KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Socialnämnden 2013-04-09 Tid 2013-04-23, Kl 19:00 Plats Kommunalhuset Plan 2 rum 3 Ärenden Justering 1 Översiktsplan -muntlig information 2 Presentation av FoU -muntlig information 3 Hemlöshetskartläggning -muntlig information 4 Uppföljning av fattade beslut EEB - muntlig information 5 Förändring i bemanning enheten för ekonomiskt bistånd 6 Ekonomisk månadsrapport Mars 7 Yttrande över remiss om förslag till flerårsplan 2014-17 8 Mottagande av utvecklingsmedel för arbete kring våld i nära relationer 9 Yttrande över motion om en handlingsplan för bekämpning av barnfattigdom i Botkyrka KS 2012:51 10 Samordningsförbundet 11 Delegationsbeslut 12 Anmälningsärenden Majoritetspartierna träffas i kommunalhuset plan 2 rum 3 kl 18.00 Oppositionspartierna träffas i kommunalhuset plan 8, socialförvaltningens stora sammanträdesrum kl 18.00 Var vänlig och meddela Anneli Sjöberg om du inte kan närvara, tfn 530 618 34 eller anneli.sjoberg@botkyrka.se. MATS EINARSSON ordförande ANNELI SJÖBERG sekreterare
ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Socialnämnden 2013-04-23 1 Översiktsplan -muntlig information Beslut Socialnämnden har tagit del av informationen. Ärendet Sara Wrethed från kommunledningsförvaltningen informerade om översiktsplanen.
ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Socialnämnden 2013-04-23/ 2 Presentation av FoU -muntlig information Beslut Socialnämnden har tagit del av informationen. Ärendet Kristina Engvall, chef på FoU Södertörn, informerade om sin verksamhet.
ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Socialnämnden 2013-04-23 3 Hemlöshetskartläggning -muntlig information Beslut Socialnämnden har tagit del av informationen. Ärendet Carin Svensson och Joakim Heimersson föredrog resultaten från hemlöshetskartläggningen.
ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Socialnämnden 2013-04-23 4 Uppföljning av fattade beslut EEB - muntlig information Beslut Socialnämnden har tagit del av informationen. Ärendet Martin Persson, verksamhetschef, föredrog uppföljningen av fattade beslut EEB.
ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden 2013-04-23 Dnr SN/2013:73 5 Förändring i bemanning enheten för ekonomiskt bistånd (SN/2013:73) Beslut Socialnämnden godkänner förslaget till förändrad bemanning i enheten för ekonomiskt bistånd, som innebär att antalet socialassistenttjänster minskas med 8,5 tjänster till 4 heltidstjänster och att antalet socialsekreterartjänster utökas med 5 heltidstjänster. Sammanfattning Under hösten 2011 inleddes en översyn kring bemanningen på Enheten för ekonomiskt bistånd (EEB). Översynen initierades av dåvarande verksamhetschef då enhetens kostnad för handläggande av ekonomiskt bistånd var mycket högt. Kostnadsmässigt låg Botkyrka bland de tio dyraste kommunerna i landet avseende kostnad för handläggning av ekonomiskt bistånd. Vidare granskning visade även att ärendemängden per handläggare var låg i relation till omkringliggande kommuner. Till det lades att handläggare och assistent på enheten arbetade i samma ärenden varför möjlighet till effektivisering och rationalisering av handläggandet tydliggjordes. I samband med detta beslutades att socialsekreterarna skulle överta ansvaret för hela ärendekedjan, allt från insamlande av data till utbetalning. I socialnämndens ettårsplan 2013 fattades beslut om att enheten för ekonomiskt bistånd ska se över sin bemanning och effektivisera enheten. Förvaltningen fick i uppdrag att återkomma i frågan med en precisering av anpassningen av antalet socialsekreterar- och socialassistentstjänster. Under hösten 2013 har PWC gjort en genomgång av verksamheten och en jämförelse med andra kommuner har gjorts.
TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Socialförvaltningen 2013-04-08 Dnr SN/2013:73 Referens Susanne Eriksson Mottagare Socialnämnden Förändring i bemanning - enheten för ekonomiskt bistånd till beslut Socialnämnden godkänner förslaget till förändrad bemanning i enheten för ekonomiskt bistånd, som innebär att antalet socialassistenttjänster minskas med 8,5 tjänster till 4 heltidstjänster och att antalet socialsekreterartjänster utökas med 5 heltidstjänster. Sammanfattning Under hösten 2011 inleddes en översyn kring bemanningen på Enheten för ekonomiskt bistånd (EEB). Översynen initierades av dåvarande verksamhetschef då enhetens kostnad för handläggande av ekonomiskt bistånd var mycket högt. Kostnadsmässigt låg Botkyrka bland de tio dyraste kommunerna i landet avseende kostnad för handläggning av ekonomiskt bistånd. Vidare granskning visade även att ärendemängden per handläggare var låg i relation till omkringliggande kommuner. Till det lades att handläggare och assistent på enheten arbetade i samma ärenden varför möjlighet till effektivisering och rationalisering av handläggandet tydliggjordes. I samband med detta beslutades att socialsekreterarna skulle överta ansvaret för hela ärendekedjan, allt från insamlande av data till utbetalning. I socialnämndens ettårsplan 2013 fattades beslut om att enheten för ekonomiskt bistånd ska se över sin bemanning och effektivisera enheten. Förvaltningen fick i uppdrag att återkomma i frågan med en precisering av anpassningen av antalet socialsekreterar- och socialassistentstjänster. Under hösten 2013 har PWC gjort en genomgång av verksamheten och en jämförelse med andra kommuner har gjorts. Graham Owen tf socialchef Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 1904 Sms 0708-861351 E-post susanne.eriksson@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Socialförvaltningen 2013-04-08 Dnr SN/2013:73 Bakgrund: Under hösten 2011 inleddes en översyn kring bemanningen på Enheten för Ekonomiskt Bistånd (EEB). Översynen initierades av dåvarande verksamhetschef då enhetens kostnad för handläggande av ekonomiskt bistånd var mycket högt. Kostnadsmässigt låg Botkyrka bland de tio dyraste kommunerna i landet avseende kostnad för handläggning av ekonomiskt bistånd. Vidare granskning visade även att ärendemängden per handläggare var låg i relation till omkringliggande kommuner. Till det lades att handläggare och assistent på enheten arbetade i samma ärenden varför möjlighet till effektivisering och rationalisering av handläggandet tydliggjordes. I samband med detta beslutades att socialsekreterarna skulle överta ansvaret för hela ärendekedjan, allt från insamlande av data till utbetalning. Under våren 2012 påbörjade förvaltningen arbetet med förändrade arbetssätt. Och vid facklig samverkan beslutades att anlita en extern konsult som skulle se över bemanning, jämföra rutiner och kostnader mellan Botkyrka och jämförbara kommuner, samt komma med analys kring vad som bör göras för att effektivisera handläggningen. Under hösten 2012 gjorde en konsult från PWC översynen. I den av socialnämnden beslutade ettårsplanen