönsaker skall skolbarn konsumera för att ha hälsosamma kostvanor Årskurs 4 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 20. Föräldrarnas åsikt om barnen äter tillräckligt med frukt och grönsaker Föräldrarna tillfrågades hur mycket frukt och grönsaker de anser att skall ingå i en hälsosam kost för skolbarn i 10 12 års ålder. Medeltalet blev 3,7 frukt- eller grönsaksportioner per dag, vilket är lägre än den rekommenderade mängden på sammanlagt 5 portioner frukt och grönsaker per dag. Mammornas åsikter låg litet närmare rekommendationer- 9

3.2.8. Tillgänglighet, regler och normer angående frukt och grönsaker i hemmet Enligt föräldrarnas svar finns det frukt och grönsaker i barnens hem. Mer än 90 % av föräldrarna svarade att det alltid finns frukt och grönsaker tillgängliga hemma för barnet. Nittioen procent uppgav att de har en fruktskål placerad så att barnet självt lätt kan ta åt sig. Ganska få föräldrar skär ändå upp frukt eller grönsaker åt sitt barn som mellanmål. Kring 20 % av föräldrarna skär alltid eller ofta upp frukt eller grönsaker till mellanmål medan cirka 30 % så gott som aldrig gör det. Ungefär hälften av föräldrarna uppgav ändå att de ibland skär upp frukt eller grönsaker åt sitt barn till mellanmål. Jämfört med papporna och föräldrar till barn i årskurs 5 uppgav mammorna och föräldrar till barn i årskurs 4 att de oftare skär upp frukt eller grönsaker till mellanmål åt barnet (bilaga 2). Ifall barnet inte tycker om grönsakerna som serveras kräver ungefär hälften av föräldrarna att barnet äter åtminstone litet av dem. En knapp tredjedel kräver ibland att barnet äter litet medan 23 % kräver det sällan eller aldrig. Mammorna och föräldrar till skolbarn i årskurs 4 kräver oftare att barnet skall äta lite av grönsakerna än papporna och föräldrar till skolbarn i årskurs 5 (figur 21). Kräver du att ditt barn äter litet av grönsakerna även om han/ hon inte tycker om? Skär du upp grönsaker till ditt barn att äta som mellanmål? Har du grönsaker tillgängliga för ditt barn hemma? Skär du upp frukt åt ditt barn att äta som mellanmål? Har du fruktskål framme hemma så att ditt barn kan ta själv? Finns frukt tillgängligt för ditt barn hemma? Ofta eller alltid Ibland Sällan eller aldrig 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 21. Hur ofta föräldrarna kräver att barnet äter litet av grönsakerna och hur föräldrarna inverkar på och stöder barnets frukt- och grönsaksintag. 3.2.9. Tar skolbarn med sig frukt som mellanmål till skolan Barnen tar inte särskilt ofta med sig frukter eller grönsaker till skolan för att äta på raster eller som mellanmål. På frågan om hur ofta barnen tar med sig frukt eller grönsaker till skolan svarade 61 % sällan eller aldrig, 35 % svarade vissa skoldagar och endast 4 % svarade de flesta eller alla skoldagar. Flickorna uppgavs oftare ta med sig frukt eller grönsaker till skolan än pojkarna. Sjuttiofem procent av föräldrarna till pojkar uppgav alternativet sällan eller aldrig medan motsvarande andel bland föräldrar till flickor var under 50 %. Andelen flickor som de flesta eller alla vardagar tar med sig frukt eller grönsaker till skolan var 3 gånger så stor som andelen pojkar(figur 22). Pojkar Flickor Far Mor Tillsammans Alltid (5 dagar/vecka) Oftast (2 4 ggr/vecka) Sällan (0 1 gång/vecka) 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 22. Hur ofta tar barnet med sig frukt eller grönsaker till skolan? 3.3. Sömn Föräldrarna besvarade frågor om egna sömnvanor och barnens sömnvanor skilt för veckoslut och vardagar. De fick även besvara påståenden om regler kring läggdagstider samt om vad de anser är en hälsosam mängd sömn för ett skolbarn i 10 12 års åldern. 3.3.1. Föräldrarnas sömnvanor De allra flesta föräldrarna (totalt ca 80 %) sover på vardagar mellan 7 och 8 timmar per dygn. Andelen som uppgav att de sover högst 6 timmar eller minst 9 timmar var för vardera kategorin cirka 10 %. Enligt svaren sover mammorna betydligt mer än papporna. En femtedel av papporna uppgav att de sover högst 6 timmar per dygn medan motsvarande 10

