Verksamhetsplan Rågsved 1 förskolor

ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR RÅGSVED 1 FÖRSKOLOR Handläggare: Annika Kindblom Telefon: 076-1220237 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX 1 (26) 2009-11-16 Verksamhetsplan Rågsved 1 förskolor Inledning Övergripande bild av verksamheten Vår enhet har en mycket stark sammanhållning. Det som är viktigt och speciellt för oss är att vi samarbetar över förskolegränserna och tar vara på varje pedagogs intresse och kompetens. Att arbeta med barnens språkutveckling är ett av våra viktigaste uppdrag, ett annat är att ge barnen goda förutsättningar för en hälsosam livsstil. Vi lägger grunden för framtiden. Detta strävar vi efter varje dag: Med lustfyllt lärande, glädje och nyfikenhet vill vi få alla barn att tro på sig själva. Värdegrunden Vi diskuterar kontinuerligt vår värdegrund på arbetsplatsträffar och avdelningsmöten. Vi ställer oss frågan Hur syns vårt värdegrundsarbete i vår verksamhet? Vår värdegrund sitter väl synlig på alla avdelningar. Vi strävar efter att följa den. Enhetens värdegrund Vi anser att alla barn, föräldrar och personal har lika värde. Vi utgår ifrån att alla föräldrar gör sitt bästa. Vi respekterar föräldrarnas behov och önskemål. Vi ser att alla barn har goda sidor, vi stärker deras styrkor och stöttar deras svagheter. Vi hjälper varandra att vara goda förebilder. Vi använder ett vårdat språk. Vi har en rak kommunikation och en varm vuxenrelation. Vi tar ansvar för att verksamheten och miljön är stimulerande, utvecklande och rolig för alla barn. Vi vill att våra föräldrar ska ha lätt att föra samtal med oss och få insyn i vår verksamhet. Personal och föräldrar har ett ömsesidigt ansvar när det gäller barnen. Förutsättningar består av tre förskolor i Rågsved, Lännäsbacken 5, Stövargatan 91och Spårfinnargränd 17A med totalt 11 avdelningar. Vi kommer att ha ca 182 barn inskrivna under året, varav ca 97 % med annat modersmål än svenska, totalt ca 45 språk.

2 (26) Vi har åldersindelade barngrupper där barnen är indelade i mindre grupper. Medarbetare 38 pedagoger arbetar med barnen, varav 16 är förskollärare eller lärare mot de yngre åldrarna. 5 pedagoger arbetar som resurs åt barn i behov av särskilt stöd. Vi har en handledare/coach samt 3 ekonomibiträden i köken. 5 medarbetare har annat modersmål än svenska - polska, arabiska/kurdiska, bosniska, spanska och rumänska. Vi har en städfirma som sköter städningen. Enhetens organisation En förskolechef, en handledare/coach, fyra språkpedagoger, en avdelningsansvarig/avdelning samt en stugansvarig/förskola. En IT pedagog är ansvarig för hemsidan och fortbildning i datakunskap för våra medarbetare. Vi har en friskvårdsgrupp, miljögrupp, kvalitetsgrupp, föräldrasamverkansgrupp, köksgrupp och gårdsgrupp. Vi har lokal samverkansgrupp med fackliga representanter från lärarförbundet och kommunal som träffas en ggr/månad. Vi har MBL förhandlat verksamhetsprogrammet den 24 november 2009. KF:s INRIKTNINGSMÅL 1: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.3 En hållbar livsmiljö ska värnas och utvecklas KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel av stadens storkök eller storhushåll i stadens verksamheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 40 % 35 % År Andel av stadens verksamheter som sorterar ut förpackningar och papper (alla nämnder/bolag) Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden i kronor av totala värdet av inköpta livsmedel (alla nämnder) 100 % 100 % År 15 % 15 % Tertial Förvaltningens verksamheter ska arbeta enligt stadsdelsnämndens miljöplan Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Enheterna ska vidta energisparande och energieffektiviserande åtgärder enligt miljöplanen. 2010-01-01 2010-12-31

3 (26) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum ÅTAGANDE: Rågens förskolor ska verka för en hållbar utveckling och livsmiljö. Kriterier Att barnen får vetskap om kretsloppet. Att alla bidrar till en bättre miljö genom sopsortering och återvinning. Att vi ska öka allas, barn som vuxnas miljömedvetenhet. Alla kan bidra med något. Att alla strävar efter att minska energiförbrukning och ökar andelen ekologiska inköp. Vi använder oss av miljövänliga städmetoder och städmaterial samt håller nere el- och vattenförbrukning genom att fylla disk- och tvättmaskiner, torkskåp, släcka lampor i rum som ingen vistas i och att inte låta vattenkranar rinna i onödan. Vi tar hänsyn till miljöaspekten vid inköp av olika varor och tjänster. Vi arbetar med olika miljöfrågor tillsammans med barnen t.ex. sopsortering, besöker återvinningsstationer. Barnen hjälper till att agera som miljöpoliser. Vårt matavfall återvinns till biogas och hämtas av en separat bil varje vecka. Vi har loppmarknad där föräldrarna kan köpa kläder, skridskor och övrigt av varandra. Detta dels ur miljösynpunkt, men även av ekonomiska skäl. Vi kommer att ha en miljövecka där vi kommer att arbeta med olika miljöfrågor tillsammans med barnen och i viss mån tillsammans med våra föräldrar. Under vårterminen har vi en miljödag då vi sätter miljön i fokus. Resursanvändning Vi använder oss av våra medarbetares spetskompetens. Vi tar del av stadens uppdrag, aktuell forskning och nyheter i media. Vi använder oss av stadens godkända varor och tjänster. Uppföljning Vi kommer att följa upp vårt miljöarbete på arbetsplatsträffar, planeringsdagar och avdelningsmöten. Vi har kontinuerlig uppföljning en ggr/mån med städbolaget som städar våra lokaler. Vår miljögrupp kommer att utvärdera sitt arbete varje termin. Vi kommer att anordna tävlingar mellan avdelningarna. Dels en där man samlar in och återvinner batterier. Den andra gäller att panta burkar och flaskor. Denna tävling kommer att ske i samarbete med föräldrarna. Syftet är att följa upp arbetet med återvinning.

