1/10 FACKTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR INOM SKATTEVERKET Pekka Kairento kastar loss Ny kapten på skutan i norr det gäller att vara flexibel och ha lätt för att samarbeta... Magdalena Andersson
ORDFÖRANDEN HAR ORDET Skatteverket en omöjlig ekvation Skatteverket har under senare år fått en rad nya arbetsuppgifter. Vissa arbetsuppgifter som att utfärda ID-kort och kontrollera att företag har certifierade kassaregister skulle lika gärna kunna utföras av andra myndigheter. Polisen utfärdar pass och har redan den utrustning som krävs för att utfärda ID-kort. Varför valde regeringen inte att lägga uppgiften där istället. När det gäller de certifierade kassaregistren är det samma sak. Själva kontrollen av att kassaregistren har rätt nummer och inte är manipulerade krävs det inga skattekunskaper för. Denna uppgift skulle lika gärna kunna utföras av Länsstyrelsen. Annat arbete har fått stå tillbaka för att medarbetare istället ska arbeta med dessa nya arbetsuppgifter. Även ITutvecklingskostnader har lagts ned på dessa Skatteverket utvecklas till en diversehandel. nya uppgifter, varför andra insatser fått stå tillbaka. Skatteverket fick arbetsuppgifterna men i stort sett inga tillskott i budgeten för att täcka kostnaderna. Skatteverket utvecklas till en diversehandel. I arbetet med att beskriva olika kompetenser som Skatteverket behöver i framtiden kan förutom specialist, generalist och sakområde läggas till fotograf och ingenjör. Det är ett bekymmer att regeringen lägger på Skatteverket nya arbetsuppgifter och anser att kostnaderna ska rymmas inom befintlig budget. När sedan verksamheten går med stora underskott så kräver man in en handlingsplan där myndigheten ska redovisa åtgärder för att nå en budget i balans. Alla som har lite kunskap om ekonomi måste begripa att det är en omöjlig ekvation att få ihop utan att det får stora konsekvenser för verksamheten. En myndighets budget består till cirka 70 procent av personalkostnader. Om myndigheten måste dra ned på kostnaderna i den storleksordning som det nu är fråga om så finns det ingen annan lösning än uppsägningar av personal. Stora pensionsavgångar kommer under de närmaste åren, om nu inte fler väljer att stanna till 67 års ålder. Äldre med lång erfarenhet går i pension och de yngre med färsk kunskap sägs upp. Kompetensbristen blir därmed enorm. Frågan är då hur myndigheten ska klara sina åtaganden. Men vi får hoppas att den som sitter på pengarna är tillräckligt klok och inte låter det gå så långt. innehåll 3 Nya försäkringar för medlemmarna Eva Thim berättar och tipsar om inkomsförsäkringen och sjukförsäkringen. 4 Överdirektören berättar Magdalena Andersson svarar på frågor om sig själv och om verksamheten. 7 Eva Lindblom Delås slutar efter 32 år i ST Eva berättar om sina år på Skatteverket och i ST. 8 Pekka ny i norr Vem är han och vad vill han, vår nye regionskatte-direktör i den norra regionen. 10 Inte fett att vara praktikant Hur är det egentligen att var praktikant på Skatteverket? Skatteyrket har pratat med fyra kvinnor om livet som praktikant. 13 Läcker i landskapet? Hur är det egentligen att sitta i kontorslandskap, att behöva skutta iväg till ett tyst rum när man tar emot ett telefonsamtal. Omslagsbild. SXC Glad Påsk! Ing-Marie Sandin Ordförande ST inom Skatteverket
NOTERAT Fler äldre jobbar längre hos staten. Enligt SPV har 80 procent av statligt anställda som fyllt 65 år i fjol fortsatt arbeta. Det är såväl ekonomiska skäl som trivsel med jobbet som gör att statsanställda jobbar efter pensionsdagen tror vi på ST. Stark kritik mot sjukförsäkringen Sjukförsäkringsreformen får stark kritik av ST som gjort en attitydundersökning bland medlemmar på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. 76 procent anser att de utförsäkrade bör erbjudas medicinsk rehabilitering och vård. Bra försäkringsvillkor ger mervärde och trygghet för ST:s medlemmar Eva Thim har jobbat med upphandling av bra försäkringsvillkor för ST:s medlemmar under lång tid. Under så lång tid att hon inte går att ersätta i en handvändning trots att hon rätteligen gått i pension och kanske borde ligga i hängmattan snarare än att jaga försäkringsbolag. Text och Bild Lars-Göran Fridlund Vi är naturligtvis glada att Eva inte tagit ordet pensionering på allvar. Hon går fortfarande in med liv och lust i sitt arbete för ST och att hon har svårt att slita sig från förbundets lokaler på Sturegatan i Stockholm. inkomstföräkringen Den senaste i raden av bra försäkringar som Eva varit med att förhandla fram är ST:s inkomstförsäkring som kostnadsfritt följer medlemskapet i ST och som kan betraktas som marknadens bästa och billigaste inkomstförsäkring. Den är tecknad i försäkringsbolaget Bliwa som