andel bland mammorna var knappt en tjugondel. Andelen mammor som sover 8 timmar per dygn är 10 % högre än andelen pappor (figur 23). På veckoslut sover föräldrarna lite längre. Nästan tre fjärdedelar av föräldrarna sover mellan 8 och 9 timmar per veckoslutsdygn. Det förekom inga skillnader i antalet sömntimmar under veckoslut mellan mammor och pappor eller mellan föräldrar till flickor eller pojkar eller mellan årskurser. (Bilaga 2) 9 timmar eller mera 8 timmar 7 timmar 6 timmar eller mindre Tillsammans Mor Far 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % Figur 23. Hur många timmar per natt föräldrarna sover under vardagar. Även här fortsätter trenden att barn i årskurs 5 lägger sig senare än barn i årskurs 4. Föräldrar till barn i årskurs 4 uppgav oftare (11 %) än föräldrar till barn i årskurs 5 (3 %) att barnen lägger sig kl. 21.00 eller tidigare. Tjugo procent av föräldrar till barn i årskurs 4 uppgav att barnen lägger sig 21.30, medan motsvarande för föräldrar till barn i årskurs 5 är endast 14 % (bilaga 2). kl. 23.00 eller senare kl. 22.30 kl. 22.00 kl. 21.30 kl. 21.00 eller tidigare Vardagar Veckoslut 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % Figur 24. Vilken tid barnen senast går och lägger sig beroende på om följande dag är vardag eller ledig dag. Utgående från de uppgifter barnen gett om när de går och lägger sig och när de stiger upp, har vi räknat ut längden på barnens sömn under skoldagar och veckoslut. 3.3.2. Barnens sömnvanor Största delen av föräldrarna (73 %) uppgav att deras barn på vardagar går och lägger sig senast mellan kl. 21.00 och 21.30. Cirka 10 % av föräldrarna uppgav att deras barn lägger sig före kl. 20.30 medan 17 % uppgav att det i deras familj är läggdags för barnet senare än kl. 22.00 (figur 24). Barn i årskurs 5 lägger sig i regel senare än barn i årskurs 4. Nästan hälften av fjärdeklassisterna lägger sig vid 21-tiden medan bara 35 % av femteklassisterna lägger sig då. Andelen fjärdeklassister som lägger sig kl. 20.30 eller tidigare är 14 %, medan motsvarande andel bland femteklassisterna är endast 3 % (bilaga 2). Föräldrarna uppgav att 37 % av barnen lägger sig kl. 22.00 under veckoslut. Tjugo procent av föräldrarna uppgav att deras barn lägger sig 22.30 och lika många att barnen lägger sig 23.00 eller senare. Endast 7 % uppgav att barnen lägger sig samma tid som på vardagar, kring kl. 21.00, och 17 % uppgav att läggdags för barnet är senast kl. 21.30 (figur 24). Enligt föräldrarnas svar sover barnen i medeltal 9 timmar och 48 minuter per natt då följande dag är skoldag. Föräldrar till fjärdeklassister uppgav att deras barn sover mer än vad föräldrar till femteklassister uppgav om sina barn. Enligt föräldrarnas svar sover nästan 70 % av barnen i årskurs 4 minst de rekommenderade 10 timmarna per natt medan motsvarande andel bland barnen i årskurs 5 inte ens är 50 %. Jämfört med mammorna uppskattade papporna barnens nattsömn vara kortare. Det förekom inga skillnader i antalet sömntimmar under vardagsnätter mellan flickor och pojkar (figur 25). Natten före eller under ett veckoslut sover barnen enligt föräldrarnas svar i medeltal 10 timmar och 18 minuter per natt. Skillnader mellan årskurserna fanns inte, men flickorna sover litet mer än pojkarna. Andelen flickor som sover mindre än 10 timmar är 14 % medan motsvarande andel bland pojkarna är 19 % (figur 26). 11