4 (26) Barnen kommer att få vara med och utvärdera vad de bidragit med för miljön. Köken kommer att följa upp och redovisa sina inköp av miljövänliga produkter. Alla avdelningar kommer att få redovisa sin miljövecka för varandra. Miljödagen planerar vi och utvärderar tillsammans. Andelen ekologiska inköp redovisas varje månad genom stadsdelsförvaltningen. Utveckling Vi har planer på att söka Grön flagg. Vi ska utöka vår sopsortering och försöka hitta bättre möjligheter för den. Vi ska utveckla vår återvinning av matavfall till biogas. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.6 Stockholmarna ska uppleva ett rikt, varierat och tillgängligt kultur- och idrottsliv KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva och själva utöva olika former av kultur 2009-01-01 2010-12-31 Förskolan och fritiden ska erbjuda barn och ungdomar professionella konst- och kulturupplevelser samt ge dem möjligheter att uttrycka sig i eget skapande (Utveckling och Lärande) Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel förskoleavdelningar där barnen upplevt en professionell kulturupplevelse under året 100 % År Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Den strategiska barn- och ungdomskulturplanen, "Kultur i ögonhöjd" ska implementeras i förskolans och fritidens verksamheter. 2010-01-01 2010-12-31 Förvaltningen ska i samverkan med föreningslivet erbjuda barn och ungdomar kultur, lek och idrott. 2010-01-01 2010-12-31 ÅTAGANDE: Rågens förskolor ska se till att alla barn får möjlighet att ta del av olika former av kultur samt sitt eget skapande. (Utveckling och Lärande)

5 (26) Kriterier Vi vill att barnen ska fråga efter de olika kulturområdena såsom dans, teater, musik m.m. Vi vill att barnen ska få pröva att själva utöva olika former av estetisk verksamhet. Alla barn från 3 år ska ha upplevt ett teaterbesök under året. Vi erbjuder alla barn minst ett kulturutbud med professionell kvalitet per termin. Denna upplevelse kan exempelvis bestå av besök på teater, museum, bibliotek, skansen m.m. De äldre barnen erbjuds dessa upplevelser oftare. Vi erbjuder barnen att själva få pröva de olika kulturutbuden som sång, musik, dans, drama, bild och form Det är viktigt för att kunna förstå och ta till sig vad kultur är. Resursanvändning Vi använder oss av pedagoger med spetskompetens inom detta område. Vi använder oss av inspirerande material och lokaler som är ändamålsenliga. Vi tar del av stadens kulturerbjudande. Uppföljning Vår handledare/coach följer upp avdelningarnas kulturutbud varje termin. Barnens kulturutbud följs upp genom pedagogisk dokumentation, uppträdanden av olika slag, vernissage samt i barnets portfolio. Utveckling Vi ska arbeta för att erbjuda mer kultur med inriktning på barnens ursprung. Alla medarbetare ska få fördjupa sig i stadens kulturplan. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.7 Stockholm ska upplevas som en ren, vacker och trygg stad Personer som utsätts för våld i nära relationer ska veta vart de ska vända sig för att få råd och stöd i stadsdelen ÅTAGANDE: ska ge råd och stöd till föräldrarna vid misstanke om våld. Vi kommer att ge råd och stöd vid misstanke om våld. Vid misstanke att barnen har upplevt våld så kommer vi att ta kontakt med föräldrarna och socialtjänsten.

6 (26) Personalen kommer att uppdateras om hur man ska agera i förebyggande syfte enligt åtgärdsplanen för förskola och fritid. Resursanvändning Pedagogerna har möjlighet vid svåra situationer att få stöd och hjälp av stadsdelens konsult och stödgrupp. Uppföljning Vi kommer att följa upp alla förmedlade kontakter samt ta reda på om man fått det stöd och hjälp man behövde.

7 (26) KF:s INRIKTNINGSMÅL 2: 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.1 Stockholmarna ska erbjudas ökad valfrihet och mångfald Brukare ska informeras om möjligheten att välja utförare ÅTAGANDE: ska informera om enhetens verksamhet. Vår hemsida kommer att uppdateras kontinuerligt. Vi kommer att ta emot besök och visa vår verksamhet för föräldrar som söker förskoleplats samt för andra intressenter. Vi kommer att svara på alla frågor som vi får angående vår verksamhet. Uppföljning Vi kommer att fråga alla föräldrar vad det var som gjorde att de valde vår enhet. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.2 Stockholms förskolor och skolor ska ge alla ökad kunskap och utveckling i en trygg miljö KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % År KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans personal kompetensutveckling och erbjuda medarbetarna pedagogisk grund- eller vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare 2007-01-01 2010-12-31 Förskolan och fritidens verksamheter ska arbeta med att stärka barnens empatiska och sociala förmåga. Arbetet ska bidra till jämställdhet, respekt och likabehandling (Normer och värden) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Förskolornas likabehandlingsplaner ska utvärderas och uppdateras i samband med kvalitetsredovisningen. 2010-01-01 2010-12-31