specialiserat sig på inkomstförsäkring. Denna försäkring ger ett skydd för alla medlemmar som inte omfattas av det Trygghetsavtal som ST varit med om att förhandla fram. Ersättningen från A-kassan är cirka 80 procent av en månadslön på maximalt 18 700 kronor. Inkomstförsäkringen säkerställer att du vid arbetslöshet får en utfyllnad på 80 procent av din månadsinkomst efter skatt, upp till 80 000 kronor i månaden under 150 dagar. Förutsättningen är att du är medlem i en A-kassa dock inte nödvändigtvis i ST:s A-kassa. Om du vill se vad du kan få i händelse av arbetslöshet, så går du in på bliwa. se och gör din egen beräkning. Fyll bara i din aktuella lön så ser du vad som händer. sjukförsäkringen En annan försäkring som kanske inte uppmärksammats på samma sätt som inkomstförsäkringen, men som Eva vill slå ett slag för är ST:s sjukförsäkring i Förenade Liv som fr o m 2009-10-01 innehåller en diagnosförsäkring. Efter fastställd diagnos så betalar försäkringsbolaget ut ett skattefritt belopp på 30.000 kr. Alla bra försäkringar kan du läsa mer om på st.org. Vi kan sammanfatta det hela med att, det lönar sig att vara med i ST, ett fackförbund som tar trygghet på allvar för medlemmen och hela familjen. I månadsskiftet maj/ juni kommer ST att skicka en arbetsmiljöenkät till samtliga ST medlemmar på landets servicekontor. Vi vill nämligen veta hur alla våra medlemmar upplever arbetsmiljön på våra servicekontor. Resultatet kommer sedan att redovisas för våra respektive arbetsgivare på Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Intresset för ST ökar stadigt ST ökade med 3 547 medlemmar under 2009 Skatteyrket förtydligar Skatteverkets värdeord har inte kostat konsultpengar I nummer 4/09 av Skatteyrket finns i en artikel om våra värdeord en antydan till att Skatteverket kan ha betalat konsultpengar för skapandet av sina värdeord. Vi vill i detta nummer av Skatteyrket påtala att så inte skett. 1/10 3
NY PÅ POSTEN Magdalena Andersson överdirektör vid Skatteverket svarar på frågor om verksamheten och berättar om sina tankar inför sitt nya jobb. Frågorna till Magdalena ställdes en vecka innan Ingemar Hansson den 17 februari tillträdde som generaldirektör och Magdalena var då tillsvidare tillförordnad generaldirektör. Text och bild Lars-Göran Fridlund Jag känner mig inte tvingad till någonting Redaktionen för tidningen Skatteyrket välkomnar Magdalena till det nya jobbet på Skatteverket. Samtidigt är vi alla intresserade av att veta lite mer om vår nya chef och hur hon ser på vissa frågor som vi inom ST ser som viktiga i ett framtidsperspektiv. PRIVATPERSONEN Vi vill gärna veta lite mer än vad som presenterats på vårt intranät. Vem är du Magdalena och vad är din bakgrund? Är du kompis med Mona Sahlin? Tittar du hellre på Let s Dance än På spåret på fredagskvällarna? Vad föredrar du i goda vänners lag öl, vin eller Ramlösa med citron? Mona Sahlin har varit min chef, så vi har haft en professionellt förhållande. Samtidigt är hon en varm person som det är lätt att känna närhet till. Vi är tre i familjen som tittar på På spåret. Vi är med och tävlar och vinner nästan alltid vilken möjligen kan ha något samband med att vi ju är våra egna domare. När på spåret är slut tittar vi på sista halvtimmen av Let s Dance med den fjärde familjemedlemmen. Sen är det läggdags för barnen. Vad jag dricker beror på tillfället, men rödvin är nog favoriten. Det spekuleras alltid en hel del i medarbetarkretsar inför tillsättningar av högre chefer. I ditt fall så tyckte många att det var konstigt att en generaldirektör inte var utsedd när Mats Sjöstrand aviserat under lång tid att han skulle sluta och att en ny generaldirektör inte haft möjlighet att påverka tillsättningen av sin närmaste medarbetare. Samtidigt undrar en vän av ordning hur du vågar ta denna typ av chefsjobb utan att veta vem som kommer att bli din närmaste chef. Det är möjligt att vi inte förstår spelet i maktens korridorer men du kanske kan sprida lite ljus över tillsättningsförfarandet? I ett rörligt arbetsliv är det inte helt ovanligt att man inte alltid vet vem som kommer att vara ens närmaste chef det gäller inte bara mig. Då handlar det om att vara flexibel och ha lätt för att samarbeta på denna position på samma sätt som på många andra. ARVET EFTER MATS Vad tycker du om arvet efter Mats? En inre organisation som många inte förstår och som lite skämtsamt kallas för att leka affär med sig själv. En ekonomi som lämnar mycket i övrigt att önska, med IT satsningar som gång efter annan kostat hiskliga pengar men ändå inte uppfyllt tänkta krav. Mats är en av svensk statsförvaltnings mest respekterade personer. Under hans tid har Skatteverket gång på gång uppmärksammats som en modern och servicetillvänd myndighet en myndighet som ligger i framkant i statsförvaltningen. Det är något som alla medarbetare kan vara stolta över. Samtidigt finns det idag ekonomiska problem som vi behöver ta itu med där 4 1/10