Tillsammans Åk. 4 Åk. 5 Tillsammans Mor Far Minst 11 timmar/natt Minst 11 timmar/natt 10,5 timmar/natt Minst 10 timmar/natt 10 timmar/natt Minst 9 timmar/natt 9,5 timmar/natt 9 timmar/natt Högst 8,5 timmar/natt Minst 8 timmar/natt 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % Figur 27. Föräldrarnas åsikter om hur många timmar sömn det bör ingå i en hälsosam livsstil för 10 12-åringar. 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 % 45 % Figur 25. Antalet timmar per natt barnen sover under vardagar.. 3.3.4. Regler för läggdags under vardagar och veckoslut Minst 12 timmar/natt 11,5 timmar/natt 11 timmar/natt 10,5 timmar/natt Tillsammans Flickor Pojkar I de allra flesta familjerna (91 %) finns det regler för när barnet skall gå och lägga sig om följande dag är en skoldag. Om ett veckoslut kommer emot eller följande dag är en ledig dag är motsvarande andel 52 %. Fyrtiofem procent av föräldrarna anser att det inte finns behov av regler för läggdags ifall följande dag är ledig (bilaga 2). 3.3.5. Meningsskiljaktigheter mellan föräldrar och barn gällande läggdags 10 timmar/natt 9,5 timmar/natt Högst 9 timmar/natt 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % Figur 26. Antalet timmar per natt barnen sover under veckoslut eller helger.. I majoriteten av familjerna (63 %) förekommer det sällan eller aldrig meningsskiljaktigheter om när barnet skall gå och lägga sig. I en knapp tredjedel av familjerna förekommer det meningsskiljaktigheter 2 4 dagar per vecka och i 6 % av familjerna mer än 5 dagar per vecka (bilaga 2). 3.3.3. Hur mycket skall skolbarn sova för att ha en hälsosam livsstil Föräldrarna tillfrågades hur mycket sömn de anser att skall ingå i en hälsosam livsstil för skolbarn i 10 12 års ålder. Majoriteten (51 %) svarade att de anser att det räcker med 9 timmar per natt medan 40 % svarade att 10 timmar är tillräckligt. Åtta procent ansåg att det räckte med 8 timmar per natt (figur 27). Mammorna och papporna var överens och det förekom inte heller skillnader i svaren mellan föräldrar till barn av olika ålder eller kön (bilaga 2). 12

4. Diskussion och slutsatser Familjen påverkar skolbarns levnadsvanor märkbart. Föräldrarnas egna levnadsvanor fungerar som en modell för barnens levnadsvanor. Föräldrarna ansvarar också för barnens levnadsvanor och kan via gemensamma regler och aktiviteter, såsom t.ex. måltider, stöda barnets sunda levnadsvanor under uppväxten. Målet för denna rapport har varit att få en mångsidigare bild av föräldrarnas egna levnadsvanor, upplevelse av sina barns och familjens levnadsvanor samt av regler som gäller inom familjen. Målet har också varit att undersöka ifall levnadsvanor och faktorer som påverkar levnadsvanor skiljer sig mellan mammor och pappor, är beroende av om barnet är en flicka eller pojke eller av om barnet går i årskurs fyra eller fem. Nedan diskuterar vi studiens representativitet och mätmetoderna samt sammanfattar de viktigaste resultaten i kartläggningen gällande levnadsvanorna, fysisk aktivitet samt kost- och sömnvanor. Samtidigt diskuterar vi resultaten främst utgående från rådande rekommendationer gällande skolbarn i denna åldersgrupp. 4.1. Är målgruppen representativ? Föräldrar som deltog i denna undersökning kommer från kommuner i Nyland, främst från huvudstadsregionen. Målgruppen är inte helt representativ för finlandssvenska eller finsktalande föräldrar. Alla tillfrågade föräldrar deltog inte i undersökningen. De föräldrar som valde att inte delta kan ha avvikande åsikter och levnadsvanor jämfört med de föräldrar som valde att delta. Tidigare undersökningar har visat att de som deltar oftare har sundare levnadsvanor och har det bättre ekonomiskt ställt än de som inte deltar. En mycket stor andel av föräldrarna som deltog i undersökningen bodde tillsammans och hade en nationellt sett hög utbildningsnivå. Föräldrarna som deltog är troligen i någon mån utvalda när det gäller civilstånd och utbildningsgrad. Därför kan resultaten från denna studie ge en positivare bild av skolbarnens och familjens levnadsvanor än vad den är i verkligheten. Eftersom majoriteten av svarare är mammor är uppfattningen om skolbarnens levnadsvanor ofta den som mammorna har. Mammornas och pappornas svar har därför visats skilt ifall de skiljer sig klart från varandra. 