för 2013 fattades beslut om att enheten för ekonomiskt bistånd ska se över sin bemanning och effektivisera enheten. Förvaltningen har i uppdrag att återkomma i frågan med en precisering av hur anpassningen av antalet socialsekreterar- och socialassistentstjänster ska se ut. Sammanfattning av PWC s rapport EEB i Botkyrka är enligt rapporten, den enda av jämförelsekommunerna där socialsekreteraren inte handlägger hela ärendet. I samtliga jämförelsekommuner som har socialassistenter, handlägger både socialsekreterare och assistenter var för sig hela ärenden. Vidare noteras att kringkostnaderna i Botkyrka är jämförbara med jämförelsekommunerna men kostnaderna är i princip är dubbelt så höga som kostnadsbilden för en snittkommun i riket. PWC redovisar vidare att ingen av de andra kommunerna har en så hög personaltäthet per ärende. Om Botkyrka skulle dra ner 6st tjänster inom de tre myndighetssektionerna skulle enheten komma ner i en lika hög personaltäthet som den kommunen med näst tätast bemanning. Botkyrka har i snitt drygt 40 ärenden per handläggare, Järfälla har ca 55 medan Eskilstuna har 122 (de planerar personalförstärkning). I rapporten framkommer även att det finns ett motstånd mot att ändra i socialsekreteraruppdraget så att socialsekreteraren handlägger hela ärendet. Vidare finns det en misstro mot de egna cheferna och personal upplever att de inte görs delaktiga i driften av enheten. Det finns en spridd uppfattning om att förändringar påbörjas
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Socialförvaltningen 2013-04-08 Dnr SN/2013:73 men inte fullföljs, som huvudanledning till detta nämns bytet av verksamhetschef och avsaknaden av sektionschef. Det finns en känsla av stress bland personal, dels kring förändringar som görs men även utifrån ärendebelastning och det sociala arbetet. Denna är dock inte i relation med den faktiska belastningen. PWC pekar ut en tydlig och sammanhållen ledning som ett viktigt moment för att lyckas utveckla enheten. Vidare pekar de på vikten av delaktighet och att arbeta med gemensamma planeringsdagar. En följsamhet utifrån gällande beslut krävs, samt att medborgaren och inte egna processer sätts i fokus. Enhetens bemanning from 2013-05-01 Bemanning enligt ettårsplan 2013 Ny bemanning Årsarbetare 2013 Sektion 1 Sektion 2 Sektion 3 Ledning EEB tot Jobbcentrum Förändringar Efter förändring Verksamhetschef 1 1,00 1,00 Sektionschef 1 1 1 1 4,00 4,00 Metodstödjare 1 1,00 1,00 Administrativa assistenter 0,00 0,00 Socialsekreterare 8 10 10 3-1* 30,00 +5,0 35,00 Socialassistenter 4 4,5 4 12,50-8,5 4,00 Arbetsmarknadssamordnare 6 6,00 6,00 Handläggare hyresgaranti 0,00 0,00 Ofördelat 0,00 0,00 Kvinnofridssamordnare 0,5 0,50 0,50 Budget och skuldrådgivare 4 0 0 0 4,00 4,00 Summa tjänster 17,00 15,50 15,00 10,00 1,50 59,00-3,50 55,50 *= i ettårsplanen 2013 minskades antalet socialsekreterartjänster med 1tjänst, för att utöka antalet budget och skuldrådgivare. Denna minskning har inte verkställts i avvaktan denna förändring. Detta kommer att ske nu.
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Socialförvaltningen 2013-04-08 Dnr SN/2013:73 Ekonomi Antal tjänster snittlön 2013 år lön inkl löneökn 2,8 % from april socialassistenter -8,50 401 000-3 408 500 socialsekrerare 5,00 445 000 2 225 000 kostnader omställning -1 183 500 Beräknat på medellönen för enhetens assistenter medför neddragningen en effektivisering med 3,4 miljoner. Inrättandet av 5 nya socialsekreterartjänster medför utifrån en medellön för enhetens socialsekreterare, en kostnad på 2,2 miljoner. Enheten gör då en effektivisering som faller ut när omställningsprocessen är avslutad, kvarstående medel läggs på centralt konto. Indragning av tjänster: Antalet socialassistenttjänster minskas med 8,5 tjänster till 4 heltidstjänster, Idag är 10 av dessa tjänster tillsatta, 2,5 tjänst har vakanshållits i avvaktan beslut om total bemanning inom enheten. Inrättande av nya tjänster: Antalet socialsekreterartjänster utökas med 5 heltidstjänster. Riskbedömning av förändringen Arbetsgivaren gör bedömningen att neddragningen med sammanlagt 3,5 tjänster inte medför en risk då det dubbelarbete som tidigare förekommit, undviks genom de nya arbetssätt som enheten infört. De personer som direkt berörs av neddragningen av socialassistenttjänster har redan erbjudits vägledningssamtal hos Starck och Partner samt uppmanats att ta kontakt med närmaste chef, verksamhetschef eller HR ansvarig om de är i behov av ytterligare stödinsatser från företagshälsovård eller liknande. Verksamhetschefen har tillsammans skyddsombud från akademikerförbundet SSR och Vision kommit överens om att arbeta sammanhållet och systematiskt med arbetsmiljöfrågor och delaktighet inom enheten. De åtgärder som vidtagits med att skapa ett tydligt system med husmöten/ månadsfrukostar för information och ansvarsgrupper för olika sakfrågor är avgörande för att skapa en arbetsmiljö som upplevs som tillfredsställande. Enheten arbetar nu-
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Socialförvaltningen 2013-04-08 Dnr SN/2013:73 mera med enhetsdagar flera gånger per termin och har tagit tag i de brister som pekades ut i PWC s rapport. Enheten kommer efter förändringen ha en relativt låg ärendebelastning satt i relation till jämförbara kommuner. Det beror främst på följande två punkter: 1. Enheten har tagit över utredningsansvaret för arbetet med våld i nära relationer. Detta utredningsarbete är av en annan art och form än det generella utredningsarbetet inom enheten. Vart och ett av dessa ärenden tar mycket mer tid i anspråk och kan även innefatta placeringar, uppföljningar och samverkansmöten i en helt annan omfattning. När detta arbete kommit helt igång och arbetssätt formats kommer de socialsekreterare som arbetar med dessa ärenden att ha ett litet utrymme för att arbeta med enhetens övriga uppdrag. 2. Enheten är inne i en omställningsfas där nya lokaler, nya chefer, nya medarbetare och nya metoder arbetas in. Den omställningen ställer stora krav på medarbetare och ledning. För att säkerställa kvalité och rättsäkerhet i handläggningen krävs en relativt generös bemanning. Totalt kommer ärendemängden att bli drygt 45 ärenden per handläggare efter genomförd förändring. Den siffran är inte helt tillförlitlig då mottagningssektionens handläggare har färre ärenden då de även handlägger våld i nära relationer samt fungerar som mottagning även av de ansökningar och kontakter som aldrig blir ärenden. För de utredande socialsekreterarna på EEB 1 och EEB 2 innebär det en faktisk belastning på ca 50 ärenden per handläggare. Uppföljning Under 2013 kommer förvaltningen att följa arbetet med införande av arbete med våld i nära relationer samt överförandet av ärenden från socialassistenter till socialsekreterare noga. Detta för att eventuellt kunna effektivisera ytterligare.
ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden 2013-04-23 Dnr SN/2012:1 6 Ekonomisk månadsrapport Mars (SN/2012:1) Beslut Socialnämnden godkänner den ekonomiska månadsrapporten för mars 2013 Sammanfattning Prognosen visar ett underskott med cirka 3,4 miljoner kronor. Över- och underskott är ojämnt fördelade mellan verksamheterna. Det direktutbetalade ekonomiska biståndet (del av verksamhet 14 och 76) ger enligt prognosen ett underskott med cirka 11,2 miljoner kronor vilket innebär ytterligare en försämring jämfört med bokslutet där underskottet var 8,9 miljoner kronor. Prognosen, som är osäker, bygger på att det genomsnittliga antalet hushåll, liksom utfallet januari till mars, fortsatt är cirka 1 070 hushåll per månad jämfört med 2012 då det var 1 021 hushåll. Underskottet för ekonomiskt bistånd vägs i viss mån upp av överskott inom andra verksamheter. Det gäller framför allt kostnader för löner till personalen, då vi har en personalomsättning med många vakanta tjänster. Men prognosen är också i detta avseende osäker eftersom vi dels saknar personalstatistik och dels är löneavtalen för 2013 inte klara ännu. Prognosen kan komma att förbättras om det t.ex. blir en god tillgång på sommarjobb och antalet månadshushåll sjunker eller om antalet personer som bor i tillfälligt boende minskar.
TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Socialförvaltningen 2013-04-09 Dnr SN/2012:1 Referens Birgitta Wallin Mottagare socialnämnden Ekonomisk månadsrapport per mars 2013 till beslut Socialnämnden godkänner den ekonomiska månadsrapporten för mars 2013 Sammanfattning Prognosen visar ett underskott med cirka 3,4 miljoner kronor. Över- och underskott är ojämnt fördelade mellan verksamheterna. Det direktutbetalade ekonomiska biståndet (del av verksamhet 14 och 76) ger enligt prognosen ett underskott med cirka 11,2 miljoner kronor vilket innebär ytterligare en försämring jämfört med bokslutet där underskottet var 8,9 miljoner kronor. Prognosen, som är osäker, bygger på att det genomsnittliga antalet hushåll, liksom utfallet januari till mars, fortsatt är cirka 1 070 hushåll per månad jämfört med 2012 då det var 1 021 hushåll. Underskottet för ekonomiskt bistånd vägs i viss mån upp av överskott inom andra verksamheter. Det gäller framför allt kostnader för löner till personalen, då vi har en personalomsättning med många vakanta tjänster. Men prognosen är också i detta avseende osäker eftersom vi dels saknar personalstatistik och dels är löneavtalen för 2013 inte klara ännu. Prognosen kan komma att förbättras om det t.ex. blir en god tillgång på sommarjobb och antalet månadshushåll sjunker eller om antalet personer som bor i tillfälligt boende minskar. Graham Owen tf socialchef Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 61245 Sms 0734-218555 E-post birgitta.wallin@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Socialförvaltningen 2013-04-09 Dnr SN/2012:1 Verksamhet Tkr Bokslut 2012 Utfall Jan - Mars Budget 2013 Prognos 2013 Avvikelse Prognos- Budget 14 Flyktingåtgärder Intäkter 1 640 36 39 39 Kostnader -5 413-1 454-4 200-5 700-1 500 Netto -3 774-1 418-4 200-5 661-1 461 19 Prelbokförda poster Intäkter 0 Kostnader 0-1 073 Netto 0-1 073 72 Öppen förskola Intäkter 0 0 0 0 0 Kostnader -5 325-1 388-5 355-5 515-160 Netto -5 325-1 388-5 355-5 515-160 73 Barn o ungdomar t o m 20 år Intäkter 22 871 2 466 15 865 17 799 1 934 Kostnader -193 739-42 971-194 024-194 399-375 Netto -170 869-40 505-178 159-176 600 1 559 74 Vuxna exkl. missbrukare Intäkter 25 624 4 695 19 806 21 797 1 991 Kostnader -108 760-26 660-105 734-108 056-2 322 Netto -83 136-21 964-85 928-86 259-331 75 Vuxna missbrukare Intäkter 3 065 498 2 095 2 227 132 Kostnader -43 402-8 453-43 571-42 838 733 Netto -40 337-7 955-41 476-40 611 865 76 Ekonomiskt bistånd Intäkter 3 757 617 3 300 3 500 200 Kostnader -143 636-36 032-140 295-150 452-10 157 Netto -139 878-35 415-136 995-146 952-9 957 79 Gemensam verksamhet Intäkter 14 627 9 377 8 196 14 918 6 722 Kostnader -55 772-14 084-62 285-62 921-636 Netto -41 145-4 706-54 089-48 003 6 086 Socialförvaltningen Totalt Intäkter 71 583 17 690 49 262 60 280 11 018 Kostnader -556 047-132 115-555 464-569 881-14 417 Netto -484 464-114 425-506 202-509 601-3 399
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Socialförvaltningen 2013-04-09 Dnr SN/2012:1 Verksamhet Tkr Bokslut 2012 Direktutbetalat ek. bistånd Utfall Jan - Mars Budget 2013 Prognos 2013 Avvikelse Prognos- Budget Intäkter 4 528 551 2 500 2 637 137 Kostnader -106 755-27 424-98 480-109 794-11 314 Netto -102 227-26 873-95 980-107 157-11 177
ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Socialnämnden 2013-04-23 Dnr SN/2013:1 7 Yttrande över remiss om förslag till flerårsplan 2014-17 (SN 2013:1) Beslut Socialnämnden godkänner förslaget till yttrande och överlämnar det till kommunledningsförvaltningen för vidare handläggning Sammanfattning Under de senaste tre åren har socialnämnden haft barn, boende och brukarnytta som fokusområden. Med hänsyn tagen till de effektiviseringskrav som finns så föreslår förvaltningen att: - nämndens fokus för flerårsplaneperioden är boende och socialförvaltningens uppdrag är att i samverkan med andra, utveckla och genomföra boendestrategin utifrån perspektivet att det kommer att sänka våra kostnader och öka möjligheten att nå övriga fullmäktigeoch nämndmål - förvaltningen under 2014-2015 ska prioritera att genomföra de lagändringar som har skett inom barn och ungdomsvården samt - arbeta med att rekrytera och behålla kompetent personal Nämnden kommer att återkomma med närmare preciseringar om hur förvaltningen ska effektivisera sin verksamhet, liksom hur förslaget om utökning med 1,5 miljoner kronor för barn och unga ska användas, i förslaget till ettårsplan för 2014. I flerårsplaneförslaget ställdes frågor till nämnderna om vad som kommer att hända med de ambitionsökningar som nämnden hade i framåtsikten. Svaret på frågorna är att det vet vi inte ännu. I framåtsikten fanns volymökningar för 7,2 miljoner kronor varav ekonomiskt bistånd stod för sex miljoner kronor. och fler boendestödjare stod för 1,2 miljoner. Eftersom underskottet redan finns för ekonomiskt bistånd, och fler boendestödjare sannolikt är nödvändigt som en insats för att minska boendekostnaderna, så är det just nu svårt att se att det ska gå att inrymma de ambitionsökningar som föreslogs i framåtsikten. Den ambitionshöjning som föreslogs har att göra med den omsvängning till tidiga och förebyggande insatser m.m. som pågår så det kan möjligen finns projektbidrag/stimulansmedel att söka för något av förslagen. I förslaget till flerårsplan riktas ett nytt mål till nämnden och föreslås utökade investeringsramar. Det ökar möjligheterna att komma till rätta med hemlöshetskostnaderna.
