KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

Relevanta dokument
Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft. Sibbo Lovisa Kotka Borgå

Träff för utbildningsanordnare Digitaliseringen- möjligheter och utmaningar

HANDLEDNINGSPLAN VID SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS. 1 Handledning. 1.1 Alla handleder. 1.2 Vad säger läroplanen om handledning?

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE VERKSAMHET

BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Centrala principer och mål för studerandevården samt utarbetandet av

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Ett ode till gymnasieutbildningen. Processen med

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m

4 STÖD OCH HANDLEDNING FÖR DE STUDERANDE. 4.1 Samarbetet mellan hem och läroanstalt. 4.2 Handledning

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

STARTENKÄT Enkäten görs senast inom en månad från det att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet har godkänts.

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

TOPELIUSGYMNASIETS LÄROPLAN 2016

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

Gun Oker-Blom 1

1 LÄROPLANEN Uppgörandet av läroplanen Läroplanens innehåll... 2

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

Vi7 workshop

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

Yrkesutbildningsreformen

UTBILDNINGSSTYRELSEN UTKAST GRUNDERNA FÖR GYMNASIETS LÄROPLAN 2015 UTKAST

Lagen om elev- och studerandevård Anordnande av elevhälsa definitioner, ansvar och organisation

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.

Målen för lärarutbildningen

Ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2016

1. Den lokala läroplanens betydelse och uppgörandet av den

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Anordnarna av gymnasieutbildning för vuxna

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

Läsåret Från sjuan till nian. Info om övergången till sjuan

Kommunikationsstrategi yrkesutbildningen

GRUNDERNA FÖR GYMNASIETS LÄROPLAN 2015

MOD ATT FÖRNYA! Parasta osaamista. Bästa kunnande

Statsrådets förordning

FÖRESKRIFT /011/2015 Giltighetstid Fr.o.m tillsvidare. Anordnarna av gymnasieutbildning Gymnasierna

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020

Öppna i webbläsaren /8

Fastställda läroplansgrunder för yrkesinriktad specialundervisning

Reformen av yrkesutbildningen Informationspaket för handledare

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15

Ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2017

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

Skolans klubbverksamhet stödjer den grundläggande utbildningen

FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

Ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2018

Ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2019

LÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA

Examinas, lärokursers och övriga samlade kompetensers placering på kvalifikationsnivåerna

Samverkan för livslång vägledning i Finland

Livshantering och livskompetens LÄROPLAN FÖR FRITT VALBAR EXAMENSDEL INOM DEN YRKESINRIKTADE SPECIALUNDERVISNINGEN VID ÅLANDS YRKESGYMNASIUM

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen

Elevvårdens ABC. Maj-Len Engelholm undervisningsråd Helsingfors Åbo Vasa. Enheten för svenskspråkig utbildning

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Anita Lehikoinen Kanslichef

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Må bra i skolan

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Info om övergången till sjuan. Läsåret Från sjuan till nian

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Kyvyt käyttöön work-shop KVALITETSREKOMMENDATIONER FÖR SERVICE SOM FRÄMJAR SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Uppföljning av jämställdhetsplanerna

(Uppdat ) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området

Transkript:

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen av kriterierna för god handledning på lokal nivå... 4 3. Vad avser vi med handledning?... 5 4. Kontinuitet i handledningen... 6 5. Temaområden för god handledning... 8 6. Kriterier för god handledning... 9

1. Syftet med kriterierna för god handledning Kriterier för god handledning är en rekommendation som utarbetats för att utveckla och säkra kvaliteten på handledningen i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Målet med de nationella kriterierna för god handledning är att främja hög kvalitet och ett mångsidigt utbud av handledning och att säkerställa att barn och unga har tillgång till högklassig handledning oberoende av boningsort och levnadsförhållanden. Genom kriterierna garanteras att elever och studerande i olika delar av Finland har tillgång till jämlika och högklassiga handledningstjänster. Kriterierna för god handledning är ett verktyg som stöder utbildningsanordnarna i att upprätthålla och utveckla kvaliteten på handledningen. Kriterierna stöder skolor och läroanstalter, förvaltning och beslutsfattare att kritiskt granska handledningen på lokal nivå och att vidta åtgärder för att utveckla handledningen. Med hjälp av kriterierna är det möjligt att hitta de områden, som man på lokal nivå behöver utveckla för att höja kvaliteten på handledningen. Publikationen består av två delar. Den första delen klargör syftet med kriterierna för god handledning och den andra delen innehåller de egentliga kriterierna. I publikationen presenteras tolv gemensamma temaområden för god handledning inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Genom de gemensamma temaområdena vill vi betona betydelsen av kontinuitet i handledningen för elever och studerande. Varje temaområde innehåller skilda kriterier för god handledning inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING 3

