Verksamhetsplan 2016 för Mariehällsskolan

Mariehällsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (11) 2016-04-08 Handläggare Anette Madsen Telefon: Till Mariehällsskolan Verksamhetsplan 2016 för Mariehällsskolan Förslag till beslut Mariehällsskolan anette.madsen@

Sid 2 (11) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...3 1. Ett Stockholm som håller samman...4 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...4 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...8 2. Ett klimatsmart Stockholm...9 2.1 Energianvändningen är hållbar...9 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...10 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...10 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...10 Uppföljning av ekonomi... 11 Resursanvändning...11 Budget 2016...11 Övriga frågor... 11 Bilagor Bilaga 1: Budget 2016

Sid 3 (11) Inledning Mariehällsskolan är en nystartad skola i bostadsområdet Annedal/Bromma. Under verksamhetsåret 2014/2015 omfattade verksamheten förskoleklasser, årskurs 1-4, skolbarnsomsorg samt en fritidsklubb för 10-åringar.Hösten 2015 utökades verksamheten med årskurs 5. Enheten har ca 365 elever men inflyttningstakten är hög i området så nya elever tillkommer hela tiden. Skolan är organiserad i fem hemvister. Vi arbetar i arbetslag där personal från skola och fritidshem ingår, vi samverkar kring elevens hela dag. På enheten arbetar ca 66 personal, 51 kvinnor och 16 män. I vår organisation finns lärare, förskollärare, fritidspedagoger, fritidsledare, barnskötare och elevassistenter. Vi driver ett eget kök - Restaurang Kistan -, där arbetar fyra personal varav två kockar. Skolans elevhälsoteam består av rektor, speciallärare, specialpedagog och skolsköterska. Skolpsykolog konsulteras vid behov. En skolläkare är knuten till skolan och arbetar två dagar i månaden. Teamet träffas regelbundet för genomgång av elevvårdsärenden och uppföljning av elevvårdande insatser. Vision och Värdegrund Vår vision - i fem delar Vi vet var vi är, vi vet vart vi ska och vi vet hur vi tar oss dit! Vi välkomnar alla, vi engagerar oss i varandra och vi uppmuntrar till kreativitet! Vi har en vi-känsla med trygghet, lyhördhet och tillit till varandra! Vi gläds med allas framsteg och känner stolthet över vår skola! Vi vet att alla kan. Vi skapar lust till lärande och kunskap äger! Vårt gemensamma värdegrundsarbete är prioriterat under skolans första verksamhetsår. Vi arbetar med olika kulturuttryck (bl.a. Skapande skola) och gemensamma aktiviteter för att stärka samhörighet och trygghet. Vi har fyra Vi-veckor under året då vi, elever och personal, träffas i faddergrupper och har gemensamma teman under en vecka. Systematiskt kvalitetsarbete Vi utgår från våra styrdokument och planerar vår verksamhet utifrån dessa. Vi kommer att följa upp vår verksamhet och våra åtaganden i Brukarundersökningen, stadens medarbetarenkät, enkätsvar från eleverna, fritidshemmens/fritidsklubbens barnsamtal, Trygghetsteamets arbete och elevernas kunskapsresultat. Prioriterade åtgärder för utveckling Under Mariehällsskolans första verksamhetsår prioriteras den dagliga verksamheten (skola och fritidshem). Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla vår gemensamma Värdegrund och arbeta fram fungerande rutiner för skolans fortsatta verksamhet. Vi kommer bl.a. delta i Trivselprogrammet för en bättre och tryggare rastverksamhet och vi inför STEGVIS och "dilemmaberättelser" på schemat för våra elever. LEKKUNSKAP finns med i vårt utvecklingsarbete under läsåret 2016/2017. Under verksamhetsåret fortsätter vi att utveckla vår digitala plattform - pedagogiska planeringar (skola och fritids), dokumentation och bloggar.