TJÄNSTESKRIVELSE 1[12] Socialförvaltningen 2013-04-05 Dnr SN/2013:1 Referens Birgitta Wallin Mottagare socialnämnden Yttrande över förslag till flerårsplan 2014-2017 till beslut Socialnämnden godkänner förslaget till yttrande och överlämnar det till kommunledningsförvaltningen för vidare handläggning Sammanfattning Under de senaste tre åren har socialnämnden haft barn, boende och brukarnytta som fokusområden. Med hänsyn tagen till de effektiviseringskrav som finns så föreslår förvaltningen att: - nämndens fokus för flerårsplaneperioden är boende och socialförvaltningens uppdrag är att i samverkan med andra, utveckla och genomföra boendestrategin utifrån perspektivet att det kommer att sänka våra kostnader och öka möjligheten att nå övriga fullmäktige- och nämndmål - förvaltningen under 2014-2015 ska prioritera att genomföra de lagändringar som har skett inom barn och ungdomsvården samt - arbeta med att rekrytera och behålla kompetent personal Nämnden kommer att återkomma med närmare preciseringar om hur förvaltningen ska effektivisera sin verksamhet, liksom hur förslaget om utökning med 1,5 miljoner kronor för barn och unga ska användas, i förslaget till ettårsplan för 2014. I flerårsplaneförslaget ställdes frågor till nämnderna om vad som kommer att hända med de ambitionsökningar som nämnden hade i framåtsikten. Svaret på frågorna är att det vet vi inte ännu. I framåtsikten fanns volymökningar för 7,2 miljoner kronor varav ekonomiskt bistånd stod för sex miljoner kronor. och fler boendestödjare stod för 1,2 miljoner. Eftersom underskottet redan finns för ekonomiskt bistånd, och fler boendestödjare sannolikt är nödvändigt som en insats för att minska boendekostnaderna, så är det just nu svårt att se att det ska gå att inrymma de ambitionsökningar som föreslogs i framåtsikten. Den ambitionshöjning som föreslogs har att göra med den omsvängning till tidiga och förebyggande insatser m.m. som pågår så det kan möjligen finns projektbidrag/stimulansmedel att söka för något av förslagen. I förslaget till flerårsplan riktas ett nytt mål till nämnden och föreslås utökade investeringsramar. Det ökar möjligheterna att komma till rätta med hemlöshetskostnaderna. Lotta Persson socialchef Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 61245 Sms 0734-218555 E-post birgitta.wallin@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[12] Socialförvaltningen 2013-04-05 Dnr SN/2013:1 et till flerårsplan Omvärlds och invärldsanalys Varje höst gör kommunledningsförvaltningen en omvärldsanalys, de viktigaste punkterna finns redovisade i förslaget till flerårsplan. De är att: - den ekonomiska nedgången når kommunerna, det gäller också kommunens ekonomiska förutsättningar som ser allt kärvare ut. - En snabb nedgång på arbetsmarknaden följs av en långsam uppgång. Efterfrågan på arbetskraft minskar det närmaste året för att återigen öka i långsam takt från 2014. - kvaliteten i utbildningssystemet blir mer avgörande för Botkyrkabornas framtid eftersom många familjer och unga i Botkyrka blir starkt påverkade av arbetslöshet och låga, osäkra inkomster. Detta påverkar även barnen, deras hälsa och skolframgångar. Kommunledningsförvaltningen gör också en invärldsanalys som avser att belysa organisationens förmåga att klara uppsatta ambitioner för den kommande flerårsplaneperioden. Kommunledningsförvaltningen har gjort fem medskick från invärldsanalysen 2013 i flerårsplaneförslaget. De utmanar kommunens förutsättningar att klara de uppställda ambitionerna. Det gäller: - befolkningstillväxten, som fortsätter och där vi nu står inför en period där samtliga stora kärnverksamheter möter ökande behov från större målgrupper. Samtidigt får vi räkna med svaga intäktsökningar de närmaste åren, vilket innebär skärpta behov av effektivitet i organisationen. - Äldreomsorgen, som möter en kontinuerligt ökande grupp äldre under hela flerårsplaneperioden. - förskolor och skolor som, utöver fler barn och unga, också möter svårigheter i verksamheterna med personalrekrytering, kompetensutveckling, lokalstandard m.m. - att i slutet av flerårsperioden, kommer stora upprustningsbehov i byggnader och anläggningar från sjuttiotalet nära. Kommunens investeringsplanering behöver ske i samspel med bostadsupprustningen vid miljonprogrammets förnyelse. - ett ökat fokus på verksamheternas resultat och hur dessa redovisas och kommuniceras, behövs för att underlätta dialogen kring prioriteringar och förbättringsområden. De resultatanalyser och kvalitetsjämförelser som föreligger talar tydligt i denna riktning.
