Justering 1 Presentation av resursenhetens verksamhet muntlig information. 3 Yttrande över förslag till framåtsikt (SN 2012:1)

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Socialnämnden Tid , Kl 19:00 Plats Kommunalhuset Plan 2 rum 2 Ärenden Justering 1 Presentation av resursenhetens verksamhet muntlig information 2 Ekonomisk månadsrapport per mars 2012 för socialnämnden - muntlig information 3 Yttrande över förslag till framåtsikt (SN 2012:1) 4 Yttrande motion - Även södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning, KS/2011:159 (SN 2011:159) 5 Projekt ensamkommande flyktingbarn, en slutrapportering (SN 2009:55) 6 Slutrapport med redovisning av stimulansbidrag för kompetensutveckling inom socialpsykiatrin, projektdel 1 (SN 2008:155) 7 Rapport 2011 för redovisning av stimulansbidrag för kompetensutveckling inom socialpsykiatrin, projektdel 2 (SN 2008:155) 8 Förvaltningschefen informerar 9 Ärenden från samordningsförbundet Botkyrka (SN 2012:17) 10 Anmälan av delegationsbeslut (SN 2012:16) 11 Anmälningsärenden (SN 2012:14) Majoritetspartierna träffas i kommunalhuset plan 2 rum 2 kl Oppositionspartierna träffas i kommunalhuset plan 8, socialförvaltningens stora sammanträdesrum kl Var vänlig och meddela Anneli Sjöberg om du inte kan närvara, tfn eller anneli.sjoberg@botkyrka.se. MATS EINARSSON ordförande ANNELI SJÖBERG sekreterare

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Socialnämnden Tid , Kl 19:00 Plats Kommunalhuset i Tumba plan 2 r Ärenden Justering 1 Yttrande i enskilt ärende till Socialstyrelsen (dnr /2012) (SN 2012:48) 2 Anmälningsärenden (sekretess) (SN 2012:15) Majoritetspartierna träffas i kommunalhuset plan 2 rum 2 kl Oppositionspartierna träffas i kommunalhuset plan 8, socialförvaltningens stora sammanträdesrum kl Var vänlig och meddela Anneli Sjöberg om du inte kan närvara, tfn eller anneli.sjoberg@botkyrka.se. MATS EINARSSON ordförande ANNELI SJÖBERG sekreterare

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Presentation av resursenhetens verksamhet - muntlig information Beslut Socialnämnden har tagit del av informationen. Ärendet Verksamhetschefen Laila Hulten presenterade resursenhetens verksamhet.

4 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Ekonomisk månadsrapport per mars 2012 för socialnämnden - muntlig information Beslut Socialnämnden har tagit del av informationen. Ärendet Birgitta Wallin gav en muntlig ekonomisk rapport för socialnämnden per mars 2012.

5 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Dnr SN/2012:1 3 Yttrande över förslag till framåtsikt (SN 2012:1) Beslut Socialnämnden godkänner förslaget till yttrande och överlämnar det till kommunstyrelsen för vidare handläggning Sammanfattning Inom socialnämndens verksamhetsområden kommer det att vara fortsatt fokus på verksamheter som syftar till att förbättra situationen när det gäller: - Barnens uppväxtvillkor och då i synnerhet deras möjlighet att klara av skolan - Boendesituationen och behovet av ett tryggt boende för de som tar del av socialtjänstens insatser - Brukarnyttan, där brukarna har rätt att få en kunskapsbaserad och lättillgänglig tjänst av kompetent personal. Barnens framtida möjligheter är i hög utsträckning beroende av hur det går för dem i skolan och av de ekonomiska förutsättningar de lever i under sin uppväxt. I förslaget till framåtsikt föreslog vi att socialförvaltningen tillsammans med utbildningsförvaltningen skulle få en miljon kronor för att genomföra en förstudie för att se om det är möjligt att införa skolfammodellen i Botkyrka. Skolfammodellen används i flera kommuner med stor framgång för familjehemsplacerade barn. Vi vill, liksom man har börjat göra i Helsingborg i projektet Utsikter, pröva den för barn som lever i familjer som är långvarigt biståndsberoende. Förvaltningen kommer att fortsätta arbeta enligt boendestrategin men om situationen ska förbättras är det också viktigt att kommunen som helhet samlas i denna fråga. Socialförvaltningen har endast möjlighet lindra verkningarna av en situation som i grunden handlar om att det finns för få bostäder till rätt pris i regionen. Vi behöver kunna anställa erfaren personal som stannar kvar inom till exempel verksamheter som riktar sig till barn och unga. Botkyrkas befolkningsstruktur gör att behovet av detta är större än för många andra kommuner. Konkurrensen från andra kommuner om erfaren personal är hård. Sannolikt kommer lönekostnaderna att öka. Vi ser ett behov av att kunna skapa ett utrymme för detta i budgeten.

6 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:1 Referens Birgitta Wallin Mottagare socialnämnden Yttrande över förslag till framåtsikt Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förslaget till yttrande och överlämnar det till kommunstyrelsen för vidare handläggning Sammanfattning Inom socialnämndens verksamhetsområden kommer det att vara fortsatt fokus på verksamheter som syftar till att förbättra situationen när det gäller: - Barnens uppväxtvillkor och då i synnerhet deras möjlighet att klara av skolan - Boendesituationen och behovet av ett tryggt boende för de som tar del av socialtjänstens insatser - Brukarnyttan, där brukarna har rätt att få en kunskapsbaserad och lättillgänglig tjänst av kompetent personal. Barnens framtida möjligheter är i hög utsträckning beroende av hur det går för dem i skolan och av de ekonomiska förutsättningar de lever i under sin uppväxt. I förslaget till framåtsikt föreslog vi att socialförvaltningen tillsammans med utbildningsförvaltningen skulle få en miljon kronor för att genomföra en förstudie för att se om det är möjligt att införa skolfammodellen i Botkyrka. Skolfammodellen används i flera kommuner med stor framgång för familjehemsplacerade barn. Vi vill, liksom man har börjat göra i Helsingborg i projektet Utsikter, pröva den för barn som lever i familjer som är långvarigt biståndsberoende. Förvaltningen kommer att fortsätta arbeta enligt boendestrategin men om situationen ska förbättras är det också viktigt att kommunen som helhet samlas i denna fråga. Socialförvaltningen har endast möjlighet lindra verkningarna av en situation som i grunden handlar om att det finns för få bostäder till rätt pris i regionen. Vi behöver kunna anställa erfaren personal som stannar kvar inom till exempel verksamheter som riktar sig till barn och unga. Botkyrkas befolkningsstruktur gör att behovet av detta är större än för många andra kommuner. Konkurrensen från andra kommuner om erfaren personal är hård. Sannolikt kommer lönekostnaderna att öka. Vi ser ett behov av att kunna skapa ett utrymme för detta i budgeten. Lotta Persson Socialchef Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post birgitta.wallin@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

