1 BLUE 11 Design Masterprogrammet Individuell Specialisering Basfakta om programmet Programmets namn: Konstnärligt masterprogram i design med inriktning individuell specialisering Ansvarig programledare/studierektor: Lotta Kvist Omfattning (hp): 120 hp Nivå (grund/avancerad): Avancerad nivå Examensbenämning: Konstnärlig masterexamen i design Startår i sin nuvarande form: 2001 Huvudsakliga deltagande institutioner: Högskolan för design och konsthantverk Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: - Programmet genomförs helt/delvis/ej på Helt på engelska. Vissa moment på svenska. engelska: Antagning till programmet (varje Höst termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) termin/år: 221 för alla designutbildningarna, ca 20 hst/årskurs på masterutbildningen med inriktning Individuell Specialisering Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: 2011: 125 000 kr/hst är tilldelningen. Budgeten för de olika avdelningarna vid HDK beslutas av prefekt. Eventuell samordning med andra program: Programmet samordnas med de övriga designutbildningarna vid HDK. Utbildningsplan; http://hdk.gu.se/sv/node/7206. Relevanta webblänkar (utbildningsplan, Kursplaner; http://hdk.gu.se/sv/utbildningar/design/design-individuell-specialiseringavancerad-niva/innehall kursplaner mm): Ev. kommentarer till uppgifterna ovan: Ang. platstilldelning/medelstilldelning: De fyra designprogrammen har en gemensam budget och gemensam personalstyrka. Hst-tilldelningen och medelstilldelningen per program kan därför variera något från år till år.
2 Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrek rytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och kommentera: 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). Antagning 2009 Planeringstal: 20 Antal sökande: 161 st Antal antagna, registrerade inom parantes: 30 (19) st Antagning 2010 Planeringstal: 20 Antal sökande, inlämnade arbetsprover inom parantes: 384 (225) Antal antagna, registrerade inom parantes: 25 (22) st Kommentar: Av erfarenhet vet vi att många studenter söker flera masterprogram samtidigt och för att parera avhopp antas det under vissa år ett överintag. I antagningen 2009 då söktrycket försämrades var det riskabelt att endast anta planerat antal platser i och med att då man kallar studenter från reservlistan har de i många fall redan planerat annat. Internationella studenter antagning 2009 Internationellt sökande: 94 Internationella studenter antagna: 5 Internationella studenter antagning 2010 Internationellt sökande: 153 Internationella studenter antagna: 7 Kommentar: Vi har inga vikta platser till internationellt sökande, därmed har vi samma planeringstal som för programmet i helhet. För närvarande har vi studenter från Norge, Finland, Tyskland, England, Ungern, Litauen, USA, Kina, Japan, Sydkorea, Taiwan. Insatserna för att öka rekryteringsunderlaget, inte minst internationellt, har intensifierats under de senaste två åren. HDK har beslutat att satsa på rekrytering och marknadsföring i större omfattning än tidigare år. En medveten strategi beträffande både vilka skolor och länder som är mest intressanta att rikta satsningar mot och också beträffande struktur och innehåll på rekryteringsinsatserna. Vad gäller rekrytering och framförallt marknadsföring har en marknadsförings- och kommunikationsplattform (nedan kallad handlingsplanen) tagits fram av en grupp bestående av utbildningsansvariga för masterutbildningarna tillsammans med HDK s informationsansvarig och HDK s internationella koordinator. Denna handlingsplan är en del av HDK:s strategiska plan för internationalisering. Handlingsplanen har reviderats
efter utvärdering av statistik från senaste antagningen eftersom avgiftsbeläggningen har gett vissa nya förutsättningar. Planen särskiljer åtgärder och delar upp dem i kortsiktiga och långsiktiga. Under 2011 fokuserar vi på de kortsiktiga för att bredda rekryteringsunderlaget till nästa antagning för att därefter satsa långsiktigt. Kortsiktigt perspektiv: april 2011 15 januari 2012. Vår prioritering har legat på det korta perspektivet. Vi har väldigt kort tid på oss att genomföra riktade åtgärder för rekrytering internationellt för denna antagningsomgång. Långsiktigt perspektiv: 2011 2014 Arbetet med att ange långsiktiga mål, som är väl utarbetade och förankrade påbörjas under hösten 2011 och en fortgår en bit in på 2012. Handlingsplanen innehåller en tidsplan med dedikerade ansvarsuppgifter utportionerade till olika personer i personalen. Planen har föregåtts av ett antal möten där åtgärder och insatser har diskuterats fram. Vi har tagit fram en ny ambitiös folder som marknadsför alla våra masterutbildningar som redan har använts i olika sammanhang som till exempel besök på skolor och konferenser. Vi arbetar nu med ytterligare trycksaker som skall komplettera foldern, exempelvis affischer, visitkort, flyers och roll-ups. Dessa skall finnas tillgängliga inför höstens rekryteringsresor. En viktig del i rekryteringsarbetet har varit att identifiera vilka skolor och länder som vi skall rikta satsningarna mot. HDK har beslutat att rikta marknadsföring mot följande länder: Norden, Baltikum och norra Europa. På lång sikt kan dessa utökas med utvalda skolor i Asien och USA. Satsningar kan ses som koncentriska ringar som utgår ifrån Göteborgs Universitet där närhetsprincipen har fått råda beträffande det kortsiktiga perspektivet. Dvs störst insatser sker riktat mot designskolor i Sverige och övriga norden, därefter Baltikum och norra Europa. Först efter det övriga skolor runt om i världen och då riktat till de skolor som identifierats som strategiskt viktiga. HDK har 47 partnerskolor inom de prioriterade länderna och av enkelhetsskäl riktas denna första stora satsning i huvudsak emot dem. Länder som ingår i satsningen är: Sverige Norden; Norge, Danmark, Finland, Island Baltikum; Estland, Lettland, Litauen Europa; Tyskland, Holland, Storbritannien, Belgien, Polen, Tjeckien, Slovakien Slovenien, Ungern, Schweiz, Frankrike, Österrike 3