Sid 4 (11) Vi kommer under vårterminen 2016 att satsa på en läxfri skola och istället erbjuda våra elever möjlighet till fördjupning i olika ämnen i skolans STUDIESTUGA. Tre eftermiddagar (x 90 minuter) i veckan erbjuds eleverna att fortsätta sina studier tillsammans med skolans pedagoger. Dessutom satsar vi på läsning, läsförståelse och återberättande under rubriken - att LÄSA ÄR EN LIVSSTIL! Vi satsar på vårt skolbibliotek, bokprat, "bokpromenader" i närområdet och på informationskvällar för föräldrar. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden. 2016-01-01 2016-12-31 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

Sid 5 (11) Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 95 % År 95 % År 80 År Andel legitimerade lärare i grundskolan 100 % År Enhetsmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Att 95% av eleverna klarar minst godkänt i Nationella proven årkurs 3. Att alla elever når målen i samtliga ämnen. Arbetssätt I pedagogiska planeringar beskrivs arbetsområde, arbetssätt och hur bedömningen ska gå till. Kontinuerlig uppföljning och feedback ger eleverna en möjlighet till högre måluppfyllelse och pedagogerna en möjlighet att utveckla undervisningen. Under året dokumenteras elevernas utveckling i Pärmen (Digitalt/i pärm). Inför vårens utvecklingssamtal skrivs de skriftliga omdömena och olika enkäter genomförs. Under samtalet upprättas en individuell utvecklingsplan. Under höstens utvecklingssamtal följs planen upp och aktualiseras. Vi skapar goda förutsättningar för eleverna vid genomförande av olika prov. De nationella proven i årskurs 3 kan genomföras enskilt och i grupp. Vi ger eleverna möjlighet att arbeta praktiskt och teoretiskt i matematik, teknik och Noämnena för ökad förståelse och fördjupat lärande. Vi är en NTA-skola. Vi har en matte-noteknikverkstad dit alla är välkomna under hela dagen (skol- och fritidstid). Vi satsar på elevernas läsutveckling. Vi vill väcka elevernas lust till läsning bl.a. genom sagoprojekt, biblioteksbesök, litteraturinköp och bokprat. Enhetens förskoleklasser arbetar enligt Bornholmsmodellen, språklekar som stimulerar till språklig medvetenhet. Vi följer läsutvecklingsscheman. De elever som är i behov av extra stöd erbjuds stöd, enskilt och i grupp, hos speciallärare och specialpedagog. Vi använder olika test bl.a. DLS och Bornholm. Vi använder olika pedagogiska dataprogram och appar (IPads). Resursanvändning Elevhälsoteamets fortlöpande arbete. Vi fördelar resurser och planerar insatser i samband med

Sid 6 (11) klasskonferenser och elevvårdskonferenser. Utbildad personal - skola och fritidshem/fritidsklubb. Uppföljning Vi följer upp elevernas kunskapsutveckling och analyserar resultaten och våra insatser. Vi sammanställer de skriftliga omdömena och diskuterar måluppfyllelse, metoder och insatser för våra elever. 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 75 % År 75 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Ogiltig frånvaro i grundskolan 0 % År Enhetsmål: Alla elever har en god lärmiljö Att Mariehällsskolans elever upplever skolan som en trygg arbetsplats. Vårt årsmål är 90% trygga elever. Arbetssätt Vi ska i våra klassråd, fritidsråd och elevråd arbeta aktivt för att formulera oss kring

Sid 7 (11) värdebegrepp som kamratskap, trivsel, jämställdhet, respekt för våra olikheter och ALLAS LIKA VÄRDE. Vårt Trygghetsteam arbetar med att tillsammans med skolans elever och personal genomföra olika aktiviteter, t.ex. Vi-Veckor. Vi stärker den enskilde eleven i gruppstärkande övningar. Vi följer vår Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Resursanvändning Alla vuxna på skolan är goda förebilder och arbetar för att vår värdegrund tydliggörs i ord och handling. Våra arbetslag skola-fritidshem/fritidsklubb tar ansvar för barnets hela dag. Uppföljning Brukarundersökningen 2016. Trygga och otrygga platser, elevenkät 2016. Trivsel- och inflytande, elevenkät 2016 Barnsamtal 2016. Utveckling Målet är att alla elever och föräldrar ska uppleva vår skola som trygg (100%) 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter 75 % År 75 % År

