Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016
2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer Arbetslösheten minskar Indikator för att närmare följa utvecklingen av jämlikheten i Sverige
3 AGENDA Jämlikhet Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Foto: Maskot / Folio
Procent Ojämn global inkomstutveckling 4 Real inkomstökning Per global inkomstpercentil 1988-2008 Subsahariska Afrika 80 Medelklass i tillväxtekonomierna Vissa arbetare i OECD-länder Global elit 70 60 50 40 30 20 10 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 99 100 Lägst inkomst INKOMSTPERCENTILER Högst inkomst Källa: Branko Milanovic, World bank.
Klyftorna i USA har ökat dramatiskt sedan 80-talet 5 Ackumulerade reala inkomstökningar, exkl. kapitalvinster, sedan 1970 Procent 250 200 150 100 50 0-50 Övre 1 % Övre 10 % Nedre 90 % Källa: The World Wealth and Income Database.
6 I Sverige är utvecklingen en annan Ackumulerade reala inkomstökningar, exkl. kapitalvinster sedan 1970 Procent 140 120 100 80 60 40 20 0-20 -40 Övre 1 % Övre 10 % Nedre 90 % Källa: The World Wealth and Income Database.
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 7 Men även här har klyftorna ökat Andel hushåll med inkomster under 60% av medianinkomst Procent 16 15 14 13 12 11 10 9 8 Notera: Beräknat på disponibel inkomst per konsumtionsenhet inklusive kapitalvinster. Beräknat med TRIF för 2014. Källa: SCB.
Studier pekar på ett samband mellan bättre fördelning och högre/stabilare tillväxt 8 Förändring i BNP-tillväxt (följande fem år) om inkomstandelen ökar med en procentenhet Procentuell förändring 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00-0,05-0,10 1 2 3 4 5 Inkomstkvintil Källa: IMF. Tillväxten i Sverige skulle vara drygt sju procent högre mellan 1990 och 2010 om inkomstklyftorna inte ökat så kraftigt. Detta utgör övertygande bevis på att ett åtgärdande av hög och ökande ojämlikhet är helt avgörande för att främja en stark och hållbar tillväxt och måste stå i centrum för den politiska debatten. -Angel Gurría, OECD, dec -14
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Indikator för att börja följa klyftorna närmare 9 Gini-koefficient för disponibel inkomst per konsumtionsenhet exklusive kapitalvinst Procent 0,28 0,27 0,26 0,25 0,24 0,23 0,22 Källa: SCB, egna beräkningar.
10 AGENDA Jämlikhet Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Foto: Regeringskansliet
11 Tilltagande tillväxt i omvärlden BNP-tillväxt i världen Procentuell förändring 3,2 3,1 3,1 3,1 3,3 3,3 3,6 3,6 3,7 3,8 3,8 3,8 Dec 2016 BP17 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP-tillväxt KIX-viktat Procentuell förändring 2,2 2,2 2,1 2,1 2,5 2,5 2,6 2,6 2,7 2,7 2,8 2,8 Dec 2016 BP17 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Källa: Macrobondoch egna beräkningar.
vilket illustreras av stigande räntor och förtroendeindikatorer 12 Statsobligationsräntor, 10 år Procent 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 Brexit Förtroendeindikatorer, PMI Index, tillverkningsindustrin 58 56 54 52 1,0 0,5 0,0-0,5 2014 2015 2016 Storbritannien Tyskland USA Sverige Amerikanskt val 50 48 46 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Avancerade ekonomier Framväxande ekonomier Källa: Macrobond.
AGENDA Jämlikhet Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Tillväxt Arbetsmarknad Offentliga finanser Foto: Folio Bildbyrå / Maskot
Svensk tillväxt hög jämfört med omvärlden 14 BNP-tillväxt 2016 Procent BNP-tillväxt 2017 Procent 4,0 3,5 3,5 3,4 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2,0 1,8 1,6 1,0 0,9 0,8 0,8 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2,4 2,3 2,4 1,6 1,6 1,5 1,2 0,9 0,9 0,5 0,5 0,0 0,0 Not: Ej kalenderkorrigerade siffror. Källa: Macrobond och egna beräkningar.
Stark utveckling på arbetsmarknaden Sysselsättningsgrad, 15-74 år Procent av befolkningen, givet regeringens reformer t.o.m. BP17 Arbetslöshet, 15 74 år Procent av arbetskraften, givet regeringens reformer t.o.m. BP17 15 68,0 67,5 67,0 66,5 BP17 Dec16 9,0 8,5 8,0 7,5 BP17 Dec16 66,0 7,0 65,5 6,5 65,0 6,0 64,5 5,5 64,0 5,0 Källa: SCB,.
Stärkta offentliga finanser med nästan 40 miljarder sen BP17 Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Miljarder kronor 109 Regeringsskifte 16 66 39 45 85 78 10 10 0 9-24 -3-7 -36-52 -63-9 -11-16 Källor: SCB,.