8 (26) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Varje förskoleområde ska utarbeta gemensamma strategier och arbetssätt för att möta alla barns individuella och särskilda behov i deras sociala utveckling. 2010-01-01 2010-12-31 ÅTAGANDE: Rågens förskolor ska stärka varje barns sociala och empatiska förmåga. Arbetet ska bidra till jämställdhet, respekt och likabehandling. (Normer och värden) Kriterier Att barnen ska försöka lösa konflikter på ett bra sätt. Att barnen kan visa empati och vara goda kamrater. Att barnen kan fatta egna beslut och att de lyssnar på varandra. Att barnen gör egna val. Att barn och vuxna ska ha ett trevligt förhållningssätt och bemötande mot alla. Vi ger alla, såväl barn som vuxna, ett respektfullt bemötande, vi har en positiv attityd, är goda förebilder, vi ser och bekräftar det enskilda barnet genom samtal, lekar, sånger mm. Vi strävar efter att motverka traditionella könsmönster och könsroller genom ett medvetet förhållningssätt och genom att arbeta reflekterande med litteratur, drama och samtal. Vi tillämpar demokratiska metoder där barnen får vara med och ta beslut och ha möjlighet att påverka sin vardag. Vi har ett tillåtande klimat där vi respekterar och uppmuntrar varandra. Vi arbetar medvetet med empatiövningar och konflikthantering genom drama, musik m.m. Vår planering utgår från barnens intressen. Vi använder oss av vår likabehandlingsplan i arbetet med barnen och i samtal med föräldrar. Resursanvändning Vi använder våra lokaler så att barnen kan arbeta och leka i mindre grupper. Vi använder oss av medarbetarnas kompetens då det gäller utbildning i konflikthantering, gruppstärkande aktiviteter och självstärkande övningar. Vi har intern fortbildning. Vi söker ny kunskap och aktuell forskning genom litteratur och media. Uppföljning Vi följer upp vår värdegrund, likabehandlingsplan och arbetet utifrån läroplanen genom diskussionsfrågor både muntligt och skriftligt.

9 (26) Vi diskuterar våra resultat i mindre grupper och under vår reflektionstid. Vi följer upp resultat och synliggör dem i enkäter och intervjuer med både barn och föräldrar. Genom att intervjua, dokumentera och föra en dialog med barnen ska vi följa upp deras känslor, tankar och åsikter. Detta följs sedan upp i barnets portfolio. Varje arbetslag skriver ned hur de tänker arbeta efter våra åtaganden. I början av varje termin träffas arbetslaget och vår handledare för att gå igenom planeringen muntligt och skriftligt. Detta följs upp genom en avstämning mitt i terminen och utvärderas sedan i slutet av varje termin. Varje termin gör pedagogerna en skriftlig utvärdering av våra åtaganden som följs upp av vår handledare och förskolechef. Intern fortbildning följs upp direkt efter avslutad aktivitet och i våra utvärderingar. Uppföljning av litteratur följs upp av vår handledare på arbetsplatsträffar, planeringar eller vid utbildningstillfällen. Utveckling Det är oerhört viktigt att stärka varje barns självkänsla, självförtroende och identitet. Vi strävar efter att alla ska kunna ha en egen åsikt och stå för det man tycker och tänker. Samtidigt är det viktigt i en demokrati att man kan samarbeta och att man kan se olikheter som en tillgång. Varje dag hamnar man i svårigheter och dilemman om vad som är rätt och fel. Detta område får man aldrig fastna i. Man måste se varje individ och arbeta med olika gruppsammansättningar. Vi kommer nästa termin att arbeta med olika frågeställningar till personalen inom detta område. Vi ska ha en tema/diskussionskväll för all personal kring vår likabehandlingsplan. Vi ska även förtydliga vår värdegrund och likabehandlingsplan genom att lägga till bilder. Vi ska ha diskussionsfrågor kring detta ämne att diskutera på våra planeringsdagar. Vi ska utveckla fler diskussionstillfällen för våra föräldrar med ämnen som de vill diskutera. Vi ska vidareutveckla vårt arbete med empati och likabehandling i barngruppen. Vi ska vidareutveckla vår reflektionstid. Vi kommer att starta upp ett samarbete med Friends. Vi ska fördjupa oss i vårt genusarbete genom litteratur och diskussioner. Förskolan ska arbeta hälsofrämjande med inriktning mot rörelse och kost (Utveckling och Lärande) ÅTAGANDE: Rågens förskolor ska genom information och utbildning medverka till en hälsosam och fysiskt aktiv livsstil för såväl barn som personal. (Utveckling och Lärande)

10 (26) Kriterier Att barnen har god kroppsuppfattning och får möjlighet till alla motoriska grundrörelser. Att varje barn innan skolstarten får grundläggande förberedelser för skridskoåkning och vattenvana. Minskad sjukfrånvaro och att alla förstår att man själv kan påverka sin hälsa och livsstil. Bättre kondition och uthållighet hos såväl barn som vuxna. Vi vill att barnen ska tycka om idrott. Att barnen ska veta hur man byter om och att man duschar efter fysisk aktivitet. Vi vill att barnen ska få syn på den näringsriktiga kosten. Vi vill att alla barn ska vilja vara mer utomhus och leka. Vi erbjuder barnen fysisk aktivitet varje dag. Vi har material som lockar till fysisk aktivitet både inom- och utomhus. Vi lägger stor vikt vid att vistas utomhus varje dag. Vi erbjuder en varierad salladsbuffé varje dag. Kökspersonalen har minimerat användningen av socker och sötade produkter och lägger hög vikt vid att tillaga näringsriktig kost. Vi har planerade rörelsepass för barnen varje vecka. Femåringarna erbjuds både skridsko- och simskola under förskoletiden. Vi arrangerar friskvårdsveckor och olika idrottsevenemang. Vi erbjuder friskvård på arbetstid för personalen. Vi har utbildade hälsocoacher som ansvarar för friskvårdsarbetet. Vi går regelbundet till skogen med barnen i åldersindelade grupper. Resursanvändning Vi har köpt in bra material för utevistelse utanför förskolan. Vi har infört stationssystem på våra gårdar för mer aktiva och inbjudande aktiviteter. Vi har utbildade hälsocoacher och idrottspedagoger. Vi har rörelserum med fullgod utrustning. Varje avdelning erbjuder fysiska aktiviteter. Vi använder oss av kommunala isbanor och simhallar. Uppföljning Hälsocoacherna utvärderar och följer upp sitt arbete varje termin. Vår idrottspedagog följer upp att barnen behärskar de motoriska grundrörelserna. Efter varje avslutad aktivitet sker en muntlig och skriftlig utvärdering. Vi följer upp barnens skridskoskola och simskola samt femåringarnas idrott på en avslutning tillsammans med föräldrarna där barnen får visa sina färdigheter. Varje termin gör pedagogerna en skriftlig utvärdering av våra åtaganden som

