Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration

Relevanta dokument
MÄTNING AV KRAFT, TRYCK OCH VRIDMOMENT

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Sensorteknik 2017 Trådtöjningsgivare

Impedans och impedansmätning

Hållfasthetslära. HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson

Laboration 1. Töjning och Flödesmätning

Givare. Givare / sensor / transmitter: Mätning av instorhet. Sensorutsignal. Matning (ström/spänning) (Spänning: 0-5V eller Ström: 4-20 ma)

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Sensorer och elektronik. Grundläggande ellära

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Sensorteknik Ex-tenta 1

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )

Trådtöjningsgivare TTG. Zoran Markovski

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric

Lösningar till övningsuppgifter i

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006

Ordinarie tentamen i Givare och Ställdon (Ten1 2p) ( Omtentamen Mekatronik-komponenter 6B3212 Ann1 ) Ten1, 2p

r 2 C Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

Tentamen i Fysik för M, TFYA72

Impedans och impedansmätning

En givare kan beskrivas enligt blockschemat i Fig. 1 (Fig. 1.1 i PL), med de viktigaste komponenterna:

= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz

Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning

Theory Swedish (Sweden)

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Automationsteknik Laboration Givarteknik 1(6)

Konduktivitetsmätning

Spänning och töjning (kap 4) Stång

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p kl

Lunds Tekniska Högskola, LTH

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (EITF85)

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Svar: Inbromsningssträckan ökar med 10 m eller som Sören Törnkvist formulerar svaret på s 88 i sin bok Fysik per vers :

Formelsamling i Hållfasthetslära för F

Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Sammanfattning Fysik A - Basåret

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor

Hållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 8 januari, 2007

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag

ESD ElektroStatic Discharge (elektrostatisk urladdning) är oftast en trestegsprocess:

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Givare/sensorer. Mätteknik Ville Jalkanen.

Biomekanik Belastningsanalys

Tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 och Modellering och simulering inom fältteori för F3, 24 augusti, 2009, kl

Dugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61)

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Final i Wallenbergs Fysikpris

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

Kurskod: 6B2267 (Ten1 2p) Examinator: William Sandqvist Tel

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet.

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00

Processindustriell mätteknik

Strålningsfält och fotoner. Våren 2016

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Strålningsfält och fotoner. Våren 2013

Föreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.

Övningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig)

SKOLORNAS FYSIKTÄVLING

Belastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

TENTAMEN. Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet. Lärare: Joakim Lundin

Vågrörelselära och optik

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår

Bra tabell i ert formelblad

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

MEKANIK II 1FA102. VIK detta blad om bladen med dina lösningar. Se till så att tentamensvakterna INTE häftar samman lösningsbladen.

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Wheatstonebryggans obalansspänning


Experiment Swedish (Sweden) Studsande kulor - En modell för fasövergångar och instabiliteter

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Tenta svar. E(r) = E(r)ˆr. Vi tillämpar Gauss sats på de tre områdena och väljer integrationsytan S till en sfär med radie r:

Svängningar och frekvenser

Problem Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november Givet:

Stångbärverk. Laboration. Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Staffan Grundberg. 14 mars 2014

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Transkript:

Sensorer, effektorer och fysik Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration

Töjning Betrakta en stav med längden L som under inverkan av en kraft F töjs ut en sträcka δl F Töjningen ε är den relativa längdändringen. L L + δl ε = δl L F

Töjning En kropp i ett enaxligt spänningstillstånd töjs ut parallellt med spänningen och kontraheras i den vinkelräta riktningen. F Sambandet mellan den transversella (vinkelräta) och longitudinella (parallella) töjningen en ges av Poissons tal (tvärkontraktionstalet) ε = T νε L F

Töjningsgivare En trådtöjningsgivare består av en elektriskt ledande tråd som är fastklistrad på en yta. Om ytan töjs i trådens riktning, så ändras trådens resistans. Resistansen hos en givare med längd l, tvärsnittsarea A och resistivitet ρ ges av R = ρ l A

Töjningsgivare Vid en töjning av tråden så ändras resistansen pga att längden ökar. tvärsnittsarean minskar samt resistiviteten ändras (piezoresistivitet). δr R δl = l δa + A Vi identifierar den longitudinella töjningen av tråden som δl ε L = l δρ ρ

Töjningsgivare Tvärsnittsarean för en cirkulär tråd ges av vilket ger δa A δr = 2 = 2εT = 2νε r Sambandet mellan den relativa resistansändringen och töjningen blir där givarfaktorn ges av δρ / S = 1 + 2ν + ε L ρ δr = R Sε A = πr 2

Töjningsgivare Poissons tal på metall. (ν ) ligger kring 0.30 beroende Givarfaktorn ligger typiskt kring 2 för metalliska töjningsgivare. För dopade halvledare kan givarfaktorn överstiga 100.

