FTEA12:4 Vetenskapsteori Förklaringar
Olika typer av förklaringar Kausal (orsaksförklaring) Fråga: Varför krossades fönstret? Explanandum: det faktum att fönstret är krossat. Explanans: en sten kastades på fönstret. Nomologisk (naturlagsförklaring) Fråga: Varför upplöstes denna kaliumbit i vatten? Explanandum: det faktum att just denna kaliumbit upplöstes i vatten. Explanans: det är en naturlag att kalium reagerar med vatten, så att hydroxid bildas.
Teleologisk (ändamålsförklaring) - Fråga: Varför satt Lisa på Ariman hela förmiddagen? - Explanandum: det faktum att Lisa satt på Ariman hela förmiddagen. - Explanans: Lisa önskade att få träffa sin vän och trodde att hon skulle dyka upp på Ariman under förmiddagen. Psykoanalytisk - Fråga: Varför super sig Pekka redlöst berusad på Smålands flera gånger i veckan? - Explanandum: det faktum att Pekka super sig redlöst berusad på Smålands flera gånger i veckan. - Explanans: Pekkas libido innefattar en förtryckt sexualitet som emanciperas efter att en stor mängd alkohol inmundigats.
Evolutionär Fråga: Varför kan geparder springa så snabbt? Explanandum: det faktum att geparder kan springa över 100 kilometer i timmen. Explanans: det naturliga urvalet gynnar snabba predatorer. Funktionalistisk Fråga: Varför cirkulerar blodet i kroppen? Explanandum: det faktum att blodet cirkulerar i kroppen. Explanans: blodets cirkulation förser kroppens olika delar med syre och näring.
Förklaringar som intresserelativa Vilka frågor som ställs (och därmed vilka förklaringar som kan avses adekvata) är beroende av ens intressen. Varför spelar Robin såg? Varför spelar Robin såg? Varför spelar Robin såg? Det intresserelativa ger förklaringar en subjektiv klang
Förklaringar som handlingar eller som faktum Vi kan antingen förstå förklaringar som handlingar som människor utför eller som faktum. Vi säger exempelvis att månens (och solens) gravitation förklarar tidvattensfenomenet. Faktiv förklaring Men vi kan också säga att Newton förklarade tidvattensfenomenet. Icke-faktiv förklaring
Förklaringarnas metafysiska och epistemiska komponenter Epistemiska - Består av de komponenter i en förklaring som kan skilja sig med avseende på den information som den ger. Metafysiska - Består av de komponenter som måste existera för att A skall utgöra en förklaring av B. - För att månens gravitation skall förklara tidvattnet, så måste bl.a. månen existera..
Subsumtionsmodellen Carl Hempel, 1905-1997 Aspects of Scientific Explanation (1965) Philosophy of Natural Science (1966) Scientific Explanation (1967)
Deduktiv-nomologisk förklaring naturlag(ar) L1, L2,..., Ln villkor C1, C2,...,Cm medför --------------- explanans O1, O2,...,Ok explanandum
Boyles lag säger att produkten av trycket P och volymen V hos en gasmassa med konstant temperatur och oföränderligt innehåll är konstant (PV=k).
naturlag Under förhållanden med konstant temperatur och oföränderligt innehåll, PV=k villkor 1 temperaturen hålls konstant villkor 2 innehållet är oföränderligt villkor 3 volymen minskar med en tredjedel medför att explanandum trycket ökar med 50%
Induktiv-statistisk förklaring naturlag villkor gör det troligt att explanandum P(O/F) är väldigt högt Fi Oi P(lungcancer/rökning) är 0.8 Kalle röker Kalle erhåller lungcancer
Förhållandet mellan förutsägelser och förklaringar Subsumptionsmodellen uttrycker en stark koppling mellan förklaringar och förutsägelser. Att förklara A är helt enkelt att visa att A var att förvänta sig givet lagar och villkor. Explanation is prediction after the event and prediction is explanation before the event
Problem med D-N modellen Tomma naturlagar Alla män som dagligen äter p-piller undviker graviditet Pekka är man och käkar p-piller varje dag Pekka undviker graviditet Har vi att göra med en naturlag i detta fall?