Sid 8 (11) Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 75 % År Enhetsmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Att eleverna utvecklar en medvetenhet om sitt eget lärande och sitt eget inflytande. Att eleverna ges möjlighet att aktivt arbeta med skolans utveckling (inflytande och ansvar). Mins 75% av skolans elever och föräldrar ska veta vad eleven ska kunna för att lära och utvecklas. Minst 75% av vårdnadshavarna ska vara nöjda med det inflytande eleven har över fritidshemmens aktiviteter. Arbetssätt Eleverna ska vara delaktiga i de pedagogiska planeringarna (skola och fritidshem). Eleverna ska ges möjlighet att formulera egna och gemensamma mål inför nya arbetsområden och moment utifrån läroplanens mål. Eleverna ska ges möjlighet att påverka sin vardagssituation i klassråd, fritidsråd, elevråd, skolråd och matråd. Resursanvändning Enhetens personal - skola och fritidshem/fritidsklubb. Uppföljning Brukarundersökning 2016. Trivsel- och inflytande, elevenkät 2016. Barnsamtal 2016. Utvärdering av pedagogiska planeringar (skola och fritidshem). Utveckling Synliggöra elevers delaktighet vad gäller undervisning och arbetsmiljö både under skol- och fritidstid. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och

Sid 9 (11) eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 90 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin. 2016-01-01 2016-12-31 KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 35 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Enhetsmål: Skolan bidrar till en hållbar utveckling Andel ekologiska livsmedel - vårt årsmål 35%. En trygg och säker fysisk arbetsmiljö. Arbetssätt Täta uppföljningar angående ekologiska livsmedel. Skyddsronder genomförs och följs upp. Åtgärder sätts in.

Sid 10 (11) Resursanvändning Ansvarig personal, skolans kökschef och rektor. Uppföljning Budget 2016. Skyddsrond 2016. Elevråd 2016. Utveckling 2015 nådde vi målet 30% "med råge" och slutade på 40%. I år sätter vi målet 35%. Vi genomför skyddsronder och allergironder för att säkerhetsställa vår fysiska arbetsmiljö KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Aktivt Medskapandeindex 83 83 År Sjukfrånvaro 8 % tas fram av nämnden Tertial KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer.

Sid 11 (11) Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning. 2015-01-01 2016-12-31 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Budget 2016 Vi arbetar för en budget i balans. Under verksamhetsåret riktas pengar, i första hand, för att trygga runt eleverna, d.v.s. en tät bemanning. Vi investerar i skolans lokaler (nyetablering) och säkrar skolhuset för ett ökat elevantal. Vi använder det socioekonomiska anslaget till förstärkningsresurser, såväl personella som anpassade läromedel och verktyg, för att ge alla elever möjlighet att nå målen (barn i behov av särskilt stöd och nyanlända elever). Övriga frågor Elevhälsoteamets uppdrag 2015/2016 Mariehällsskolan är en nystartad skola sedan hösten 2014. Under verksamhetsåret 2015/2016 fortsätter vi att bygga upp fungerande rutiner för vidare arbete under kommande läsår. Skolan har idag ca 370 elever i årskurserna f-5. Vi samarbetar med områdets förskolor inför skolstarten 2016. Elevhälsoteamets uppdrag är bl. a. att samverka kring elevers lärande och utveckling. Prioriterande områden för alla skolans aktörer Utifrån analys av skolans verksamhetsplan har följande utvecklingsområde/n identifierats: "Trygga runt" eleverna i miljöer som eleverna upplever som otrygg, t.ex. omklädningsrum (idrott). Elevhälsoteamet kommer detta år att prioritera följande utvecklingsområde/n: Hela skolan, personal och elever, arbetar med ett omfattande Värdegrundsarbete för att stärka det sociala klimatet på skolan. Vi arbetar i trygghetsteam där personal och elever (åldersblandat) ingår och vi genomför stärkande individ- och gruppövningar. Elevhälsoteamet möte regelbundet för att lyfta aktuella elevärenden. Lärare och fritidshemspersonal deltar. Rektor kallar. Klasskonferenser genomförs en gång/termin. Lärare och fritidshemspersonal deltar. Rektor kallar.