7 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:1 Yttrandet över förslag till framåtsikt I förslaget finns fem medskick från invärldsanalysen som utmanar kommunens förutsättningar att klara de uppställda ambitionerna. Det gäller: - På grund av befolkningstillväxten så har vi ökande behov från större målgrupper samtidigt som vi räknar med lägre intäktsökningar de närmaste åren - Fler äldre samtidigt som de befinner sig i en instabil ekonomisk situation - Fler barn och unga i skola och förskola och risk för kvalitetsbrister om inte det går att lösa rekryteringsproblem, kompetensutveckling och frågan om lokalernas standard under flerårsperioden. - Stora upprustningsbehov finns under slutet av flerårsplaneperioden förbyggnader och anläggningar byggda under sjuttiotalet - Ett större behov av en utvecklad uppföljning och av att förbättra kvalitetsarbetet för att kunna omsätta de politiska ambitionerna till genomförande. Inom socialnämndens verksamhetsområden kommer det att vara fortsatt fokus på verksamheter som syftar att förbättra situationen när det gäller: - Barnens uppväxtvillkor och då i synnerhet deras möjlighet att klara av skolan - Boendesituationen och behovet av ett tryggt boende för de som tar del av socialtjänstens insatser - Brukarnyttan, där brukarna har rätt att få en kunskapsbaserad och lättillgänglig tjänst av kompetent personal. Barnen Av invärldsanalysens medskick framgår att vi p.g.a. befolkningstillväxt står inför ökande behov av. Kommunal service. Antalet barn ökar och det gör också behoven i komplexitet. Samverkan med t.ex. skola och polis innebär också att fler barn aktualiseras. Barnens framtida möjligheter är i hög utsträckning beroende av hur det går för dem i skolan och av de ekonomiska förutsättningar de lever i under sin uppväxt. Målen som handlar om barnens kunskapsresultat och att fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande är extra viktiga sett ur detta perspektiv. Socialtjänsten bidrar genom att tillsammans med förskola och skola stödja de barn som är aktuella inom socialtjänsten så att de får ett samordnat stöd. Många barn i Botkyrka lever under fattiga förhållanden och vi vet att det i sig innebär en större risk att inte klara skolan trots att de är lika intelligenta som andra barn. När socialtjänsten möter föräldrarna inom enheten för eko-

8 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:1 nomiskt bistånd behöver vi koncentrera oss på hur föräldrarna kan öka sina möjligheter till självförsörjning och synliggöra barnens livsvillkor när det gäller t.ex. skolgång och fritid. En satsning på dessa barn innebär bättre uppväxtvillkor för dem nu, och bättre möjlighet för dem att som vuxna bli självförsörjande och också att ha en bättre hälsa. I förslaget till framåtsikt föreslog vi därför att socialförvaltningen tillsammans med utbildningsförvaltningen skulle få en miljon kronor för att genomföra en förstudie för att se om det är möjligt att införa skolfammodellen i Botkyrka. Skolfammodellen används i flera kommuner med stor framgång för familjehemsplacerade barn. Vi vill, liksom man har börjat göra i Helsingborg inom projektet Utsikter, pröva den för barn som lever i familjer som är långvarigt biståndsberoende. I socialnämndens framåtsikt för planeringsperioden beskrevs förutom behovet av medel för att genomföra ovanstående förstudie även behovet av att bygga ut erbjudandet om familjestöd så att det på sikt når samtliga föräldrar i Botkyrka, en områdessekreterare (fältare) och för 2014 en öppen förskola i Riksten. I förslaget till flerårsplan har detta inte beaktats. Boende Drygt var fjärde person som var aktuell i socialförvaltningen den 1 maj 2011, 494 personer 18 år eller äldre, var enligt socialstyrelsens definition hemlös, av dem levde 3 av 4 helt eller delvis ihop med minderåriga barn. 131 av de 494 hemlösa var hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende eller var uteliggare. De två största orsakerna till hemlösheten är arbetslöshet/avsaknad av en fast inkomst och/eller bostadsbrist. Bristen på bostäder är ett mycket stort samhällsproblem som har ökat genom åren. Många av de hemlösa skulle klara av att bo utan stöd i boendet men blir aktualiserade p.g.a. sin hemlöshet andra behöver skulle kunna ha en egen bostad om de får boendestöd. Bostadsbristen/ hemlösheten är negativt ur många aspekter: - kvalitetsbrister med barn och vuxna som växer upp i otrygga boenden, det är svårare att nå goda resultat med socialtjänstens insatser när de som får den oroar sig för sitt boende - kostnadsineffektivitet, t.ex. kostade boende på vandrarhem, härbärgen och hotell 11,5 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd under Det motsvarade drygt 11 % av den totala kostnaden för ekonomiskt bistånd. - Hemlösheten tar också mycket av de anställdas arbetstid i anspråk, de akuta och kortvariga lösningarna gör att arbetstid läggs på att lösa samma problem om och om igen. Enligt samma resonemang som det som förs i avsnittet ovan under rubriken barnen, så är målen om utbildning och egen försörjning avgörande för i vil-