Det kommer emellertid att innebära att omfattningen på satsningarna mot olika skolor kommer att se olika ut, mestadels av kostnadsskäl men också tidsfaktorn är viktig. Målet för den kortsiktiga satsningen på rekrytering och internationalisering är formulerade i handlingsplanen som HDK ska 2011 öka antalet kompetenta sökande från Norden, Baltikum och norra Europa till HDK:s utbildningar på avancerad nivå, jämfört med 2010. Detta mål skall uppnås med följande åtgärder (sammanfattande lista): 1. Använda svenska Institutets hemsida och kanaler för rekrytering 2. Nya trycksaker 3. Internationella HDK-studenter som ambassadörer 4. HDK-personal och studenter som ambassadörer. Utveckla workshop-samarbete med utvalda skolor 5. Personligt besök och presentation av HDK:s lärare på utvalda skolor 6. Personal sprider Infomaterial vid samtliga internationella besök/kontakter och erbjuder muntlig presentation vid internationella besök på skolor 7. Utvalda internationella studenter från prioländer och skolor på rekryteringsresor 8. Undersöka internationella branschmässor 9. Analysera prioriterade länder 10. Uppdatering av HDK:s engelska hemsida 11. information behöver förtydligas och en del skapas nytt 12. annonsering 13. Mailutskick till internationella koordinatorer på prioriterade 47 partnerskolor. 14. Mailutskick till HDK-studenter på utbyte på partnerskolor 15. Mailutskick till internationella studenter som studerar på HDK HT 2010, från prioriterade länder. 16. Utskick per post till internationella koordinatorer på prioriterade 43 partnerskolor. 17. Sprida info på hemsidor och nyhetsbrev tillhörande Cumulus, Cirrus och ELIA 18. Personligt brev per post hem till kandidatstudenter, åk 3, i design och konsthantverk på våra 13 partnerskolor i Norden 19. Undersöka plattform för sociala nätverk 4
En medveten satsning värd att lyfta fram ur handlingsplanen är den som innebär att vi planerar att använda studenter bättre i marknadsföringssyfte. Dvs både alumner och nuvarande programstudenter. Detta kan till exempel innebära att lärare och studenter besöker en skola och genomför en workshop tillsammans. Det innebär också att studenter kan användas vid informationstillfällen som till exempel Öppet Hus (något som vi redan börjat göra), men också vid besök på skolor eller konferenser. Överhuvudtaget tror vi mycket på uppsökande verksamhet, att besöka intressanta skolor och informera om vilka utbildningar vi erbjuder. Dock tror vi också att satsningar av den typen får mycket bättre genomslag om de paras med någon slags aktivitet som exempelvis workshops eller handledningssamtal. Konferenser och mässor kan vara ett annat intressant sammanhang för informationsspridning. Vi finns med i nätverk som Cirrus, Cumulus och Elia och har representation på de flesta av de konferenser som de anordnar. Senast hösten 2010 genomförde HDK tillsammans med Lunds Universitet och Nordiska Akvarellmuseet en internationell workshop med stöd från Cirrus. 37 deltagande studenter från 7 nordiska universitet med 10 olika nationaliteter deltog tillsammans med inbjudna lärare och designer från Sverige och Finland. HDKs web är ett stort och levande skyltfönster för våra olika utbildningar. Vi har där medvetet lagt fokus på studenternas arbeten något som vi tror är det bästa sättet att marknadsföra men också för att visa på vad man gör på HDK. Individuell Specialisering (IS) kommer i höst inte att marknadsföras på grund av att ett nytt masterprogram i design kommer starta på HDK läsåret 12/13. Det programmet bygger på ett långvarigt förarbete och kan ses som en utökad revidering av den nuvarande inriktningen Individuell specialisering. Således kommer det nya programmet lanseras och marknadsföras till skolor (från listan ovan). IS rekryterar mycket brett både vad gäller kulturell och intressemässig bakgrund ger det ändå en stor variation hos studenterna. Detta kommer vara en fortsatt verklighet för det nya masterprogrammet i design. För närvarande går det studenter på IS från olika delar av världen, exempelvis Sverige, Norge, Finland, Litauen, Ungern, England, Tyskland, Kina, Japan, Sydkorea, USA, Taiwan. Vad gäller breddad rekrytering så är masterutbildningarnas underlag kandidatstudenter på 5
6 B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och kommentera: 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). olika designprogram. Därför är deras sammansättning, så att säga, grunden till vilka studenter vi får ansökningar ifrån. I och med att utbildningen designmässigt är multidisciplinär gör att studenter söker sig till utbildningen från olika kandidatutbildningar. Vi har studenter med kandidatexamina från till exempel produktdesign, industridesign, grafisk design, illustration, textildesign, interaktionsdesign och arkitektur. Varje år genomför vi ett så kallat öppet hus där vi bjuder in intresserade för att titta på skolan, möta studenter och lyssna på presentationer av de olika utbildningarna. Till öppet hus bjuds också in förberedande skolor och vi genomför seminarier tillsammans med dem för att skapa en dialog om allt från antagningsarbetet till visioner med utbildningarna. Öppet hus brukar ha omkring 1000 besökare varje år. Slutligen kan sägas att rekryteringsarbetet är av så stor vikt att ett särskilt budgetutrymme skapats för att kunna genomföra de satsningar som beskrivits tidigare. Utöver detta har fakulteten avsatt pengar för att stödja marknadsföring och internationalisering. Genomsnittlig genomströmning 2010: 41,95 hpr / 49,42 hst Siffrorna är baserade på kalenderåret 2010. I och med att en hel del poäng rapporteras in vid terminens slut, det vill säga februari 2011, visas inte dessa siffror. Den egentliga siffran på producerade hpr för läsåret är därför större än vad som visas. Kull HT09 Termin 1 = 19 Termin 2 = 18 Termin 3 = 11 Termin 4 = 11 Under läsåret 08/09 började ett arbete med en större revidering/omarbetning av programmet. Detta dels på grund av ett visionärt arbete på alla designutbildningarna, kallat Vision 2020, men även dels på grund av stort missnöje bland studenter. En del förändringar genomfördes med start HT 09, såsom att lärarlagen från grund och avancerad nivå slogs ihop till ett gemensamt lärarlag, och att kurserna på IS fick en fastare och tydligare struktur.