PROVSIDAN 1/10 5
NY PÅ POSTEN ju kostnaderna för IT-utvecklingen är en sån sak. När vi samtalade med Mats Sjöstrand i november 2008 så fick han frågan: Vad kommer att hända med målbild 2012 när ditt förordnande gått ut? Han svarade då att han givetvis inte kunde kommentera en ny generaldirektörs agenda men han gav intryck av att en framgångsfaktor är att skynda långsamt och inte bli tvingad som vissa andra myndigheter till alltför tvära kast. Känner du dig tvingad att fortsätta i lugnt tempo på de inslagna spåren eller ser du redan nu att det måste ske förändringar i organisation, strategier och inriktningar? Jag känner mig inte tvingad till någonting utan fattar beslut i enlighet med mitt eget omdöme. Jag tycker det vore obegåvat/obetänkt? av mig att dra igång några större förändringar under den tid jag vikarierar som generaldirektör. Det viktiga nu är att arbetet inte stannar upp utan löper på i vanlig ordning. Det finns en verksamhetsplan för 2010 som är beslutad och den ska vi arbeta efter. Däremot kräver det kärva ekonomiska läget att vi måste se över våra kostnader och göra tydliga prioriteringar inför nästa år. KOLL PÅ LÄGET? En fråga som röner särskilt intresse hos många medarbetare är: Hur ska Skatteverkets ekonomi rätas ut och komma i fas? Har vi fullständig kontroll på läget eller kommer vi att få uppleva obehagliga överraskningar i en nära framtid? Vad måste vi prioritera ner framledes som vi inte redan har prioriterat bort? Det kommer inte att vara lätt att räta ut Skatteverkets ekonomi. Några saker är tydliga; det kommer krävas att vi är mycket sparsamma med återrektyreringar i samband med att medarbetare går i pension och VE:s besparingsprogram måste genomföras. En stor del av det avser att minska kostnaderna för ITutveckling och IT-underhåll. Regeringen har gett oss i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur vår ekonomi ska kunna komma i balans. I samband med det uppdraget ser vi över vilka möjligheter som finns för att ytterligare minska våra kostnader och vilka effekter det i så fall får för verksamheten. ST inom Skatteverket har i upprop krävt att myndigheten måste bli bättre på att få kostnadstäckning för nya arbetsuppgifter. Varför tar vi alltid på oss nya arbetsuppgifter utan att lyckas få en rimlig kostnadstäckning, där en av konsekvenserna blir att myndigheten tvingas eller tacksamt tar emot gratisarbetskraft från Arbetsförmedlingen i form av praktikanter som vi inte behöver betala för? Vi är ju en myndighet som lyder under regeringen och det gör att vi får arbetsuppgifter som vi måste genomföra. Ibland får vi inte full kostnadstäckning för nya arbetsuppgifter det gäller för oss liksom för andra myndigheter. Det påtalar vi för regeringen t.ex. i samband med det budgetunderlag som vi lämnar i början på mars. GENERATIONSVÄXLINGEN Skatteverket kommer liksom andra myndigheter att genomgå en kraftig generationsväxling där många äldre mycket kompetenta och erfarna medarbetare inom kort kommer att sluta. En besvärlig ekonomisk situation innebär samtidigt att vi inte kan rekrytera ny personal i motsvarande utsträckning. Samtidigt ser vi att ett förändrat arbetssätt på många håll och ständigt uteblivna rationaliseringseffekter, innebär att de så kallade måstearbetsuppgifterna ständigt ökar på bekostnad av det som tidigare varit mer kvalificerat utredningsarbete. Tempot och mängdhanteringen ökar och möjligheterna till fördjupning minskar. Denna utveckling borde normalt få konsekvenser i rekryteringssammanhang och i rekryteringspolicy då personalens kompetens borde svara mot Skatteverkets arbetsuppgifter. Hur ser du på denna utveckling och vilka ställningstaganden borde Skatteverket fundera över att ta? Hur kan utvecklingen tänkas påverka framtida rekryteringspolicy och därmed framtida rekryteringar? Jag är oroad över Skatteverkets framtida kompetensförsörjning det kommer bland annat fram i det intygande jag lämnar i samband med årsredovisningen. Det handlar både om utebliven nyrekrytering vid pensionsavgångar och att medarbetare får göra arbetsuppgifter de inte rekryterats för att utföra. En gång i tiden pratades det bara om kontroll och nu verkar ledordet i första hand vara service. Är det möjligt att sänka ambitionsnivån inom service så att medborgarna får svar inom fem istället för inom tre minuter, för det kan trots allt ur servicesynpunkt vara lättare att lämna ett kvalitativt bättre svar från rätt personalkategori inom fem minuter, än ett stressat och kanske delvis ofullständigt svar inom tre