11 (26) följs upp av vår handledare och förskolechef. Medarbetarna har möjlighet att följa upp sin vikt, mått samt att få personlig rådgivning av hälsocoach varje vecka. Utveckling Vi kommer nästa år att starta simskola för alla femåringar. Vi har utbildad personal och ska starta ett samarbete med simklubb och idrottslyftet. Vår idrottspedagog har gått igenom teori och praktik då man har rörelse och idrott med barn. Detta kommer att behöva uppdateras under året. Flera avdelningar kommer att vara ute i skogen hela dagar. De har då med sig tält, utrustning och stormkök. Förskolan ska i samarbete med föräldrarna och närliggande skolor arbeta för en smidig övergång till skolan (Samverkan) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum En gemensam handlingsplan för övergången förskola/skola ska utgöra grunden för samarbetet inom stadsdelen. 2010-01-01 2010-12-31 ÅTAGANDE: Rågens förskolor ska verka för ett förtroendefullt samarbete med förskoleklasserna i närliggande skolor för att underlätta övergången till annan verksamhet för varje enskilt barn. (Samverkan) Kriterier Vi vill att föräldrarna ska vara nöjda med det samarbete vi har med skolan inför överlämnandet. Vi vill ge varje barn bra möjligheter och förutsättningar till en god start i skolan. Att vi har ett välfungerande lässamarbete. Vi har ett lässamarbete med Rågsvedsskolan som innebär att elever därifrån regelbundet kommer och läser för barnen på sina modersmål. Vi samarbetar med förskoleklasserna i närliggande skolor på såväl verksamhets- som ledningsnivå. Vi har tillsammans med närliggande skolor utarbetat en gemensam handlingsplan med årsplanering där alla viktiga datum framgår. Vi förbereder barnen inför starten i förskoleklassen genom att vi under det sista förskoleåret erbjuder aktiviteter som till strukturen liknar de i förskoleklassen. Exempel på sådana aktiviteter är idrottslektioner med ombyte och duschning samt heldagsutflykter. Vi samtalar med barnen om skolan och om vilka förväntningar de har inför

12 (26) starten i förskoleklassen. Vi erbjuder överlämnandesamtal då pedagog från såväl förskolan, förskoleklassen, fritids samt barnet och föräldrar deltar. Resursanvändning Avdelningar som arbetar med skolbarnen har ett bra samarbete med förskoleklasserna i vårt närområde. Vi använder lokaler i vår enhet för att barnen ska få lära känna varandra över förskolegränserna. Uppföljning Vi utvärderar inskolningen i samarbete med skolan. Vi utvärderar lässamarbetet tillsammans med skolans lärare. Vi följer upp vår samverkan med skolan i ett samarbete som vi kallar Den röda tråden. Avdelningar som har blivande skolbarn utvärderar sin uppfattning om inskolningen i slutet av vårterminen. Varje termin gör pedagogerna en skriftlig utvärdering av våra åtaganden som följs upp av vår handledare och förskolechef. Utveckling Då vi kommer att starta med simskola kommer barnen att ha bättre vattenvana inför skolstarten. Förskolan ska kontinuerligt dokumentera barnens utveckling och lärande och kommunicera det med föräldrarna (Förskola och hem) ÅTAGANDE: Rågens förskolor ska ge alla föräldrar möjlighet till insyn i verksamheten och inflytande över sitt barns lärande och utveckling. (Förskola och hem) Kriterier Vi vill att många föräldrar ska delta i vår vardag och våra aktiviteter. Vi vill att föräldrarna ska känna delaktighet i barnens lärande och utveckling. Vi vill att föräldrarna alltid ska känna sig trygga och att de ska vara nöjda med vår verksamhet. Vi erbjuder alla föräldrar utvecklingssamtal, med tillgång till tolk, varje termin för att följa upp barnets utveckling och tillsammans med föräldrar sätta upp nya mål att sträva mot. Vi dokumenterar varje barns utveckling då vi beskriver barnens

13 (26) språkutveckling och genom att visa i bilder, kommentarer, intervjuer och teckningar m.m. som vi sätter in i barnets portfoliopärm. Pärmen används som underlag vid utvecklingssamtalet. Vi lägger stor energi på vår föräldraaktiva inskolning för att bygga upp ett ömsesidigt förtroende mellan hem och förskola. Vi tar vara på möjligheten till samtal med föräldrarna vid de dagliga mötena i samband vid lämning och hämtning. Vi lägger hög vikt vid att ha en varm och inbjudande atmosfär och betonar att föräldrarna alltid är välkomna att tillsammans med sina barn delta i verksamheten. Vi bjuder in föräldrarna till diskussionstillfällen, föreläsningar, att delta i olika traditioner, vid olika avslutningar och till olika former av samkväm. Resursanvändning Vi har en grupp som ansvarar för enhetens arbete med föräldrasamverkan. Den består av pedagoger från alla våra förskolor. Vi lämnar alltid ut information till föräldrarna både muntligt och skriftligt. Vi har informationstavlor för alla föräldrar på varje avdelning samt i alla hallar. Uppföljning Vi erbjuder alla föräldrar utvecklingssamtal, med tillgång till tolk, varje termin för att följa upp barnets utveckling och tillsammans med föräldrarna sätta upp nya mål att sträva mot. Vi följer upp alla inskolningar och byten mellan avdelningar genom omvända samtal. Vi följer upp föräldrarnas synpunkter och förslag genom muntlig kommunikation eller att man lämnar förslag till vår idélåda. Vi har olika enkäter som föräldrarna får fylla i för att få fram sina åsikter. Vi använder oss av blädderblock, dagböcker, intervjuer där föräldrarna direkt efter en gemensam aktivitet kan fylla i åsikter och önskemål. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kommunikationen och uppmuntrar föräldrarna att komma direkt till oss då de är allt från missnöjda till mycket nöjda. Det är viktigt att vi direkt följer upp det som de sagt på närmsta avdelningsmöte eller arbetsplatsträff. Varje termin gör pedagogerna en skriftlig utvärdering av våra åtaganden som följs upp av vår handledare och förskolechef. Vår grupp som ansvarar för föräldrasamverkan följer upp det arbetet i början och slutet av varje termin. De sammanställer även föräldrarnas önskemål och ser till att vi följer upp dem Utveckling Vi vill vidareutveckla vår föräldrasamverkan genom att bjuda in föräldrarna mer i verksamheten för att kunna föra en pedagogisk diskussion om barnens