7 II. Innehåll och utformning 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. A. Innehåll. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna På IS fortsatte arbetet med revidering och kommer resultera i att ett nytt masterprogram i design lanseras och startar läsåret 12/13. De avhopp/uppehåll som visas i siffrorna i termin 3 är av följande orsaker; en student hoppade över till Child Culture Design (CCD), en var föräldraledig, en fick finansiella problem, en blev sjuk och resterande tre studenter var egentligen avhopp/uppehåll som skedde under termin 2. Generellt har det visats att då man påbörjat sin masterutbildning i design vill man slutfölja den och ta sin masterexamen. Vanligt är då att man återupptar sina studier efter ett års uppehåll. Kull HT10 Termin 1 = 22 Termin 2 = 22 Termin 3 = 21 Uppehållet är på grund av att en student fått en projektanställning. Vi informerar om de kanaler och stödmöjligheter som finns tillgängliga för studenterna vid introduktionen. Följer sedan upp det både med samtal och via de utvärderingar som studenterna lämnar in efter varje delkurs. Designutbildningar är av tradition mycket handledningsintensiva vilket gör att lärarna har bra insyn i studenternas styrkor och svagheter och kan informera om möjligheterna för särskilt stöd om det behövs. För att fånga upp detta till en helhet samlas varje termin alla kursansvariga samt de huvudsakliga handledarna till ett kollegialt möte där studenternas utveckling, progression och eventuella särskilda behov diskuteras. Dessutom har utbildningsansvarig på IS regelbundna klassmöten där formell och informell information ges ut till studenterna men syftet är även att diskutera studenternas situation och att därigenom identifiera behov av särskilt stöd. Detta system fungerar bra eftersom programansvarig lär känna studenterna väl och därigenom bygger förtroende inför dem. Kursplanerna kontrolleras och revideras kontinuerligt. I stort sett inför varje läsår. Revidering av kursplaner används som metod för att kvalitetssäkra och utveckla programmet. Även delkurserna utvärderas kontinuerligt och dessa utvärderingar ligger till grund för revideringar. Studenternas synpunkter på genomförda kurser är en mycket viktig faktor vid revideringar. Utbildningsansvarig ansvarar för att revideringarna görs, i samråd
8 kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). med examinator och övriga lärarlaget. Dekan fastställer kursplan efter att kursplanegrupp granskat innehåll. Aktuell kursplan läggs ut på hemsidan för alla att ta del av. Vid större revideringar/framtagande av helt nya kurser arbetar hela lärarlaget under en längre tid ofta i form av återkommande workshops med att ta fram kunskapsmål/innehåll etc. Kursplanerna presenteras för studenterna vid kursstart. Alla lärare erbjuds kompetensutbildning i högskolepedagogik (PIL) 5+5+5 hp där del 2 är områdesspecifik och har ett stort fokus på kursplaner; lärandemålstyrd undervisning samt examinerings- och bedömningskriterier. På IS avslutar utbildningsansvarig tillsammans med koordinator efter varje läsår en slutlig muntlig utvärdering i helklass. Utvärderingen är utformad som en workshop där studenterna får reflektera och kommentera kursernas syfte, mål samt deras egen lärandeprocess. Programansvarig ansvarar för att progressionen inom programmet följs och att lärandemålen i de olika kurserna uppfyller examensmålen. När kursplaner skrivs om jämförs de med andra kursplaner och lärandemålen formuleras i relation till examensmålen för hela programmet. Alla programansvariga och koordinatorer inom design är samlade i en ledningsgrupp för design (LGD) som regelbundet träffas och diskuterar innehåll, visioner, förhållningsregler och lärandemål. LGD har dessutom ansvar för övergripande frågor såsom planering, kompetensutveckling och besättning av kurser. Genom att använda det forum som LGD medger finns det en kollegial granskning av de olika utbildningarnas examensmål. Via workshops har vi satt fokus på frågor runt examinerbara mål, formuleringar och begrepp. Ledningsgruppen har genomfört en särskild workshop där man resonerade kring högskoleförordningen examensmål och jämförde med tidigare planer. Terminsvis träffas programansvariga, koordinator samt studentrepresentanter från varje årskurs till kursråd där sammanställningarna av kursutvärderingarna diskuteras och synpunkterna som kommer upp är värdefulla i arbetet med revideringar av kurser och kursplaner. I kursutvärderingarna ställs lärandemålen upp och studenterna kommenterar/reflekterar med lärandemålen som utgångspunkt. Studenterna har blivit medvetna om examensmålen vid kursintroduktionen där de gås igenom och får därför lättare att reflektera över dem.
