H Ä F T E 5 NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN
|
|
|
- Jonas Forsberg
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 I. E. A. lea/5 S IEA/5T lea/5k H Ä F T E 5 NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN LE.A.
2 - 3 - FRÅGEFORMULÄR (ST 2) IEA/5 S lea/12 S Naturvetenskapliga ämnen Biologi, Kemi, Fysik, Naturkunskap. l. Läser du detta läsår något av ovanstående naturvetenskapliga ämnen? Om inte, så ange när du senast läste något naturvetenskapligt ämne. A. Ja (Ange endast ~ alternativ) B. Förra läsåret c. För 2 ar. sedan D. För 3 år sedan eller mer E. Har aldrig läst något naturvetenskapligt ämne. 2. Hur betydelsefulla tycker du att matematiska kunskaper har varit då du läst naturvetenskapliga ämnen? (Ange endast ett alternativ) -- A. De har varit mycket betydelsefulla; jag skulle inte ha kunnat' läsa naturvetenskapliga ämnen annars. B. De har varit betydelsefulla, men jag skulle ha kunnat läsa naturvetenskapliga ämnen ändå. C. De har inte varit betydelsefulla, men de har hjälpt mig ibland. D. De har inte haft någon betydelse; jag har inte behövt dem för att läsa naturvetenskapliga ämnen. E. Jag har aldrig läst något naturvetenskapligt ämne. VÄND:
3 - 4 - Ange hur många år, inklusive detta år, du har läst vart och ett av ämnena nedan Naturkunskap A. Jag har aldrig läst detta ämne. B. Mindre än l år. c. Mer än l men högst 3 år. D. Mer än 3 men högst E. Mer än 5 ar. o Biologi (omfattar även zoologi och/eller botanik) (Gäller biologi som ett särskilt ämne; ej som en del av A. Jag har aldrig läst detta ämne. B. Mindre än l år. 5 år. C. Mer än l men högst 3 år. D. Mer än 3 men högst 5 år. E. Mer än 5 år. 5. Kemi (Gäller kemi som ett särskilt ämne; ej som en del av A. Jag har aldrig läst detta ämne. B. Mindre än l år. C. Mer än l men högst 3 år. D. Mer än 3 men högst 5 ar. o E. Mer än 5 år. 6. Fysik (Gäller fysik som ett särskilt ämne; ej som en del av A. Jag har aldrig läst detta ämne. B. Mindre än l år. C. Mer än l men högst 3 år. D. Mer än 3 men högst 5 år. E. Mer än 5 år.
4 I Ange för vart och ett av ämnena nedan hur många elever n1 är på lektionerna i det ämnet. För varje ämne som du inte läser markerar du A på svarskortet. 7. Naturkunskap 8. A. Jag läser inte detta ämne. B. Mindre än 20 elever. C D E. 51 eller fler. Biologi (omfattar även zoologi och/eller botanik) (Gäller biologi som ett särskilt ämne; ej som en del av A. Jag läser inte detta ämne. B. Mindre än 20 elever. C D E. 51 eller fler. 9. Kemi (Gäller kemi som ett särskilt ämne; ej som en del av A. Jag läser inte detta ämne. C E. 51 eller fler. B. Mindre än 20 elever. D Fysik (Gäller fysik som ett särskilt ämne; ej som en del av A. Jag läser inte detta ämne. B. Mindre än 20 elever. C D E. 51 eller fler. VÄND!