minuter? På grund av trycket i Skatteupplysningen var det i december tyvärr bara tio procent av de som ringde som fick svar inom 3 minuter. Vi ser att medborgarna och företagen har blivit markant mindre nöjda med den upplysning de fått senaste året vilket är mycket oroande. Skatteupplysningen är ett viktigt ansikte utåt. Medarbetarna i Skatteupplysningen har betydelsefulla arbetsuppgifter. Alltför långa väntetider påverkar upplevelsen även om man får ett bra svar. Sen kan man alltid diskutera om ambitionsnivån ska ligga på just tre minuter eller något annat. När det gäller mailfrågorna som hela tiden ökar undrar många om det verkligen är rätt att privata redovisningsbyråer ska kunna ställa hur komplicerade frågor som helst som vi ska svara på och som de sedan kan ta betalt för via sina egna rättsliga expertorgan har inte vår serviceanda fått för stort utrymme? Vi ska naturligtvis inte svara på hur komplicerade frågor som helst, men exakt var gränsen går är svår att svara på. Det är säkert möjligt för privata redovisningsbyråer att ta betalt även för svar på tämligen okomplicerade frågor. Jag är oroad över Skatteverkets framtida kompetensförsörjning det kommer bland annat fram i det intygande jag lämnar i samband med årsredovisningen. 6 1/10
SLUTAR Avdelningsstyrelsen har för första gången delat ut ST:s förtjänstnål för fackligt arbete och Eva är den första att erhålla den. 32 år som ST-ordförande Efter 32 år som ST-ordförande är det dags för Eva Lindbom Delås i Göteborg att avsluta sina fackliga uppdrag. Skatteyrket passade på att ha ett samtal med Eva innan hon övergår till annan verksamhet. Text och bild Lena Berntson Eva tycker att det är svårt att sammanfatta alla år som facklig företrädare vilket har totalt blivit 40 år. När Eva började att arbeta inom Uppbördsverket gick hon inte genast med i facket utan det tog flera år innan en arbetskamrat sa till henne att det var osolidariskt att inte vara med. Det ordet tog skruv för att vara osolidarisk är något som Eva inte tycker om. Hon började nästan genast att arbeta som arbetsplatsombud. Det första som hon ordnade för sina arbetskamrater vara att bjuda hem dem till sig och servera ärtsoppa med punsch och att samtidigt prata om löner. Eva blev fort intresserad av att arbeta i ST:s styrelse i Göteborg. På den tiden var det nästan bara chefer som satt med i styrelsen vilket Eva tyckte var konstigt och ville därför engagera sig mer själv. Hon kom också med i O-distriktets styrelse och arbetade där i 15 år innan det blev avdelningsstyrelsen i ytterligare 15 år. Därefter kände Eva att det var nog att åka till bl a Stockholm många gånger under året. Hjärtefrågor Under åren är det mycket som hänt men det Eva alltid har tyckt om är att försöka analysera och tänka strategiskt. Hon har väl också gillat att ha visioner även om de tendenserna mattats av med åren. Eva säger att det är säkert en del som är glada över det för hon vet att hon tog rätt mycket utrymme då. En fråga som låg henne varmt om hjärtat var att man skulle få betalt för det man gör, inte för att man hade en viss titel. Det tog väldigt många år att förändra ett sådant synsätt och det finns små rester kvar ännu! Andra saker som hon varit engagerad i, är när någon medlem blivit illa behandlad. Hon kan inte acceptera att människor behandlas på ett ovärdigt sätt och har känt att hon haft en viktig roll att stötta. Eva har också gillat att förhandla, att arbeta fackligt tillsammans för att få fram bra avtal = jätteroligt. Vi är starka då, när vi är engagerade och vet vad vi vill. Det är också det hon helst av allt vill att det fackliga arbetet skall gå ut på, gemenskapen och att veta vad vi vill och sedan driva det! Det Eva önskar sig på vår arbetsplats Skatteverket just nu är mer stabilitet, öppenhet, utvecklingsmöjligheter och ett något mänskligare synsätt på oss medarbetare. Hur kul är det att vara en produktionsresurs? Hur vill vi bli betraktade? Minnen Under de fackliga åren har Eva hunnit att få tre barn. En liten rolig historia är att de trodde Eva arbete för Statstjänste- MAMMAförbundet och inte Statsjänstemannaförbundet som det hette på den tiden. Ett annat minne är när hon var vice ordförande i O-distriktet och ST gick ut i strejk. Massmedia ville komma och intervjua henne och hon lyckades skjuta det till eftermiddagen för att hinna förbereda sig och få någon substans i svaret. Eva trodde att det var radio som skulle intervjua henne men när de kom hade de massor med kameror med sig det visade sig att det var för TV. Eva blev nervös men reportern var bra och hon kände att hon vågade titta på det själv när det sändes. En rolig, kreativ och dynamisk tid var när Eva kom med i avdelningsstyrelsen. Det fanns många arbetsgrupper