9 B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Studenterna på IS får under sin studietid undervisning av lärarlaget som består av personer med olika kompetenser både vad gäller vetenskap och konst. Denna bredd är en styrka då den möjliggör både helhetssyn och spetskompetens. Studenternas projekt bedöms oftast av flera lärare, vilket säkrar att deras arbete håller hög kvalité innan det godkänns vid examination. Den konstnärliga erfarenheten och kvaliteten är mycket viktig på IS och detta säkras (utöver vad som skrivits ovan) dels genom kravprofiler vid anställningar för att se till att lärarna håller hög konstnärlig kvalitet, dels genom att vi har mycket externa gäster. Gästerna (från både näringsliv och akademi) ger dels input i form av kunskap förmedlad i föreläsningar men också genom medverkan vid examinationer av såväl delkurser som slutexamination. All opponering på examensarbetet sker med externa bedömare. Vi har genomfört ett förändringsarbete gällande våra examinationer med avsikt att bättre kunna bedöma kvalitet. Vi har numer slutna sessions för slutexaminationen där bedömningen gör av examinator, handledare och en extern opponent. Vi har vidare separerat examinationerna av den praktiska delen och den skrivna rapporten för att därigenom lättare kunna fokusera på den konstnärliga kvaliteten i verket. Vi reviderar just nu också olika riktlinjer för både examinatorer och opponenter. Vi genomför kontinuerligt kompetensutveckling med lärarlaget. Vi försöker fånga upp intressanta och samtida frågeställningar som vi diskuterar på regelbundna seminarier. Dessutom riktad kompetensutveckling i form av föreläsningar/seminarier men också studieresor. Andelen så kallade KU-projekt ökar inom vårt lärarlag efter en medveten satsning. Via redovisningar av tidigare projekt och workshops med personalen är de flesta nu inblandade i ett eller flera KU-projekt. Detta är ett sätt att säkerställa konstnärlig kvalitet då projekten kan drivas inom eller som utökningar av ordinarie tjänst. Programmet medfinansierar KU projekt i form av arbetstid, oftast kring 5% av arbetstiden. I alla anställda lärares arbetstid ingår förutom eventuell tid för KU/forskning även omkring 10 % arbetstid för kompetensutveckling. Indirekt blir det också en lockelse för framtida rekryteringar eftersom man därigenom inte behöver lägga ner sin egen konstnärliga verksamhet för att undervisa. Vi har en stor andel internationella studenter, både programstudenter och utbytesstudenter.
10 Detta tillsammans med resor och aktiviteter i andra länder motverkar tunnelseende och breddar synen på området. 2. Metoder för integrering av Vi strävar efter kompletta miljöer och har på IS föreläsare som redovisar aktuell aktuell och relevant forskning. forskning. Lärare vid programmet ges möjlighet att på arbetstid ta del av den aktuella forskningen som bedrivs genom seminarier, föreläsningar och disputationer. Doktorander och forskare deltar som handledare, kritiker och föreläsare i programmets kurser. I vissa fall erbjuds studenter att vara delaktiga i forskningsprojekt då det är praktiskt möjligt. Då flera lärare även forskar/arbetar med Konstnärligt utvecklingsprojekt (KU) projekt parallellt integreras detta naturligt i kurserna de sedan genomför. C. Utformning. Beskriv/ange Designutbildningar är av tradition mer knutna till praktisk kunskap än teoretisk. Det och kommentera: innebär att till exempel tentamen är mycket ovanligt men också att studenterna förväntas 1. Undervisningsformer som visa sina färdigheter praktiskt. Föreläsningar, seminarier och framförallt handledarsamtal används inom programmet, är viktiga ingredienser i undervisningen. andelsmässig fördelning På IS liknar terminerna 1, 2 och 3 varandra i sitt upplägg och förutom de vanligaste (ungefärlig) mellan olika formerna för undervisning, föreläsning, handledning och redovisning/seminarier, det finns undervisningsformer samt ev ett mycket stort utrymme för icke-schemalagd handledning. variationer under Däremot är 4e och sista terminen med examensarbetet hår reglerat vad det gäller programmet. handledning då en viktig aspekt är att arbetet skall vara ett självständigt projekt. Vi använder oss av olika undervisningsformer för olika mål inom programmet. Det gäller till exempel processrelaterade lärandemål, lärandemål gällande praktiska färdigheter och kompetens och lärandemål som gäller ett teoretisk och/eller praktiskt reflekterande. En vanlig undervisningsform för processorienterade kunskapsmål är seminarium där studenterna själva formulerar sig och själva reflekterar över lärandeprocessen och lärandemålen, studenterna opponerar då ofta på varandras arbeten (ca 30%). Individuell handledning är en annan vanlig undervisningsform där studentens individuella utveckling och prestationer i förhållande till kunskapsmålen fokuseras (ca 30%). För kunskapsmål som handlar om mer praktiska färdigheter och kompetens används workshop som undervisningsform (ca 30%). Föreläsningar används dels som inspirationsföreläsningar men också för kunskapsmål av mer färdighetskaraktär (ca 10%). 2. Examinationsformer som Den vanligaste examinationsformen är att studenterna gör en muntlig presentation och
11 används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. visar upp sina arbeten och sin arbetsprocess i slutet av kursen. Oftast avkrävs presentationsmaterial som består av både text och bild. De kritiseras/diskuteras sedan av inbjudna gäster, lärare som deltagit i kursen, andra studenter i kursen och examinator (ca 75%). Vissa kurser/kursmoment examineras genom inlämning av skriftligt arbete (ca 25 %). En kurs kan ha flera examinationer, t ex kan kunskapsmål som handlar om reflektion examineras i text, kunskapsmål som handlar om ett kritiskt förhållningssätt i att man kan opponera på annan students arbete. Inlämning av arbeten för bedömning kan också vara en examinationsform. Moment i vissa kurser examineras genom uppvisande av praktisk färdighet, där till exempel prototyper skall färdigställas och därigenom ett visualiserat resultat som skall vara kopplat till en process som också redovisas. IS har i genomsnitt ca 15 lärarledda timmar i veckan. Då det på avancerad nivå finns ett mycket stort utrymme för icke-schemalagd handledning är den exakta siffran svår att nå. Handledningen är en central bit i undervisningen och i de klasser som är större krävs så klart mer tid för enskild handledning. Terminerna 1, 2 och 3 på avancerad nivå liknar varandra i sitt upplägg med moment i helklass, enskilda projekt och grupprojekt. Däremot är 4e och sista terminen med examensarbetet hårt reglerad vad det gäller handledning eftersom examensarbetet är ett självständigt projekt. Vi erbjuder samtliga lärare att gå pedagogikkurser (PIL) på sammanlagt 15 hp. Något som har blivit mycket uppskattat då man, så att säga, får syn på sitt eget pedagogiska förhållningssätt och sina metoder. Detta ger en gemensam bas och ett gemensamt språk för alla lärare som främjar pedagogiskt utvecklingsarbete. Majoriteten av lärarlaget har påbörjat pedagogikutbildningen. Utöver det förs diskussioner och utvärderingar inom programmet om metoder, progression och vissa inslags frekvens i undervisningen. Exempelvis handledning, föreläsningar och/eller skrivuppgifter. Vi har en lärarpool som arbetar inom alla designprogrammen på både grund och avancerad nivå, vilket gör att den enskilda läraren hamnar i samarbeten med olika kollegor och därigenom får syn på och erfarenhet av alternativa pedagogiska upplägg. Detta gör att vi sakta bygger en gemensam förståelse för olika metoder och