5 - 6 - Ange för vart och ett av ämnena nedan ungefär hur många timmar i veckan du ägnar åt hemarbete i just det ämnet. För varje ämne som du inte läser markerar du A på svarskortet. 11. Naturkunskap A. Jag läser inte detta ämne. B. Mindre än l timme. c. Mer än l men högst 3 time D. Mer än 3 men högst 5 time E. Mer än 5 time 12. Biologi (omfattar även zoologi och/eller botanik) (Gäller biologi som ett särskilt ämne; ej som en del av A. Jag läser inte detta ämne. C. Mer än l men högst 3 time E. Mer än 5 time B. Mindre än l timme. D. Mer än 3 men högst 5 time 13. Kemi (Gäller kemi som ett särskilt ämne; ej som en del av A. Jag läser inte detta ämne. C. Mer än l men högst 3 time E. Mer än 5 time B. Mindre än l timme. D. Mer än 3 men högst 5 time 14. Fysik (Gäller fysik som ett särskilt ämne; ej som en del av A. Jag läser inte detta ämne. B. Mindre än l timme C. Mer än l men högst 3 time D. Mer än 3 men högst 5 time E. Mer än 5 time
6 - 7 - Ange för vart och ett av nedanstående ämnen hur många timmar i veckan ämnet upptar på schemat (inklusive laborationer). Observera att det gäller timmar (l time = 60 min.) Lektioner är oftast inte 60 min. Tre 40-minuters-lektioner t.ex. utgör hela 120 min. =;f hela "''''. timmar. För varje ämne som du inte läser markerar du A på svarskortet. Naturkunskap A. Jag läser inte detta ämne. B. Mindre än 2 timmar. C. Mer än 2 men högst 4 time D. Mer än 4 men högst 6 time E. Mer än 6 timmar. 16. Biologi (omfattar även zoologi och/eller botanik) (Gäller biologi som ett särskilt ämne; ej som en del av A. Jag läser inte detta ämne. C. Mer än 2 men högst 4 time E. Mer än 10 timmar. B. Mindre än 2 timmar. D. Mer än 5 men högst 10 time Kemi (Gäller kemi som ett särskilt ämne; ej som en del av A. Jag läser inte detta ämne. C. Mer än 2 men högst 5 time E. Mer än 10 timmar. B. Mindre än 2 timmar. D. Mer än 5 men högst 10 time 18. Fysik (.. Gäller fysik som ett särskilt ämne; ej som en del av A. Jag läser inte detta ämne. B. Mindre än 2 timmar. C. Mer än 2 men högst 5 time D. Mer än 5 men högst 10 time E. Mer än 10 time VÄND!
7 - 8 - Ange för vart och ett av nedanstående ämnen hur stor del av undervisningstiden i varje ämne du ägnar åt praktiskt arbete t.ex. att undersöka och rita av olika prov under mikroskop eller att göra experiment. För varje ämne som du inte låser markerar du A på svarskortet. 19. Naturkunskap A. Jag läser inte detta ämne. B. O eller mycket lite.. l C. Omkrl.ng 4" D. Omk rl.ng. '2 l. 3 E Omkrl.ng 4" eller mer. 20. Biologi (omfattar även zoologi och/eller botanik) (Gäller biologi som ett särskilt ämne; ej som en del av A. Jag läser inte detta ämne. B. O eller mycket lite.. l c. Omknng 4" D. O mk. rl.ng '2 l E. Omkr 3 l.ng 4" eller mer. '. 21. Kemi (Gäller kemi som ett särskilt ämne; ej som en del av A. Jag läser inte detta ämne. B. O eller mycket lite. c. Omk. rl.ng 4" l. l D. Omkrl.ng '2 E. Omk 3 nng 4" eller mer. 22. Fysik (Gåller fysik som ett särskilt ämne; ej som en del av A. Jag läser inte detta ämne. B. O eller mycket lite.. l c. D. Omk. l Omkrl.ng 4" rlng '2 E. Omkring t eller mer. FORTSÄTT INTE FÖRRÄN DU BLIR TILLSAGD