9 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:1 ken mån de som behöver hjälp från socialtjänsten på sikt ska kunna öka sina möjligheter på bostadsmarknaden. Men det är också med mycket stor oro som förvaltningen tagit del information om omfattningen och tidplanen för underhållet av fastigheterna i miljonprogrammet. Det innebär att det blir ännu svårare att få förstahandskontrakt för Botkyrkaborna och för socialförvaltningen. Det kommer att kräva extraordinära insatser från alla parters sida för att lösa en redan mycket ansträngd situation. Förvaltningen kommer att fortsätta arbete enligt boendestrategin men om situationen ska förbättras är det också viktigt att kommunen som helhet samlas i denna fråga. Socialförvaltningen har endast möjlighet lindra verkningarna av en situation som i grunden handlar om att det finns för få bostäder till rätt pris i regionen. I socialnämndens framåtsikt beskrevs behovet av en mer flexibel investeringsbudget. Det har delvis beaktats i förslaget genom att samhällsbyggnadsnämnden har fått åtta miljoner kronor avsatt i investeringsbudgeten för detta ändamål. Men anslaget är otillräckligt dels med hänsyn till ovanstående beskrivna situation men också p.g.a. vi har varit tvungna att fatta beslut om att stänga ett antal boendeplatser under Fastighetsenheten har fått/kommer att få i uppdrag att projektera för två boenden under 2012/2013. Situationen försämras av att det avsatta anslaget enligt förslaget även ska kunna disponeras av vård och omsorgsnämnden. Brukarnytta Under många år har förvaltningen bedrivit ett kvalitetsarbete i syfte att öka kvaliteten för brukarna och bättre kunna visa på de resultat vi uppnår med insatserna. De som behöver våra insatser ska erbjudas hjälp som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Vi fortsätter arbetet med att utveckla våra arbetssätt så att vi bygger in ett ständigt och systematiskt lärande. För det behövs strukturer för att sprida, utveckla och systematisera våra kunskaper. Vi kan också komma att tvingas genomföra långa kompetenshöjande insatser till hög kostnad under planeringsperioden till följd av förväntade lagändringar. På längre sikt är naturligtvis syftet att effektiviteten ska öka genom att vi får en högre kvalitet till en lägre kostnad. Det är med tillförsikt som vi ser att behovet av kvalitetsökningar uppmärksammats i invärldsanalysens medskick. De anställda behöver spegla befolkningen d.v.s. personalen behöver bestå av både män och kvinnor och ha erfarenhet från även andra kulturer än den svenska. Socionomutbildningen domineras av kvinnliga studenter. Vi skulle gärna se en mer blandad studentgrupp med både kvinnor och män för att genom detta öka våra möjligheter att rekrytera mer jämställt. Hur vi ska komma till rätta med detta är en mycket större fråga som vi inte kan lösa själva. Förvaltningens medarbetare överensstämmer idag mer med Botkyrkas befolkning när det gäller kulturell bakgrund än tidigare. I och med att vi idag har många medarbetare med annan kultu-

10 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:1 rell bakgrund än svensk så kommer detta att på sikt leda till att vi också får fler chefer som speglar befolkningen. Det är humant och effektivt att göra rätt från början. Den största delen av socialtjänstens resultat uppstår som en konsekvens av mötet mellan de professionella inom socialtjänsten och den hjälpsökande. För att få det bästa resultatet behöver vi ha erfarna och kompetenta medarbetare. Här ingår också att ha en god kontinuitet i det sociala arbetet vilket innebär att personalomsättning inte får vara alltför hög. Tillsammans med att vi förväntar oss ökade statliga krav på specialistutbildning så leder detta till att vi behöver vara uppmärksamma på konkurrensen om i första hand personal som har den kompetens som efterfrågas. Det innebär att vi behöver utveckla och förtydliga våra rekryteringsrutiner. I dag har vi förhållandevis gott om sökanden till flera av våra tjänster men om man tittar närmare på dem som söker så är många nyutexaminerade. Vi behöver kunna anställa erfaren personal som stannar kvar inom till exempel verksamheter som riktar sig till barn och unga. Botkyrkas befolkningsstruktur gör att behovet av detta är större än för många andra kommuner. Konkurrensen från andra kommuner om erfaren personal är hård. Sannolikt kommer lönekostnaderna att öka. Vi ser ett behov av att kunna skapa ett utrymme för detta i budgeten.

11 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Dnr SN/2011:152 4 Yttrande motion - Även södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning, KS/2011:159 (SN 2011:152) Beslut Socialnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen avslås Sammanfattning Företrädare för Moderaterna har föreslagit fullmäktige ge socialförvaltningen i uppdrag att utreda behovet en ungdomsmottagning i Södra Botkyrka. I motionen föreslås att frågan bland annat utreds genom att tillfråga ett stort antal ungdomar. Socialförvaltningen har berett ärendet och föreslår att motionen avslås. Yttrandet behandlades på socialnämndens sammanträde Socialnämnden återremitterade ärendet med begäran om statistik över ungdomsmottagningens besökare. Statistik över besökarnas adress kan rapporteras för kuratorsbesök men inte för besök hos barnmorska och läkare. Yttrandet med kompletterande uppgifter behandlades vid socialnämndens sammanträde i oktober 2011 som på nytt återemitterade ärendet. Förvaltning redovisar i denna skrivning, efter kontakter med Stockholms läns landsting, mer detaljerade uppgifter om de ekonomiska förutsättningarna för ungdomsmottagningens verksamhet. Botkyrka kommun hade tidigare två ungdomsmottagningar som slogs samman till en därför att två enheter bedömdes vara sårbart och att en större enhet gav bättre förutsättningar för verksamheten att utvecklas. Ungdomsmottagningens verksamhet regleras i avtal med Stockholms läns landsting. Nuvarande avtal gäller tiden , med möjlighet till högst 24 månaders förlängning. Ersättning från Stockholms läns landsting ges enligt en ersättningsmodell som består av två delar, en produktionsrelaterad ersättning och en uppdragsrelaterad ersättning. I avtalet regleras att vårdgivaren, det vill säga Botkyrka kommun, svarar för samtliga kostnader som är relaterade till de lokaler, den utrustning, de försörjningstjänster och den informationsförsörjning som behövs för uppdragets utförande. Socialförvaltningen har med nuvarande volym en kostnad för ungdomsmottagning om drygt 900 tkr per år. Socialförvaltningen ser inte att det finns skäl att vidare utreda behovet och inte heller skäl att tillfråga ett stort antal ungdomar när nödvändiga beslut om etablering av ytterligare en ungdomsmottagning inte är fattade. Ungdomsmottagningen har flyttat från Alby till Hallunda, Hallundavägen 26 Socialförvaltningen bedömer att ungdomsmottagningens verksamhet genom flytten till nya lokaler kan utvecklas och även bli mer tillgänglig för ungdomar från södra Botkyrka.