12 D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i undervisningssätt och de för och nackdelar som är förknippade med dem. Vi har använt revidering av kursplaner och utbildningsplan som ett sätt att pedagogiskt utveckla programmet. I det förberedande arbetet av en kurs skapas ett kursteam bestående av kursansvarig/examinator + sidekick + ev. handledare som tillsammans diskuterar och planerar kursens pedagogiska moment kopplade till kursens lärandemål. Studenternas kursutvärderingar och uppföljande kursråd ger också värdefull feedback på pedagogiska upplägg och moment i undervisningen. Studenterna gör en skriftlig kursutvärdering efter varje delkurs och dessutom ett muntligt utvärderingssamtal. Kursråd genomförs en gång per termin. Designarbete är en process och bedömning sker därför över tid vid olika tillfällen i kursen. Så kallat löpande examinationer. Det innebär också att olika moment kan bedömas med olika metoder. Att använda olika metoder är inte bara ett sätt att bedöma olika sorters moment utan också ett medvetet sätt att möta studenternas olikheter. Vid bedömning av studenternas arbeten bedöms inte enbart slutresultat. Vi bedömer istället hela processen fram till ett färdigt resultat. Ett vanligt sätt är att student i början av kursen skriver en projektbeskrivning som godkänns av examinator. Projektbeskrivningen ligger tillsammans med kunskapsmålen till grund för den senare examinationen. Den individuella projektbeskrivningen är en hjälp vid bedömningen av resultatet tillsammans med kursens kunskapsmål. Genom att examinera på olika sätt, tillgodoses olika studenters behov. Inom en konstnärlig utbildning kan den konstnärliga kvalitén vara svår att mäta, ett sätt vi använder oss av är att låta flera kompetenta personer både egna lärare och externa personer vara involverade under projektets gång, det säkerställer att kvalité uppnås och att det subjektiva tyckandet reduceras. Vi har en utsedd examinator för varje kurs, men bedömningen görs alltid av en grupp. Undervisningsformen med mycket individuell handledning säkerställer också att hög kvalité uppnås. Vi använder oss av betygen underkänd och godkänd. Eventuella kompletteringar för att uppnå godkänt resultat delges studenten muntligt och skriftligt. Examensmålen i HF (konstnärlig examen) finns integrerade i programmens mål som är beskrivna i utbildningsplanerna. Principen på HDK är att när studenten uppnått målen i
13 högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010. samtliga programkurser (dvs. blivit godkänd) ska alla mål i utbildningsplanen vara uppnådda, och följaktligen examensmålen enligt HF. Detta betyder i princip att alla studenter som blir godkända på alla sina kurser (dvs. har uppfyllt kraven för en kandidat- eller masterexamen) har på ett eller annat sätt uppfyllt målen i HF. Examensmålen i HF har olika karaktär. Alla mål är inte påvisbara i enskilda arbeten, om inte målet gjorts till en tydlig examinationsuppgift. T.ex. att kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Detta är något som pågår under hela utbildningen och som många gånger är ett fokus i handledningssamtalen. Ingen enskild kurs är konstruerad för detta mål. Vår uppskattning är att studenternas resultat sett över hela utbildningstiden verk, process, förhållningssätt väl överensstämmer med målen, men att inte alla mål är enkla att påvisa eller att bedöma uppfyllelsen av i ett studentarbete. Examensmålen i HF är inte heller alldeles lättolkade vilket gör att frågan är svår att besvara i vissa avseenden, att bidra till kunskapsutvecklingen är inte så enkelt att redogöra för inom det konstnärliga området. IS är en internationell utbildning. Vi rekryterar internationellt och all undervisning är på engelska. All litteratur och andra läromedel är helt på engelska (100%). Det faktum att studenterna, ordinarie programstudenter och utbytesstudenter, är ifrån olika länder ger en speciell förutsättning där det på ett naturligt sätt diskuteras likheter och skillnader. Det ger förstås också speciella utmaningar då utbildningarna studenterna kommer ifrån kan skilja sig mycket åt. Studenterna kommer hit med olika förkunskaper och intressen vilket ger en särskild vikt åt introduktionskursen där grunden för området gås igenom. I introduktionskursen etablerar vi också metoder och förhållningsätt som studenterna förväntas använda i sina studier. Den kulturella mångfalden erbjuder också, på ett naturligt sätt, internationella perspektiv i samtal och seminarier. Utbytesstudenter 2010: Inkommande: 8 st Utresande: 2 st Lärarutbyten 2010: Det var åtta lärare från designarbetslaget som undervisade alternativt höll föreläsningar på
14 III. Lärarkompetens 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen andra internationella lärosäten. En av våra professorer är verksam på en internationell arena och två av våra adjungerade professorer är även de verksamma utanför Sverige. Förutom de inslag av internationella gästlärare som vi bjuder in till undervisningen är uppmanar vi, och vissa fall skapar vi förutsättningar för studenterna att vara med på internationella utställningar och konferenser. Genom vårt Cirrus nätverk har vi även bjudit in till nordiska konferenser och resor. Senast förra hösten arrangerade HDK tillsammans med Lunds universitet och Nordiska Akvarellmuseet som partners, en internationell workshop på Tjörn. Workshopen som kallades Location Tjörn fick finansiellt stöd från Cirrus och hade 37 studenter från 7 nordiska universitet som kom från 10 olika nationaliteter. Workshop var under en vecka under oktober 2010 och avslutandes med en utställning på Nordiska Akvarellmuseet. Vi har fått ett utökat antal MFS-stipendier och uppmanar våra studenter att söka dessa om de är intresserade av att arbeta med frågor/projekt kopplade till utvecklingsländer. Programmets sammansättning av studenter med olika nationaliteter samt ett stort antal inresande utbytesstudenter ger dem ett internationellt kontaktnät samt en global syn på sin yrkesidentitet. Genom detta vidgas arbetsmarknaden för studenterna och ger dem möjlighet att verka internationellt. Vi vill öka på andelen internationella lärare/föreläsare för att därigenom åstadkomma just det. Under tredje terminen erbjuds även för studenterna att praktisera och det ger ett ypperligt tillfälle för studenterna att i ett professionellt sammanhang komma utanför Sverige, för närvarande är fem studenter i tre olika länder; USA, Tyskland och England. Vi använder oss av internationell litteratur och forskning för att tillhandahålla en global syn på området. På HDK finns en stor andel lärare som har internationell erfarenhet, såsom medverkat i internationella sammanhang, mässor, konferenser, utställningar och/eller haft projekt, produktion, produktionskontakter och på andra sätt rört sig på en marknad utanför Sverige. Om man jämställer lektorer anställda på konstnärlig grund tillsammans med de disputerade blir andelen en tredjedel av lärarlaget i design under läsåret 2010/2011. Då design är ett i huvudsak praktiskt ämne är nivån på de praktiker som används inom utbildningen hög.