14 (26) lärande. Vi önskar få föräldrarna mer delaktiga och engagerade i vår verksamhet. Förskolan ska låta alla barn delta i planering och utvärdering utifrån sina förutsättningar (Barns inflytande) ÅTAGANDE: ska se till att alla barn efter sin förmåga, ska få möjlighet till planering och utvärdering av sina aktiviteter och få sitt lärande synliggjort. (Barns inflytande) Kriterier Vi vill att alla barn ska kunna följa sitt lärande i sin portfoliepärm. Vi vill att barnen ska komma med idéer och önskemål om vad de vill göra. Alla barn ska känna att de blir lyssnade på och att de har en möjlighet att påverka aktiviteter och vad de vill göra. Vi utgår från barnens intressen, åsikter, engagemang och behov när vi planerar verksamheten. Barnen får möjlighet att vara delaktiga i beslut som påverkar deras vardag och vi utvärderar de olika aktiviteterna med barnen. Vi använder Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, som ett levande styrdokument i den dagliga verksamheten. All vår verksamhet är förankrad i läroplanen. Vi använder oss av metoder som intervjuer, röstningar och material som förtydligar vad barnen önskar och kommer överens om. Vi använder oss av barnens portfoliepärm för att förtydliga för barnet vad det själv gjort, tyckt eller önskat. Vi har börjat introducera pedagogisk dokumentation för att främja en helhetssyn på barnets utveckling och underlätta övergångar mellan olika avdelningar och verksamheter. Den pedagogiska dokumentationen är tänkt att användas som ett verktyg för att reflektera och diskutera kring såväl barnets som pedagogernas läroprocesser. De reflekterande samtalen förs således dels tillsammans med barnet och dels mellan pedagogerna. Barnen erbjuds dagligen olika valsituationer. Resursanvändning Vi använder oss av våra medarbetares kompetens och erfarenhet av olika frågor och ämnen. Vi har lokaler där pedagogerna ostört kan arbeta med att reflektera eller dokumentera. Vi har hjälpmedel som används i arbetet till exempel digitalkameror, diktafoner, videokameror, datorer

15 (26) Vi använder oss av styrdokument som Lpfö 98 och Stockholm stads förskoleplan. Uppföljning Alla som önskar får samtal både avdelningsvis och enskilt av vår handledare/coach. Detta för att man kontinuerligt ska kunna följa upp hur man ska kunna arbeta mot strävansmålen i läroplanen. Vi ska använda oss av barnets portfoliepärm för att beskriva det enskilda barnets lärande och utveckling inför utvecklingssamtalen. Varje termin gör pedagogerna en skriftlig utvärdering av våra åtaganden som följs upp av vår handledare och förskolechef. Barnens delaktighet följs upp genom pedagogisk dokumentation, intervjuer och samtal. Barnens valmöjligheter och turtagning följs upp genom att pedagogerna antecknar och sparar tidigare dokument. Utveckling Vi ska fördjupa oss i barns lärande. Vi ska fördjupa oss i pedagogisk dokumentation. Vi ska försöka hitta en bra modell som passar vår verksamhet och våra medarbetare genom att läsa mer litteratur samt att utvärdera och utveckla det som vi påbörjat. Vi ska utveckla arbetet med barnens egna valsituationer. Förskolan ska vidareutveckla det pedagogiska arbetet med fokus på barnens språk- och kommunikationsförmåga (Utveckling och Lärande) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avdelningen förskola och fritid ska regelbundet anordna pedagogiska caféer där pedagogerna ska få information, inspiration och möjlighet att utbyta erfarenheter. 2010-01-01 2010-12-31 Inom varje förskoleområde ska en årlig kartläggning göras av vilka modersmål som talas av barnen. Stadsdelsförvaltningens språkprogram ska synliggöras och hållas vid liv i förskoleverksamheterna med hjälp av språknätverken. 2010-01-01 2010-12-31 2010-01-01 2010-12-31 ÅTAGANDE: Rågens förskolor ska skapa förutsättningar för att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk samt sin förmåga att kommunicera och uttrycka tankar. (Utveckling och Lärande)

16 (26) Kritierier Att barnen kan använda språket för att förmedla känslor och tankar. Att varje barn utökar sitt ordförråd och sin meningsbyggnad. Att barnen är stolta över sitt modersmål och ser det som en kompetens att kunna flera språk. Att barnens språkutveckling dokumenteras. Att barnen ska ha tillgång till ett rikt utbud av litteratur. Vi har ett medvetet förhållningssätt till språket, är goda förebilder och använder ett rikt och nyanserat talspråk. Vi för dialog med det enskilda barnet, ger respons på det barnet berättar och uppmuntrar även berättande för kamrater, föräldrar och syskon såväl enskilt som i grupp. Vi tar tillvara alla tillfällen att berika och utveckla barnets språk i vardagliga situationer som vid måltider, samlingar, promenader och i den fria leken då vi samtalar, men även leker med ord, använder rim och ramsor, lägger vikt vid att ge bekräftelse, att upprepa och förklara ord och begrepp. Vi erbjuder barnen valsituationer i vardagen och vi ger barnet språkliga verktyg för att kunna lösa konfliktsituationer. Vi erbjuder barnen en språkstimulerande miljö. Vi lägger stor vikt vid högläsning. Vi erbjuder en god och varierad barnlitteratur inom olika genrer. Bokbussen kommer flera gånger per termin där vi kan låna barnböcker. Vi besöker kontinuerligt biblioteken och uppmuntrar våra föräldrar att gå dit. Vi genomför boksamtal för att introducera, skapa förförståelse och väcka intresse för nya böcker. Vi använder dagligen barnlitteratur - även i vårt tematiska arbete - som underlag för samtal, dialog, reflektion och diskussion och vi ger även barnet möjlighet att återberätta det lästa i form av en händelse eller en hel berättelse. Vi arbetar enligt Bornholmsmodellen, som är en dokumenterat framgångsrik modell, inte minst när det gäller att förebygga läs- och skrivsvårigheter vid skolstarten. Huvudsyftet är att tidigt stärka den fonologiska medvetenheten hos barnet. Detta görs genom systematiska och regelbundna språklekar. Vi uppmanar föräldrarna att samtala på sitt modersmål med sina barn. Vi delar ut en folder där vikten av modersmålet i hemmet påtalas. Föräldrarna är de bästa modersmålspedagogerna. Denna folder finns på åtta olika språk. Vi använder våra egna pedagoger med annat modersmål till att uppmuntra språket hos barnen genom lek, sång och berättande. De kan även vara en länk i samtal mellan hem och förskola. I övriga fall använder vi oss av tolk vid viktiga samtal. Vi har arbetat fram en egen modell Beskrivning av barnets språkutveckling. Den lägger fokus på det som barnet kan och för utvecklingen framåt. Den ska följa barnet hela förskoletiden.