12 TJÄNSTESKRIVELSE 1[6] Socialförvaltningen Dnr SN/2011:152 Referens Sara Andersson Mottagare Socialnämnd Yttrande motion - Även södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning, KS/2011:159 Förslag till beslut Socialnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen avslås Sammanfattning Företrädare för Moderaterna har föreslagit fullmäktige ge socialförvaltningen i uppdrag att utreda behovet en ungdomsmottagning i Södra Botkyrka. I motionen föreslås att frågan bland annat utreds genom att tillfråga ett stort antal ungdomar. Socialförvaltningen har berett ärendet och föreslår att motionen avslås. Yttrandet behandlades på socialnämndens sammanträde Socialnämnden återremitterade ärendet med begäran om statistik över ungdomsmottagningens besökare. Statistik över besökarnas adress kan rapporteras för kuratorsbesök men inte för besök hos barnmorska och läkare. Yttrandet med kompletterande uppgifter behandlades vid socialnämndens sammanträde i oktober 2011 som på nytt återemitterade ärendet. Förvaltning redovisar i denna skrivning, efter kontakter med Stockholms läns landsting, mer detaljerade uppgifter om de ekonomiska förutsättningarna för ungdomsmottagningens verksamhet. Botkyrka kommun hade tidigare två ungdomsmottagningar som slogs samman till en därför att två enheter bedömdes vara sårbart och att en större enhet gav bättre förutsättningar för verksamheten att utvecklas. Ungdomsmottagningens verksamhet regleras i avtal med Stockholms läns landsting. Nuvarande avtal gäller tiden , med möjlighet till högst 24 månaders förlängning. Ersättning från Stockholms läns landsting ges enligt en ersättningsmodell som består av två delar, en produktionsrelaterad ersättning och en uppdragsrelaterad ersättning. I avtalet regleras att vårdgivaren, det vill säga Botkyrka kommun, svarar för samtliga kostnader som är relaterade till de lokaler, den utrustning, de försörjningstjänster och den informationsförsörjning som behövs för uppdragets utförande. Socialförvaltningen har med nuvarande volym en kostnad för ungdomsmottagning om drygt 900 tkr per år. Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post sara.andersson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

13 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[6] Socialförvaltningen Dnr SN/2011:152 Socialförvaltningen ser inte att det finns skäl att vidare utreda behovet och inte heller skäl att tillfråga ett stort antal ungdomar när nödvändiga beslut om etablering av ytterligare en ungdomsmottagning inte är fattade. Ungdomsmottagningen har flyttat från Alby till Hallunda, Hallundavägen 26 Socialförvaltningen bedömer att ungdomsmottagningens verksamhet genom flytten till nya lokaler kan utvecklas och även bli mer tillgänglig för ungdomar från södra Botkyrka. Ärendet Företrädare för Moderaterna har i motion om att även Södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning, föreslagit fullmäktige att ge socialförvaltningen i uppdrag att utreda behovet av en ungdomsmottagning i södra Botkyrka. I motionen föreslås bland annat att frågan utreds genom att ett stort antal ungdomar tillfrågas. Om behovet finns föreslås att socialförvaltningen får i uppdrag att beräkna kostnader för en ungdomsmottagning i södra Botkyrka och planera för en etablering. Yttrande över motion Även södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning. behandlades på socialnämndens sammanträde Socialnämnden återremitterade ärendet med begäran om statik över ungdomsmottagningens besökare. När yttrandet togs upp i oktober 2011, fattade socialnämnden på nytt beslut om återremittering, då nämnden vill ha mer underlag omkring de ekonomiska förutsättningarna för ungdomsmottagningen. Ungdomsmottagningens nuvarande verksamhet Botkyrka ungdomsmottagning finns på Hallundavägen 26 i Hallunda nära Folkets Hus och Riksteatern. Ungdomsmottagningen drivs i samverkan med Stockholms läns landsting och ersättningen från landstinget regleras i ett vårdavtal. Nuvarande avtal gäller tiden , med möjlighet till 24 månaders förlängning. Ungdomsmottagningens målgrupp är pojkar och flickor i åldern år. Ungdomsmottagningen ligger under socialförvaltningens resursenhet och har en bemanning om 3,25 tjänst barnmorska och 2,25 tjänst kurator. Därutöver har mottagningen konsultläkare, både allmän- och specialistläkare, anlitad per timme. Socialförvaltningen har drygt 900 tkr årligen i kostnad för ungdomsmottagningen. Ersättningsmodellen Ersättningsmodellen är baserad på två typer av ersättningar, produktionsrelaterad ersättning och uppdragsrelaterad ersättning.

14 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[6] Socialförvaltningen Dnr SN/2011:152 Den uppdragsrelaterade ersättningen är 178 kr per mantalsskriven ungdom år inom upptagningsområdet. För år 2012 är beloppet kr. Den produktionsrelaterade ersättningen ges för varje besök enligt avtalad taxa: - Barnmorskebesök 150 kr - Läkarbesök 200 kr - Särskild ersättning då tolk medverkar 300 kr - Smittspårning 300 kr Övrigt som regleras i avtalet Avtalet med Stockholms läns landsting ställer krav på uppdragstagaren att säkerställa ett likvärdigt omhändertagande inklusive tillgång till besökstillfällen för pojkar och flickor samt eftersträva att ge ungdomarna tillfälle att träffa personal av båda könen. I avtal är reglerat att tillgängligheten ska utformas utifrån besökarnas behov. Verksamheten ska bedrivas minst 40 timmar per vecka. Besök ska erbjudas alla vardagar. Akuta besök ska kunna erbjudas alla vardagar. Besök utan tidsbokning ska erbjudas varje vecka. Besök ska kunna erbjudas fram till klockan 19 minst en gång i veckan. Om särskilda skäl föreligger ska besök kunna erbjudas i annan lokal Ungdomsmottagningen ska även enligt uppdragsbeskrivningen i avtalet bedriva utåtriktat hälsofrämjande arbete. Om man inte kan fullgöra detta reduceras uppdragsersättningen. Verksamheten i Botkyrka håller öppet hela sommaren och får därmed del av den bonus som det ger rätt till. Vårdavtalet reglerar att Vårdgivaren, det vill säga Botkyrka kommun, svarar för samtliga kostnader som är relaterade till de lokaler, den utrustning, de försörjningstjänster och den informationsförsörjning som behövs för uppdragets utförande. Statistik över besökare Botkyrka ungdomsmottagning, januari september 2011 Ungdomsmottagningen rapporterar in statistik till landstinget. Till landstinget rapporteras inte i första hand statistik på adress. Landstinget kan ta ut statistik på adress men det är tidskrävande. Ungdomsmottagningen efterfrågade hos landstinget inför nämnden i oktober 2011 statistik baserad på adress men har inte fått denna. Förvaltningen kan alltså inte rapportera från vilken kommundel besökarna hos barnmorska och läkare kommer. För kuratorsbesöken kan förvaltningen rapportera varifrån besökarna kommer, eftersom ungdomsmottagningen för den statistiken själva. Eftersom

15 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[6] Socialförvaltningen Dnr SN/2011:152 kuratorn träffar alla besökare vid inskrivning visar statistiken över kuratorsbesöken varifrån ungdomarna kommer. Besökarna Barnmorske/läkarbesök Antal besök: 2220, varav läkarbesök 123 Antal personer: 1390 Flickor: 1185 Pojkar: 205 Vanligaste besöksorsaken till barnmorska är preventivmedelsrådgivning, nytt preventivmedel eller fortsatt preventivmedel. Näst vanligaste är STI provtagning, sexuellt överförbar infektion. STI provtagningar: 1037 Flickor: 752 Pojkar: 285. En person kan ha tagit flera prov Kuratorsbesök Antal besök: 374 Antal personer: 341 Flickor: 263 Pojkar: 78 Kuratorsbesöken kommer ifrån: Södra Botkyrka: 160 Norra Botkyrka: 177 Huddinge: 6 Salem: 2 Södertälje: 1 Stockholm: 15 Annan kommun: 10 Besök inte angivna var de kommer ifrån: 3 Kuratorerna har ett inskrivningssamtal med alla unga som kommer till ungdomsmottagningen för första gången. Ungdomarna fyller i en inskrivningsenkät med ett antal frågor om olika områden som familj och andra viktiga personer, sysselsättning, sömn, mat och ätande, stress, tobak, alkohol och andra droger, sexualitet. Kuratorn frågar också om händelser som har påverkat ungdomens liv.