15 IV. Student- undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Beskriv/ange och kommentera: Just nu pågår nyrekrytering av fem lektorer vilka kommer att vara tillsatta under slutet av höstterminen. Alla lektorer anställda på konstnärlig grund är externt bedömda av sakkunniga inom området. Vi har fyra disputerade lärare som undervisar på designprogrammen i en omfattning mellan 15-60%. Vi har fyra professorer varav två är adjungerade tillsammans arbetar de 70 % med undervisning på grundutbildningarna. Trots att kravet på högskolepedagogisk utbildning för att bli behörig lärare har slopats har den konstnärliga fakultetens dekan valt att hålla fast vid kravet för att uppnå pedagogisk kvalitetssäkring. På HDK har majoriteten, närmare 90 % av designlärarna har påbörjat PIL-enhetens kurs för högskolepedagogik på 15 hp (5+5+5hp). De flesta har genomfört de första 5 poängen och några få har slutfört samtliga 15 hp. De flesta beräknas ha slutfört utbildningen efter vt 2012. För lektors- och professorstjänster sker en extern sakkunnigbedömning av den konstnärliga grunden utifrån en kravprofil. För adjunktstjänster sker ingen extern sakkunnigbedömning men det formeras på samma sätt som för lektorstjänsterna en rekryteringsgrupp med interna och externa personer samt studentrepresentant. Vi bedömer professionskompetens med hjälp av styrkta meriter och inlämnat bild och textmaterial samt med intervjuer. De allra flesta lärarna som undervisar på designprogrammet är också yrkesverksamma som designers eller konstnärer, vilket säkerställer en relevant kompetens. KU projekt är oftast relaterade till lärarnas profession och ett sätt att hålla sig á jour med vad som händer i yrkeslivet. Vi använder oss i hög grad av tillfälliga gästlärare för handledning, föreläsningar, opposition på studentarbeten etc. För att säkerställa att de har en relevant kompetens anlitar vi personer som på olika sätt utmärkt sig inom nutida design. Studenter har också möjlighet att påverka och önska vilka gästlärare som anlitas. Alumner används regelbundet som gäster. Kursrådet vilket hålls en gång per termin fungerar som en programutvärdering då alla kurser gås igenom och man har fokus på helheten i programmet. Studenterna har då också
16 inflytande 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. hunnit reflektera över vad de lärt sig i tidigare kurser och hur programmets progression är tänkt. Kursutvärdingarna är ett annat instrument för studenterna att vara med i utvecklingen av kurser och program samt lämna synpunkter. Resultaten av kursutvärderingarna brukar stämma väl överens om den bild läraren själv har av resultatet av kursen. Då vi har en nära kontakt med studenterna diskuteras ofta eventuella problem i kursen ofta under kursens gång, och rättas till. Vi har generellt hög svarsfrekvens på kursutvärderingarna, beroende på att vi samlar alla studenter direkt i anslutning till examination och ber dem fylla i skriftligt. Tidigare gjordes utvärdering i efterhand vilket gav en mycket sämre svarsfrekvens. Nackdelen med att göra utvärderingen direkt är att studenten inte hunnit reflektera tillräckligt och t ex resultatet av examination kan starkt prägla vad man skriver om kursen som helhet. Vi har ändå valt detta då vi ser att det är viktigt med en hög svarsfrekvens för att bedöma kursen rättvist, samt att nämnda kursråd kompletterar bilden då studenterna vid detta tillfälle hunnit ta del av fler kurser och då kan se progressionen. Gissningsvis ligger svarsfrekvensen kring 90% på kursutvärderingarna. Då vi har möjlighet till, och uppmanar till en dialog med studenterna under kursens gång kommer synpunkter och eventuell kritik sällan som en överraskning. Vi får oftast bra omdömen på kurserna, i de fall allvarligare kritik riktas mot en kurs eller moment tas det på väldigt stort allvar och utreds ytterligare innan det förändras inför kommande år. På samtliga av våra designutbildningar utvärderar vi kurserna muntligt och skriftligt efter avslutad kurs. Utvärderingarna sammanfattas sedan av den kursansvarige. En gång per termin kallar vi klassrepresentanterna till kursråd, ett för grundnivå och ett för avancerad nivå. Innan kursrådet får representanterna sammanfattningarna av utvärderingarna skickade till sig. På mötet går vi sedan igenom huruvida klassen tycker att bilden stämmer, dels för den enskilda kursen och dels när det gäller utbildningen överlag. Vi för vidare informationen till våra arbetslagsmöten där vi diskuterar utfallet, i vissa fall, när det gäller ämnesövergripande frågor skapar vi speciella konferenser/heldagar för att påbörja förändringsarbete. Utvärderingarna och kursråden ligger till grund för utveckling av kurserna programmet. Inför större förändringar inom programmet konsulteras studenterna genom studentrepresentanter, vid kursråd eller genom extra insatta möten för just den specifika förändringen. Studenterna fungerar här som en referensgrupp.