som arbetade med olika frågor och i många av dem var ST mer insatta än arbetsgivaren. En svårare fråga var sammanslagningen mellan ST-Fögderi och ST-Länsstyrelses skatteavdelning. Det var mycket förhandlande innan det gick att genomföra och Eva var utsedd till kontaktperson. Sammanslagningen lyckade efter att Eva och flera personer från båda avdelningarna gjort en turné i landet och pratat och förklarat för medlemmarna. Nya arbetsuppgifter Eva tycker att det ska bli roligt att börja med nytt arbete trots åldern som inte känns viktig. Hon har redan tjuvstartat med att kontrollera kassaregister. När man arbetar fackligt är det mycket som händer i arbetet. Man får resa mycket och träffa många människor. Det är svårt att tänka sig att få vara med om så mycket i något annat arbete inom Skatteverket. Vad som dock kan vara skönt är att slippa ha bekymmer vilket man aldrig kommer ifrån som facklig ordförande samt att ha energi till andra delar av livet än arbetet. Ja. det där att helt lämna det fackliga kanske inte riktigt stämmer för Eva kan tänka sig att fortfarande arbeta kvar i sektionens valberedning. 1/10 7
NY PÅ POSTEN Ny kapten vid rodret Pekka Kairento är ny regionskattechef för den norra regionen Skatteyrket och ST hälsar den nya regionskattechefen i norra regionen Pekka Kairento välkommen till Skatteverket. Vi är naturligtvis intresserade av att veta vem du är och vad som fick dig att söka ett chefsjobb i Skatteverket? Jag är gift, har två vuxna barn från ett tidigare förhållande och bor nu med min fru och två labradorer strax utanför Luleå centrum. Vi försöker att så gått som dagligen ta långa motionspromenader med hundarna, gärna på havsisen när detta är möjligt Utöver det spelar jag också tennis så ofta tillfälle ges för att försöka hålla mig i hyfsad form. Under den isfria tiden seglar vi så mycket som möjligt och då huvudsakligen i den underbara norrbottniska skärgården. Jag ser också de flesta av Plannja baskets hemmamatcher i Basketligan. Jag har stor erfarenhet av olika chefsuppdrag i stora statliga organisationer, Polisen och Försäkringskassan. Det kändes därför naturligt att söka jobbet när tillfället gavs. Dels är ju Skatteverket väl framme på många områden och har en verksamhet som är väldigt viktig för samhället. Att det dessutom var chefsjobbet för norra regionen som det var fråga om och att Luleå kunde vara min bas i tillvaron gjorde ju inte jobbet mindre lockande. Jag är mycket glad och hedrad över att jag fått detta fina uppdrag och ska naturligtvis göra mitt yttersta för att sköta det på bästa sätt. CHEFSSTILAR I teorin finns det i huvudsak tre ledarstilar. Chefen kan ha en påtaglig personalorienterad ledarstil som karakteriseras av att han eller hon litar och lyssnar på sin personal, är hänsynsfull, ger stöd och hjälp och rent allmänt agerar demokratiskt. Den uppgiftsorienterade chefen ger klara direktiv om ansvar och befogenheter, är påtagligt målinriktad och 8 1/10
följer därför upp och kontrollerar arbetet noga. Den tredje ledarstilen har den förändringsorienterade chefen som driver på utveckling, har ständiga idéer om förändring och är inte främmande för att pröva och experimentera. I vilken typ av ledarstil känner du dig mest bekväm och varför? Jag varken kan eller vill placera mig helt och hållet i något av facken. Det är självklart att jag lyssnar på medarbetarna och litar på dem och har ett i övrigt demokratiskt förhållningssätt. Det är lika självklart med tydliga ansvarsområden och tydliga mål och att verksamheten följs upp löpande. Som chef har man dessutom ett särskilt ansvar för att verka för ständig utveckling och förändring. VILL TRÄFFA MEDARBETARNA Hur går dina tankar när det gäller att göra dig själv bekant och känd i medarbetarkretsar, med tanke på att norra regionen omfattar 55 procent av landets yta? Jag är väl bekant med vår geografi Som chef har man ett särskilt ansvar för att verka för ständig utveckling och förändring. och är helt inställd på att det i vart fall inledningsvis blir många mil som jag får tillbringa i bilen. Trots avstånden känns det verkligen angeläget att så snabbt som möjligt få träffa medarbetarna och cheferna vid samtliga kontor i regionen. Jag kommer att ha besökt samtliga kontor inom de närmaste veckorna. Sist men inte minst. Hur ser du på relationerna till fackliga organisationer och samverkanskulturen på våra olika arbetsplatser? Det är självklart angeläget eller rent av nödvändigt att regionledningen och personalorganisationerna har en god och nära relation som bygger på att man litar på och respekterar varandra. Det är viktigt att vi har en rak och ärlig dialog och att vi utvecklar former för samverkan som gagnar båda parterna. 1/10 9
