Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa



Relevanta dokument
För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Följdfråga (om annan typ av kost): Vilken annan typ av mat äter du, t.ex. Halal eller Koscher

Tio steg till goda matvanor

Vad påverkar vår hälsa?

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

DAGBOK FÖR MATSVINN SAKER ATT TÄNKA PÅ NÄR DU FYLLER I DAGBOKEN

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Bra mat för seniorer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

o m m at och m otion?

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

VITA SIDOR. United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Mellanmål Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i "Bra mat i förskolan".

Diabetesutbildning del 2 Maten

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Läsa och förstå text på förpackningar

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Mat & Hälsa Kolhydrater

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Namn: Anders Andersson Datum:

H ÄLSA Av Marie Broholmer

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Bra mat för hela familjen

I denna broschyrserie ingår:

Maghälsa Kostdagbok. Använd den här dagboken för att skriva upp vad du äter och dricker varje dag under 14 dagar.

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Kosten kort och gott

Råd om mat till dig som ammar

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Kostråd till dig som är opererad för obesitas

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Undersökning om matvanor, fysisk aktivitet och hälsa hos svenskt sjöfolk. av Margarita Moreno och Nestor Ramallo. April 2009.

s matdagbok (Skriv ditt namn)

Lättare. för ditt. hjärta

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Kontaktuppgifter & arbete

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Årets Pt 2010 Tel

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

WHO = World Health Organization

Solveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

Mat och dryck för dig som har diabetes

s matdagbok (Skriv barnets namn)

Varför ska man ha ett balanserat?

Transkript:

Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där Du kan testa om Du äter tillräckligt med fibrer och lagom mycket fett. Vad kan man inte påverka? 1. Sitt genetiska arv, t.ex. diabetes och hjärt- och kärlsjukdom i släkten. 2. Nödvändig medicinering. Det man själv kan påverka blir viktigare ju fler faktorer man har som man inte kan påverka. Mediciner kan påverka aptit och reglering av mättnadskänsla som gör att matintaget ökar. Om man är medveten om detta kan övervikt hindras genom att äta rätt: 1. Regelbundna måltider, frukost, lunch, middag. 2. Frukt som mellanmål för- och eftermiddag. 3. Mycket grönsaker på tallriken. Hur definieras övervikt? BMI (body mass index) Kroppsvikt (kg) delat i längd gånger längd (meter) = BMI. Exempel: Väger man 75 kilo och är 180 cm lång blir BMI 75/,8x1,8=26. BMI över 25 är övervikt med lätt ökad risk för hälsorisker. BMI över 30 är fetma med måttligt ökad risk för hälsorisker. BMI över 35 är svår fetma med höga risker för hälsorisker. På sidan 5 finns en tabell där Du själv kan se hur Du ligger i BMI. Bukomfång relaterat till hälsorisker För att få fram Ditt bukomfång, mät midjan med måttband (i navelhöjd). För män: Värden över 94 centimeter är ohälsosamt. Värden över 102 centimeter medför risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. För kvinnor: Värden över 80 centimeter är ohälsosamt. Värden över 88 centimeter medför risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. 1

Hur kan man kontrollera sin hälsa? 1. Blodtryckskontroller. Blodtryck ska ej överstiga 140/90. 2. Blodsockerkontroll. Blodsockervärdet ska vara 6,1 eller lägre. 3. Fettprover. Kolesterolhalten i blodet, total kolesterol ska vara mindre än 5 mmol per liter. Om värdena på punkt 1-3 ligger över rekommenderad nivå ska behandling övervägas via distriktsläkare på vårdcentral. Riskfaktorer för diabetes och hjärt- och kärlsjukdom 1. Ärftlighet. 2. Bukfetma. 3. Fysisk inaktivitet. 4. Bristfällig kosthållning. 5. Rökning. Av dessa fem punkter kan Du påverka samtliga utom nummer ett, det vill säga ärftligheten. Motion/fysisk aktivitet 30 minuters promenad fem dagar i veckan har visat sig ha mycket gynnsam effekt på Din kroppsliga hälsa. Nya studier har visat att fysisk aktivitet också kan förbättra depressionssymptom. På sidan 6-7 hittar Du en träningsdagbok som Du kan fylla i för att se hur mycket Du rör Dig. Sammanfattning Medvetenhet och kunskap ger möjlighet till att själv ta ansvar för och aktivt kunna påverka sin situation. 2