2. Användningen av kriterierna för god handledning på lokal nivå Kriterierna för god handledning kan användas antingen som sådana eller omarbetas så att de motsvarar utbildningsanordnarens behov. Utbildningsanordnaren beslutar närmare om användningen och tillämpningen av kriterierna. Vi rekommenderar att kriterierna för god handledning anpassas till det lokala kvalitets- eller utvärderingssystemet eller till utbildningsanordnarens eget system. På så sätt stöder kriterierna utbildningsanordnaren i det utvecklingsarbete som redan pågår och garanterar att man beaktar olika aspekter av handledningen. Utbildningsanordnarna, skolorna och läroanstalterna kan analysera sin verksamhet i relation till de gemensamma temaområdena för god handledning och till de mera detaljerade kriterierna. Kriterierna ska på alla undervisnings- och utbildningsnivåer analyseras ur olika perspektiv, till exempel ur utbildningsanordnarens, skolans, elevens, föräldrarnas och lärarnas perspektiv samt ur undervisnings- och ledningsperspektiv. Utifrån analysen fastställs de centrala åtgärderna för utveckling av handledningen på lokal nivå. 4 KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING

3. Vad avser vi med handledning? Handledningen i skolan eller läroanstalten ska vara en kontinuerlig, interaktiv och målinriktad verksamhet som stöder elevens och den studerandes lärande, växande och utveckling. Handledningen är en gemensam uppgift för alla som arbetar i skolan eller läroanstalten och i olika lärmiljöer. Skolans verksamhetskultur ska stöda handledningen. Alla elever och studerande ska respekteras som individer med rätt till högklassig och tillräcklig handledning enligt sina individuella behov. Eleverna och de studerande ska vara aktiva och delaktiga i handledningen. De ska utvärdera sitt lärande och agerande. Handledningen ska hjälpa och stöda eleven och den studerande att känna grupptillhörighet och att verka som medlem i gruppen. Handledningen ska främja studierna och utvecklingen av studiefärdigheter samt stöda barnen och de unga att fatta beslut som gäller deras liv, utbildning och karriärval. Syftet med handledningen är att öka elevernas och de studerandes självkännedom, så att de upptäcker sina styrkor och utvecklingsbehov. Handledningen ska stöda utvecklingen av de ungas yrkesidentitet och ge färdigheter för livs- och karriärplanering samt för fortsatta studier och arbetsliv. Tillräcklig handledning är en förutsättning för att de unga aktivt ska kunna utveckla färdigheter som är relevanta för framtiden, planera sin utbildning och karriär och fatta självständiga beslut som är viktiga för dem själva och deras framtid. Handledningen har en viktig funktion i att öka välbefinnandet och förebygga utslagning. Det livslånga lärandet och handledningen börjar redan i den grundläggande utbildningen, därifrån den unga går vidare till utbildning på andra stadiet och till eventuella fortsatta studier mot ett fullvärdigt, aktivt och ansvarsfullt medlemskap i samhället. KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING 5

