2015-09-13 Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola Beskrivning av resultat Hur blev det? Hur ser resultaten ut på din skola, enkäter, måluppfyllelse, nationella prov övrigt? Bedömning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i respektive årskurs och ämne. Totalt antal elever i åk 1-3 Godtagbara/mer än Otillräckliga kunskaper godtagbara kunskaper 28 97 % 3 % Totalt antal elever i åk 4-5 Godtagbara/mer än Otillräckliga kunskaper godtagbara kunskaper 28 68 % 32 % Resultat från ämnesprov åk 3 uppnått samtliga mål i delproven Svenska Ankarsrums skola åk 3 2015 63 % 2014 92 % 2013 94 % 2012 100 % Matematik Ankarsrums skola åk 3 2015 88 % 2014 92 % 2013 75 % 2012 100 % W:\Kunskap,utveckling och lärande Ankarsrum 150907.docx
Resultat från ämnesproven i åk 6 uppnått samtliga mål i delproven Svenska Ankarsrums skola åk 6 2015 100 % 2014 89 % 2013 71 % 2012 64 % Engelska Ankarsrums skola åk 6 2015 83 % 2014 88 % 2013 71 % 2012 82 % Matematik Ankarsrums skola åk 6 2015 83 % 2014 78 % 2013 86 % 2012 90 % Betyg i åk 6 ämnesvis, andel elever med betyg E-A 2015 2014 2013 Bild 100 % 100 % 86 % Biologi 100 % 80 % 86 % Fysik 100 % 80 % 71 % Geografi 100 % 90 % 71 % Hem-och 100 % 90 % 100 % konsumentkunskap Historia 100 % 90 % 86 % Idrott och hälsa 92 % 80 % 86 % Kemi 100% 80 % 71 % Musik 100 % 100 % 100 % Religion 100 % 90 % 71 % Samhällskunskap 100 % 90 % 71 % Slöjd 100 % 100 % 71 % Teknik 100 % 100 % 71 % Svenska 100 % 80 % 71 % Engelska 83 % 89 % 71 % Matematik 83 % 78 % 86 % Elever som är godkända i samtliga ämnen i åk 6 2015 97 % 2014 94 % 2 (7)
Meritpoäng i åk 6 2015 212 2014 168 2013 177 Meritpoäng åk 6 pojke/flicka Flickor Pojkar 2015 214 209 2014 208 127 2013 243 88 Betyg åk 9 ämnesvis, andel elever med betyg E-A 2015 2014 2013 Bild 94 % 100 % 93 % Biologi 86 % 97 % 86 % Fysik 87 % 97 % 86 % Geografi 88 % 92 % 88 % Hem-och 97 % 100 % 98 % konsumentkunskap Historia 94 % 100 % 98 % Idrott och hälsa 89 % 100 % 83 % Kemi 85 % 97 % 83 % Musik 97 % 100 % 93 % Religion 93 % 92 % 95 % Samhällskunskap 92 % 94 % 95 % Slöjd 94 % 100 % 88 % Teknik 97 % 100 % 98 % Svenska 93 % 94 % 91 % Engelska 92 % 83 % 98 % Tyska 100 % 100 % 100 % Spanska 97 % 96 % 100 % Matematik 83 % 89 % 83 % Elever som är godkända i samtliga ämnen i åk 9 2015 91 % 2014 83 % 2013 69 % 3 (7)
Meritpoäng åk 9 2015 211 2014 221 2013 204 Meritpoäng åk 9 flicka/pojke Flickor Pojkar 2015 247 176 2014 232 201 2013 225 190 Behöriga till gymnasiet yrkesprogram 2015 73 % 2014 83 % 2013 86 % PRIO-ormen, bilaga 1. Beskrivning av arbetet för alla elevers rätt att lyckas. Skolans gemensamma värdegrund och förhållningssätt är att alla elever har rätt att lyckas utifrån sin förmåga och alla kan ta ett steg till i sitt kunskapande. Lärarna bygger sin undervisning på att ha goda relationer till eleverna. Eleverna måste känna sig trygga på skolan och med sitt lärande. Att ha varierade undervisningsmetoder, vara tydlig och förvänta sig att eleverna ska lyckas är viktiga delar. Att eleverna mår bra både fysiskt och psykiskt är en förutsättning för att lyckas. Skolans elevhälsoteam ger elever, föräldrar, klasser och personal stöd och vägledning i många olika frågor för att studierna ska bli framgångsrika. Att arbeta med elevernas motivation och studieteknik är också en viktig del i vårt arbete för att få eleverna att nå längre i sitt lärande. Att eleverna vet var de är på väg och att de kan påverka sina studier och lära sig på det sätt som är bäst för var och en har utvecklats på skolan. Den formativa bedömningen ökar insynen i var eleven befinner