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[12] Socialförvaltningen 2013-04-05 Dnr SN/2013:1 et till mål och budgetramar för planeringsperioden I nämndens framåtsikt föreslogs att nämnden skulle tillföras KF-mål nr 9, I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer samtidigt som KF-mål nr 10 Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap inte längre skulle riktas till nämnden. I förslaget har förvaltningen förutom 13 miljoner kronor till pris och lönekompensation tillförts 1,5 miljoner kronor avsedda till kostnadsökningar på grund av volymökningar barn och unga för 2014 och ytterligare 1,5 miljoner för 2015. I förslaget har också lagts ett effektiviseringskrav på 5,2 miljoner kronor och ytterligare 8,3 miljoner kronor för 2015. Vidare finns det i förslaget med investeringsmedel för - jourlägenheter, 1 mkr under samtliga år i planeringsperioden - ersättning för det rivna boendet Idavall, 6 mkr - inventarier och larm för boende, 2 mkr - arbetsmiljöförbättringar, m.m. verksamhetslokaler, 2 mkr under samtliga år under planeringsperioden. - För 2015 tillkommer 10 mkr för boende och 1 mkr för larm och inventarier för personer med komplexa vårdbehov Förvaltningens förslag till yttrande över förslaget Förvaltningen är direkt eller indirekt berörda av alla dessa utgångspunkter och utmaningar som nämns i omvärldsanalysen och i förslaget till flerårsplan men det finns också andra som tillkommer. Konjunkturen och de stora underskotten för kostnader för ekonomiskt bistånd Den ekonomiska konjunkturen har varit negativ för Botkyrkaborna under flera år. Den genomsnittliga biståndstiden för hushåll som får ekonomiskt bistånd ökade kraftigt under året 2010 samtidigt som det genomsnittliga antalet hushåll per månad ökade till drygt 1000 hushåll per månad. Under 2012 fick i medeltal 1021 hushåll ekonomiskt bistånd per månad. Kostnaderna fortsatte också att öka dels beroende av att den genomsnittliga biståndstiden ökade till i genomsnitt 6 månader och 10 dagar av ett år för hushållen men också på grund av att 12 % av bruttokostnaden för biståndet användes till att bekosta hotell och härbärgeskostnader för personer som saknar bostad. Budgetunderskottet stannade på 8,9 miljoner kronor.
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[12] Socialförvaltningen 2013-04-05 Dnr SN/2013:1 Under de tre första månaderna av 2013 har i genomsnitt 1 070 hushåll fått ekonomiskt bistånd varje månad. Om det fortsätter så här kommer budgetöverskridandet att vara på ungefär samma nivå för 2013. I nämndens framåtsikt påtalades denna realitet med ett förslag om att öka ramen med sex miljoner kronor. Vi noterar att med undantag för att det konstateras att kommunen kommer att bli missgynnade om förslaget till förändringar i utjämningssystemet; så nämns inte de höga kostnaderna för ekonomiskt bistånd, eller det faktum att de hushåll som under 2012 fått ekonomiskt bistånd, som till största delen kan benämnas som långtidsberoende av bistånd, alls i förslaget. Socialnämnden föreslog i framåtsikten att ramarna skulle utökas med sex miljoner kronor, det har inte beaktats i förslaget. Befolkningsökningen är en utmaning bland flera andra utmaningar för socialnämnden Befolkningsökningen är en stor utmaning för kommunen och den påverkar naturligtvis även socialnämndens verksamheter, det gäller främst ökningen av antalet barn. Men samtidigt som nämnden försöker möta ökade behov p.g.a. faktisk ökning av befolkning så ökar också behovet av våra verksamheter av flera andra skäl. Till exempel leder en tätare samverkan genom kraftsamling och sociala insatsgrupper med skola och polis också till att fler barn och ungdomar aktualiseras av dem. Nämnden har i förslaget för 2014 tillförts 1,5 miljoner kronor för volymökningar till området barn och unga. Socialtjänstens insatser behöver öka och utvecklas för att få en social hållbarhet Under hela 2000-talet har vi arbetat med att öka tillgängligheten till socialtjänsten så att fler ska nås av våra insatser. I stor del av det arbetet är att befolkningen med förtroende ska kunna komma till oss innan bekymren har hunnit bli för stora. Vi arbetar med att: - öka befolkningens kännedom om att det finns hjälp att få - öka befolkningens förtroende och tillit för oss - ta fram stöd och hjälpinsatser som invånarna kan ta del av också innan svårigheterna har blivit stora - öka utbudet av tjänster så att det finns ett större urval att välja på - göra hjälpen mer lättåtkomlig - ta fram uppföljningsmetoder för att kunna visa och informera om att hjälpen vi ger också hjälper/ ger effekt
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[12] Socialförvaltningen 2013-04-05 Dnr SN/2013:1 Samtidigt kan vi inte släppa det vi redan gör, nämligen att ge insatser i ett läge när den enskildes/familjens svårigheter redan har hunnit bli stora, problemen är komplexa och kräver relativt sett mer omfattande och mer ingripande insatser som kostar mer. Den omsvängning som nämnden försöker genomföra till att ge tidiga och förebyggande insatser, som av en del kallas för sociala investeringar, är en mycket viktig förändring eftersom det leder till minskade skillnader i hälsa hos befolkningen. Den leder samtidigt till ett mer socialt hållbart samhälle. Teoretiskt sett så går det att räkna hem dessa satsningar men det är svårare att bevisa i praktiken eftersom samtidigt pågående samhällsförändringar leder till ökade kostnader, det kan vara t.ex. konjunkturförändringar, befolkningsökning, ett mer komplext samhälle som sätter större tryck på den enskilde. I viss mån har nämnden tillförts budgetmedel för att genomföra detta men till största delen sker denna omsvängning genom små men ständiga effektiviseringar. Nya riktlinjer och förändrad lagstiftning ställer krav på kvalitetshöjningar Under hela 2000-talet har de statliga kraven på socialtjänsten successivt ökat. De sker genom framtagande av nationella mål och riktlinjer, föreskrifter och lagändringar, syftet är att vi ska ha en jämlik vård och omsorg i hela landet. Den 1 januari 2013 infördes nya bestämmelser i socialtjänsten som innebär högre kostnader för kommunerna. Bland annat ska vi besöka familjehemmen dubbelt så ofta som vi gjorde tidigare och bedöma om vi ska inleda utredning inom två veckor i stället för inom tre veckor. Det har kommit ut föreskrifter som är på en sådan detaljeringsnivå att de t.o.m. bestämmer vilka frågor vi ska ställa till familjehemmen. Allt detta tar mer arbetstid och ställer krav på en beredskap och flexibilitet som också kräver resurser. Enligt finansieringsprincipen kompenserades Botkyrka med 600 tusen kronor totalt, vilket vi enligt vår bedömning anser vara otillräckligt. För övrigt avser vi att när det gäller förändrade regler inom barn och ungdomsvården att klara det genom att effektivisera våra processer. Verksamhetsresultat och brukarnyttan I medskicken från invärldsanalysen konstateras att vi behöver bli bättre på att redovisa verksamhetens resultat och kvalitet för att kunna jämföra oss med andra och underlätta prioriteringar. Förvaltningen har goda resultat när det gäller brukarnas upplevda kvalitet som den mäts i den årliga brukarundersökningen. Exempelvis ligger nöjd kundindex stadigt på nära 85 av 100 om man räknar in resultaten från öppna förskolan och kring 80 om man exkluderar dem. Det måste anses vara ett mycket gott resultat som står sig väl i jämförelse med andra.