4.2. Hur bra mäter undersökningen skolbarnens levnadsvanor? Resultaten i denna rapport baserar sig på svar från föräldrarna. Rapporten fokuserar på skolbarnens levnadsvanor. När man undersöker skolbarns levnadsvanor kan man antingen fråga skolbarnen själva eller såsom i detta fall deras föräldrar. Angående levnadsvanor som har med familjen att göra kan föräldrarnas svar i många fall vara mera trovärdiga. När det gäller skolbarns levnadsvanor såsom till exempel tid framför dator eller TV kan föräldrarna ha en dålig uppfattning om skolbarnens vanor ifall de sitter framför skärmen då föräldrarna inte är hemma. I dessa fall kan barnens svar vara mera trovärdiga än föräldrarnas medan föräldrarnas svar lätt kan innebära en underskattning av tiden. En del av frågorna kan ha uppfattats som ledande och föräldrarna har kanske snarare gett ett svar som de tror motsvarar normerna för den grupp de tillhör. Svaren kan i så fall ge en felaktig bild och överensstämmer snarare med normerna för ett beteende eller en levnadsvana än med det verkliga beteendet. Detta problem är svårt att undvika när man gör enkätundersökningar. Genom att använda tidigare beprövade och eventuellt validerade frågor försökte vi minimera problemet med feltolkade frågor samt på samma gång försäkra oss om att få resultat som är jämförbara med tidigare undersökningar. 4.3. Slutsatser av undersökningens resultat 4.3.1. Fysisk aktivitet och skärmtid Föräldrarna påverkar barnens syn på motion och idrott bland annat genom exempel. Hälften av föräldrarna idrottar eller motioner tre till fyra gånger i veckan, vilket motsvarar Världshälsoorganisationens (WHO) rekommenderade mängd fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil för vuxna. I de finska näringsrekommendationerna finns den av UKK-institutet utarbetade motionskakan. Enligt motionskakan räknas också vardagsmotionen med i rekommendationerna. UKK-institutet rekommenderar minst 30 minuter motion eller vardagsmotion per dag. I denna rapport rapporteras endast motionen och inte vardagsmotionen, så sannolikt har betydligt flera än hälften av föräldrarna en mängd som motsvarar rekommendationerna. 13

Ungefär en tredjedel av föräldrarna ansåg att skolbarnen kan ha en hälsosam livsstil ifall de rör på sig mindre än en timme per dag, medan de finska rekommendationerna säger att barn skall vara fysiskt aktiva minst 1 2 timmar per dag för att det skall ha en hälsofrämjande effekt. Den hälsofrämjande betydelsen var dominerande när vuxna fick svara på vad de ansåg vara viktigast gällande deras barns idrotts- och motionshobby. Såväl den fysiska hälsan som det faktum att barnens hobby skall vara rolig lyftes också upp som viktiga faktorer. Detta är även vad barnen själva uppgett som viktigast gällande attityder kring idrott och motion som hobby (se Hälsoverkstadens tidigare rapport). Det är fler mödrar som lägger vikt på den hälsofrämjande aspekten och på att det är roligt och att barnet hålls borta från illdåd. Papporna tog även med det viktiga i att vinna. Motsvarande könsskillnader ser man också i barnens svar i vår tidigare rapport. Ungefär hälften av föräldrarna uppgav också att de minst en gång per vecka rör på sig tillsammans med barnet. Jämför man resultaten som baserar sig på