17 (26) Resursanvändning Vi har en språkgrupp som ansvarar för språkarbetet i enheten. Vi erbjuder barnen en språkstimulerande miljö genom att exempelvis exponera alfabetet, teckenspråk, texter och bilder. Vi förvarar läs- och skrivmaterial inom räckhåll för barnen. Uppföljning Vi följer upp barnens språkutveckling genom vår Beskrivning av barnets språkutveckling. Pedagogerna följer upp den tillsammans med föräldrarna vid varje utvecklingssamtal. Vi följer upp Bornholmsmodellen genom medföljande instruktioner. Genom att intervjua, dokumentera och föra en dialog med barnen ska vi följa upp deras språkutveckling. Vi kommer att följa upp verksamheten genom stadens indikator för självärdering. Varje termin gör pedagogerna en skriftlig utvärdering av våra åtaganden som följs upp av vår handledare och förskolechef. Språkutvecklingen följs upp i barnets portfoliepärm. Språkmiljön och olika uppgifter följs upp av vår språkgrupp. Medarbetarnas olika språkkompetenser följs upp och fylls på vid intern fortbildning. Utveckling Vi ska utveckla vårt arbete med Bornholmsmodellen. Vi ska vidareutveckla vår nya Beskrivning av barnets språkutveckling. Vi ska ta del av ny forskning och alltid sträva efter att utveckla och förbättra vårt språkarbete. Vi ska delta som föreläsare i konferensen Flerspråkighet i fokus. Vi ska fördjupa våra kunskaper i ämnet barn och matematik/teknik. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.4 Staden ska vara en attraktiv arbetsgivare KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet NöjdMedarbetarIndex (alla nämnder/bolag) 61 62 År Sjukfrånvaro (alla nämnder/bolag) 5 % 5,0 % Halvår Nöjdmedarbetarindex ska höjas till minst 60 (OBS, preliminärt!) Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet

18 (26) Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel medarbetare som har en individuell kompetensutvecklingsplan. 100 % År Andel medarbetare som har haft medarbetarsamtal under året. 100 % År Sjukfrånvaron ska minska till maximalt 6,5 procent Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Enheter med hög sjukfrånvaro ska erbjudas utbildning samt råd och stöd. 2010-01-01 2010-12-31 Enheter som har en sjukfrånvaro över 5 procent ska ha en handlingsplan för hur de arbetar med att minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron. Enheterna ska samarbeta med företagshälsovård, försäkringskassa, fackliga organisationer och andra intressenter. Enheterna ska uppmuntra och stödja medarbetarna till friskvård. 2010-01-01 2010-01-31 2010-01-01 2010-12-31 2010-01-01 2010-12-31 ÅTAGANDE: Rågens förskolor ska minska sjukfrånvaron genom att arbeta aktivt för att motverka och förebygga ohälsa och genom att bedriva ett systematiskt arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete samt vara en attraktiv arbetsplats. Kriterier Vi har som mål 2010 att den totala sjukfrånvaron inte ska vara mer än 5 %. Alla medarbetare ska bli mer medvetna om hur de själva kan påverka sin hälsa och livsstil. Vi ska vara en attraktiv arbetsplats. Gemensamma synsätt/värderingar Vi har en gemensam värdegrund i enheten som vi diskuterar kontinuerligt. Vi lägger hög vikt vid ett gott samarbete och en stor öppenhet över hela enheten. Jag som chef uttrycker tydligt att alla medarbetare inom Rågens Förskolor är lika viktiga oavsett bakgrund och utbildning. Vi har en helhetssyn på arbetet med barnen vilket innebär att alla som arbetar

19 (26) hos oss är lika viktiga. Vi lägger hög vikt vid att finna en lösning på eventuella problem som kan uppstå. Vi lägger hög vikt vid ett att ha en god insyn i verksamheten. Vi tar emot många studenter från lärarutbildningen, SFI, olika barnskötarutbildningar, praoelever, studiebesök av olika slag, intervjuer och olika inspelningar m.m. Inflytande/delaktighet Vi försöker tillgodose de önskemål personalen har angående semestrar och ledighet genom att t ex anställa ett flertal vikarier under sommaren. Under jul och sommar har vi endast en förskola öppen. Vi är noga med att ta vara på personalens idéer och lyssnar på deras åsikter. Det är viktigt att alla känner att de kan bidra med något till verksamheten. All personal har medarbetarsamtal en gång per år med förskolechefen oftare om behov finns. All personal har möjlighet att reflektera och diskutera med vår handledare/coach. Det kan gälla såväl enskilda samtal som samtal med hela arbetslaget. Personalen har alltid möjlighet till inflytande och till att kunna påverka sin situation. Introduktion av nyanställda Alla avdelningar har en egen introduktion för nya medarbetare. De ska där gå igenom avdelningens och den enskilda förskolans arbete. Man går igenom avdelningspärmen. Alla nyanställda förskollärare får under ca ett år regelbundna mentorsamtal med vår coach. Alla nyanställda har uppföljningssamtal med vår coach eller förskolechef när de har arbetat ca en månad. Om behov finns, planeras fler samtal in. Organisation Vi har en arbetsplatsträff per förskola en gång i månaden där vi går igenom allt som rör såväl den enskilda förskolan som enheten. Jag som chef är mycket noga med att informera personalen och få dem att ta del av allt de behöver veta för att kunna göra ett bra arbete. Vi har en handledare/coach i enheten som arbetar tillsammans med förskolechefen. Hon följer upp allt arbete mot alla avdelningar och verkar för att inspirera, handleda och utveckla arbetslagen. Förskolechefen och handledaren/coachen har möten tillsammans var 14: e dag. Vi går då igenom allt som är på gång på avdelningarna och följer upp hur vi ska arbeta vidare. Vi har köksträffar en gång per månad. Då träffas de som arbetar i enhetens kök tillsammans med vår coach och diskuterar olika saker som har med arbetet i köket att göra. För att vi ska göra ett bra arbete med barnen och i personalgruppen så har vi bestämt att måndagar och fredagar är dagar som man är ute på gårdarna och leker. Vi har då lagt vår planeringstid, erfarenhetsutbyten,