16 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[6] Socialförvaltningen Dnr SN/2011:152 Inskrivningsenkäten används för att i ett tidigt skede identifiera unga som har behov av tidiga insatser för att förbättra sina levnadsvillkor. Kuratorerna kan erbjuda råd och stödsamtal. De kan också hjälpa till med att hänvisa till annan insats vid behov. Uppsökande verksamhet Ungdomsmottagningen erbjuder alla årskurs 8, klassvis, att göra ett studiebesök på ungdomsmottagningen. Från januari till och med september har ungdomsmottagningen tagit emot 10 klasser, 9 från södra Botkyrka och 1 från norra. I klasserna fanns 174 unga varav 93 pojkar och 81 flickor. Mottagningen har även träffat en klass i åk 7 från södra Botkyrka. Under S:t Botwids gymnasiets hälsovecka deltog mottagningen under 2 dagar och träffade totalt 8 grupper av elever, 50 tjejer och 39 killar. Mottagningen har också haft ett studiebesök av 2 flickor från en särskoleklass i norra Botkyrka Socialförvaltningens synpunkter på förslaget i motionen Socialförvaltningen föreslår att motionen avslås. Följande synpunkter utgör skäl för vårt ställningstagande. Socialförvaltningen har varit huvudman för ungdomsmottagningen i cirka tio år. Under den tid när ungdomsmottagningens huvudman var nuvarande arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen fanns två ungdomsmottagningar i kommunen. Dessa mottagningar slogs samman till en eftersom det bedömdes vara sårbart med små enheter och att verksamheten fick bättre förutsättningar att utvecklas om resurserna samlades till en mottagning. Stockholms läns landsting ställer krav på verksamhetens tillgänglighet. Förslag finns om att på sikt kräva ännu högre grad av tillgänglighet med öppettider flera kvällar per vecka och även under helger. Tanken är att genomföra detta på försök på någon av de större mottagningarna i länet för att utvärdera och eventuellt utöka kravspecifikationen. Resursenheten håller på att se över möjligheterna att i framtiden kunna tillgodose sådana önskemål. Botkyrka ungdomsmottagnings tidigare lokaler i Alby motsvarade inte verksamhetens behov. Förvaltningen fattade redan år 2010 beslut om att flytta ungdomsmottagningen till Hallunda. Lokalerna ligger intill Riksteatern och Folkets Hus. På grund av stora förseningar i ombyggnaden av nya lokaler för utredningsenheten blev även ungdomsmottagningens flytt fördröjd. Förvaltningen har kännedom om att enskilda ungdomar av olika skäl inte gärna besöker stadsdelen Alby. Vår bedömning är att detta kan grunda sig på faktiska händelser men också på fördomar och ryktesspridning.

17 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[6] Socialförvaltningen Dnr SN/2011:152 Aktuell statistik över kuratorsbesök på ungdomsmottagningen januari september 2011 visar att mottagning besöktes av 177 ungdomar från norra Botkyrka och 160 ungdomar från södra Botkyrka. Vår bedömning är att den nuvarande lokalisering på Hallundavägen 26 ger ett mer attraktivt läge i kommunen som också är lättare att nå med allmänna kommunikationer för ungdomar boende i södra Botkyrka. Hallundavägen 26 har också en karaktär av offentlig plats, genom att den ligger intill verksamheter som Folkets hus och Riksteatern med frekventa besök av både kommunmedborgare och besökare från andra delar av Stockholm. Ungdomar i Stockholms län kan vända sig till vilken ungdomsmottagning som helst i länet oavsett var de är bosatta. En del ungdomar som inte bor men går i gymnasieskola i Botkyrka besöker Botkyrka ungdomsmottagning. På samma sätt kan ungdomar boende i Botkyrka besöka andra ungdomsmottagningar i intilliggande kommuner. Vår bedömning är att vårdavtalet med Stockholms läns landsting om ungdomsmottagning inte ger utrymme för högre uppdragsersättning för att verksamheten förläggs till två mottagningar. Kostnader för lokal och bemanning utöver vad som finns idag måste täckas av kommunala medel. Den tidigare sammanslagningen av två små enheter gjordes för att de bedömdes vara sårbara. För att uppfylla villkoren i vårdavtalet ställs höga krav på verksamhetens tillgänglighet. Kraven på tillgänglighet blir enligt förvaltningens uppfattning svår att uppnå på två enheter. Socialförvaltningen ser inte att det finns skäl att vidare utreda behovet genom att tillfråga ett stort antal ungdomar när nödvändiga beslut för etablering av ytterligare en ungdomsmottagning inte är fattade. En enkätundersökning bland ett stort antal ungdomar tar även betydande personalresurser i anspråk. Socialförvaltningen bedömer att flytten av ungdomsmottagningen till Hallundavägen 26 innebär att verksamhet kan utvecklas och även bli mer tillgänglig för ungdomar från södra Botkyrka. Lotta Persson socialchef

18 Kommunfullmäktige MOTION Även Södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning Botkyrka är en stor kommun, till såväl ytan som befolkningsantalet. Tidigare fanns det en ungdomsmottagning på Tumba gymnasium, men den stängde Den slogs ihop med mottagningen på Hallunda gymnasium varvid en ny mottagning öppnade i Alby. Vi tror efter samtal med ungdomar att det även i den södra kommundelen bör finnas en ungdomsmottagning. Vi vill ge ansvarig förvaltning i uppdrag att utreda behovet, där ett stort antal ungdomar bör tillfrågas. En annan viktig fråga är om ungdomar, av olika skäl, avstår från att åka till mottagningen i Alby. Vi vet redan att det finns vuxna kommuninvånare som inte besöker våra kommundelar i norr och söder, där biljettpriset på resan ofta betonas som en orsak. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att att ge Socialförvaltningen i uppdrag att utreda behovet av en ungdomsmottagning i Södra Botkyrka samt om behovet finns låta beräkna kostnaderna för en sådan och planera för en etablering. Yngve RK Jönsson Jimmy Baker