8 - 9 - IEA/5T l. Moderna vetenskapsmän kan lösa mer komplicerade problem än forna tiders vetenskapsmän eftersom de A. vet att många av de tidigare vetenskapsmännens ideer var felaktiga. B. är mer påhittiga än tidigare vetenskapsmän. C. kan bygga på tidigare vetenskapsmäns ideer och upptäckter. D. är intelligentare än tidigare vetenskapsmän. E. får bättre utbildning än tidigare vetenskapsmän. 2. Lisa planerar ett experiment för att undersöka vilka förhållanden som är nödvändiga för att frön ska gro. Hon vet att de behöver vatten och luft och tror att det kanske också är nödvändigt med värme och ljus. Hon planerar ett experiment i vilket olika sorters frön får vatten och luft på en varm. ljus plats Vilka andra experiment bör hon göra? A. Ett till. där fröna är utan vatten och luft på en kall. mörk plats. B. Ett till. där fröna är utan vatten och luft på en kall. ljus plats. C. Ett till. där fröna får vatten och luft på en kall. mörk plats. D. Två till; ett. där fröna får vatten och luft på en- kall. ljus plats. och ett i vilket fröna får vatten och luft på en mera varm. mörk plats. E. Två till; ett. där fröna får vatten och luft på en kall. märk plats och ett. där fröna är utan vatten och luft på en varm. ljus plats. 3 Följande begrepp spelar alla en viss roll för vetenskapliga upptäckter. men ett av alternativen är mer karakteristiskt för vetenskapliga undersökningar än de andra. Vilket är det? A. Mätning och beräkning. B. Användning av komplicerad apparatur C. Förbättring av experimentella mätmetoder. D. Genomgång av tidigare vetenskapsmäns undersökningar. E. Hypotesprövning genom observation och experiment. 4. Vetenskapliga upptäckter har kommit från A. många länder i världen. B. bara länder med stora industrier. C. bara länder med många invånare. D. nästan alla länder med fri utbildning för alla. E. bara länder där regeringen finansierar forskningen. VÄND!
9 Förr i tiden gjordes viktiga vetenskapliga upptäckter av präster, statsmän, affärsmän och andra som hade vetenskaplig forskning som hobby. Varför händer detta mera sällan i dag? 6. A. Människor med andra yrken är mindre vetenskapligt intresserade nu för tiden än förr. B. Vetenskaplig forskning i dag fordrar många års specialiserad förberedelse och utbildning. c. Viktiga upptäckter kan i dag inte göras utan dyrbar utrustning, som bara vetenskapsmän har. D. Bara professionella vetenskapsmän har den begåvning som är nödvändig för att göra viktiga upptäckter. E. Alla människor nu för tiden arbetar så hårt, att de inte har tid med vetenskapligt arbete vid sidan om. Vi gör experiment i naturvetenskapliga ämnen därför att ~. experiment används för att pröva om vissa ideer håller ~ praktiken. B. experiment gör att vi lär oss bättre. C. experiment gör inlärandet intressantare. D. vi kan visa att vi alla får samma resultat. E. det är viktigt att lära sig att använda apparatur på ett riktigt sätt. 7. Varför bör man anteckna alla observationer man gör vid en vetenskaplig undersökning? 8. A. Man kan glömma dem och de kan visa sig vara viktiga senare. B. Det är ett bra sätt att öva upp observationsförmågan. C. Man övas i att tänka klart och skriva korrekt. D. Duktiga vetenskapsmän gör alltid så. E. Man förväntas kunna ge en fullständig redogörelse för vad man gjort. Vilket av följande alternativ innehåller det mesta av vad naturvetenskapsmän studerar? A. Atomer, strålning, liv. B. SUbstanser, energi, levande organismer, C. Materia, rymden, vågrörelser. D. Växter, djur, mikroorganismer. E. Molekyler, jord, stjärnor. 9. Vilket av följande är den bästa beskrivningen av ett vetenskapligt experiment? A. Mätningar som gjorts för att mer noggrant bestämma värdet på en fysikalisk konstant. B. Observationer som utförts för att få veta mer om naturfenomen. C. Observationer som utförts under kontrollerade förhållanden för att pröva en given hypotes. D. Undersökningar som u~förts med vetenskaplig utrustning för att verifiera naturlagar. E. Mätningar som gjorts under bestämda förhållanden för att stödja grovt uppskattade observationer.