20 (26) avdelningsplaneringar, friskvårdsdagar, utbildningar m.m. dessa dagar. Vi har en medveten satsning på personalens hälsa och friskvård. Vi använder oss av MedHelp för att ha bättre kontroll på sjukfrånvaron samt för att man ska kunna få råd när man inte mår bra. Arbetstider Vi försöker alltid ta tillvara personalens önskemål angående schemat i den mån det är möjligt. Vi försöker lägga våra möten förutom arbetsplatsträffarna (dessa möten leder förskolechefen och alla ska vara med) på dagtid. Detta innebär att vi har färre möten på kvällstid. Avdelningarna planerar in sina möten på tidig morgon eller tidig eftermiddag och hjälper varandra med barnen över avdelningsgränserna. Kompetensutveckling/kompetensanvändning Vi försöker ta tillvara personalens specifika kompetens och vi ser att personalen utvecklas av detta. Vi fortbildar varandra inom enheten men vi köper även in extern utbildning om vi har behov av det. Vi har gemensamma erfarenhetsdagar under året, vilket innebär att alla avdelningar får möjlighet att vid olika tillfällen dela med sig av sin kompetens inom ett visst arbetsområde. Trivsel Vi har två gemensamma planeringsdagar varje år där hela enheten är med. Dessa dagar är med övernattning med god mat och en trevlig miljö, vilket stärker samarbetet. Sista arbetsplatsträffen varje termin avslutar vi alltid med att göra något trevligt tillsammans i hela enheten. Vi har en planeringsdag per förskola i slutet på varje termin. Vi lägger alltid in viss tid för friskvård som promenader, gympa, tipspromenad, musik m.m. på våra planeringsdagar. Friskvård Vi har fyra hälsocoacher i enheten. En coach per förskola och en coach som är övergripande ansvarig för vårt hälsoarbete i hela enheten. De har kontinuerliga möten då de planerar enhetens friskvård och de har samtal med personalen om deras hälsa. Coacherna har haft en föreläsning för alla medarbetare om hur man själv kan påverka sin hälsa och livsstil. Vi har även haft en föreläsning för våra föräldrar om barnens behov av sömn, kost och motion. Vi satsar mycket på friskvård för all personal. Alla har möjlighet att köpa stadens gymkort eller att få ett friskvårdsbidrag varje termin för inköp av någon annan form av kort. Varje dag kan personalen förlänga sin rast med 15 min för att kunna promenera, springa, cykla osv. Varje vecka har en av våra coacher ett gympapass under lunchtid som alla som kan och vill får gå på. Det brukar vara i snitt 5-8 personer/gång.

21 (26) Förskolorna utmanar varandra i enheten i friskvård efter ett poängsystem. På sista arbetsplatsträffen varje termin är det prisutdelning. Vi har en friskvårdsdag per månad då all personal ska göra något av det som erbjuds. Det kan vara exempelvis stavgång, gympa, fotboll m.m. Varje termin har vi en friskvårdsvecka för personalen då det erbjuds en mängd olika aktiviteter. Det kan vara stavgång, boxercise, meditation, gympa m.m. Denna vecka leker barnen på förskolornas gårdar. Självklart har vi en mycket medveten friskvårdssatsning för alla barnen i enheten. Där ingår både kosten och rörelsen. Rutiner vid sjukfrånvaro Den som är sjuk har alltid kontinuerlig kontakt med sin chef och sina kollegor. Är det möjligt för den sjuke så bjuder vi in till fortbildning, olika möten och festligheter för att upprätthålla kontakten med arbetsplatsen. MedHelp kontaktas. Rutiner vid missbruk Vi följer stadsdelens policy mot alkohol och droger. Fackligt arbete Vi har väl fungerade fackliga ombud i enheten. Vi har ett bra samarbete med facket lokalt i stadsdelen. Alla fackliga representanter i enheten har facklig tid varje vecka. Då har alla medarbetare möjlighet att ta kontakt med sitt ombud om man så önskar. Förskolechefen kallar till lokal samverkansgrupp varje månad. Vi MBL förhandlar allt övergripande som ex. VP, kvalitetsgarantier m.m. Arbetsmiljöenkät/ronder Vi gör både psykosocial och fysisk skyddsrond en gång om året. Dessa skyddsronder bearbetas i vår lokal samverkansgrupp där vi beslutar hur vi ska arbeta vidare. Vi har arbetat fram en täckande arbetsmiljöplan för hela året. Resursanvändning Vi använder oss av vår arbetsmiljöplan och våra dokument som resurs och stöd i vårt arbete. Det är en trygghet då det finns en tydlighet i vad man ska göra i olika situationer. Vi använder oss av konsultation av specialister på olika områden som MedHelp, förskolepsykolog m.m. Friskvården bedrivs i lokaler anpassade för aktiviteten. Vi är mycket utomhus. Vi använder oss av pedagogernas spetskompetens. Vi samverkar med fackförbunden

22 (26) Uppföljning Arbetsmiljöfrågor/friskvård, personalfrågor och fortbildning har en stadig punkt på arbetsplatsträffens dagordning. Vissa frågor följs upp enskilt med förskolechef och berörd personal. Uppföljning sker också på medarbetarsamtal, genom enkäter och olika diskussioner. Stadens statistik för sjukfrånvaro. Våra hälsocoacher träffas ett par gånger varje termin för avstämning, utvärdering och planering av kommande aktiviteter gällande friskvård. Utveckling Detta område måste ständigt vara uppdaterat. Hälsa och friskvård är en färskvara. Livet är oförutsägbart och man måste vara beredd på snabba omställningar och förändringar. Det är viktigt att ständigt följa med i ny utveckling. Man måste ha ett systematiskt arbetssätt och en kontinuerlig uppföljning av vad man har för rutiner och regler i olika situationer.