föräldrarnas svar med resultaten som baserar sig på barnens svar gällande fysisk aktivitet tillsammans med familjen stämmer de överens (se Hälsoverkstadens tidigare rapport). Både föräldrar och barn uppgav samma information gällande hur mycket och ofta de motionerar med familjen. Föräldrarna rapporterade riklig förekomst av skärmtid för barnen. Föräldrar till pojkar rapporterade betydligt mera skärmtid för barnet än föräldrar till flickor. Två timmar eller mera skärmtid för barnet rapporterade 45 % av föräldrarna till pojkar och 59 % av föräldrar till flickor, motsvarande värde för 3 timmar eller mera skärmtid var 18 % för flickor och 29 % för pojkar. Nationella rekommendationen är att skolbarnens skärmtid inte skall överstiga 2 timmar per dag. Denna studie visar att en stor del av barnen har för mycket skärmtid. Det är intressant att jämföra barnens svar och föräldrarnas svar gällande barnens tid vid skärmen. Av barnen uppgav 28 % av flickorna och 41 % av pojkarna att de ser på skärm mer än 3 timmar per dag, det vill säga barnen själva uppskattar att deras skärmtid är längre än föräldrarna gör. Här kan barnens tidsuppfattning, men även föräldrarnas frånvaro, inverka på båda parters uppfattning av barnens skärmtid. Ungefär hälften av föräldrarna uppgav att de har regler hemma gällande skärmtid. Också här kunde man se skillnad beroende på om barnet var flicka eller pojke. Föräldrar till pojkar rapporterade också oftare (60 %) än föräldrar till flickor (45 %) att det finns regler för hur länge barnet får tillbringa tid framför en skärm. 4.3.2. Kost Ett regelbundet måltidsmönster med morgonmål och middag dagligen anses främja ett sunt kostintag. Enligt resultaten äter de flesta barnen regelbundet såväl morgonmål som middag hemma. Endast få barn hoppar dagligen över morgonmålet. Två tredjedelar av föräldrarna uppgav att de dukar fram morgonmålet till barnet och av dessa äter ca hälften morgonmålet tillsammans med barnet. Tre av fyra föräldrar uppgav att de åt middag tillsammans med familjen. De flesta övriga serverade dock dagligen tillredd mat till middag men familjen åt inte tillsammans och endast 2 % av föräldrarna uppgav att de inte serverade tillredd mat till middagen. Föräldrarnas svar gällande skolbarnens morgonmåls- och middagsvanor motsvarar långt den bild barnen själva gav i sina svar på elevenkäten (se Hälsoverkstadens tidigare rapport). Resultaten visade att familjemiddagen fortfarande är ett bestående inslag åtminstone bland de familjer där föräldrarna har svarat på enkäten. Morgonmålet intar dock skolbarnen betydligt oftare utan vuxet sällskap. De flesta av föräldrarna som svarade på denna enkät är heltidsarbetande och på grund av sina arbetstider är många föräldrar troligen tvungna att låta sina barn äta morgonmålet på egen hand. Såväl morgonmålet som middagen bestod oftast eller alltid av livsmedel som rekommenderas för en sund kost. Barnens morgonmål bestod främst av spannmåls- och mjölkprodukter medan middagen så gott som alltid inkluderade en varm huvudrätt. Ca 60 % av föräldrarna uppgav att sallad eller grönsaker vanligen ingick i familjens middag. Också för övrigt var tillgången till sunda livsmedel god i hemmet. De flesta föräldrar, över 90 %, uppgav att de har frukt och grönsaker oftast eller alltid tillgängliga hemma och ca 80 % uppgav att det alltid finns rågbröd hemma. Trots att tillgången till dessa livsmedel är god i hemmet rapporterar endast 40 % av barnen att de dagligen äter frukt och grönsaker och endast 20 % att de dagligen äter rågbröd. En orsak till att rätt få skolbarn dagligen åt frukt och grönsaker även om tillgängligheten hemma var god kan vara att endast få föräldrar uppgav att de ofta eller alltid skär upp frukt eller grönsaker som mellanmål till barnen, få föräldrar rapporterade att frukt och grönsaker alltid ingår i morgonmålet och endast en bråkdel av föräldrarna, un- 14