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[12] Socialförvaltningen 2013-04-05 Dnr SN/2013:1 Problemet är bara att det inte säger så mycket om effekten av insatsen, hur gick det sedan? Här pågår ett stort utvecklingsarbete inte bara inom socialförvaltningen utan i hela Sverige med stöd av forskningen. Genom att använda säkerställda intervjuguider där vi i omedelbar anslutning till att insatsen avslutas och efter en tid (sex månader eller ett år efteråt) frågar våra f.d. brukare mäter vi hur det har gått efteråt. Vi håller också på att ta fram metoder för att kunna mäta i vilken grad brukare återaktualiseras till oss, men det är svårt att hitta en säker och jämförbar metod. Sammantaget kan man säga att det är svårt att hitta säkra metoder, de inbegriper mycket manuellt arbete och det tar resurser i anspråk. Det är inte t.ex. möjligt att göra registerkörningar, hämta statistik från SCB eller kvalitetsregister vilket skulle ha underlättat. Brukarnyttan, där en del är att säkerställa och följa upp att vi använder kunskapsbaserade metoder, har varit ett av socialnämndens fokusområden under de senaste tre åren, så det är positivt att det uppmärksammas i förslaget till flerårsplan. Det är humant och effektivt att göra rätt från början. Den största delen av socialtjänstens resultat uppstår som en konsekvens av mötet mellan de professionella inom socialtjänsten och den hjälpsökande. För att få det bästa resultatet behöver vi ha erfarna och kompetenta medarbetare. Här ingår också att ha en god kontinuitet i det sociala arbetet vilket innebär att personalomsättning inte får vara alltför hög. Tillsammans med att vi förväntar oss ökade statliga krav på specialistutbildning så leder detta till att vi behöver vara uppmärksamma på konkurrensen om i första hand personal som har den kompetens som efterfrågas. Det innebär att vi behöver utveckla och förtydliga våra rekryteringsrutiner. I dag har vi förhållandevis gott om sökanden till flera av våra tjänster men om man tittar närmare på dem som söker så är många nyutexaminerade. Vi behöver kunna anställa erfaren personal som stannar kvar inom till exempel verksamheter som riktar sig till barn och unga. Botkyrkas befolkningsstruktur gör att behovet av detta är större än för många andra kommuner. Konkurrensen från andra kommuner om erfaren personal är hård. Sannolikt kommer lönekostnaderna att öka. Vi ser ett behov av attockså kunna skapa ett utrymme för detta i budgeten.
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[12] Socialförvaltningen 2013-04-05 Dnr SN/2013:1 Hur påverkar förslaget nämndens verksamhetsområden? Det är mycket positivt att mål nr 9 om bostäder också riktas till socialnämnden. Inte för att socialnämnden har ett ansvar för bostadsförsörjningen utan utifrån att socialtjänstlagen säger att det till socialnämndens uppgifter hör att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt att medverka i samhällsplaneringen. Socialnämnden ska i samarbete med andra aktörer främja goda miljöer, påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden samt verka för tillgängliga lokaler och allmänna kommunikationer. Nämnden ska även verka för att skapa goda förhållanden för barn och ungdomar, äldre och andra grupper som behöver stöd samt främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning m.m. Samhällsplaneringen är en betydelsefull del av ett förebyggande arbete som både kan förbättra villkoren för utsatta grupper och som på ett generellt plan kan leda till mer gynnsamma uppväxt- och livsomständigheter för befolkningen. Samtidigt kan man konstatera att det varit svårt för socialtjänsten att finna fungerande arbetssätt och arenor för att uppfylla denna ambition även om en del av detta arbete har skett inom ramen för kommunens folkhälsoarbete. Effektiviseringskraven Som redan konstaterats så har verksamheterna redan stora effektiviseringsbehov för att kunna möta de krav som finns på: - omsvängning av verksamheten till tidiga och förebyggande insatser - ökad tillgänglighet, så att fler söker hjälp och stöd - högre (statliga) krav på kvalitet i socialtjänsten - konkurrens om erfarna socialsekreterare och högre krav på kompetens hos boendestödjare - volymökningar
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 8[12] Socialförvaltningen 2013-04-05 Dnr SN/2013:1 Diagrammet nedan visar hur nettokostnaden fördelas procentuellt per verksamhet 1, utfall 2012. De i förslaget lagda effektiviseringskraven på 1 procent för 2014 och 1,6 procent d.v.s. 5,2 miljoner kronor plus 8,3 miljoner kronor under 2014-2015 kommer tillsammans med ovan uppräknade effektiviseringsbehov ställa mycket stora krav på omställning av socialtjänsten verksamheter. Av socialnämndens verksamheter (se diagram ovan) är den största delen lagstyrda och cirka 20 % består av transfereringar i form av ekonomiskt bistånd, ett anslag som dessutom överskrider budgeten kraftigt. Det faktiska effektiviseringskravet för 2014 blir därför högre än en procent för nämnden för de verksamheter som återstår. Det betyder inte att det är omöjligt att minska kostnaderna, men det betyder att de kan ta längre tid att genomföra eftersom personer har rätt till bistånd om vissa kriterier är uppfyllda. 1 I nämnd ingår endast arvoden och övriga kostnader för socialnämnden och de två utskotten exklusive kostnader för nämnd och utskottsekreterare. I ledning ingår även kostnader för den handläggning som ingår i sektionschefernas uppdrag.