Bättre (alternativa) förklaringar naturlag Alla som sväljer 40 gram arsenik dör inom 24 timmar villkor Pekka svalde 40 gram arsenik medför --------------------------------------- explanandum Pekka dog inom 24 timmar Bakgrundsfakta: 15 minuter efter det att Pekka svalde arsenik blev han påkörd av en buss och dog.
Förklaringen uppfyller alla Hempels krav, men misslyckas eftersom det finns en bättre (alternativ) förklaring till Pekkas död. Detta innebär att även om någonting passar in i Hempels modell, så utgör den per automatik inte en förklaring, då detta beror på vilka andra förklaringar som finns tillhanda. Exemplet visar även en asymmetri mellan förklaringar och förutsägelser. Vi kunde förutsäga att Pekka skulle dö inom 24 timmar, men inte förklara varför han dog inom 24 timmar.
Symmetri Förhållandet mellan tryck och volym är helt symmetriskt, PV = k. Betrakta då denna förklaring: naturlag Under förhållanden med konstant temperatur och oföränderligt innehåll, PV=k villkor 1 temperaturen behålles konstant villkor 2 innehållet är oföränderligt villkor 3 trycket ökade med 50% explanandum volymen minskade med en tredjedel
Detta är ju ingen bra förklaring. Det är inte det faktum att trycket ökade med 50% som förklarar att volymen minskade med en tredjedel. Det som förklarar detta är att jag trycker ner pumpen till en tredjedel vilket i sin tur orsakar att trycket ökar. Ibland kan ju dock denna förklaring vara den rätta. Tänk er en ballong under vatten
Koextensionala egenskaper Liknande problem uppstår om lagutsagan uttalar sig om kontingenta koextensionala egenskaper. Alla djur med en lever har ett hjärta Fido har en lever Fido har ett hjärta
Problem med I-S modellen I-S modellen säger att explanandum inte är härledd ur en lag och bakgrundsvillkor, men att explanandum görs sannolik. Detta innebär att osannolika företeelser inte kan förklaras. naturlag P(O/F) är väldigt låg villkor Fi gör det icke-troligt att --------------------------- explanandum Oi Men även de mest osannolika företeelserna har förklaringar
Indeterministiska fenomen Även om I-S modellen kanske är obrukbar i det deterministiska fallet, så kan den eller någon liknande modell vara brukbar i de indeterministiska fallen. Både a och b kan vara helt identiska med avseende på konstitution och historik, men a kan sammanfalla vid tidpunkt t och b vid t (t t ). a b
I-S modellen misslyckas dock redogöra för s.k. kontrastiva förklaringar. Eftersom både a och b är helt identiska, så kan vi inte förklara varför a sammanföll vid t och b vid t. Båda a och b har en intrinsikal objektiv sannolikhet på exempelvis 0.9 att sammanfalla inom 80 dagar Detta är ingen statistisk egenskap hos en stor mängd atomer utan en objektiv intrisikal disposition som alla atomer av samma grundämne delar. Poäng: Tanken på att vi kan förklara indeterministiska fenomen är malplacerad. Vad vi kan förklara är sannolikheten att de kommer att äga rum.
Hempel om verifikation Hypotetisk-deduktiv metod Metoden innebär att: (1) Formulera en eller flera hypoteser. (2) Härleda logiska konsekvenser ur hypotesen eller hypoteserna. (3) Observera om dessa konsekvenser stämmer överens med verkligheten. Om man observerar konsekvenser som inte stämmer överens med verkligheten så måste hypotesen förkastas (falsifikationismen). Konsekvenser som visar sig stämma överens med verkligheten kan sägas stärka hypotesen, men aldrig bevisa dess riktighet.
Hempels paradox (1965) Paradox of the Ravens (1) Antag att vi är intresserade av att testa en hypotes av typen alla F är G (ex. alla korpar är svarta ). (2) det som skulle kunna stärka hypotesen är ett observationspåstående av typen a är F & a är G (ex. a är en svart korp). (3) alla F är G är dock logiskt ekvivalent med alla icke-g är icke-f (ex. alla icke-svarta ting är ickekorpar ). (4) Av symmetriska skäl bör då observationspåståenden av typen Ga & Fa (ex. a är en ickesvart, icke-korp verifiera alla F är G (ex. alla korpar är svarta ).