PRAKTIKANTER Praktikanter på Skatteupplysningen i Sundsvall Vad är praktikanternas egna uppfattningar om praktik rent allmänt och praktikplatserna på Skatteupplysningen i synnerhet? Skatteyrket ställer frågorna till Inger Falk och Karin Norberg som båda är 59 år gamla, Lena Majgren 64 år, Dania Kadami 42 år samt Christina Otterström 41 år. Text och FOTO Lars-Göran Fridlund Samtliga började på Skatteupplysningen i slutet på januari och deras första tremånadersperiod tar slut den 23 april. Möjlighet till förlängning finns men det är ytterst osäkert om det blir en förlängning. Deras bakgrund är skiftande men sammantaget så har gruppen lång och varierande yrkeserfarenhet. Lena fick sitt första jobb när hon var 16 år och bara till för ett år sedan jobbade hon på Polismyndigheten. Inger som fortfarande får hjälp av Trygghetsstiftelsen jobbade senast på Hovrätten och dessförinnan på KPA, Folksam och Anticimex. Karin har bland annat tidigare arbetat på Eniro 118118 och med registrering åt Skatteverket så hon kände sig ganska hemma i gården när hon kom tillbaka till skattehuset. Christina arbetade senast med administrativa arbetsuppgifter på advokatfirman Abersten och Larsson och Dania har varit egen företagare. Alla utom Lena och Dania har fullständig gymnasiekompetens. LÅG ERSÄTTNING Det sämsta med praktikplatser är den låga ersättningen, stämplingsdagar som går förlorade och vetskapen att praktikplatser sällan leder till ett fast jobb. Alla vittnar om att det är svårt att få ekonomin att gå runt och praktikplatsen gör att ekonomin blir ännu sämre än att bara gå arbetslös. 10 1/10
PROVSIDAN Lena Majgren, Christina Otterström, Karin Norberg, Inger Falk och Dania Kadami. Christina berättar att förutom resekostnaderna till arbetsplatsen och parkeringsavgifter på 200 kr i månaden så har hennes dagisavgift höjts med 1412 kr per månad då hon måste ha barnen på dagis mycket längre. Inger och Karin som blivit rikskändisar genom att hamna i ett stort reportage i tidningen Aftonbladet under rubriken ge oss jobb med riktig lön, konstaterar att de ska göra jobben ingen hinner med till en lön som ingen vill ha. Per dag varierar ersättningen för praktikanterna i Sundsvall mellan 380 och 480 kr netto efter skatt. Det mest orättvisa är nog att stämplingsdagarna går åt fastän man arbetar, tycker samtliga. BRA FÖR CV:N Finns det något som är positivt med praktikplatser undrar vi? Man kan komplettera sin CV, påpekar Christina. Inger är mer tveksam för hon konstaterar att den redan nu är tillräckligt lång. Nej, det här med praktik kan nog vara bra för yngre som behöver...konstaterar att de ska göra jobben ingen hinner med till en lön som ingen vill ha. vänja sig vid att kliva upp på morgonen, tycker Lena. Men att gå på praktik ett år innan pensionering ser hon inte som något meningsfullt. De har bara superlativ till övriga arbetskamrater, chefer och handledare Gruppen trivs rent allmänt på myndigheten men tycker att arbetsuppgiften att, så gott som enbart, faxa kontoutdrag är både enformigt och lite själsdödande. Ingen skulle ha något emot att få mer varierande arbetsuppgifter för det anser man sig mycket väl klara av. Lena känner sig lite tom i huvudet efter en dag på Skatteverket. Christina var positivt överraskad över arbetsklimatet på myndigheten eftersom hon förespeglat sig att jobbet och andan på ett skattekon- 1/10 11
PRAKTIKANTER tor skulle vara aningen byråkratiskt och stelt. Arbetet som praktikant borde stå i proportion till villkoren som erbjuds Som praktikant krävs att man ska vara 8 timmar varje dag på praktikplatsen trots att ersättningen inte motsvarar tiden. Det känns orättvist att bli utnyttjad på det sättet tycker flera. Gruppen tycker att det är jobbigt att först arbeta 8 timmar och sedan lägga ytterligare tid på att aktivt söka jobb. Hur många timmar ska man offra för en så dålig ersättning, blir frågan? Vi frågar Arbetsförmedlingen vad är det som gäller? Malin Englund på Arbetsförmedlingens kundtjänst berättade vid samtal att som praktikant betraktas man som arbetssökande och står hela tiden till Arbetsförmedlingens förfogande och har därmed en skyldighet att infinna sig på Arbetsförmedlingen om man blir kallad. Tanken är också att man kontinuerligt och aktivt ska söka arbete även under praktiktiden. I tidningen Aftonbladet nämns att 25 procent av tiden som praktikant rimligen bör ägnas åt att aktivt söka jobb. Sektionscheferna på Skatteupplysningen håller med Tiden på kontoret ska varvas mellan praktik och egna aktiviteter för att praktikanterna ska få en framtida varaktig anställning tycker sektionscheferna Stina Lindgren och Helena Bengtsson. Arbetet försöker man variera så gott det går med beaktande av att praktikanter inte får bedriva myndighetsutövning