19 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Dnr SN/2009:55 5 Projekt ensamkommande flyktingbarn, en slutrapportering (SN 2009:55) Beslut Socialnämnden godkänner rapporteringen av fou-projektet ensamkommande flyktingbarn Ärendet Forskningsprojektets syfte var att skapa kunskap om hur kommunerna i Stockholms län organiserar och arbetar med mottagandet av ensamkommande flyktingbarn/ungdomar samt att få kunskap om dessa barns livssituation. Kunskapen ska ligga till grund för utvecklingsarbetet i kommunerna och därmed förbättra mottagandet för de ensamkommande flyktingbarnen. I rapporten redovisas bl.a. resultaten från intervjuer med 28 ensamkommande flyktingbarn och 42 professionella inom socialtjänsten. Resultaten handlar bl.a. om: 1) Barnens berättelse om familjen och flykten 2) Det kommunala mottagandet av barnen och mötet med socialtjänsten 3) Barnets boendeplacering 4) Utbildningens och språkets betydelse 5) Att balansera mellan olika tillhörigheter Projektet som har pågått under åren har bedrivits av fou södertörn i samverkan med fou nordväst och fou nordost och har medfinansierats av europeiska flyktingfonden. Fördelningen visas i tabellen nedan: Kr Andel i % Medfinansiering från flyktingfonden ,0 % Medfinansiering från fou nordväst resp. fou nordost ,9 % Finansiering fou södertörn ,1 % ,0 % Förutom den kontanta finansieringen har fou södertörn som huvudman stått för projektadministrationen. Bilagorna till detta ärende är projektets slutrapport men också grunden för den sista utbetalningen av projektmedel, tusen kronor. Fou-miljöerna har fått beslut om ytterligare finansiering från europeiska flyktingfonden för en longitudinell studie av ensamkommande flyktingbarn

20 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Socialförvaltningen Dnr SN/2009:55 Referens Birgitta Wallin Mottagare socialnämnden Projekt ensamkommande flyktingbarn, en slutrapportering Förslag till beslut Socialnämnden godkänner rapporteringen av fou-projektet ensamkommande flyktingbarn Ärendet Forskningsprojektets syfte var att skapa kunskap om hur kommunerna i Stockholms län organiserar och arbetar med mottagandet av ensamkommande flyktingbarn/ungdomar samt att få kunskap om dessa barns livssituation. Kunskapen ska ligga till grund för utvecklingsarbetet i kommunerna och därmed förbättra mottagandet för de ensamkommande flyktingbarnen. I rapporten redovisas bl.a. resultaten från intervjuer med 28 ensamkommande flyktingbarn och 42 professionella inom socialtjänsten. Resultaten handlar bl.a. om: - Barnens berättelse om familjen och flykten - Det kommunala mottagandet av barnen och mötet med socialtjänsten - Barnets boendeplacering - Utbildningens och språkets betydelse - Att balansera mellan olika tillhörigheter Projektet som har pågått under åren har bedrivits av fou södertörn i samverkan med fou nordväst och fou nordost och har medfinansierats av europeiska flyktingfonden. Fördelningen visas i tabellen nedan: Kr Andel i % Medfinansiering från flyktingfonden ,0 % Medfinansiering från fou nordväst resp. fou nordost ,9 % Finansiering fou södertörn ,1 % ,0 % Förutom den kontanta finansieringen har fou södertörn som huvudman stått för projektadministrationen. Bilagorna till detta ärende är projektets slutrapport men också grunden för den sista utbetalningen av projektmedel, tusen kronor. Fou-miljöerna har fått beslut om ytterligare finansiering från europeiska flyktingfonden för en longitudinell studie av ensamkommande flyktingbarn Lotta Persson socialchef Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post birgitta.wallin@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

21 Forskningsrapport 2012:1 Ensam och flyktingbarn - barnet och socialtjänsten om den första tiden i Sverige

22 Förord Med krig och andra katastrofer ökar antalet barn i världen som står utan föräldrar. Under sådana förhållanden blir det också vanligare att ett tidigare befintligt skyddsnät genom en stor familj inte längre existerar. När livsomständigheterna blir pressande och förföljelse och fattigdom ökar i ett konfliktdrabbat land ligger det nära till hands att undersöka möjligheterna till exiltillvaro i annat land för vissa familjemedlemmar, om resurser kan mobiliseras till en resa. Oftast är det vuxna som flyr. Men det finns minderåriga som på eget initiativ bryter upp från en hotfull livssituation, alternativt ombesörjes arrangemanget med deras flykt av närstående vuxen. De här barnen benämns i Sverige ensamkommande flyktingbarn, på engelska unaccompanied children. I studier av dessa barns livssituation berättar de om motiven till varför de lämnat sin familj och förmått ge sig av på egen hand från allt som är bekant. Det är mindre vanligt att barnens föräldrar får tillfälle att berätta för oss varför de skickat iväg sitt barn till ett främmande land. Det är ju näst intill en ofattbar handling ur ett föräldraperspektiv, särskilt med avseende på att man inte vet om man någonsin får se sitt barn igen. Med erfarenheter från extrema situationer där föräldrar överger sina barn kan man ana att motivet handlar om att föräldrarna ser att ett liv i hemlandet fullständigt saknar framtidsmöjligheter för nästa generation. Den här rapporten sammanfattar en studie som tar sin utgångspunkt i det svenska kommunala mottagandet av ensamkommande barn i samband med att socialtjänstens ansvar för dem har ökat. Studiens syfte är att belysa barnets syn på sin situation som nyanländ flykting i Sverige, och samtidigt undersöka hur personal inom socialtjänsten uppfattar barnets behov av hjälp och stöd. Hur ser jämförelsen ut mellan barnens beskrivning av stödbehovet och personalens syn på vad de ska erbjuda? Barnen har berättat om sitt liv i hemlandet, sin flykt och sin första tid i Sverige. Delvis är personalens möte med de ensamkommande barnen styrt av ett regelverk för mottagandet men det finns också utrymme för att utforma ett individuellt anpassat stödjande arbete med barnet. Det visar sig att det i personalens föreställningsvärld finns ett flertal idéer om barnens utveckling och hälsa, och om deras behov av stöd. Idéerna är inte sällan motstridiga och bygger fortfarande på en ganska liten praktisk erfarenhet av arbetet med barnen. Detta leder till att man faktiskt arbetar ganska litet med målgruppen ensamkommande barn. Man inväntar barnets eget initiativ. Barnens uppfattning är att socialsekreterare vänder man sig till om man får problem, utöver de vardagliga. Tröskeln verkar ganska hög inför att ta kontakt, om man inte har socialsekreteraren i geografisk närhet till exempel på sitt boende. Barnet inväntar krisen innan det söker kontakt. Praktiskt innebär detta en risk för att barnet blir besviket på socialsekreteraren om hon sedan inte kan erbjuda den hjälp de förväntar sig. Finns det då andra vuxna som erbjuder det nära och kontinuerliga stöd som de här barnen faktiskt önskar sig? I den här undersökningen skulle man nog närmast kunna