der 5 %, uppgav att barnen dagligen tar med sig frukt eller grönsaker till skolan. Majoriteten (63 %) av föräldrarna äter dagligen sallad eller råa grönsaker. Resultaten visar att andelen mammor som dagligen äter sallad, råa grönsaker och färsk frukt är större än andelen pappor. Dessutom visar det sig att mammorna har för vana att oftare äta grönsaker än att äta frukt. Samma trend gäller för pappornas grönsaks- och fruktätande. Motsvarande könsskillnader har man sett i tidigare finska studier av kvinnor och män i arbetsför ålder. Föräldrarna uppger att det för dem mera är en vana än för barnen att äta frukt. Resultatet motsvarar det man såg i barnens svar där färre barn (40 %) jämfört med vuxna (63 %) uppgav att de dagligen äter frukt och bär. Också bland barnens svar ser man skillnader mellan könen i fruktkonsumtion, en större andel flickor än pojkar rapporterar att de dagligen äter frukt (se Hälsoverkstadens tidigare rapport). Kan den modell som mammorna och papporna ger med sitt eget beteende påverka skolbarn? Kan man redan i åldern 9 11 år se könsskillnader i fruktkonsumtion? WHO:s rekommendationer för intaget av frukt och grönsaker per dag är fem portioner, vilket är mera än de flesta föräldrarna anser att deras barn skall konsumera. Föräldrarna tillfrågades hur mycket frukt och grönsaker de anser att skall ingå i en hälsosam kost för barn i 10 12 års ålder. Medeltalet blev 3,7 frukter eller grönsaksportioner per dag, vilket är lägre än den rekommenderade mängden per dag, som är fem portioner. Endast 26 % av mammorna mot 12 % av papporna ansåg att skolbarn skall äta minst 5 frukter eller grönsaksportioner per dag för att ha hälsosamma kostvanor. Föräldrarnas åsikter om vad som är tillräcklig mängd frukt och grönsaker för en sund kost avviker således från rådande rekommendationer. Detta kan förklara varför hälften av föräldrarna anser att deras barn äter tillräckligt med frukt och grönsaker, även om kartläggningen bland barn visar att endast en bråkdel av barnen har en frukt- och grönsakskonsumtion som motsvarar rekommendationerna. 4.3.3. Sömn Tillräcklig sömn har under senaste tid lyfts upp som en allt viktigare ingrediens i en hälsofrämjande livsstil för såväl vuxna som barn. Tillräcklig sömn ökar såväl välbefinnande som inlärningsförmåga, men främjar också fysisk hälsa. Mannerheims Barnskyddsförbund rekommenderar minst 10 timmars sömn per natt för skolbarn i åldern 10 12 år. Föräldrarnas uppfattning är att barnen sover i medeltal 9 timmar och 48 minuter per natt under vardagar och 10 timmar och 18 minuter under veckoslut. Barnen själva har uppgett kortare nattsömn, ca 9 timmar och 36 minuter per natt under vardagar och 10 timmar och 12 minuter under veckoslut. Tidsskillnaden kan bero på att föräldrarna inte vet när barnet lägger sig utan barnet läser t.ex. en bok eller sitter framför dator eller TV i sitt eget rum efter läggdags. Det kan även bero på uppfattningen om vad gå och lägga sig betyder. En del anser att det är då man går och lägger sig i sängen oberoende om man sedan t.ex. läser där medan andra ser det som då man somnar in. Mer än hälften av föräldrarna ansåg att det räcker med 9 timmars nattsömn för skolbarn, vilket underskrider Mannerheims Barnskyddsförbunds rekommendation på 10 timmar. Ungefär 40 % av föräldrarna ansåg att 10 timmar per natt är tillräckligt. Föräldrarnas egna sömnvanor kan fungera som modell för barnen. Föräldrarna sover betydligt kortare nätter än barnen. De flesta föräldrar sover själva 7 8 timmar per dygn. Ungefär 10 % uppgav att de sover högst 6 timmar per natt under vardagar, vilket kan anses