23 (26) KF:s INRIKTNINGSMÅL 3: 3.Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.1 Budgeten ska vara i balans Verksamheterna ska rymmas inom tilldelad budget ÅTAGANDE: Rågens förskolor ska ha en budget i balans vid årets slut. Kriterier Vid årets slut ska budgeten vara i balans. Att alla medarbetare tar ansvar för förskolans ekonomi. Att förskolechefen informerar i tidigt skede då det kan bli förändringar i budgeten. Vi gör en årsbudget som regelbundet följs upp. Vi följer upp enhetens ekonomi en ggr/mån. Vi gör tertialrapporter med åtgärdsförslag som förvaltningen godkänner. Resursanvändning Förskolechefen tar hjälp av ekonomiansvariga vid behov. Man använder sig av stadens mallar för budget. Uppföljning Detta åtagande följs upp på arbetsplatsträffar där vi går igenom hur budgeten ser ut. Uppföljning av budgeten ska ske varje månad för avstämning av konton och bedömning av budgethållningen tillsammans med controller. Tertialrapporter ska göras med beskrivningar av eventuella planerade åtgärder för att budgeten ska vara i balans. Resursanvändning Budget 2010

24 (26) KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.2 Effektivitet och fokus på kärnverksamheterna Förvaltningens resurser ska utnyttjas effektivt ÅTAGANDE: Rågens förskolor ska använda de tilldelade resurserna på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Kriterier Att följa stadens riktlinjer och direktiv. Att enhetens handledare stöttar alla arbetslag i deras arbete. Att hålla oss uppdaterade om förändringar och nyheter. Vi gör en årsbudget som regelbundet följs upp. Vi följer upp enhetens ekonomi en ggr/mån. Vi gör tertialrapporter med åtgärdsförslag som förvaltningen godkänner. Vi har en tydlig ledningsorganisation. Vi har en effektiv planerings och uppföljningssystem. Vi har fyra planerings och utvärderingsdagar per år. Vi har ett bra mötesforum. Vi har schema med tid för planering, reflektion, samverkan och kompetensutveckling under arbetstid. Resursanvändning Vi använder oss av externa resurser som talpedagog, musikpedagog, förskolepsykolog. Vi använder oss av vår handledare/coach för att få stöd och hjälp i det pedagogiska arbetet. Vi använder oss av våra språkpedagoger, och IT pedagoger i enheten för att få stöd i språkarbetet och IT arbetet. Vi tar tillvara personalens kompetens. Uppföljning Detta åtagande följs upp på arbetsplatsträffar där vi går igenom hur budgeten ser ut. Vissa saker tas upp med enskilda medarbetare vid olika tillfällen. Vi har möten med handledaren/coach, språkpedagogerna, IT pedagogerna m.m. Vi har kontinuerliga uppföljningar med externa samarbetspartners. Uppföljning av budgeten ska ske varje månad för avstämning av konton och bedömning av budgethållningen tillsammans med controllern.

25 (26) Tertialrapporter ska göras med beskrivningar av eventuella planerade åtgärder för att budgeten ska vara i balans. Övriga frågor Planerat jämställdhets- och mångfaldsarbete år 2010 Enheten kommer att arbetar på följande sätt: Så fort något problem eller dilemma uppstår så tar vi tag i det på en gång. Vi försöker självklart behandla alla lika och tillgodose det behov som uppstår efter bästa förmåga. Vi ska om så är möjligt se över vårt schema och våra rutiner. Vi förlägger de flesta möten i enheten på ordinarie arbetstid för att slippa kvällar. Vi är generösa med att bevilja ledigheter av olika slag. Vi kommer att fortsätta med mycket friskvård på arbetstid Om vi är i behov av personal så skriver vi vilka kompetenser vi efterfrågar i annonsen. Vi ser gärna manliga sökanden. Vi kallar alla som har dessa kompetenser till intervju. Vi tar emot studenter från olika högskolor och gymnasium, både män och kvinnor. Vår förhoppning är att de efter sin utbildning söker sig till förskolan och gärna till vår enhet. Vi tar även emot studerande från SFI som önskar lära sig det svenska språket och komma in i vårt samhälle. Vi tar emot praoelever från skolor i vårt närområde. Vi har utarbetat en likabehandlingsplan som är väl förankrad hos alla medarbetare och brukare. Vi har en kontinuerlig kontakt med våra brukare. Vi bjuder in till enskilda samtal minst en gång per termin. Vi är noga med att informera att vi har en likabehandlingsplan och att vi arbetar aktivt med jämställdhet och mångfald. Vi behandlar alla lika oavsett kön, religion, etnisk tillhörighet eller social bakgrund. Enheten ska utveckla: Vårt samarbete med våra brukare ska öka. Vår likabehandlingsplan skall förankras hos våra föräldrar på ett tydligare sätt. Vi ska medvetet arbeta för att motverka traditionella könsmönster. Varje individ ska stärkas och lyftas som den person han/hon är. Varje medarbetare och alla barn ska lyftas genom att man bygger på det som han/hon är bra på och intresserade av. Vi ser olikheterna som en tillgång i vårt mångfaldsarbete.

26 (26) Bilagor 861 Rågsved 1 Budget 2010 Likabehandlingsplan Rågsved1 2010 Risk-väsentlighetsanalysen Rågsved 1 2010