17 Revideringar från BP17 (Effekt finansiellt sparande, miljarder kr) 2016 2017 Bokföringsteknisk överföring EU-rabatt +9-9 Kostnader sjukförsäkring och migration +4 +1 Övriga utgifter -4 +5 Intäkter +10-2 Effekt sparande +19-5 Effekt sparande exkl. bokföringsteknisk överföring EU-rabatt +10 +4
18 Skuldkvoten minskar Maastrichtskuld Procent av BNP 46,0 44,0 42,0 40,0 38,0 37,5 37,8 40,4 45,2 43,9 42,7 41,3 39,4 37,0 36,0 34,0 33,9 32,0 30,0 Källor: SCB,.
Samlad prognosjämförelse 19 Mindre revideringar av tillväxt- och arbetsmarknadsprognoser, kraftigt förstärkta offentliga finanser 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP FiD (dec16) 4,1 3,4 2,4 1,8 2,3 2,6 FiD (BP17) 4,1 3,5 2,3 1,9 2,3 2,7 Arbetslöshet FiD (dec16) 7,4 6,9 6,5 6,4 6,3 6,2 FiD (BP17) 7,4 6,8 6,3 6,3 6,3 6,2 Sysselsättningsgrad FiD (dec16) 66,6 67,0 67,4 67,4 67,5 67,7 FiD (BP17) 66,6 67,2 67,5 67,3 67,4 67,5 Finansiellt sparande FiD (dec16) 0,2 0,2-0,4 0,2 0,9 1,6 FiD (BP17) -0,1-0,2-0,3 0,0 0,8 1,5 Not: BNP ej kalenderkorrigerat. Arbetslöshet och sysselsättningsgrad avser åldersgruppen 15-74 år. Källa: SCB,.
20 Välfärdsmiljarderna slutlig fördelning Regeringen fattade idag beslut om fördelningen av välfärdsmiljarderna Den specifika fördelningen på kommun- och landstingsnivå går nu att hitta på regeringens hemsida Välfärdsmiljarderna är mycket viktiga för att möta behoven i kommunsektorn
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016
Nyckeltal Ny prognos (prognos från BP17, i grått) 22 Procentuell förändring om inte annat anges 2016 2017 2018 2019 2020 BNP 3,4 3,5 2,4 2,3 1,8 1,9 2,3 2,3 2,6 2,7 BNP, kalenderkorrigerad 3,1 3,2 2,6 2,5 1,9 2,0 2,3 2,3 2,4 2,4 BNP per capita 2,1 2,2 1,0 0,8 0,7 0,6 1,1 1,2 1,5 1,4 Hushållens konsumtion 2,3 3,1 2,8 2,7 2,7 2,7 2,9 2,9 3,1 3,0 Offentlig konsumtion 3,3 4,0 2,0 2,2-0,5-0,2-0,5-0,8-0,1-0,6 Fasta bruttoinvesteringar 6,7 5,6 2,8 2,1 2,9 2,8 3,7 4,3 4,1 5,0 Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,3 0,2-0,3-0,2-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten -0,3-0,5 0,2 0,2 0,1 0,0 0,1 0,1 0,2 0,2 Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,8 1,9 1,5 1,5 0,7 0,6 0,7 0,8 0,8 0,8 Produktivitet, näringslivet 1,9 1,7 1,4 1,3 1,5 1,7 2,0 1,9 2,0 2,0 Sysselsättningsgrad, 15-74 år 67,0 67,2 67,4 67,5 67,4 67,3 67,5 67,4 67,7 67,5 Sysselsättningsgrad, 20-64 år 81,2 81,2 81,5 81,7 81,6 81,4 81,7 81,5 81,7 81,6 Arbetslöshet*, 15 74 år (procent av arbetskraften) 6,9 6,8 6,5 6,3 6,4 6,3 6,3 6,3 6,2 6,2 KPI (årsgenomsnitt) 1,0 1,0 1,5 1,5 1,8 2,1 2,1 2,8 2,5 3,1 KPIF (årsgenomsnitt) 1,4 1,5 1,7 1,7 1,8 1,9 1,9 2,0 2,0 2,0 Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP 0,2-0,2-0,4-0,3 0,2 0,0 0,9 0,8 1,6 1,5 Strukturellt sparande, offentlig sektor, % av BNP 0,4 0,2-0,2-0,3 0,4 0,1 1,0 0,9 1,7 1,6 Offentliga sektorns skuld, % av BNP 42,7 42,0 41,3 40,9 39,4 39,5 37,0 37,4 33,9 34,5 BNP-gap** -0,1 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 BNP, euroområdet 1,7 1,5 1,6 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 BNP, omvärlden (KIX-vägt medelvärde) 2,2 2,1 2,5 2,5 2,6 2,6 2,7 2,7 2,8 2,8 * Givet regeringens reformer t.o.m. BP17 **Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP Anm. Försörjningsbalansen avser fasta priser Källor: SCB och egna beräkningar