Mattest Äter Du lagom mycket fett och fibrer? Ringa in det alternativ som stämmer bäst överens med hur Du brukar äta. Ringa endast in ett alternativ per fråga! 1. Av bröd äter jag: A. Mest vitt bröd eller limpa B. Både ljust och grovt bröd C. Mest grovt bröd eller knäckebröd 2. Jag äter varje dag: A. Högst två brödskivor B. 3-5 bröd skivor C. Minst 6 brödskivor 3. Gröt, müsli och frukostflingor äter jag: A. Sällan eller inte alls C. Så gott som dagligen 4. Grönsaker och rotfrukter (ej potatis) äter jag: (räkna inte med små mängder som en paprikaring eller ett salladsblad) A. Några gånger i veckan eller mer sällan B. Så gott som dagligen C. Mer än en gång om dagen 5. Frukt äter jag: A. Sällan C. Dagligen 6. På mina smörgåsar brer jag vanligen: A. Smör, Bregott, margarin B. Lättmargarin, mellanmargarin (60 %) fett C. Inget matfett 7. På en smörgås brer jag vanligen: A. Minst en portionsförpackning matfett (á 10 g) B. Ungefär en halv portionsförpackning matfett C. Mindre än hälften av en portionsförpackning matfett D. Inget matfett 8. På en ostsmörgås brukar jag lägga: A. 3 ostskivor eller fler B. 2 ostskivor C. 1 ostskiva 9. Av mjölk, fil och yoghurt dricker/äter jag: A. Mest standardmjölkprodukter (3 % fett) B. Både standard- och magrare mjölkprodukter C. Mest magra mjölkprodukter (mini-, lättoch mellanmjölksprodukter) D. Knappast alls 10. Kött eller fläsk äter jag: A. Så gott som dagligen C. En gång i veckan 11. Jag äter korv (till huvudrätt): A. Ett par gånger i veckan eller mer B. En gång i veckan C. Ett par gånger i månaden 12. Stekt potatis eller pommes frites äter jag: A. Ett par gånger i veckan eller mer B. En gång i veckan C. Ett par gånger i månaden 13. Grädde eller créme fraiche (även i såser och dylikt) äter jag: A. Ett par gånger i veckan eller mer B. Ungefär en gång i veckan C. Ett par gånger i månaden 14. Jag äter något från gruppen extra kalorier (typ chips, jordnötter, choklad, godis, tårtor, glass) A. Så gott som dagligen C. Högst en gång i veckan eller mer sällan 3

Nu ska Du räkna ut Dina poäng! A ger 1 poäng B ger 2 poäng C ger 3 poäng D ger 4 poäng I rutorna nedan fyller Du i poängen för Dina svar. Fibrer Fråga: 1. Brödtyp x 2 = Obs! fördubbla poängen 2. Brödskivor 3. Gröt 4. Grönsaker 5. Frukt Summa fibrer 16-18 poäng: Bra! Du äter mycket fiberrik mat. 12-15 poäng: Inte så illa, men Du äter ändå ganska lite fibrer. Ät mer fiberrik mat! Fett Fråga: 6. Typ av matfett 7. Mängd matfett x 2 = Obs! fördubbla poängen 8. Ostskivor 9. Mjölk 1n. Kött 11. Korv 12. Stekt potatis 13. Grädde 14. Extra kalorier Summa fett 25-30 poäng: Grattis! Med Dina matvanor blir det lagom mycket fett. 17-24 poäng: Inte så illa, men Du äter ändå mycket fett och kan förbättra Dina matvanor ytterligare. 10-16 poäng: Du äter nog för mycket fett, med det kan Du ändra på! 6-11 poäng: Du äter nog för lite fibrer, men det kan Du ändra på! Välj rätt mat med rätt modell I BUTIKEN Hur väljer Du när Du handlar mat? Titta efter nyckelhålsmärkta produkter i butiken de är fiberrika och fettsnåla. Exempel på nyckelhålsmärkt mat är fullkornsbröd, lättmargarin och mager ost. VID MATBORDET Bra proportioner på tallriken är lätt att komma ihåg, tag lika delar av grönsaker och potatis och mindre av kött, fisk. Glöm inte brödet! Dessa proportioner ger Din mat en bra balans. 4

BMI-tabell Normalvikt (kg) Övervikt (kg) Fetma (kg) Längd (m) BMI 20-25 BMI 25-30 BMI 30+ 1,45 42-53 54-63 64 1,48 44-55 56-66 67 1,50 45-58 57-68 69 1,52 46-58 59-69 70 1,54 47-59 60-71 72 1,56 49-61 62-73 74 1,58 50-62 63-75 76 1,60 51-54 65-77 78 1,62 52-66 67-79 80 1,64 54-67 68-81 82 1,66 55-69 70-83 84 1,68 56-71 72-85 86 1,70 58-72 73-87 88 1,72 59-74 75-89 90 1,74 61-76 77-91 92 1,76 62-77 78-93 94 1,78 63-79 80-95 96 1,80 65-81 82-97 98 1,82 66-83 84-98 100 1,84 68-85 75-102 103 1,86 69-88 87-104 105 1,88 71-88 89-406 107 1,90 72-90 91-108 109 1,92 74-92 93-111 112 1,94 75-94 95-113 114 1,96 77-96 97-115 116 1,98 78-98 99-118 119 2,00 80-100 101-120 121 5

Träningsdagbok 6

Träningsdagbok 7