otillräckligt för vuxna. En så kort nattsömn var betydligt vanligare bland papporna än bland mammorna. Också bland barnen ser vi att en större andel pojkar än flickor uppger en kort nattsömn. Kan den modell som mammorna och papporna ger med sitt eget beteende gällande sömn påverka skolbarn? Kan man redan i åldern 9 11 år se könsskillnader i sömnvanor eller kan det bero på att flickornas och pojkarnas biologiska behov av sömn är olika? Föräldrarna uppger stora skillnader i när barnet går och lägger sig beroende på om följande dag är en skoldag eller om det kommer ett veckoslut emot. Motsvarande resultat kunde också ses i barnens egna svar angående läggdags. Över 90 % av föräldrarna uppger att de har regler för när barnen skall lägga sig ifall följande dag är en skoldag. Hälften av föräldrarna ansåg att det inte finns behov av regler för läggdags före ledig dag och det finns möjlighet att sova ut följande morgon. Det här kan vara en förklaring till varför barnens dygnsrytmer förskjuts så mycket under helgerna. Tidigare finska studier har visat att denna förskjutning har ökat under de senaste årtiondena i Finland. Ur hälsofrämjande synvinkel är det bättre ju mindre förskjutningen i skolbarnens dygnsrytm är. 15

4.4. Slutord Resultaten i denna rapport stöder de resultat vi presenterade i Hälsoverkstadens första rapport som baserade sig på skolbarnens egna svar gällande deras levnadsvanor. Också föräldrarnas svar ger en bild av att för mycket skärmtid förekommer bland många skolbarn, måltider är för de flesta barn regelbundna, barnens konsumtion av frukt och grönsaker är klart under rekommendationerna, många skolbarn sover tillräckligt, men flera barn har en stor förskjutning i läggdags mellan skoldagar och veckoslut. Vi såg att hemmet och familjen på många sätt stöder sunda levnadsvanor. Föräldrarna har sunda åsikter om idrott och motion som hobby, flera föräldrar är fysiskt aktiva tillsammans med barnen, måltider i hemmen är regelbundna, tillgången till sunda livsmedel är god i hemmet och det finns regler gällande läggdags under skolveckan. Vi såg också i undersökningen faktorer i hemmet och i familjen som troligen inte stöder skolbarns sunda levnadsvanor. Få föräldrars åsikter om vad som behövs för en sund livsstil gällande frukt och grönsaker samt sömn motsvarade de rådande rekommendationerna. Få föräldrar erbjöd barnen frukt och grönsakerna till morgonmålet eller i sådan form som skulle vara lätt tillgänglig för barnen, få föräldrar hade regler för läggdags före ledig dag och endast hälften av föräldrarna hade regler gällande skärmtid. Resultaten vi fått via denna kartläggning hjälper oss att få större kunskap om skolbarnens levnadsvanor och om faktorer som inverkar på dem. Resultaten ger oss även en intressant bild av föräldrarnas attityder och åsikter om deras barns levnadsvanor. Kunskap om detta ger oss bättre möjligheter att i framtiden bygga upp effektiva interventioner för att främja sunda levnadsvanor bland skolbarn. En uppföljning har gjorts våren 2008 i projektet Hälsoverkstadens skolor bland barn i årskurs 4 6 och deras föräldrar. En utvärdering av projektet Hälsoverkstaden, som har pågått i hälften av skolorna, kommer att utföras med hjälp av uppföljningen. Data från 2006 och 2008 kommer att analyseras på individnivå för att vi skall få en bättre uppfattning av hur levnadsvanorna bland skolbarn förändras med åldern och få kunskap om vilka faktorer som stödjer en framtida sund utveckling av levnadsvanorna. 16

