Psykodynamisk teori. Psykosocialt arbete. Tillväxt och utveckling. Förändring av andra ordningen. Mål anpassning och/eller beteende

Relevanta dokument
Psykosocialt arbete. Psykosocialt arbete. Förändringsarbete. Psykosociala synsättet. fem grundläggande ggande kriterier

- Knyta teoretiska begrepp till observationer, att begreppsförankra sina observationer

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Eva Randell: Handledning och grupprocesser. Helena Pokka: Samtalens möjligheter och utmaningar för professionell utveckling

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

Information nyckelfråga vid fosterdiagnostik

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Kognition i aktivitet

Reflektiongrupp för och specialister Onkologkliniken Ryhov Utvecklingskraft Cancer september 2011

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Det sitter inte i väggarna!

Don t worry and don t know

Anna Vikström Luleå tekniska universitet. I variationsteorins kölvatten

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Psykologiska institutionen Vårterminen 2008

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis.

Selektiv mutism och dess behandling

Etiska Regler för klientarbete

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Pedagogikens systemteori

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

BAKGRUND. Bemötandeverktyg som konkret, direkt överbryggar missförstånd och olika uppfattningar och öppnar upp för samspel och fokus

Fö 2: Designprocessen. Projektet. Design är... Forts. projektet

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

PEDAGOGENS FÖRÄNDRADE LEDARSKAP

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

Motiverande samtal - MI. Motivational Interviewing

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

SMART Utbildningscentrum SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

Reflekterande Design. Materialet utan egenskaper. God Design. Grundbegrepp. Introduktion till Design. Introduktion till Design

SMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

SMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem

SMART Utbildningscentrum SMART SMART. MI-utbildning. Grundutbildning. Dissonans. Att hantera dissonans. Motiational Interviewing

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Nördar, Nomader och Duktiga flickor

I SKUGGAN AV VÄLFV. om att vara sjuk och beroende av socialbidrag. En rapport skriven av Christian Brunsson Birgitta Lindkvist Mats Petersson

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson

Öppna samtal mellan. terapeuter och flyktingfamiljer.

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

SMART Utbildningscentrum

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Medicinsk underlag för f r bedömning av arbetsförm

Samverkansrutin Demens

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015

Autism och Aspergers syndrom Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Coherence Therapy om känslomässig koherens bakom symtom. Tor Wennerberg, leg psykolog, författare

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Motiverande Samtal (MI)

TEMA Individ & Kompetenser

Chris von Borgstede

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Kollegialt lärande genom samtal

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

En utbildning för arbetsgrupper om arbetsbelastning och återhämtning

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Att leda kollegiala samtal - Pedagogisk handledning och Lärande samtal

Motiverande samtal MI

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys

HumaNovas Etiska kod för elever under utbildning till

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Terapeutisk pedagogik

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

Scouternas gemensamma program

Tema: Didaktiska undersökningar

En grupp. varandra. gruppen, normer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

Rätten att uttrycka sig fritt

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

PUSSEL DISC. [Demo] Grupprapport. Ensize AB - Melker Melker Karlsson Sofielundsvägen Sollentuna

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Transkript:

Föreställningar om förändringf Vad är r förändring? f Vad orsakar förändring? f Hur arbetar man med förändring? f Psykodynamisk teori Mål anpassning och/eller beteende förändring Medel insikt och självf lvförståelse Tyngdpunkt intrapsykiska förändringar Psykosocialt arbete Tar hänsyn h till alla nivåer påp vilka förändring f kan ske. Människors medvetenhet om sig själv/andra Människors handlingar Överordnade strukturer Förändring berör r olika hierarkiska nivåer Systemteoretiskt inriktad syn påp förändring Förändring av första f ordningen Adaption/adaptivitet adaptivitet Morfostas systembevarande processer syftar till att bibehålla systemtillstånd Kvantitativa förändringar f av systemprocesser, inomsystemiska och gränsprocesser Förändring av andra ordningen Morfogenes förändringar av systemets grundläggande ggande struktur. Förändring som kräver att man går g r utöver systemets gränser. Metaadaption Tillväxt och utveckling Tillväxt kan leda till tillfällig llig svikt Platåeffekt söka faktorer som begränsar tillväxt 1