10 En vetenskapsman förutsade att ett experiment skulle utfalla på ett visst sätt. Då han gjorde experimentet blev resultatet annorlunda än han tänkt sig. Vilken torde hans reaktion som vetenskapsman bli? A. "Jag skulle inte ha förutsagt något innan jag gjort experimentet." B. "Jag skall förbättra experimentet så det utfaller som jag förutsade." C. "Om jag hade bättre utrustning, skulle jag få de rätta resultaten." D. "Om jag håller på tillräckligt länge så kommer det att bli som jag vill." E. "Något var fel antingen med förutsägelsen, experimentet eller mina observationer." 11. Vad gör vanligen vetenskapsmän när nya rön, som ej passar ~n en gammal pålitlig vetenskaplig teori, upptäcks? A. Förkastar teorin och gör en ny. B. Modifierar de nya rönen så att de passar in i teorin. C. Behåller teorin eftersom den har visat sig användbar och bortser från de nya rönen. D. Ändrar teorin så att de nya rönen passar in. E. Gör experiment för att försöka förkasta de nya rönen. l Ett kännetecken för en vetenskaplig teoris värde är att teorin A. gör det lätt att förstå den värld vi lever i. B.stimulerar till vidare forskning. C. ger en enkel bild av ett komplicerat mönster av naturföreteelser. D. gör en klar skillnad mellan vad som är fakta och vad som är tro. E. förklarar alla kända fakta i förhållande till vissa fenomen. En astronom i Australien rapporterar, att han har sett bevis på växtlighet på planeten Venus. Vetenskapsmän kommer att acceptera denna rapport som trovärdig om A. andra oberoende observationer stöder rapporten. B. växternas art har bestämts. C. australiska regeringen bekräftar att rapporten är korrekt. D. andra astronomer instämmer i att det finns syre på Venus. E. astronomen i Australien är såväl biolog som astronom. VÄND!
11 Vilket av följande är det främsta syftet med vetenskaplig forskning? A. Att bekräfta vad som redan upptäckts om den fysikaliska omvärlden. B. Att beskriva och förklara naturfenomen uttryckt i principer och teorier. C. Att upptäcka, insamla och klassificera så många fakta som möjligt om levande och döda ting.,i naturen. D. Att förse världens befolkning med medel till att leva ett lyckligare liv. E. Att göra världen mer tekniskt framstående och på så sätt avskaffa fysiskt arbete. 15. Christian är en mycket påhittig ung man. Om han inte blir vetenskapsman. vilken är då den troligaste förklaringen till detta.? A. Han kanske inte vill ge upp sin tankefrihet. B. Påhittiga personer blir vanligen konstnärer eller författare. C. Han kanske tycker bättre om något annat slags arbete. D. Vetenskap är alltför faktabunden och ger inget utrymme för påhittighet. E. En vetenskapsman måste vara objektiv. vilket är omöjligt. om man är påhittig. SLUT pa AVDELNING T FORTSÄTT INTE FÖRRÄN DU BLIR TILLSAGD
12 IEA/5 K IEA/12 K NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN I SKOLAN OCH UTANFÖR SKOLAN Dessa frågor ges till elever i många länder för att komma underfund med vad de tycker om naturvetenskapliga ämnen och bur viktiga de är för dem. På de flesta frågorna finns det inget svar som är rätt eller fel, så det här är inget prov. vi vill bara veta vad du tycker. Svaren på de här frågorna skall markeras i avdelning K på svarskortet. Om du vill ändra ett svar så sudda omsorgsfullt ut markeringen för det gamla svaret.
13 I var och en av de fyra frågor som följer ska du välja det bästa svaret och markera den rätta bokstaven. Frågorna avser de naturvetenskapliga ämnena, d v s biologi, fysik, kemi och naturkunskap. l. I de naturvetenskapliga ämnena är jag vanligtvis A. bättre än i de flesta andra ämnen. B. ungefär lika bra som i andra ämnen. C. sämre än i andra ämnen De naturvetenskapliga ämnena tycker jag A. bättre om än de flesta andra ämnen. B. varken bättre eller sämre om än andra ämnen. C. sämre om än de flesta andra ämnen. Jag vill gärna fortsätta att läsa naturvetenskapliga ämnen även då det här läsåret är slut. A. Ja. B. Vet inte. C. Nej. 4. Jag hoppas att jag senare i livet kommer att ha nytta av något av det som jag lärt mig i de naturvetenskapliga ämnena. A. Ja. B. Vet inte. C. Nej. Här nedan finns en del saker uppräknade som du kanske gör när du inte är i skolan. Om det är något som du gör mycket Ofta, ska du markera A. Om du har gjort det någon gång så markerar du B. Om du aldrig har gjort det så markerar du C. Varit på ett naturvetenskapligt eller tekniskt museum. A. Ofta. 6. Varit med på något möte ~ A. Ofta. C~ Aldrig. en naturvetenskaplig förening.