4. Kontinuitet i handledningen I kriterierna för god handledning granskas handledningen ända från början av den grundläggande utbildningen till slutet av andra stadiet. Handledningen ses som en kontinuerlig helhet, där elevens och den studerandes egen aktivitet och delaktighet ökar i takt med ålder och utveckling. Under utbildningens gång upplever eleven och den studerande flera viktiga övergångsskeden, såsom övergången från årskurs 1 6 till årskurs 7 9 i den grundläggande utbildningen, slutskedet i den grundläggande utbildningen samt slutet av andra stadiet och övergången till fortsatta studier eller arbetslivet. Handledningen har särskilt stor betydelse vid dessa etappmål och övergångsskeden. För att övergångarna ska löpa så smidigt som möjligt, ska utbildningsanordnarna ha ett nära samarbete. Utöver skolan påverkar också familj, vänner och fritidssysselsättningar barnens och de ungas liv och ska därför beaktas i en god handledning. Skolan utgör en del av det omgivande samhället och ett av skolans centrala uppdrag är att förbereda eleverna och studerandena för det framtida arbetslivet och ett aktivt medborgarskap, både nationellt och internationellt. Den helhet som handledningen utgör i kriterierna för god handledning åskådliggörs med hjälp av följande figur. 6 KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING

En samhällsorienterad och harmonisk ung vuxen med färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv Examen från andra stadiet Övergång till fortsatta studier eller arbetsliv ämneslärare grupphandledare studerandevårdstjänster studiehandledare rektor handledning i gymnasieutbildningen Samarbete Avgångsbetyg klasslärare ämneslärare studiehandledare Elevens/den studerandes delaktighet i handledningen rektor elevvårdstjänster yrkeslärare grupphandledare studerandevårdstjänster studiehandledare ledning handledning i yrkesutbildningen Övergång till studier på andra stadiet nätverk arbetsliv samarbetsparter vårdnadshavare kamratkrets handledning i den grundläggande utbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING 7

5. Temaområden för god handledning God handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen beskrivs med hjälp av följande temaområden: Tillräcklig och mångsidig handledning Att stöda aktivitet, delaktighet och ansvarsfullhet Handledning är en gemensam uppgift Kompetent och yrkeskunnig personal Att främja jämställdhet och likabehandling Handledningsplan Övergångsskeden i utbildningen Handledning som stöd för beslut gällande utbildning och karriärval Arbetslivsfärdigheter och praktisk arbetslivsorientering Interaktivt samarbete som stöd för handledningen Information om handledningstjänster Kriterier för god handledning som en del av det lokala kvalitetssystemet 8 KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING

6. Kriterier för god handledning Temaområdena för god handledning omfattar följande kriterier: Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Tillräcklig och mångsidig handledning Utbildningsanordnaren har avsatt resurser för handledningen så att eleven under hela sin studietid har möjlighet att få tillräcklig, mångsidig och kontinuerlig handledning enligt sina behov. Varje elev har möjlighet till både individuell handledning och grupphandledning. Elevens rätt till handledning garanteras även i årskurserna 1 6. Utbildningsanordnaren har avsatt resurser för handledningen så att den studerande under hela sin studietid har möjlighet att få tillräcklig, mångsidig och kontinuerlig handledning enligt sina behov. Varje studerande har möjlighet till både individuell handledning och grupphandledning. Utbildningsanordnaren har avsatt resurser för handledningen så att den studerande under hela sin studietid har möjlighet att få tillräcklig, mångsidig och kontinuerlig handledning enligt sina behov. Varje studerande har möjlighet till både individuell handledning och grupphandledning. KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING 9

Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Att stödja aktivitet, delaktighet och ansvarsfullhet Handledningen genomförs på ett sätt som stärker elevernas aktivitet, delaktighet och ansvar i processer och beslut som rör deras liv och lärande. Handledningen stärker elevens delaktighet i skolan och förbereder för samhälls- och arbetslivet. Handledningen genomförs på ett sätt som stärker de studerandes aktivitet, delaktighet och ansvar i processer och beslut som rör deras liv och lärande. Handledningen stärker den studerandes delaktighet i studiegemenskapen och förbereder för samhälls- och arbetslivet. Handledningen genomförs på ett sätt som stärker de studerandes aktivitet, delaktighet och ansvar i processer och beslut som rör deras liv och lärande. Handledningen stärker den studerandes delaktighet i studiegemenskapen och förbereder för samhälls- och arbetslivet. Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Handledning är en gemensam uppgift Handledningen är en gemensam målinriktad verksamhet för hela personalen i enlighet med läroplanen för den grundläggande utbildningen. Arbetsuppgifterna, rollerna och samarbetsformerna beskrivs tydligt i handledningsplanen. Handledningen är en gemensam målinriktad verksamhet för hela personalen i enlighet med gymnasiets läroplan. Arbetsuppgifterna, rollerna och samarbetsformerna beskrivs tydligt i handledningsplanen. Handledningen är en gemensam målinriktad verksamhet för hela personalen i enlighet med utbildningsanordnarens läroplan. Arbetsuppgifterna, rollerna och samarbetsformerna, inklusive handledningen under perioderna för inlärning i arbetet, beskrivs tydligt i handledningsplanen. 10 KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING

Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Kompetent och yrkeskunnig personal Studiehandledarna i den grundläggande utbildningen är kompetenta för sin uppgift. Personalens kunskaper, färdigheter och handledningskompetens är aktuella och av hög kvalitet. Studiehandledarna i gymnasieutbildningen är kompetenta för sin uppgift. Personalens kunskaper, färdigheter och handledningskompetens är aktuella och av hög kvalitet. Studiehandledarna i yrkesutbildningen är kompetenta för sin uppgift. Personalens kunskaper och färdigheter samt handlednings- och arbetslivskompetens är aktuella och av hög kvalitet. Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Handledningsplan Utbildningsanordnaren har en handledningsplan som preciseras för varje skola. I handledningsplanen beskrivs målen, genomförandet, ledningen, arbets- och ansvarsfördelningen samt utvärderingen i fråga om handledning. Planen har utarbetats i samarbete med eleverna, vårdnadshavarna och intressentgrupperna. Handledningsplanen utvärderas och uppdateras regelbundet. Utbildningsanordnaren har en handledningsplan som preciseras för varje läroanstalt. I handledningsplanen beskrivs målen, genomförandet, ledningen, arbets- och ansvarsfördelningen samt utvärderingen i fråga om handledning. Planen har utarbetats i samarbete med de studerande och intressentgrupperna. Handledningsplanen utvärderas och uppdateras regelbundet. Utbildningsanordnaren har en handledningsplan som preciseras för varje läroanstalt. I handledningsplanen beskrivs målen, genomförandet, ledningen, arbets- och ansvarsfördelningen samt utvärderingen i fråga om handledning. Planen har utarbetats i samarbete med de studerande och intressentgrupperna. Handledningsplanen utvärderas och uppdateras regelbundet. KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING 11

Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Att främja jämställdhet och likabehandling Elevhandledningen utvecklas systematiskt för att främja jämställdhet och likabehandling. Handledningen genomförs på ett sätt som stärker elevens tilltro till sina likvärdiga möjligheter inom utbildningen och i arbetslivet. Eleven görs medveten om betydelsen av jämställdhet och likabehandling i sina val. Studiehandledningen utvecklas enligt läroanstaltens jämställdhetsplan. Handledningen genomförs på ett sätt som stärker den studerandes tilltro till sina likvärdiga möjligheter inom utbildningen och i arbetslivet. Studiehandledningen utvecklas enligt läroanstaltens jämställdhetsplan. Handledningen genomförs på ett sätt som stärker den studerandes tilltro till sina likvärdiga möjligheter inom utbildningen och i arbetslivet. 12 KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING

Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Övergångskeden i utbildningen Samarbetet vid övergångarna i inlednings- och slutskedet i den grundläggande utbildningen samt vid övriga övergångsskeden är välplanerat och fungerar bra. Eleven ges möjligheter att bekanta sig med studierna vid läroanstalter på andra stadiet. Handledningen ger eleven färdigheter att söka information om fortsatta studier och att använda digitala ansökningssystem. Genom fortsatt handledning tryggas elevens övergång till studier eller annan handledd verksamhet efter den grundläggande utbildningen. Samarbetet vid övergångarna i inlednings- och slutskedet i gymnasieutbildningen samt vid övriga övergångsskeden är välplanerat och fungerar bra. Handledningen stöder den studerande och underlättar övergången till fortsatta studier. Den studerande ges mångsidiga möjligheter att bekanta sig med studierna vid olika studieplatser efter gymnasiet. Den studerande har möjlighet att i sitt studieprogram inkludera studier som anknyter till fortsatta studier. Handledningen ger den studerande färdigheter att söka information om fortsatta studier och att använda digitala ansökningssystem. Läroanstalten har fastslagna tillvägagångssätt för handledningen vid eventuella byten av utbildningsområde eller utbildningsanordnare. Läroanstalten informerar grundskoleleverna om gymnasieutbildningen och erbjuder dem möjlighet att bekanta sig med gymnasiet. Samarbetet vid övergångarna i inlednings- och slutskedet i yrkesutbildningen samt vid övriga övergångsskeden är välplanerat och fungerar bra. Handledningen stöder den studerande och underlättar övergången till arbetslivet. Den studerande ges möjligheter att bekanta sig med studierna vid olika studieplatser efter yrkesutbildningen. Handledningen ger den studerande färdigheter att söka information om arbetslivet och fortsatta studier och att använda digitala ansökningssystem. Läroanstalten har fastslagna tillvägagångssätt för handledningen vid eventuella byten av utbildningsområde eller utbildningsanordnare. Utbildningsanordnaren ger grundskoleleverna en mångsidig information om yrkesstudierna och erbjuder dem möjlighet att bekanta sig med olika alternativ. KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING 13

Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Handledning som stöd för beslut gällande utbildning och karriärval Handledningen stöder slutförandet av den grundläggande utbildningen och elevens övergång till studier på andra stadiet. Handledningen genomförs på ett sätt som hjälper eleven att planera sina studier, göra ändamålsenliga val och utarbeta en plan för sina studier på andra stadiet. Handledningen genomförs på ett sätt som stöder elevens förmåga att aktivt och kritiskt söka information. Handledningen lyfter på ett mångsidigt och fördomsfritt sätt fram olika alternativ som stöder elevens egna planer och val. Handledningen stöder slutförandet av gymnasieutbildningen och den studerandes övergång till fortsatta studier. Den studerande utarbetar med stöd av handledningen en studieplan, en plan för studentexamen och en plan för fortsatta studier. Handledningen genomförs på ett sätt som hjälper den studerande att utvärdera och utveckla sina planer under studiernas gång. Handledningen genomförs på ett sätt som stöder den studerandes förmåga att aktivt och kritiskt söka information. Handledningen lyfter på ett mångsidigt och fördomsfritt sätt fram olika alternativ som stöder den studerandes egna planer och val. Handledningen stöder slutförandet av yrkesutbildningen och den studerandes övergång till arbetslivet och/eller fortsatta studier. Den studerande utarbetar med stöd av handledningen en personlig studieplan och en plan för fortsättningen. Handledningen genomförs på ett sätt som stöder den studerandes yrkesmässiga utveckling och övergång till arbetslivet. Handledningen genomförs på ett sätt som stöder den studerandes förmåga att aktivt och kritiskt söka information. Handledningen lyfter på ett mångsidigt och fördomsfritt sätt fram olika alternativ som stöder den studerandes egna planer och val. 14 KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING

Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Arbetslivsfärdigheter och praktisk arbetslivsorientering Eleven bekantar sig på ett mångsidigt sätt med olika yrken, arbetslivet och företagande. Undervisningen ordnas så att den stöder utvecklingen av elevens arbetslivsfärdigheter och färdigheter att söka arbete. Den praktiska arbetslivsorienteringen (PRAO) i årskurs 7 9 genomförs målinriktat och planmässigt och utvärderas regelbundet. PRAO-perioderna är starkt knutna till den övriga undervisningen. Personalen har aktuell kunskap om arbetslivet och möjlighet att utveckla sin arbetslivskompetens. Den studerande bekantar sig på ett mångsidigt sätt med arbets- och näringslivet samt företagande under studietiden. Den studerande har möjlighet att inkludera arbetslivsrelaterade studier i sitt studieprogram. Handledningen ordnas så att den stöder utvecklingen av den studerandes arbetslivsfärdigheter och färdigheter att söka arbete. Personalen har aktuell kunskap om arbetslivet och möjlighet att utveckla sin arbetslivskompetens. Den studerande bekantar sig på ett mångsidigt sätt med arbetsuppgifter, arbetslivet och företagande, i synnerhet inom sin egen bransch. Handledningen ordnas så att den stöder utvecklingen av den studerandes arbetslivsfärdigheter och färdigheter att söka arbete samt den studerandes sysselsättningsmöjligheter. Handledningen av inlärning i arbetet är tillräcklig och håller hög kvalitet. Genom handledningen säkerställs den studerandes mångsidiga inlärning under perioderna för inlärning i arbetet och i arbetslivet samt att de kopplas till studierna som helhet och den yrkesmässiga utvecklingen. Personalen har aktuell arbetslivskompetens och aktiv kontakt med arbetslivet. KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING 15

Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Interaktivt samarbete som stöder handledningen Samarbetet mellan hem och skola är systematiskt och regelbundet och präglas av delaktighet. Det yrkes- och sektorsövergripande samarbetet är regelbundet och planerat. Nätverkssamarbetet och samarbetet med arbetslivet är systematiskt och aktivt. Alla är medvetna om ansvarsfördelningen mellan aktörerna. Skolans samarbete med andra läroanstalter stöder elevens utveckling av färdigheter för fortsatta studier och en smidig övergång till fortsatta studier. Samarbetet mellan hem och skola är systematiskt och regelbundet och präglas av delaktighet. Det yrkes- och sektorsövergripande samarbetet är regelbundet och planerat. Nätverkssamarbetet och samarbetet med arbetslivet är systematiskt och aktivt. Alla är medvetna om ansvarsfördelningen mellan aktörerna. Läroanstaltens samarbete med högskolor, universitet och andra läroanstalter stöder den studerandes utveckling av färdigheter för fortsatta studier och en smidig övergång till fortsatta studier. Samarbetet med andra läroanstalter på andra stadiet möjliggör flexibla studievägar och ger vid behov den studerande möjlighet att smidigt byta läroanstalt, vilket minskar negativa studieavbrott. Samarbetet mellan hem och skola är systematiskt och regelbundet och präglas av delaktighet. Det yrkes- och sektorsövergripande samarbetet är regelbundet och planerat. Samarbetet med arbetslivet och intressentgrupperna är systematiskt och aktivt och stöder den studerandes inlärning i arbetet och en smidig övergång till arbetslivet. Alla är medvetna om ansvarsfördelningen mellan aktörerna. Läroanstaltens samarbete med olika utbildningsanordnare och högskolor stöder en smidig övergång till fortsatta studier. Samarbetet med andra läroanstalter på andra stadiet möjliggör flexibla studievägar och ger vid behov den studerande möjlighet att smidigt byta läroanstalt, vilket minskar negativa studieavbrott. 16 KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING

Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Information om handledningstjänster Eleven och elevens vårdnadshavare får aktuell information om handledningstjänsterna i den grundläggande utbildningen. Information om handledningen ges på olika sätt. Man informerar aktivt och systematiskt. Den studerande och vårdnadshavaren får aktuell information om handledningstjänsterna i gymnasieutbildningen. Information om handledningen ges på olika sätt. Man informerar aktivt och systematiskt. Den studerande, vårdnadshavaren samt läroanstaltens arbetslivsparter och intressentgrupper får aktuell information om yrkesutbildningsanordnarens handledningstjänster. Information om handledningen ges på olika sätt. Man informerar aktivt och systematiskt. KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING 17

Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Kriterier för god handledning som en del av det lokala kvalitetssystemet Kriterier för god handledning ingår i utbildningsanordnarens kvalitetseller utvärderingssystem. Hela personalen känner till kriterierna för god handledning och följer dem. Handledningsverksamheten utvärderas regelbundet och planmässigt. Kriterier för god handledning ingår i utbildningsanordnarens kvalitetseller utvärderingssystem. Hela personalen känner till kriterierna för god handledning och följer dem. Handledningsverksamheten utvärderas regelbundet och planmässigt. Kriterier för god handledning ingår i utbildningsanordnarens kvalitetseller utvärderingssystem. Hela personalen och alla samarbetsparter känner till kriterierna för god handledning och följer dem. Handledningsverksamheten utvärderas regelbundet och planmässigt. 18 KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING

Utbildningsstyrelsen PB 380 00531 Helsingfors 029 533 1000 www.oph.fi Informationsmaterial 2014:6 I Layout och tryckning: Grano Oy