sig i sitt lärande och som ger pedagogen snabb feedback på var undervisningen har landat. Vi har en tydlig ledstång när en elev är i behov av särskilt stöd avseende vad pedagog, arbetslag och EHT ska göra. Vi behöver utveckla en större samsyn hur vi arbetar med förmågorna och begrepp för att eleverna tydligare ska dra nytta av det som händer i samtliga ämnen. Fritidshemmet har utarbetat en arbetsplan som tydligt synliggör deras arbeta i förhållande till styrdokumenten. Mål-innehåll-arbetssätt-utvärdering finns som en röd tråd i deras arbete. Fritidshemmet har mkt nöjda elever och föräldrar visar insamlat resultat. 4 (7)
Förskoleklassen kommer att utarbeta en ny arbetsplan för att bättre synliggöra det arbete som görs. Arbetsplanen kommer att utformas med samma struktur som fritidshemmets. Dialogmötena som förvaltningen bjuder in fritidshemmens och förskoleklassens personal till stärker likvärdigheten och synliggör verksamheten på ett positivt sätt. Beskrivning av lärares lärprocesser kopplat till resultat Det senaste läsåret har vi arbetet med ämnesområden som utgår från elevernas resultat och vad skolforskning pekar på som framgångsrikt. Vi har bl.a. arbetat i lärgrupper gällande BFL, formativ bedömning och studiero. Kollegialt lärande är en bra modell/arbetsform och som upplevs som framgångsrik för att komma framåt i lärandet. D.v.s. att tillsammans genom strukturerat samarbete tillägna sig kunskap och färdigheter. Att tillsammans lösa uppgifter, formulera problem, diskutera och reflektera, söka råd och stöd i forskning etc. Ge varandra feedback på hur uppgifter genomförts ger en positiv riktning i lärandet. Genom det utvecklar lärarna metoder och arbetar annorlunda för att ytterligare komma vidare i sin undervisning. Vi har även på Södra land arbetat med ämnesgrupper åk F-9 för att synliggöra den röda tråden i ämnet utifrån läroplanens alla delar. Under hösten har vi påbörjat läs- och matematiklyftet samt att en grupp lärare arbetar med Skolverkets bedömningskurs Betyg och bedömning. Personalen på Södra Land som arbetar på fritidshemmen och i förskoleklasserna har egna möten för att samtala om mål, resultat, arbetsätt etc. Lärarna uttrycker att de också har behov av att utveckla i sina ämnen som är kopplat till lärprocessen och resultaten. Många gånger innehåller den beskrivningen ämneskompetensutveckling. Det behovet måste tillgodoses bättre på skolan. Beskrivning av hur du kommunicerar resultat och effekter med dina medarbetare. Jag kommunicerar resultat och effekter med mina medarbetare genom att: - Möta pedagogen i vardags görandet. - Styra samtal om skolans uppdrag i olika forum. - Vara med på pedagogernas lektioner/undervisningspass. - Göra iakttagelser utifrån vissa frågeställningar. - Ha olika former av samtal med pedagogen om planering och genomförande av undervisningen. - Ta del av pedagogens dokumentation t.ex. LPP, arbetsplaner, betyg. - Ta fram underlag från elever och föräldrar. - Ta fram litteratur, filmer och artiklar inom ämnet. - Organisera former för kollegialt lärande. Vi har utformat ett eget SKA-hjul på skolan, bilaga 2. Där kan man följa vilka delar vi följer upp under hela läsåret. Det vi kan förbättra är att återkoppla resultat till alla än bara till berörda grupper. 5 (7)