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 9[12] Socialförvaltningen 2013-04-05 Dnr SN/2013:1 I en tid med effektiviseringskrav behöver vi prioritera, det är inte möjligt att göra allt samtidigt Under flerårsplaneperioden behöver enheterna och stöd och utvecklingsenheten, ha fokus på att klara effektiviseringskraven. Det betyder i klartext att arbetstid behöver omfördelas från arbete med att driva processer som eventuellt leder till kvalitetshöjningar men som inte leder till sänkta kostnader till att driva sådana processer som gör det. I den här situationen behöver verksamheterna ha som främsta prioritet att värna sina huvudprocesser. Socialförvaltningens huvudprocesser är att utreda och ge stöd och hjälpinsatser till: - barn och unga, - personer med beroendeproblem, - personer med psykisk funktionsnedsättning - personer som är utsatta för våld i nära relationer - personer i behov av ekonomiskt bistånd Bostadsbristen har en hög prislapp Att hjälpa bostadslösa till boende kan inte ses som en av socialtjänstens huvudprocesser men det har sett ur flera aspekter, en sådan hög prislapp att det trots det har blivit en stor fråga för socialförvaltningen. Bostadsbristen/ hemlösheten är negativ sett ur många aspekter: - kvalitetsbrister med barn och vuxna som växer upp i otrygga boenden, det är svårare att nå goda resultat med socialtjänstens insatser när de som får den oroar sig för sitt boende - kostnadsineffektivitet, t.ex. kostade boende på vandrarhem, härbärgen och hotell 13,1 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd under 2012. Det motsvarade drygt 12 % av den totala kostnaden för ekonomiskt bistånd. - Hemlösheten tar också mycket av de anställdas arbetstid i anspråk, de akuta och kortvariga lösningarna gör att arbetstid läggs på att lösa samma problem om och om igen. Om ett tryggt boende är viktigt för att kunna klara av det förändringsarbete som det ofta innebär för individen att vara aktuell inom socialtjänsten så är omvänt utbildning som leder till egen försörjning avgörande för att den enskilde att på sikt ska kunna öka sina möjligheter på bostadsmarknaden. I hemlöshetskartläggningen 2011 var drygt var fjärde person som var aktuell i socialförvaltningen den 1 maj 2011, 494 personer 18 år eller äldre, enligt socialstyrelsens definition hemlös. Av dem levde 3 av 4 helt eller delvis ihop med minderåriga barn. 131 av de 494 hemlösa var hänvisade till akutboende, här-
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 10[12] Socialförvaltningen 2013-04-05 Dnr SN/2013:1 bärge, jourboende eller var uteliggare. De två största orsakerna till hemlösheten är arbetslöshet/avsaknad av en fast inkomst och/eller bostadsbrist. Bristen på bostäder är ett mycket stort samhällsproblem som har ökat genom åren. Många av de hemlösa skulle klara av att bo utan stöd i boendet men blir aktualiserade p.g.a. sin hemlöshet andra skulle kunna ha en egen bostad om de får boendestöd. Under 2013 har t.ex. 152 personer och i förekommande fall deras familjer, fått sitt boende ordnat med stöd från enheten för ekonomiskt bistånd under en eller flera nätter. 44 av dessa har bott i något av socialförvaltningens rum i en jourlägenhet övriga har bott på olika hotelljourer, stödboende eller skyddade boenden för kvinnor. Det är också med mycket stor oro som förvaltningen ser fram mot genomförandet av underhållet av fastigheterna i miljonprogrammet. Det innebär att det blir ännu svårare att få förstahandskontrakt för Botkyrkaborna och för socialförvaltningen. Förvaltningen kommer att fortsätta arbete enligt boendestrategin, vilket kommer att leda till sänkta kostnader och högre måluppfyllelse men om situationen ska förbättras är det viktigt att kommunen som helhet samlas i denna fråga. Det kommer att kräva extraordinära insatser från alla parters sida för att lösa en redan mycket ansträngd situation. Det är tveksamt om det är möjligt att klara effektiviseringarna inom den tid som krävs i förslaget till flerårsplan, men i det sammanhanget är det ändå med tillfredställelse vi ser att man i förslaget till investeringsanslag beaktat behovet av investeringsmedel till boenden. Det är en förutsättning för att kunna sänka kostnaderna. När det gäller volymökning för 2015 så finns i flerårsplaneförslaget investeringsmedel för ett boende för personer med samsjuklighet medan driftmedel för samma boende saknas. Vi tolkar det som att det innebär att driftstarten kommer att försenas med ett halvår och att driftmedel kommer att tillföras nämnden från 2016. Förvaltningen håller på att i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen att föra dialog med flera tänkbara hyresvärdar om boendeplatser. Förvaltningen har endast möjlighet lindra verkningarna av en situation som i grunden handlar om att det finns för få bostäder till rätt pris i regionen. Centrala funktioner behöver i större utsträckning avsätta arbetstid till att stödja enheterna i att effektivisera kärnverksamheten Stöd och utvecklingsenheten inom socialförvaltningen har en central funktion när det gäller att samordna och stödja enheterna i att verkställa de policyer, riktlinjer
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 11[12] Socialförvaltningen 2013-04-05 Dnr SN/2013:1 m.m. som det finns politiska beslut om. Det pågår sedan flera år implementering av en lång rad av policy och strategidokument, och antalet bara växer. De administrativa resurserna räcker helt enkelt inte till. Resurserna räcker inte heller till på enheterna eftersom ansvaret för att genomgöra de kommungemensamma strategierna, leda utvecklingen av verksamheten för att möta de statliga kraven på förändring och arbetet med att kostnadseffektivisera verksamheterna i praktiken ligger på samma fåtal personer. Ett exempel: I samband med att beslutet fattades om en ny mötes- och resepolicy som vidtog förvaltningen några åtgärder som minskade resorna i egen bil. Förvaltningens bilpark bestående av 20 bilar, är inte gammal och bilbyte borde därför inte vara aktuellt förrän tidigast år 2016-2018. Policyn kräver också att arbetstid läggs på samordning och stöd till enheterna för att kunna införa den, sådana resurser saknas i förvaltningen. Det är inte rimligt att öka kostnaderna för att genomföra mötes- och resepolicyn i den takt som krävs för att uppfylla målet om ett fossilbränslefritt Botkyrka 2015. Ett annat exempel: För närvarande genomförs en processledarutbildning som ett led i implementeringen av den interkulturella strategin. Det är en förhållandevis lång kurs och det är också tänkt att det ska finns processledare inom varje enhet. Denna satsning tar för stora resurser i anspråk i förhållande till andra behov av kurser och utbildningar som det finns behov av med anledning av ny lagstiftning inom barnavårdsområdet. Det finns också flera statliga ambitionshöjningar finansierade med stimulansmedel som tar de anställdas tid i anspråk. Ett sådant exempel är de prestationmål som ställs på kommuner och landsting i överenskommelsen mellan socialstyrelsen och kommunförbundet om riktade insatser för att barn och vuxna med psykisk ohälsa ska få tillgång till jämlik vård och behandling. Prioriterade områden Under de senaste tre åren har socialnämnden haft barn, boende och brukarnytta som fokusområden. Med hänsyn tagen till de effektiviseringskrav som finns så föreslår förvaltningen att: - nämndens fokus för flerårsplaneperioden är boende och socialförvaltningens uppdrag är att i samverkan med andra, utveckla och genomföra boendestrategin, utifrån perspektivet att det kommer att sänka våra kostnader och öka möjligheten att nå övriga fullmäktige- och nämndmål - förvaltningen under 2014-2015 ska prioritera att genomföra de lagändringar som har skett inom barn och ungdomsvården samt - arbeta med att rekrytera och behålla kompetent personal
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 12[12] Socialförvaltningen 2013-04-05 Dnr SN/2013:1 Nämnden kommer att återkomma med närmare preciseringar om hur förvaltningen ska effektivisera sin verksamhet, liksom hur den i flerårsplanen föreslagna utökningen med 1,5 miljoner kronor för barn och unga ska användas i förslaget till ettårsplan för 2014. I förslaget flerårsplanen ställdes följande frågor till nämnderna: Kan någon/några av de mest angelägna ambitionsökningarna rymmas inom den föreslagna ramen och vad får det i så fall för konsekvenser för övrig verksamhet? Vad blir annars konsekvensen av att ambitionsökningarna inte kan genomföras? Vilka åtgärder kan nämnden genomföra för att mildra konsekvenserna av den minskade ramen för brukare och medborgare? Svaret på frågorna är att det vet vi inte ännu. I framåtsikten fanns volymökningar för 7,2 miljoner kronor, varav ekonomiskt bistånd stod för sex miljoner kronor. och fler boendestödjare stod för 1,2 miljoner. Eftersom underskottet redan finns för ekonomiskt bistånd och fler boendestödjare sannolikt är nödvändigt som en insats för att minska boendekostnaderna så är det just nu svårt att se att det ska gå att inrymma de ambitionsökningar som föreslogs i framåtsikten. Eftersom de ambitionshöjningar som föreslogs samtliga har att göra med delar av den omsvängning som beskrivits i avsnitten ovan så kan det möjligen finns projektbidrag/stimulansmedel att söka för något av förslagen. En svårighet med externa projektbidrag är att de numera ofta förutsätter en framtida implementering.