14 Byggt modeller av fartyg. bilar eller flygplan. A. Ofta. 8. Byggt en radio eller annan elektronisk apparatur. A. Ofta. 9. Besökt ett flygfält för att se på flygplan. A. Ofta. 10. Varit i en hamn för att se på fartygen. A. Ofta. 11. Läst någon annan bok i naturkunskap eller naturvetenskapliga ämnen än läroboken ~ skolan. A. Ofta. 12. Tittat på månen eller planeterna genom en stjärnkikare. A. Ofta. 13. Gjort kemiska experiment med en egen utrustning. A. Ofta.
15 u Det finns alltför många fakta man måste lära s~g ~ de naturvetenskapliga ämnena. A. Ja absolut. B. Ja. c. Tveksam. D. Nej. E. Absolut inte. 26. Naturvetenskapliga uppfinningar kommer slutligen att leda till att människor inte tänker själva. A. Ja absolut. B. Ja. C Tveksam. D. Nej. E. Absolut inte. Jag är mycket intresserad av att lära m~g i de naturvetenskapliga ämnena. A. Ja absolut. B. Ja. C. Tveksam. D. Nej. E. Absolut inte. så mycket som möjligt 28. Naturvetenskapen gör oss till slavar under tekniken. A. Ja absolut. B. Ja. C. Tveksam. D. Nej. E. Absolut inte.
16 De naturvetenskapliga ämnena 1 vår skola. FÖljande påståenden beskriver olika slags lektioner i naturvetenskapliga ämnen för elver på ditt stadium. De täcker många olika typer av undervisning och det har visat sig att för en del elever gäller alltid dessa påståenden, för andra gäller de inte alls och för några gäller de ibland. Ange för vart och ett av följande påståenden om det gäller alltid, ibland eller aldrig. Börja med fråga 29 och gör uppgifterna i tur och ordning.
17 Vi ägnar större delen av tiden i de naturvetenskapliga ämnena åt praktiskt arbete och laborationer. 30. Våra lärare i de naturvetenskapliga ämnena ger oss bara prov och frågor på det som står i läroboken. 31. Eleverna uppmuntras att läsa naturvetenskapliga tidskrifter och böcker för att bli mera hemmastadda inom området. 32. Vi använder läroböcker l. de naturvetenskapliga ämnena. 33. Som hemuppgift i de naturvetenskapliga ämnena får vi skriva redogörelser för de laborationer eller det praktiska arbete Vl. utfört. 34. på lektionerna i naturvetenskapliga ämnen sysslar Vl. mer med teoretiska än praktiska uppgifter. 35. Den tid vi använder till att läsa i våra läroböcker l. de naturvetenskapliga ämnena utgör ungefär A. 1/4 eller mindre av lektionstiden. B. halva lektionstiden. C. 3/4 eller mer av lektionstiden.
18 Huvudsyftet med lektionerna i de naturvetenskapliga ämnena är att förstå läroböckerna. 37. vi uppmuntras att delta 1 utanför skolan. naturvetenskapligt arbete 38. På lektionerna i de naturvetenskapliga ämnena utför vi experiment i vilka alla deltar 39. För att göra hemuppgifterna i de naturvetenskapliga ämnena är det nödvändigt att använda lärobok. A. All tid. ' 40. Vi gör observationer och experiment på lektionerna i de naturvetenskapliga ämnena Om du inte brukar göra försök under lektionerna i de naturvetenskapliga ämnena behöver du inte besvara frågorna Då vi arbetar med laboratorieexperiment får vi utförliga instruktioner av läraren om vad vi skall göra.