17 V. Omvärldsanalys A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och kommentera: 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. Beskriv/ange och kommentera: Inför rekrytering av lärare har vi med studentrepresentanter som utses av studentkåren. Vi upplever att det kan vara svårt att få studenter att medverka vid beredande och beslutande organ inom utbildningen, det tar mycket tid att vara med på möten och studenterna väljer att hellre ägna sig åt sina studier. Studentbarometern visar att vi (konstnärliga fakulteten) får ett högt betyg vad det gäller påverkansmöjligheter för studenter, vilket troligtvis har att göra med att studenterna ser att de har många möjligheter att påverka sin utbildning genom utvärderingar, representation etc. Utöver detta har HDK ett förhållandevis litet antal studenter och en tät kontakt med lärare och ledning som en plats med en öppen atmosfär, där man kan påverka och blir lyssnad på även utanför de fastställda organen, i samtal med lärare och ledning. Masterprogrammet Individuell Specialisering är ett unikt program inom GU. Det finns inget annat program med liknande innehåll inom GU. Stenebyskolans designutbildningar är de som ligger närmast HDKs utbud och på masternivå bedrivs utbildning med specialisering inom tre områden; järn & stål/offentlig gestaltning, möbeldesign med inriktning trä samt textil/kläder/formgivning, men de saknar den bredd som HDKs masterprogram har. Profilen är ett brett program med stora möjligheter till individuella fördjupningar. HDK var först i landet med att öppna upp de tidigare stängda dörrarna mellan de olika inriktningarna (4 st), och det har skapat den starka profil vi har idag. På senare tid har flera andra lärosäten på liknande sätt skapat breda program. IS har efter 10 år av utvecklande av programmets breda profil hittat balansen mellan att vara bred men samtidigt ge möjlighet för varje enskild student att fördjupa sig inom sitt intresseområde. Det finns liknande program med en bred profil, t ex på Linnéuniversitet, men HDKs kombination med en bred inriktning, stark hantverkstradition, konstnärliga grund och på senare år profilering mot olika former av hållbarhet är unik. Det är även det som vi tagit än mer fasta på då vi utvecklat det nya masterprogrammet i design. Vi har genomfört en mindre undersökning av de studenter som examinerades från masterutbildningen 2008 och 2009. 21 personer av 58 examinerade har svarat. Hela enkätens resultat finns också bifogad som bilaga. Här redovisas sammandrag från frågorna 7-10.
18 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). Tycker du att dina studier på HDK har gett dig tillräckliga förberedelser för ditt arbete? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? 62 % är nöjda med sin utbildning på HDK men många (48 %) saknar en tydligare koppling till verkligheten, yrkesförberedande kompetens, verktyg för egenföretagare, mer kunskap om arbetsmarknaden. Några studenter trycker även på att fler företag borde bjudas in. Ett par har även problematiserat kring detta och anser att en masterutbildning inte skall vara fokuserad enbart på det kommersiella, men att man saknar dialogen kring kommersiellt vs konstnärligt. I övrigt så finns ingen gemensam bild om vad som saknas, någon lyfter fram olika datorprogram, det textila och någon vill ha ett tydligare teoretiskt fokus. Anser du att det finns ett behov av din kompetens på arbetsmarknaden? Alla, 100 %, anser att det finns behov att deras kompetens på arbetsmarknaden. Ett par lyfter fram den multidisciplinära kompetensen som extra attraktiv. Några trycker på att arbetsmarknaden för designers är extra konjunkturkänslig. Har du funderat över att forska inom ditt ämne design? Motivera gärna ditt svar. 48 % har svarat att de har funderat över att forska, majoriteten av dessa ser det långt i framtiden medan några har en tydlig frågeställning och en starkare önskan. Några av de hinder som nämns är att det är ett otydligt fält och svårt att förstå hur systemet fungerar, hur man kommer in. Övrig kommentar Verktyg viktigt! Program och ritteknik. Mer stöd. Praktik mer av det! Mer kontakt med arbetslivet, mer nätverk efter skolan. Bra klimat och energi. Behövs mer backup och vägledning ut i arbetslivet. Bättre alumni nätverk är önskvärt. Bra med praktik, mer fokus på det yrkesverksamma hade varit önskvärt. Lite för mycket fokus på egen företagare. Fantastiskt att jobba först och sedan utbilda sig! Då kan man fördjupa sig. De bästa åren av mitt liv! Svårt att ge generella lösningar, väldigt mycket individuellt på masterprogrammet. Praktik kan vara relevant för vissa men inte för alla. Bra med att kombinera olika inriktningar(grafisk form och produkt), det har hjälpt i
19 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och yrkesbanan. Fortsatt resultat från den mindre undersökning som genomfördes av de studenter som examinerades 2008 och 2009. Här redovisas sammandrag från frågorna 1-6. Arbetar du inom yrkesområdet design? Om ja, i vilken omfattning? Om inte, varför? Vad arbetar du inom? Alla utom en arbetar inom yrkesområdet design. Denna person studerar för tillfället. 85 % jobbar heltid eller minst heltid och övriga 15% jobbar minst 50%. Har du en anställning idag? Om ja, i vilken omfattning? Av de 20 personer som arbetar är det 45 % som har en anställning. Alla utom en är anställda på heltid. Övriga 55 % har eget företag och/eller frilansar. Har du haft en anställning sedan du gick ut din utbildning på HDK? Om ja, hur många? Av de 20 personer som är ute på arbetsmarknaden har 45 % haft anställning, då oftare kortare projektanställningar. Oftast har man haft 1-2 anställningar. Övriga 55% har hela tiden frilansat under eget företag. Om du är egenföretagare, är det en anställningsform som du själv valt? Av de 17 personer som har eget företag har 88 % valt detta själva. För de övriga 12% (två personer) var det mer av en nödlösning. Är du verksam inom Sverige eller även internationellt? Av de 20 personerna som är aktiva på arbetsmarknaden är det 50 % som enbart jobbar inom Sverige och 50 % som har någon internationell anknytning. Majoriteten inom Norden. Vilka kontakter/nätverk använder du dig av som stöd i ditt arbete? Majoriteten av de tillfrågade anger före detta klasskamrater och lärare på HDK som ett informellt kontaktnät. Många lyfter även fram praktiken som en viktig del av skapandet av sitt nätverk. En person lyfter fram Alumniföreningen medan en annan känner avsaknad av Alumniförening. Externa kompetenser; alumner och avnämare, används regelbundet inom utbildningen både inom programmet och i fristående kurser. Detta gäller både i kursernas planerande, genomförande samt i utvärderingar. Runt 30% av personalen i lärarlaget har själva studerat på HDK vilket ger en särskild