Remissförslag Flerårsplan 2014 2017 - en plan för hållbar utveckling
Flerårsplanens delar... 4 Ett hållbart Botkyrka - utvecklingen i ett 30- årsperspektiv... 5 Planeringsförutsättningar... 8 Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter... 10 Våra mål för Botkyrka under flerårsplaneperioden... 11 Nämndernas ekonomi... 37 Kommunstyrelsen... 37 Samhällsbyggnadsnämnden... 38 Tekniska nämnden... 39 Miljö- och hälsoskyddsnämnden... 40 Kultur- och fritidsnämnden... 41 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden... 43 Utbildningsnämnden... 44 Socialnämnden... 46 Vård- och omsorgsnämnden... 47 2
3 Majoritetens text Den politiska majoriteten i Botkyrka, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna, vill i denna inledning redogöra för vår övergripande inriktning för flerårsplaneperioden 2014 2017. Denna text lyfts in i den slutliga versionen till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige
4 Flerårsplanens delar Majoritetens text beskriver den politiska majoritetens inriktning i flerårsplanen. Ett hållbart Botkyrka - utvecklingen i ett 30-årsperspektiv. Tanken med avsnittet är att lyfta blicken inför framtiden i ett längre perspektiv för att på så sätt se vad som är kommunens långsiktiga utmaningar. Planeringsförutsättningarna bygger på två fristående delar. Den första är den årliga omvärldsanalysen som presenterades i november förra året och som behandlar den påverkan från omvärlden som kommunen inte kan styra över. Den andra delen är den så kallade invärldsanalysen som behandlar förutsättningarna för kommunens verksamheter att klara ambitionerna för flerårsplaneperioden. Den bygger i hög utsträckning på nämndernas framåtsikter. Mod och nyfikenhet en förutsättning för framgång beskriver kommunens vision, uppdrag med mera. Våra mål för Botkyrka under flerårsplaneperioden redovisar förslag till ambitioner och mål för perioden. Ekonomisk plan 2014-2017 innehåller förslag till driftramar för nämnderna de närmaste två åren och en inriktning för de därpå följande två åren. Avsnittet innehåller också en investeringsplan med ramar och objekt för hela flerårsplaneperioden. Avsikten är att fortsätta utvecklingen med bättre långsiktighet i förutsättningarna för nämndernas verksamheter, där viktiga vägvalsfrågor kan lyftas fram både när det gäller investeringar och i den löpande verksamheten. Avsikten med flerårsplaneringen är att nå en metodik för bättre framförhållning och beredskap för verksamhetsförändringar som kommer att bli nödvändiga, samtidigt som mål och ambitioner på ett tydligare sätt ska samspela med de resurser som kommunen förfogar över.
5 Ett hållbart Botkyrka - utvecklingen i ett 30- årsperspektiv I Botkyrka har vi bestämt oss för att vrida samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. För att klara detta gäller det att lyfta blicken och se vad som är önskvärt i ett mycket långt perspektiv. I flerårsplanen omvandlas sedan det långa generationsperspektivet så att målen för de närmaste fyra åren ger en tydlig signal till var fokus ligger i närtid. Uppföljningen av målen ska visa på resultat att utvecklingen faktiskt går åt rätt håll. Att styra starka drivkrafter och bryta trender tar tid. Det är viktigt att vi i vårt arbete fokuserar på rätt saker, är konsekventa och har tålamod. För att underlätta arbetet har vi i Botkyrka pekat ut sex utmaningar som är absolut avgörande för kommunens hållbara utveckling. För att göra rätt saker på rätt plats har vi också inlett arbetet med att översätta kommunens sex hållbarhetsutmaningar till ett områdesperspektiv. Sex avgörande utmaningar Ett hållbart Botkyrka innebär samhällsutveckling i ett helhetsperspektiv. Kommunen anslöt sig 2004 till deklarationen Ålborg+10, som innehåller åtaganden utformade för hur städer och kommuner i Europa ska utvecklas på ett hållbart sätt. I Ett hållbart Botkyrka har kommunen formulerat sex avgörande utmaningar att hantera i ett generationsperspektiv. Inom sex områden måste en nuvarande svag eller dålig utveckling först bromsas och sedan vändas till en hållbar utveckling. Den generation som föds nu måste kunna växa upp i ett Botkyrka som kännetecknas av att: Botkyrkaborna har arbete Botkyrkaborna känner sig hemma Botkyrka har de bästa skolorna Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna Botkyrkaborna är friska och mår bra Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin Genom Ett hållbart Botkyrka har Botkyrka visat vägen för andra kommuner och städer i Europa genom att vara först med att koncentrerat formulera sina långsiktiga åtaganden och översätta dem till styrande mål i flerårsplaneringen. Botkyrkaborna har arbete Den lokala arbetsmarknaden behöver förbättras med fler arbetstillfällen. Botkyrkaborna behöver också bli bättre rustade för att klara kraven på arbetsmarknaden. Den kompetens som Botkyrkas mångkulturella befolkning har behöver utnyttjas bättre om Stockholmsregionen även fortsättningsvis ska klara den internationella konkurrensen.