23 karakterisera det ensamkommande barnets situation som många vuxna runt omkring men ändå ensam. Varje vuxen har ett avgränsat uppdrag. Inte minst med tanke på FoU-miljöernas uppgift inom socialtjänstens metodutveckling finns anledning att utforma arbetet mer i enlighet med de erfarenheter vi hittills fått av nyanlända flyktingar, både från denna och andra undersökningar. Med avseende på de ensamkommande barnens behov och önskemål verkar det vara adekvat att starta med ett kollegialt samtal om vad professionell närhet innebär. Utöver fokuseringen på socialtjänstens roll och betydelse för barnen är många andra av barnens livsvillkor i mötet med Sverige belysta i undersökningen, som språkfrågan, bostadsfrågan, mötets kulturella aspekter, skolsituationen. Vår förhoppning är att rapporten skall bli till nytta för alla som möter ensamkommande flyktingbarn i sin professionella vardag. Studien har varit ett samarbetsprojekt mellan stockholmsregionens tre kommunalt ägda FoU-enheter FoU-Södertörn, FoU-Nordost och FoU-Nordväst. Vi representerar tillsammans 24 kommuner och vårt uppdrag att bistå med stöd till socialtjänstens verksamhetsutveckling genomför vi huvudsakligen genom forskning, utbildning och utvärdering. Författarna till rapporten har ansvarat för olika teman i analysen. En del av inledningen är skriven av undertecknad. Stockholms län i december 2011 För tre FoU-enheter: Eva Nyberg, projektledare, forskningsledare FoU-Södertörn

24 Innehållsförteckning FLYKTINGBARN OCH UNGDOMAR SOM KOMMER TILL SVERIGE UTAN SINA FÖRÄLDRAR EN BAKGRUND...1 INLEDNING... 1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 ENSAMKOMMANDE BARN EN HISTORISK TILLBAKABLICK... 3 ENSAMKOMMANDE BARN OCH MOTTAGANDET IDAG NÅGRA KORTA FAKTA... 6 METOD...7 INTERVJUER MED SOCIALARBETARE... 7 INTERVJUER MED BARN OCH UNGDOMAR... 7 BEARBETNING OCH ANALYS... 8 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 9 METODDISKUSSION REDOVISNING OCH DISPOSITION: NÅGRA ORD TILL LÄSAREN MIGRATIONSFORSKNING NÅGRA INFALLSVINKLAR...12 VÅRA FAMILJERELATERADE KUNSKAPSBRISTER ATT KOMBINERA TVÅ VÄRLDAR I ETT OCH SAMMA LIV ATT LEVA MED KONSEKVENSER AV TRAUMAN FORSKAREN SOM MEDKONSTRUKTÖR AV VERKLIGHETEN BARNEN OM VARDAGSLIVET I HEMLANDET...17 FAMILJESITUATION DE NÄRMASTE LIVETS REALITETER SAMMANFATTANDE ANALYS BARNEN OM UPPBROTTET...27 UPPBROTTETS MOTIV FLYKTBESLUTET FÖRTROGENHET MED LANDET SVERIGE FÖRVÄNTNINGAR PÅ LIVET I SVERIGE BARNEN OM FLYKTEN TILL SVERIGE...34 FLYKTENS OMFATTNING GRÄNSÖVERSKRIDANDE FLYKTTEMAN... 35

25 SAMMANFATTANDE ANALYS MÖTET MED DET NYA LANDET...39 FÖRVÄNTNINGAR RELATERAS TILL ERFARENHETER BARNEN OM HUR DE MÅR ATT FÅ KONTAKT MED ANHÖRIGA TRYGGHET I ATT SÖKA UPP LANDSMÄN SPRÅK UR BARNENS PERSPEKTIV ATT MÖTA UNGDOMAR MED OLIKA BAKGRUND SAMMANFATTANDE ANALYS DET KOMMUNALA MOTTAGANDET AV BARNEN...50 INLEDNING OLIKA FORMER AV MOTTAGANDE ORGANISERINGEN AV MOTTAGANDET SAMMANFATTNING MED KOMMENTARER MÖTE MELLAN BARN OCH SOCIALTJÄNST...55 SOCIALARBETARNA OM BARNEN SAMMANFATTANDE ANALYS AMBITION OCH RETORIK BARNEN OM SOCIALTJÄNSTEN OCH PERSONALEN SAMMANFATTANDE ANALYS BARNENS BOENDE...73 SOCIALARBETARNA OM BARNENS BOENDE BARNEN OM SITT BOENDE SAMMANFATTANDE ANALYS ATT PLACERA BARN HOS ANHÖRIGA OCH...92 LANDSMÄN...92 INLEDANDE HANTERING OCH KONTAKTER SOCIALARBETARNAS SYN PÅ ANKNYTNINGSHEMMEN OCH DERAS ÅTAGANDE SOM FÖR ALLA ANDRA MEN SVÅRARE ATT MOTIVERA TILL STÖD SAMMANFATTANDE ANALYS SKOLAN...97 BARNEN OM SKOLAN SAMMANFATTANDE ANALYS

26 SPRÅKEN SOM RESURS FÖR LÄRANDE ATT ÄGA TVÅ ELLER FLERA SPRÅK SPRÅKEN SOM RÄTTIGHET ANDRASPRÅKSLÄRANDE SAMMANFATTANDE ANALYS ATT BALANSERA MELLAN OLIKA TILLHÖRIGHETER FYSISKT FRÅNVARANDE MENTALT NÄRVARANDE LÄNGTAN EFTER FAMILJEÅTERFÖRENING ATT NAVIGERA MELLAN KULTURER RELIGION SOM TRYGGHET ATT BLI ACCEPTERAD ELLER AVVISAD TRANSNATIONELLA KONTAKTERS PÅVERKAN PÅ BARNEN SOCIALTJÄNSTENS PERSPEKTIV BARNENS SPRÅKLIGA TILLHÖRIGHET SOCIALTJÄNSTENS PERSPEKTIV BARNENS KULTURELLA TILLHÖRIGHET SOCIALTJÄNSTENS PERSPEKTIV ATT EFTERFORSKA ANHÖRIGA SAMMANFATTANDE ANALYS ÖVERGRIPANDE ANALYS OCH DISKUSSION DE ENSAMKOMMANDE BARNENS LIVSVÄRLD SOCIALT ARBETE MED ENSAMKOMMANDE BARN KARAKTÄR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR. 139 MÖTET MELLAN SYSTEM- OCH LIVSVÄRLD DISKUSSION SLUTORD REFERENSER...145