dvs. fatta beslut i myndighetens namn. Ett trettiotal praktikanter finns idag på Skatteupplysningarna runt om i landet, berättar Stina, men inriktningen på arbetsuppgifterna varierar lite mellan orterna. Så det blir inte exakt lika arbetsuppgifter i Sundsvall som t.ex. i Halmstad. Med praktikanterna på plats blir det givetvis mer telefontid för ordinarie personal vilket både har en fram och en baksida ur arbetsmiljösynpunkt. Vissa monotona arbetsuppgifter kan ordinarie personal slippa, men samtidigt behöver alla med jämna mellanrum också resa på sig och göra något annat. Diffust rättsläge Skatteyrket har pratat med verksjuristen på Arbetsförmedlingen Niklas Wallentin om hur man ska tolka det som sägs i SFS 2000:634 respektive SFS 2000:628 angående att AF ska verka för att risken för att reguljära arbetstillfällen undanträngs blir så liten som möjligt, liksom AF:s syn på den fackliga organisationens yttrande i samband med att myndigheten accepterar praktikantarbete. Wallentin konstaterar att det handlar om avvägningar och bedömningar som inte är lätta att svara på men konstaterar samtidigt att det är av betydelse för AF vad den fackliga organisationen har för åsikt i frågan. Vad tycker ST inom Skatteverket och hur ser andra större ST avdelningar på praktikplatser på sina myndigheter? Skatteyrket har även pratat med företrädare för STs avdelningar inom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De ser klara svårigheter med att omhänderta alltför många praktikanter och ge dessa meningsfull sysselsättning vid sidan om ordinarie arbetsuppgifter. På Skatteverket spekuleras det om att det maximalt på hela myndigheten kan handla om ett par hundra praktikanter. Detsamma gäller för de övriga omnämnda myndigheterna. Trots att Arbetsförmedlingen har en förhållandevis bra ekonomi med stora åtaganden ser man inga större möjligheter att själva ta emot praktikanter. Man har istället det omöjliga uppdraget att på regeringens uppmaning försöka få andra att ta emot praktikanter. Ekonomin på Skatteverket och Försäkringskassan är till skillnad mot Arbetsförmedlingen synnerligen ansträngd och om en uppsägningssituation skulle uppstå så är det givetvis så att ST inom Skatteverket omöjligen kan acceptera att ta emot praktikanter som utför ordinarie arbetsuppgifter där andra riskerar uppsägning. Vår grundinställning är att myndigheten ska handskas med tilldelade anslag på ett ansvarsfullt sätt och få tillräckliga anslag för att kunna bedriva ordinarie verksamhet med tillsvidareanställd personal. Många av dagens praktikanter ser vi gärna som våra framtida arbetskamrater eftersom det finns ett behov av deras arbetsinsatser även på riktiga arbetsuppgifter. Helena Bengtsson och Stina Lindgren. 12 1/10
ARBETSMILJÖ Vi ska bli effektivare och jobba smartare är dagens ständiga budskap. Det finns inga gränser för möjligheten att skapa IT-stöd i arbetet som gör oss helt beroende av datorn. Text Ing-Marie Sandin Bild Stina Hallberg Hur mår du på jobbet? I vår iver att även göra andra effektiviseringar tar vi bort väggar och skapar kontorslandskap som benämns öppna landskap, till skillnad från kontorsrum som benämns cellkontor. Hur är det möjligt att utföra ett effektivt och smartare arbete i den kontorsmiljö som skapas enbart för att minska kostnaderna. Många har arbetsuppgifter som kräver koncentration. Men hur effektivt är det att ständigt bli störd och börja om från början med ett ärende. En del har löst problemet genom att skaffa hörselskydd. HUR LÄCKER ÄR MAN? Skatteverket vill vara en attraktiv arbetsplats. Men hur attraktiv känner man sig med hörselskydd och telefonen hängande på magen, för att känna av vibrationerna när den ringer. Och hur smart är det att behöva lämna arbetsplatsen varje gång det ringer för att uppsöka ett tyst rum. Den som inte vill sitta med hörselskydd arbetar istället hemma när arbetsuppgiften är koncentrationskrävande. Frågar man kollegor som bytt från cellkontor till öppet landskap om hur det är, får man till svar att man vänjer sig nog. Det finns dom som har fått en sämre placering i landskapet än jag, säger några. Men vad är det egentligen man säger: Det är för djävligt men det finns alltid någon som har det värre. Vi människor är fenomenala på att hitta ljuspunkter i tillvaron, men frågan är hur mår vi egentligen på jobbet? 1/10 13