20 VI. Framtid VII. Övrigt av vikt om programmet utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Beskriv/ange och kommentera: 1. Organisation och ledning av programmet. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t insikt i förutsättningar och kultur. Vi har sett att det är viktigt att ha både alumner och helt externa i lärarlaget för att kunna förhålla sig till en tradition men ändå inte låsas i gamla hjulspår. Detta har bl a gett förutsättningar för att starta nya program. Vi har startat två nya masterprogram i design de senaste tre åren; Child Culture Design och Business & Design och läsåret 12/13 kommer även ett nytt materprogrammet i design starta. Programmet har genomgått en omfattande revidering som kommer innefatta att ett nytt program kommer inrättas under hösten 2011, Masterprogrammet Design, där första kullen studenter startar hösten 2012. Det nya programmet kommer ha fokus på designprofessionens kärna; gestaltning, reflektion samt designerns roll och ansvar. Det nya programmet kommer även ha en stark anknytning till aktuell forskning med specifika kurser direkt kopplat till ett socialt engagemang. Detta tillsammans med den starka tradition HDK vilar på gällande gestaltning, kommer, tror vi, skapa en attraktiv utbildning med studenterna som kan ta sig an framtidens utmaningar. Masterprogrammet Design är väl etablerat och har en stark ställning inom den europeiska, främst nordiska, designvärlden. Studenter som söker sig till utbildningen är starka i sitt gestaltningsområde och har ett starkt samhällsengagemang. Designerns roll kommer bli mer mångfacetterad än idag och efter avslutad utbildning kommer våra examinerade studenter vara verksamma på en global marknad och verka på många olika positioner i samhället. Programmet leds av programansvarig. Programansvarig ingår med andra programansvariga i ledningsgruppen för design (LGD) samt HDKs ledningsgrupp och utbildningsråd. Programansvarig har budgetansvar samt kvalitetsansvar. Varje kurs inom programmet har en kursansvarig och en examinator, ibland men inte alltid samma person. Kursansvarig har delegerat budgetansvar för kursens budget. Lärarlaget i design samlas regelbundet för att bedriva den fortlöpande verksamheten samt utveckla programmet. Beslut om utbildningsplan och kursplaner tas av fakultetsledning i samråd med utbildningsansvariga, kursansvariga och prefekt. En årskursansvarig ansvarar för studentkontakter och vissa studieadministrativa/praktiska frågor. HDK har en väl utvecklad kommunikationsstrategi där traditionsenliga event så som publika examensutställningar, examensfest, nyutvecklad hemsida etc. skapar en trovärdig
21 ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. och stark profil. Dessutom erbjuds studenterna att medverka i andra publika evenemang i skolans lokaler, t ex den årliga julmarknaden, som har visat sig vara ett identitetsskapande moment. Studenterna är även medverkande till de aktiviteter som genomför i och med öppet hus. IS har utöver detta haft en tydlig pedagogisk och social tanke kring introduktionskursen och har under första veckan rest i väg med alla nya studenter till en kursgård med efterföljande studiebesök och workshop dagen därpå. Även i samband med läsårets slut, både för ettorna och tvåorna, då en slutlig workshop utvärdering hålls, samlas klassen upp i en gemensam måltid och/eller firas av med traditionellt tårtkalas. På sätt och vis kan man säga att designutbildningar traditionellt har ett stort fokus på entreprenörskap, men då på kreativitet och innovation. Så är det fortfarande. Den samtida designerrollen som en brygga mellan såväl forskning och industri och mellan produktion och innovation gör att många av entreprenörskapets olika aspekter har en naturlig plats i utbildningen. I alla våra kurser finns frågor som ständigt är aktuella där design kopplas till entreprenörskap. I så gott som i alla kurser finns ett nära samarbete med yrkesverksamma/marknad/företag samt entreprenörer i form av föreläsningar, workshops och/eller i handledning som medför att studenterna under sin utbildning får olika perspektiv på hur man försörjer sig på sin kompetens. Det finns ett stort fokus på att ha verksamma yrkespersoner med olika kompetenser in i utbildningen samt att knyta externa projekt/företag/samarbetspartners och organisationer till utbildningen. Vad gäller förmedlandet av kunskap om entreprenörskap och företagande står handledningssamtalet i särklass. Handledningssamtalet har traditionellt en stor plats i det pedagogiska upplägget på konstnärliga utbildningar. I diskussionsform förmedlas kunskap om situationen utanför skolan gällande produktionsvillkor, arvoden, royalty, ansökningar och finansiering etc. Detta går inte att sätta en siffra på (beträffande hp eller timmar) men kan ses som en del av kärnan i vår verksamhet. Samtliga lärare på skolan har en egen verksamhet vid sidan om undervisningen varför samtidsorienteringen kan sägas vara god. 4. Övrigt. VIII. Kommentera: Studenterna har stora individuella utvecklingsmöjligheter att etablera en egen