Förändring av tredje ordningen Förändring av bedömningen av förmf rmågan till förändring. f Utslagningsprocess till stor del utslagning av egen självbild. Som behandlare påverka p metaadaptivitet inge hopp om förändringf Förändrarens möjligheterm Ta ställning till den typ av förändring f som krävs och hur förändring f kan ske. Se samband mellan val av metod och möjlig förändringf För r att bli en del av systemet krävs isomorfi, för f r förändring f krävs anisomorfi. Ideal är r att samtidigt vara utanför r och innan för f r systemet. Dubbelhet i förändrarpositionen f är utmärkande för f r psykosocialt arbete. Relations aspekter 1. Basal relation, konkreta handlingar 2. Metarelation, förestf reställningar om basal relation 3. Meta-metarelation metarelation,, reflektioner över metarelationen Relationscheman Tidiga centrala och emotionellt laddade upplevelser, utövar tryck påp senare relationer. Utövar även tryck i behandlingsrelation, viktigt att vara medveten om Problemet att vara en individ handlar om existens, period av existentiella ifrågas gasättande (dep( dep,, psykos) riskerar att bli betraktad som ingen, en icke-person. den psykopatologiska lösningen l är psykosen, förnekandet f av världen. v 2

Problemet att vara två Problemet att vara i en grupp hur skapa en kärleksgivande k relation samtidigt som vi bibehåller vår v r personliga integritet (borderlineproblematik,, narcissism, koppling till störning i identitetsutvecklingen under separations- / individuationsfasen) riskerar ensamhet lösningen ligger i undvikande av dyadens krävande djup, ideliga separationer sociala problem, situationer med en tredje part (neuroser, störningar i utvecklingen till objekt) riskerar att problemen får f r en skenlösning sning genom att de transformeras ned till problem av närmast n lägre l nivå eftersom vi förutsf rutsätter tter att högre h nivåer inte existerar kan vi inte lösa l dem uppåt Behandlingsrelation Komplementär r relation Ömsesidigt gillande/respekt en förutsättningttning Snedhet/asymmetri Behandlingsrelationen fas 1 Existerar i relation till varandra Ansvaret påp behandlaren utifrån situationens asymmetriska struktur Behandlingsrelationen fas 2 Första erkännande av tvåsamheten och dess tillhörande problem. Behandlingsrelationen fas 3 Relationen existerar i en social kontext Behandlaren ansvarig att definiera person-person relation och klient-behandlare relation 3

Relation som process snarare än n struktur Aldrig lova att finnas för f r alltid Relation startar assymetrisk med intention, riktning mot större symmetri Behandlare arbeta för f r att aktivt etablera och utveckla relation Föreställningar styr relationen Om problemet Om den andre Om hjälpen Individens sociala sammanhang/system Mikronivå familj och vännerv Meso grannskap, skola, arbetsplats Makro Samhället och övergripande system Alla ej aktuella i psykosocialt arbete, de som väljs ut ingår r i det psykosociala fältet. f Behandlingssystem behandlande system klientens psykosociala fältf relationer mellan dessa Relationens olika nivåer I. Basal relation (kamraten) Relation mellan person person Ur systemperspektiv inte enkel. (beteendemaskin) II. Relationen mellan behandlarens och klientens bilder av sina relationer (rådgivaren) Klienten visar bilder av sina relationer och förväntar sig att rådgivaren r skall lyssna och ge råd d och stöd. III. Relationen mellan behandlarens och klientens självbild (terapeuten) Pseudodydaisk relation en relation mellan två personer kompletteras av att de också interagerar med sina egna skuggor begrepp: projektion, introjektion, förskjutning, överföring ring samt motöverf verföringring 4

Krav påp behandlaren i psykosocialt arbete medvetenhet - exempelvis genom handledning härbärgering rgering bearbetning Motöverf verföringring I psykodynamisk tradition sekundär r och tjänar som terapeutens försvarf I objektrelationsskolan är motöverf verföringring terapeutens del i interaktionen I psykosocialt arbete en utgångspunkt vi måste arbeta utifrån, behandlaren måste m reflektera över egna reaktioner Makt i behandlingssituationen resursmakt tilldelad makt bekräftad makt Ansvaret för f r behandlingsrelationens utformning är r behandlarens som har den huvudsakliga makten i förhf rhållandet. Dyadisk relation Relation/möte te mellan två personer Båda har intentionen att nån fram till den andre utifrån n sig själv Bibehållande av grundläggande ggande självst lvständighet/ ndighet/indiviualitetindiviualitet Pseuedodyadisk relation Kan uppstå då Projektiv identifikation är dominerande förvarsmekanismf Skenbar relation mellan två personer som integrerar med sina skuggor Talar om sig själva och till sig själva Inkorperation klienten beroende av behandlaren Behandlingskontrakt Ömsesidig överenskommelse Utgångspunkt som kan revideras Förhandlingsprocess Samstämmighet mmighet om mål m l och medel Realitetsfaktorer, när n r och var vi bör b r ses Klargörande rande av makt, vad behandlaren har rätt att göra g och inte 5