27 FLYKTINGBARN OCH UNGDOMAR SOM KOMMER TILL SVERIGE UTAN SINA FÖRÄLDRAR EN BAKGRUND INLEDNING De ensamkommande barnen är just nu, år 2011, en högaktuell grupp för Sveriges kommuner. Många frågor handlar om initialt omhändertagande i Sverige som en ny miljö för barn som är unaccompanied, som de kallas på engelska. Men det betyder inte att ensamkommande barn är en ny företeelse i det svenska samhället. Snarare handlar det om att kommunerna sedan den 1 juli 2006 har fått ett nytt åtagande och ansvar gentemot ensamkommande minderåriga, ett ansvar som Migrationsverket tidigare hade. När en grupp utmanar rutiner och traditioner inom en organisation så blir gruppen uppmärksammad. Det kan man säga att de ensamkommande flyktingbarnen blivit nu genom att kommunerna har fått ett utökat och förtydligat ansvar för dessa barn. Forskning inom området migration har framför allt fokuserat på områden som medför problem för det svenska samhället. Få studier använder den ankommandes eget perspektiv på mötet med en ny kultur och ett nytt samhälle. Migrationsforskningen är huvudsakligen en forskning med majoritetssamhällets tjänstemän som informanter. Det gäller även området ensamkommande flyktingbarn, något vi också konstaterat under den treåriga projektperiod vi orienterat oss inom detta fält. I det här projektet har ambitionen därför varit att framförallt lyfta fram barnens perspektiv på sin tillvaro och på mottagandet i Sverige. Det nuvarande intensiva intresset för de ensamkommande barnen kan ses som ett exempel på problemorienteringen inom migrationsforskningen. Kommunerna har fått nya arbetsuppgifter i mottagandet av denna grupp. Men barn utan föräldrar har alltså kommit till Sverige under många år. En del institutioner för boende har också funnits, mestadels under huvudmannaskap av Migrationsverket (f.d. Invandrarverket), där framför allt ungdomar bott under sina tonår. Intresset för att följa upp dessa personer för att studera konsekvenserna av en sådan livssituation, har dock varit så gott som obefintligt. Man kan säga att man inte vet mycket mer idag om en uppväxt under sådana livsvillkor än vad man visste under till exempel 1970-talet. En systematiserad kunskap om nuvarande levnadsvillkor för de ensamkommande barn som kommit till Sverige under de senaste decennierna och nu är vuxna är alltså så gott som obefintlig. Det handlar om att forskning och utveckling inom området ständigt haft ett drag av akuta insatser - man undersöker det som är ett problem för stunden, liksom ur ett samhällsperspektiv som nämnts ovan. Ett historiskt perspektiv lyser ständigt med sin frånvaro. På 1980-talet rörde forskningsintresset ett nytt mottagande av alla flyktingar på institutioner, i skuggan av problemet att organisera ett sådant institutionsmottagande på ett effektivt sätt. En parallell är hur intresset för de ensamkommande barnen för närvarande huvudsakligen rör hur mottagandet skall 1

28 organiseras. Frågan om vad det innebär för barn att på längre sikt leva som flykting och föräldralös i ett samtidigt möte med en ny kultur kommer helt i bakgrunden. Vid fokusering av ensamkommande barns situation är det fortfarande finlandsbarnen och judiska barn under 1940-talet som får stå som exempel. Det här projektet syftar till att ge kunskap om mer aktuella exempel. Med avseende på den brist på kunskap som finns om målgruppen är det viktigt med studier som belyser hur ett gott omhändertagande av ensamkommande minderåriga ska utformas, vilket också kräver en undersökningsdesign som följer barnen under en längre period. Vår ambition är därför att vi ska kunna fortsätta följa de barn som vi har träffat inom ramen för denna studie. Under lång tid fördes en diskussion om Migrationsverkets lämplighet som institution för omhändertagande av ensamkommande barn. Bland annat var länken till handläggningen av barnet som asylärende och kompetensen på barnområdet faktorer som ifrågasatte verket som barnansvarig myndighet övergick ansvaret för att anordna boende åt asylsökande ensamkommande barn till kommuner som tecknat överenskommelser med Migrationsverket. Samtidigt förtydligades det övergripande ansvar som socialtjänsten även tidigare haft för dessa barn. Detta, i kombination med att antalet ensamkommande barn som sökte asyl i samband med lagändringen blev fler än vad regeringen räknat med, har satt de ensamkommande flyktingbarnen i nytt fokus för uppmärksamheten, på gott och ont. I mitten av 1980-talet planerades ett nationellt mottagande av flyktingar, i alla åldrar. Många kommuner visade då upp sin tveksamhet till att ha människor från andra länder innanför sina kommungränser. Dagens mottagande av de ensamkommande barnen i kommunerna väcker en debatt som är en upprepning av den vi kunde följa på 1980-talet. Det utökade kommunala ansvaret för de ensamkommande barnen motiverar ytterligare den här studiens existens och frågeställningar det kommunala mottagandet från såväl organisations- som barnperspektiv. Föreliggande studie har genomförts i samarbete mellan tre kommunala forsknings- och utvecklingsenheter i Stockholms län, med medfinansiering från EU:s flyktingfond. FoU-enheter har vuxit fram under senare år, utifrån en ambition att forskningsmässigt fylla de speciella kunskapsbrister som försvårar socialtjänstens praktiska arbete med samhällets utsatta grupper. Behovet uppkommer särskilt när handlingsplaner och andra principdokument, ofta framställda inom särskilda projektramar, mera bygger på antaganden än kunskaper. Det gäller inte minst arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Inom stockholmsregionens FoU-enheter finns landets kommuner med den längsta erfarenheten av arbete inom det mångkulturella området, och de största mångkulturella förorterna. Även om en del av socialtjänstens personal byts ut så finns här en hel del tjänstemän med mycket lång erfarenhet av migrationsrelaterat arbete. De kommunala FoU-enheterna i stockholmsregionen har också forskningspersonal med långvarig erfarenhet av migrationsforskning och internationella förhållanden för barn och ungdom. 2