5. Litteratur och webbadresser Lasse Kannas, red. Koululaisten terveys ja terveyskäyttäytyminen muutoksessa. WHO-koululaistutkimus 20 vuotta. Terveyden edistämisen tutkimuskeskus, Jyväskylän yliopisto. Julkaisuja 2/2004. Lasse Kannas, Viking Brunell, red. Subjektiv hälsa, hälsovanor och skoltrivsel. Jämförelse mellan svensk- och finskspråkiga elever 1994-1998. Jyväskylä universitet. Hälsovetenskapliga institutionens publikationer 10/2000. Marjaana Lahti-Koski. Ravitsemuskertomus 1998. Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B2/1999. Helsinki 1999. Opetusministeriö ja Nuori Suomi ry. Fyysisen aktiivisuuden suositus kouluikäisille 7 18- vuotiaille. Lasten ja nuorten liikunnan asiantuntijaryhmä 2008. Helsinki 2008. Eva Roos, Carola Ray, Agnetha Sundqvist. Fysisk aktivitet, kost och sömn bland elever i årskurs fyra och fem i finlandssvenska grundskolor i Nyland. Rapport inom projektet Hälsoverkstaden. Finns som pdf-fil på webbadressen: www. folkhalsan.fi/halsoverkstaden Ulla-Marja Urho, Kaija Hasunen. Yläasteen kouluruokailu 2003. Selvitys peruskoulun 7 9 luokkien oppilaiden kouluruokailusta. Helsinki 2004. Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä. Edita Prima Oy, Helsinki 2004. Webbsidor som anknyter till projektet Projektet Hälsoverkstaden: www.folkhalsan.fi/halsoverkstaden Skolhälsoundersökningen: info.stakes.fi/kouluterveyskysely Projektet Pro Children: www.univie.ac.at/prochildren Projektet Skolorna motionerar: www.koulutliikkeelle.fi WHO:s skolhälsoundersökning: www.hbsc.org/ De finländska sidorna i WHO:s skolhälsoundersökning: www.jyu.fi/sport/laitokset/tutkimusyksikot/tetk/projektit/ who1/ Finska näringsrekommendationer (innehåller också rekommendationer om fysisk aktivitet): www.mmm.fi/ravitsemusneuvottelukunta Valtion ravitsemusneuvottelukunta. Suomalaiset ravitsemussuositukset- ravinto ja liikunta tasapainoon. Helsinki: Edita publishing; 2005. Westerlund Lisa. Samband mellan sömn och kost bland 10 11-åriga svenskspråkiga elever i södra Finland. Pro gradu - avhandling. Helsingfors universitet, Institutionen för tillämpad mikrobiologi och kemi, Avdelningen för näringslära. 17

6. Förteckning över figurer Figur 1. Hur ofta rör någon vuxen i familjen på sig tillsammans med barnet? Figur 2. Hur mycket fysisk aktivitet föräldrarna anser att ett 10 12 årigt skolbarn behöver per dag för att ha en hälsosam livsstil enligt svararens eller barnets kön. Figur 3. Vad föräldrarna anser att är viktigast och minst viktigt i sitt barns idrotts- eller motionshobby. Figur 4. Antal timmar totalt per dag flickor och pojkar totalt sitter framför en skärm. (tv, dator, dvd, video, spelkonsol e.d.) Figur 5. Finns det regler för hur lång tid barnet får tillbringa framför en skärm?. Figur 6. Familjernas morgonmålsvanor enligt barnens årskurs. Figur 7a. Vem tillreder barnets morgonmål under vardagar. Figur 7b. Vem tillreder barnets morgonmål under vardagar. Enligt flicka, pojke, årskurs 4, årskurs 5. Figur 8. Morgonmålets sammansättning. Figur 9. Förekomsten av frukt eller grönsaker i barnets morgonmål enligt mor och far. Figur 10. Förekomsten av animaliska produkter i barnets morgonmål enligt flicka och pojke. Figur 11. Familjernas middagsvanor. Figur 12. Vem tillreder middagen under vardagar. Figur 13. Middagens sammansättning. Figur 14. Förekomsten av sallad eller grönsaker i middagen. Figur 15. Vilken typ av bröd det finns i hemmen. Figur 16. Andelen föräldrar som äter frukt, grönsaker/sallad eller kokta grönsaker minst en gång per dag. Svarsfördelning enligt mor och far. Figur 17. Andelen föräldrar som instämmer i påståendet: Att äta frukt eller grönsaker varje dag är en vana för mig/för min flicka eller pojke. Figur 18. Hur ofta föräldrarna äter frukt eller grönsaker tillsammans med sitt barn. Figur 19. Hur många frukt- eller grönsaksportioner föräldrarna anser att skall ingå i en hälsosam livsstil för barn i 10 12 års ålder. Figur 20. Föräldrarnas åsikt om barnen får i sig tillräckligt med frukt och grönsaker. 18