Töjningsgivare På grund av att töjningarna oftast är mycket små, så är resistansändringarna också mycket små. De små resistansändringarna kan mätas med en Wheatstonebrygga. givare 120 Ω U ut 1000 E=5 V 120 Ω 120 Ω

Spänning Om en stav med tvärsnittsarea A utsätts för en dragkraft F uppstår det en spänning i staven. σ = F A F F

Samband mellan spänning och töjning För ett linjärt elastiskt material ges sambandet mellan spänning och töjning vid ett enaxligt spänningstillstånd av σ = Eε där E är elasticitetsmodulen.

Kraftgivare Ett piezoelektriskt material, t ex kvarts, polariseras då det töjs. Om en piezoelektrisk kristall utsätts för en kraft F så bildas det en laddning Q på ytan. Laddningen är proportionell mot kraften Q=dF. F +Q F -Q

Kraftgivare (piezoelektriska material forts.) Genom att mäta laddningen på det piezoelektriska materialets yta med en så kallad laddningsförstärkare så kan man bestämma kraften. Lämpliga att använda för mätning av tidsberoende krafter med hög frekvens pga hög egenfrekvens. Ej lämpliga för statiska krafter pga att laddningen avtar med tiden.

Kraftgivare En lastcell består t ex av en ihålig cylinder med töjningsgivare monterade på ytan. Två töjningsgivare mäter den longitudinella töjningen och två andra den transversella. F F

Kraftgivare (lastcell forts.) De fyra töjningsgivarna kopplas in i en wheatstonebrygga. Detta gör lastcellen okänslig för resistansändringar på grund av ändringar i temperaturen.

Mätning av tryck En manometer består av ett u-format rör som är delvis fyllt med en vätska, t ex kvicksilver. Om trycket i de olika skänklarna är olika, resulterar detta i en nivåskillnad mellan vätskeytorna i de två skänklarna. p1 p2 h

Mätning av tryck Tryckskillnaden mellan de två skänklarna ges av p = p p = ( ρ ) g h 2 1 m ρs där ρ m är densiteten hos vätskan i manometern och ρ s är densiteten hos gasen eller vätskan man mäter på (t ex luft).

Tryckgivare En membrantryckgivare består av ett membran vars deformation mäts med trådtöjningsgivare. Membranet kan göras av en platta av kisel och töjningsgivarna kan etsas in direkt i kiselplattan. Membran av kisel ger en hög känslighet eftersom halvledande töjningsgivare har hög givarfaktor.

Tryckgivare Principen för mätning av tryck med ett Bourdonrör är att ett böjt rör tenderar att räta ut sig om det inre trycket ökar.

Mätning av förflyttning Potentiometer Linjära variabla differentialtransformatorer (LVDT) Kapacitiva givare

Mätning av förflyttning Potentiometer V in L d V ut d V = L ut V in

Mätning av förflyttning Linjär variabel differentialtransformator (LVDT)

Mätning av förflyttning Principen för en kapacitiv förflyttningsgivare är att kapacitansen hos en plattkondensator förändras då avståndet mellan plattorna ändras.

Mätning av hastighet Linear velocity transducer (LVT): en permanentmagnet som rör sig i närheten av en spole inducerar en emk i spolen. Denna emk:s storlek beror på magnetens hastighet.

Mätning av hastighet Om en sändare av ljudvågor eller elektromagnetiska vågor rör sig relativt en observatör så observerar observatören en annan frekvens än sändarfrekvensen. Detta utnyttjas t ex i en vanlig polisradar där dopplerskiftet hos en radiovåg som reflekterats mot ett rörligt objekt mäts och utifrån detta kan objektets fart bestämmas.

Mätning av hastighet Mätning av hastighet mha dopplerradar (polisradar) Sändare/mottagare v θ f D 2v cosθ = c

Mätning av vinkelhastighet Elektrisk DC-generator: utspänningen beror på vinkelhastigheten. Magnetisk induktionsspole

Magnetisk induktionsspole

Mätning av acceleration Exempel på accelerometrar Piezoelektriska accelerometrar Accelerometrar baserade på töjningsgivare Servoaccelerometrar. En acceleration orsakar en förskjutning av en seismisk massa, vilket mäts med t ex en potentiometer. Med hjälp av en negativ återkoppling drivs massan tillbaks till ursprungsläget. Kraften som behövs för att driva massan tillbaka till utgångsläget är proportionell mot accelerationen.

Accelerometer Piezoelektrisk accelerometer Seismisk massa Piezoelektrisk givare Accelererande kropp

Servoaccelerometer