Analys av resultat Var är vi? Tänkbara och möjliga förklaringar av vad i verksamheten som påverkar våra resultat? Vad har vi gjort eller inte gjort i verksamheten som kan förklara resultaten? Samsynen har ökat gällande innebörden av BFL och studiero. F-6 och 7-9 har haft gemensamma frågeställningar på sina lagmöten och vi har arbetat med den röda tråden i samtliga ämnen för att undervisningen ska bli likvärdig på Södra Land. Vi har arbetat för att F-9 ska mötas i mixade grupper för att öka förståelsen och utveckla undervisningen. EHT har utformat en ledstång hur vi ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Vilket ska leda till att alla vet vem som gör vad och i vilken ordning. Samtalen och analysen måste bli bättre gällande undervisningen/vad är det som händer på lektionerna? Fokuset måste öka från eleven till undervisningen för att vi ska få fatt nya förklaringar som vi kan arbeta vidare med. Lägger vi rätt tid på rätt saker i undervisningen? Eleverna på skolan behöver möta nya miljöer för att vidga sin omvärld genom studiebesök etc. och på så sätt kan vi skapa motivation och öka lärandet. Här finns en stor begränsning i vad vi kan göra utifrån skolans resurser och skolans läge på landsbygden. Vi skull behöva förbättra tillgängligheten för eleverna gällande IT och tillviss del även byta ut läromedel. Vi behöver samtala mer om skillnaderna mellan pojkars och flickor resultat. Slutsatser och nya åtgärder Vart ska vi och hur gör vi? Var finns utvecklingsbehoven, vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss? Resultatet av PRIO-kartläggningen som genomfördes VT-15 har utmynnat i följande utvecklingsområden: - Elevvårdsprocesser - Vikarieprocesser - Coaching - Mötesstruktur/Möteseffektivitet - Samplanering skola/fritidshem Arbetet pågår i respektive grupp och resultatet av gruppernas arbete ska presenteras ve 44. Utifrån den presentationen kommer vi att ta fram mål och tidsätta dem när de ska vara uppfyllda. Kartläggningen har synliggjort andra områden som vi kommer behöver arbeta med men också givit oss en bild av det som fungerar på skolan. Vi kommer fortsätta med läsoch matematiklyftet samt att några pedagoger läser Skolverket betyg och bedömningskurs. Behovet av ämnesförstärkning och ämnesförnyelse är andra åtgärder vi kommer ta fram en plan för. 6 (7)
Mål i form av vad utvecklingsinsatsen förväntas leda till ( Vad vill vi ska hända? ) Vi förväntar oss högre måluppfyllelse hos eleverna samt att lärarna ska få mer tid till att samtala om undervisningen. Att pojkar och flickor resultat inte skiljer sig åt. Vilka arbetssätt och metoder som ska användas. Kollegialt lärande kommer vi att fortsätta med i olika former. Vi behöver fundera vidare på undervisningsformer som stärker eleverna i deras lärande. Vi måste fortsätta att ha ett inkluderande arbetssätt i undervisningen, alla ska med. Rektor ska vara nära pedagogen i undervisningen, ge feedback och stöd. Hur insatsen ska följas upp och utvärderas. Vilka planeringar, uppföljningar och beslut behöver finnas dokumenterade och på vilket sätt? Resultatet av PRIO-kartläggningen som genomfördes VT-15 har utmynnat i följande utvecklingsområden: - Elevvårdsprocesser - Vikarieprocesser - Coaching - Mötesstruktur/Möteseffektivitet - Samplanering skola/fritidshem Arbetet pågår i respektive grupp och resultatet av gruppernas arbete ska presenteras ve 44. Utifrån den presentationen kommer vi att ta fram mål och tidsätta dem när de ska vara uppfyllda. Kartläggningen har synliggjort andra områden som vi behöver arbeta med men också givit en bild av det som fungerar. Kartläggningen kommer vi använda oss av över tid på skolan men i olika omgångar. På Ankarsrums skola har vi utformat ett eget SKA-hjul som vi kommer att fortsätta utgå ifrån. Det vi ska utveckla är att i större utsträckning delge olika gruppers analys och beslut under hela läsåret. 7 (7)