AGENDA Lösningen på julkrysset agenda ST inom Skatteverket /VÅR & FÖRSOMMAR 2010 APRIL 6 7 Avdelningsstyrelse 8 Telefonkonferens inför CPO 8 CPO 12 Styrgrupp Kompetens 14 PAN 15 ST:s Avtalskonferens 22 CPO 26 27 Avdelningsstyrelse 28 Möte Suzanne Lindblom Vinnarna av julkrysset Vinnarna av korsordet kommer att få var sin dubbeltriss på posten. Eva Eriksson, Skatteverket Gävle Lena Johansson, Skattekontor Kungsbacka Bertil Järnström, Skatteverket Örebro Björn Andersson, Skattekontoret Vänersborg Sven V Johansson, Skattekontoret Jönköping MAJ 4 Avtalsråd 5 CPO 17 Träff verksledningen 25 Möte Suzanne L 26 27 ST:s förbundsstämma 28 CPO JUNI ÅRGÅNG 15 Utges av Fackförbundet ST inom Skatteverket Box 5308, 102 47 Stockholm www.st.org Ansvarig utgivare Ing-Marie Sandin ing-marie.sandin@skatteverket.se, telefon 010-5741476, 0709-352457 Redaktion Lars-Göran Fridlund lars-goran.fridlund@skatteverket.se, telefon 010-576 06 46, 070-3771552 Lena Berntson lena.berntson@skatteverket.se, telefon 010-5779161, 070-6693709 Linda Englund linda.englund@skatteverket.se, telefon 010-5762439, 070-2579559 Layout Winform AB Tryck Rolf Tryckeri AB, Skövde Upplaga 12.000 exemplar, ISSN 1102-0784 1 3 Nordisk Skatteorganisation (NSO) 4 Internutredningsrådet 7 Avdelningsstyrelse 8 9 Avdelningsråd 11 Centrala arbetsmiljökommittén 17 CPO Tidningen är öppen för alla i Skatteverket. Ditt bidrag ska vara i wordformat och undertecknat med ditt namn. Skriver du under signatur måste du ändå uppge ditt namn för ansvarig utgivare. ST förbehåller sig rätten till text- och bildmaterial. Vi förbehåller oss rätten att stryka ner inkomna bidrag. Tidningen får fritt citeras med angivande av källa. 14 1/10
PROVSIDAN avdelningsstyrelsen Ordförande Ing-Marie Sandin Skattekontor 10, 106 61 STOCKHOLM Tel: 010-5741476, 0709-352457 Fax: 010-5744122 E-post: ing-marie.sandin@skatteverket.se Vice ordförande Lars-Göran Fridlund Skattekontoret, Box 500, 851 07 SUNDSVALL Tel: 010-576 06 46, 070-3771552 Fax: 010-5760560 E-post: lars-goran.fridlund@skatteverket.se Sekreterare Lena Berntson Skattekontoret, Box 29, 503 05 BORÅS Tel: 010-5779161, 070-6693709 Fax: 010-5779240 E-post: lena.berntson@skatteverket.se Ledamot Kerstin Nilsson Skattekontoret Box 942 601 19 Norrköping Tel: 010-576 16 48, 070-5540702 Fax: 010-5761537 E-post: kerstin.m.nilsson@skatteverket.se Ledamot Bodil Nilsson Upplysningssektion 3 Box 811 251 08 Helsingborg Tel 010-577 46 25 0730-91 98 78 Fax: 010-577 46 42 E-post: bodil.nilsson@skatteverket.se Ledamot Anders Nilsson Skattekontoret 831 87 Östersund Tel 010-577 63 49, 070-450 25 69 Fax: 010-577 63 45 E-post: anders.m.nilsson@skatteverket.se Ansvarsområden/ arbetsgrupper Arbetsmiljö: Ing-Marie Sandin Kerstin Nilsson Chefer/ledare: Ing-Marie Sandin Medlemsvård/rekrytering: Pär Bergström Anders M Nilsson Löne- och villkorsfrågor: Lena Berntson Ing-Marie Sandin Lars-Göran Fridlund Trygghet Ing-Marie Sandin Lars-Göran Fridlund Ledamot Linda Englund Skattekontoret Box 105, 662 33 Åmål Tel: 010-576 24 39 070-2579559 Fax: 010-5762450 E-post: linda.englund@skatteverket.se Ledamot Eeva Örtenblad Skatteverket 751 87 Uppsala Tel 010-577 51 60, 010-577 51 60 Fax: 010-579 61 99 E-post: eeva.ortenblad@skatteverket.se Ledamot Pär Bergström Skattekontoret Box 340 931 24 Skellefteå Tel 010-573 98 03, 070-244 44 60 Fax: 010-573 97 60 E-post: par.bergstrom@skatteverket.se Frågor Om du har frågor är du alltid välkommen att kontakta STs representant på din arbetsplats. E-post till skatteyrket: lars-goran.fridlund@skatteverket.se linda.englund@skatteverket.se lena.berntson@skatteverket.se 1/10 2/04 15
ST inom Skatteverket NYHET! ST inom Skatteverket är en av de största avdelningarna i Fackförbundet ST. De flesta av STs omkring 100 000 medlemmar arbetar inom statliga verksamheter, till exempel på myndigheter, i affärsverk, på högskolor och universitet eller i statligt ägda bolag. ST är fackförbundet för alla som jobbar på Skatteverket. Vi välkomnar alla anställda att bli medlemmar, oberoende av utbildning, befattning och arbetsuppgifter. Idag är vi cirka 5 000 medlemmar. Det gör oss till ett fack att räkna med. Vi genomför lokala förhandlingar och har överläggningar med arbetsgivaren. Och vi jobbar med frågor som är viktiga för dig. Bli medlem du också så blir vi ännu starkare ute på våra arbetsplatser. Vill du också bli medlem? Under dina sex första månader som ny medlem betalar du bara 50 kronor per månad i förbundsavgift plus a-kasseavgift 143 kronor i månaden. Som medlem i ST inom Skatteverket har du nära till facket. Vi har nio sektioner, en på huvudkontoret och en på varje skatteregion. Om du har frågor är du alltid välkommen att kontakta STs representant på din arbetsplats. Du kan också ringa eller mejla till ST Direkt. Nu får du ännu mer! Som medlem i Fackförbundet ST får du nu ännu större trygghet tack vare vår nya inkomstförsäkring. Den säkerställer att du vid arbetslöshet får 80 procent av din månadsinkomst efter skatt (netto), upp till 80 000 kronor/månad. Telefon: 020-578 578. E-post: stdirekt@st.org. Öppet alla vardagar kl. 8 20. Läs mer på: www.st.org/inkomstforsakring