19 Vi använder en bok som beskriver hur försöken 1 laboratoriet skall gå till. 43. Vi hittar vanligen på problemen själva och sedan hjälper läraren oss att lösa dem med något experiment. 44. Vi uppmuntras att tänka ut arbetsuppgifter och experiment själva, antingen individuellt eller i grupper. 45. Våra lärare demonstrerar först hur man skall göra ett experiment och sedan får vi upprepa det. 46. Då vi utför experiment ~eross läraren vissa problem att lösa och låter oss sedan hitta på egna metoder och lösningar. C. Al_drig. 47. Läraren ger oss frågor att besvara. medan V1 gör experimenten. 48. Vi använder arbetsblad med instruktioner som talar om hur vi skall utföra experimenten.
H Ä F T E 12 NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN
I. E. A. IEA/12S IEA/12T IEA/12K H Ä F T E 12 NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN I.E.A. - 3 - FRÄGEFORMULÄR (ST 2) IEA/5 S lea/12 S Naturvetenskapliga ämnen Biologi, Kemi, Fysik, Naturkunskap. l. Läser du detta
Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?
FYSIK. Läroplanens centrala innehåll
FYSIK I följande tabeller finns det centrala innehållet och målen i fysik uppräknade. I kolumn visas texten som nu finns infört i läroplanen. Kolumnen innehåller den nya texten som ska ersätta den gamla.
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8
Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Huvudstudie Elevenkät (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Allmänna anvisningar I det här häftet finns frågor om dig själv. En del frågor gäller
FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009
FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du
Fysik Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner
Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder
KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera
Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html
Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei
Modell och verklighet och Gy2011
Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen
Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D
Surt och basiskt Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så
Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur
Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,
BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
NO: KEMI. Årskurs
NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell
Odelsbergsskolan. Tema Vår
Tema Vår Du ska lära om - sambanden i naturen; om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning (Ekologi) - materiens oförstörbarhet; omvandlingar, kretslopp och spridning - enkla systematiska
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Lokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Ämnesplan i Fysik Treälven
Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Gemensamma mål att sträva mot för de naturorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin
Förslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)
Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,
Vad tycker du om skolan?
Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet
Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm
NATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Margus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No 1 1346. Har koldioxid någon betydelse?
bioscienceexplained Vol 6 No 1 1346 Margus Pedaste Science Education Centre, University of Tartu 4 Tähe St., 51010 Tartu, Estland Har koldioxid någon betydelse? Arbetsblad för att studera faktorer som
3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.
Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag
Visa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets
utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,
Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.
Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och
Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt
Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer
FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING
A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller
Kemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig
NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009
Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Naturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Identification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare Stockholm
Identification Label Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement
nyckeln till intresse och förståelse Kinesiskt ordspråk: Jag hör och jag glömmer, jag ser och jag minns, jag gör och jag förstår.
Öppna laborationer nyckeln till intresse och förståelse Toppkompetens, Åbo 6.3, Helsingfors 7.3, Vasa 23.4.2014 Berit Kurtén-Finnäs Kinesiskt ordspråk: Jag hör och jag glömmer, jag ser och jag minns, jag
Att lära sig se med filmen som redskap
Att lära sig se med filmen som redskap Ett projekt med syfte att utveckla den naturvetenskapliga laborationen och exkursionen Astrid Berg, Ragnhild Löfgren och Martin Nelzén Institutionen för Samhälls
Hur man gör en laboration
Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs
Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter
Linköpings universitet 2013-10-03 IFM Kemi Fysikalisk kemi Termodynamik Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter Skrivinstruktioner för laborationsrapport NKEB02/TFKE17 Att uttrycka sig
Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens
Vad är allt uppbyggt av?
ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting
Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)
1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska
TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008
TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008 Roberto Ricci 1 INVALSI 2 Inledning. Denna avhandling sammanfattar resultaten från en studie av TI- Nspire CAS pilotanvändning avseende undervisning
FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
HEMPROV LJUD OCH LJUS
HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor
Kursplan för Naturorienterande ämnen
Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör
Några material & Ekologi
Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins
Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3
Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen
Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:
Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av
Pedagogisk planering kemi åk 4
Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;
Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum
Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.