Analys Dialogisk process Dynamisk analys Växling mellan olika hierarkiska nivåer Intrapsykisk Interpersonell Strukturell Analysen bör b r omfatta alla nivåer för f r att förstf rstå klientens problematik Analys Det förflutna f i syfte att förstf rstå det närvarande, inte i första f hand att hitta orsak Det närvaranden Analys Kartläggning över problemets form Tillfällig llig svikt Permanent svikt Kris Utslagning Genom formen kan behandlaren finna adekvat hjälpform och uppfattning om motivation Hur vi får f r information? Intervju fokus påp innehåll, utifrånperspektiv Observation Dialog fokus påp processen, inifrånperspektiv nperspektiv Handlingen, strategi och intervention Direkt aktion ( ö( övertagande,, fordrar ingen speciell kunskap om klienten, inriktas mot: klientens resurser och möjligheter) m Direkt styrning ( rådgivande( dgivande,, vi behöver veta exempelvis hans sociala, etniska och kulturella tillhörighet, inriktas mot: hans vilja och intentioner) Indirekt styrning ( terapeutiska( terapeutiska, insiktsskapande arbete, kräver specifik kunskap om klienten, inriktas mot: hans motiv) Isomorfi/anisomorfistrategier Förändring kräver att behandlaren kan påvisa andra aspekter och alternativa bilder. Mönsterbrott anisomorfistrategi, försöker bryta vissa invanda mönsterm Direkta omstruktureringstrategier exempelvis hemläxor Omtolkning 6

Några vedertagna arbetssätt tt Resursförmedling rmedling Omfattning hör h r samman med definition av välfv lfärd, levnadsnivå och livskvalitet 1. Materiella resurser 2. Redskapsresurser 3. Kunskapsresurser 1. Hj Stöd Hjälper klienten att avbörda något n negativt 2. Ge klienten något n som saknas Lyssnandets konst Härbergera Överta handlingar och intentioner, ej beslut Kris Saknar förutsf rutsättning ttning för f r nödvn dvändig omställning, varken adaption eller omstrukturering möjligm Övergående, ende, utlöses av radikalt förändrare f krav Krisintervention rör r r kris i snävare bemärkelse Chockfas Reaktionsfas Bearbetningsfas Nyorienteringsfas Krisförlopp rlopp Krisintervention I hög h g grad här h r och nu, omedelbar hjälp Lyssna, ta emot och förvaraf Ta över ansvar för f r aktion och intention Mobilisera resurser i omgivningen Lösningsfokuserat Utgår r ifrån n klientsystemets resurser, det friska och det salutogena Tala om det som fungerar, undantagen som fungerar Här, nu och framtid Mirakelfrågan och skalfrågor 7

Kognitiva arbetsmetoder Begränsade i tiden Uppmärksamhet påp aktuella förhf rhållanden Vikt vid utveckling och rationalitet Aktiv hållning h hos behandlaren Lär r patienten att lösa l problem och reducera symtom Medvetandegöra Arbeta med motstånd Framträder i all behandling Uttryck för f homeostatiska mekanismer Första steg identifiera och konfrontera Andra steg diskutera motstånd, vad klienten gör r motstånd mot och dennes motiv. Kan ofta bero påp diskrepans i hjälpf lpförväntningar, kontraktet ej en överenskommelse Etik Val av handlingar inom psykosocialt arbete har alltid etiska aspekter Etiska riktlinjer framarbetade av fackförbund Normativa vad man bör b r eller skall görag Regler, riktlinjer och principer bör b levandegöras i det praktiska arbetet Etik Handlingarna sker i konkret situation, den etiska regeln är r av mera generell karaktär Vägledande i arbetet Varje etisk riktlinje representerar en dubbelhet ex. konfidentialitet -öppenhet Att tala om dilemman istället för f r regler innebär att man problematiserar situationen Två grundläggande ggande förpliktelserf Rätt att bestämma själv över sina handlingar Arbeta för f r klientens bästab Vad som är r gott för f r behandlaren är r inte nödvändigtvis gott för f r klienten. Vems definition om gott eller till gagn ska gälla? g Finns en fara i ensidigt ansvarsövertagande vertagande - att som behandlare låta l sina egna goda intentioner styra arbeten istället för f r klientens egna intentioner. 8

Samsyn på problemet förändringsmålen Arbetsmetoderna 9