Aktiviteten, (Vad är mina chanser?), parvis, alla har allt material,
Aktiviteten, (Vad är mina chanser?), parvis, alla har allt material, Hur stor är chansen? NAMN Ni kommer att utvärdera olika spel för att hjälpa er förstå sannolikheten. För varje spel, förutsäga vad som
Informationskompetens
Informationskompetens Det här är en enkätundersökning som är intresserad av dina vanor när du söker information på Internet. Den består av 21 frågor och ditt deltagande i studien är helt frivilligt och
AREA 41 KEMINS GRUNDER
2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Kemispråket Filmen ger en introduktion till kemins språk. Den galne kemisten utför experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet eller som repetition.
Exempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2
LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,
Ämnesplan i Kemi Treälven
Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår
3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.
Prövning i Fysik1 Prövning i Fy 1 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen 2: Laborationer I kursen ingår laborationer och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Labbrapporter har oftast en enkel överskrift där laborationens namn framgår. Man skriver också ut namn, kurs, datum och eventuella medlaboranters
En labbrapport (egentligen laborationsrapport) illustrerar hur en laboration gick till och vad man kom fram till. Det är en vanlig genre inom utbildningar på olika nivåer i alla naturvetenskapliga ämnen.
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en
Tensta Gymnasium HT 2005 LAG BEA Unit 6. Den vetenskapliga teorin: Exemplet evolutionsteorin
: Exemplet evolutions 1 : Exemplet evolutions Bakgrund Målet med uniten är att ge kunskaper i vad som kännetecknar naturvetenskaplig teori. Förutom att teorierna är nödvändiga modeller för att förstå världen
Beräkning av lärares tjänstgöring
När tjänstefördelning har registrerats eller lektioner har skapats i Novaschem kan programmet hjälpa till med att summera den tid som bokats för varje lärare. Det finns även möjlighet att beräkna tjänstgöringen
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Denna teori presenterades av Empedokles ca 450 f.kr.
Människor har alltid funderat och klurat kring den värld de lever i. I den forna antikens Grekland byggde människorna upp sin världsbild utifrån att allting är blandningar av fyra odelbara grundelement:
Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan
Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011
Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Mål att arbeta mot för åk 1-3: Svenska: Uppnåendemål för åk3 Beträffande
för att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47
Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska
BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI
Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 Utdrag ur Bedömning och betygssättning Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta
Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia
Lärare: Jimmy Pettersson 1. Materia Men först Vad är Kemi?! Vad är Kemi?! Kemi är: vetenskapen om materias egenskaper och sammansättning. Okej! Vad är materia då?! Materia är: allt som tar upp yta och
Att använda svenska 1
Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både
FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -
FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig
Lokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
FRÅGOR. Tre lag vinner:
Tre lag vinner: Kunskapsbox till klassen! Lunds universitet och Nationalencyklopedin i samarbete. Här följer frågor i kategorierna BIOLOGI, FYSIK och KEMI som en förberedelse till showerna. FRÅGOR Kunskapsböcker
Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet
2017-02-02 Dnr LiU-2014-00147 1(7) Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2(7) När studenterna
Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?
"Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.
FRÅGEFORMULÄR 0M STUDIEVANOR
Rune Olsson. PIE, IEI. Linköpings universitet. PULS, Rune Olsson AB. 2014 sid 1 FRÅGEFORMULÄR 0M STUDIEVANOR Beroende på vilket resultat du får kommer du att kunna se vad du kan satsa på för att bli ändå
TIMSS Elevenkät. Field Test Version. Årskurs 8. j Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt!
Skola: Elev: Klass: j Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: l TIMSS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! Field Test Version Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 BARCODE k
Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7
Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar
Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området
Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan
NATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07
Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Ekologi och ekosystem år 6, 7, 8, 9 ämnen: Bi, Ke (Bi) Ha kännedom om några av jordens ekosystem och hur organismers samverkan
Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013
Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.
Kurskatalog 2016 / 2017 LÄRVUX
Kurskatalog 2016 / 2017 LÄRVUX Innehållsförteckning: Information sidan 1-2 Kurser på grundläggande nivå: Biologi sidan 3 Engelska sidan 4 Fysik sidan 5 Geografi sidan 6 Hem- och konsumentkunskap sidan