Närheten till Norge ett värde att värna för västra Värmland Moderaterna i Arvika, Eda och Årjäng

Närheten till Norge ett värde att värna för västra Värmland Moderaterna i Arvika, Eda och Årjäng Pål Jonson - riksdagskandidat, Arvika Johnny Lundgren kommunstyrelsen, Eda Robin Olsson - kommunstyrelsen, Årjäng Jan Wettmark kommunstyrelsen, Arvika 1

Inledning I år är det exakt 200 år sedan det sista kriget mellan Sverige och Norge avslutades. Sedan dess har våra två länder levt i fred med varandra. 1905 upplöstes unionen mellan Sverige och Norge vilket var den första fredliga unionsupplösningen i världen. Men idag är närheten till Norge och framförallt Oslo-området viktigare än någonsin för Värmland. Aldrig har den värmländska arbetsmarknaden och tillväxten varit så beroende av vårt grannland. Som moderata representanter för tre kommuner och Pål Jonson som den enda riksdagskandidaten i Västvärmland vill vi genom detta handlingsprogram visa på betydelsen av närheten till Norge och Oslo-området och vilka möjligheter detta öppnar för vår del av länet. Vi anser att det snabbt växande flödet av människor, tjänster och varor mellan Värmland och Norge till stor del sprungit ifrån politikens inriktning. Vi vill ändra på detta genom att blicka västerut och peka på de politiska åtgärder som krävs för att få en ännu starkare utveckling parterna emellan. Många av de beslut som vi efterfrågar i programmet ligger på riksdags- och regional nivå snarare än på kommunal nivå. Dock är besluten mycket angelägna för Värmlands utveckling och därför vill vi driva på dem på alla nivåer. Våra kommuners geografiska närhet till Norge gör att vi har ett särskilt intresse och ansvar för detta. Genom att vi moderater gör detta gemensamt över kommungränserna i västra Värmland tror vi att vi har bättre förutsättningar att lyckas. I grunden så handlar det om att vi vill göra tillvaron enklare för de som bor i Värmland men jobbar i Norge. Men vi vill även förenkla för de norrmän som gärna vill handla, bo, utbilda sig eller starta och driva företag i här i Värmland. Vi politiker måste göra allt vi kan för att riva hinder för handel, jobb och företagande särskilt mellan Värmland och Norge. 2

En lägesbild Så viktigt är Norge och närheten till Oslo-området för Värmland Idag jobbar nästan fem procent av Värmlands befolkning i Norge. I gränskommunerna Årjäng och Eda arbetar mer än var fjärde person i Norge. Majoriteten av arbetspendlarna arbetar i Oslo-området. Detta är en av Europas snabbast växande tillväxtregioner med närmare 2.5 miljon människor. Osloområdet har högre tillväxttakt än Stockholmsområdet och kunde, genom starka statsfinanser och en expanderande tjänstesektor, ta sig nästan obemärkt igenom den ekonomiska kris som präglat stora delar av övriga Europa. En stor andel av de värmländska arbetspendlarna utgörs av unga människor som är mellan 20 och 30 år gamla. Detta är en av förklaringarna till att ungdomsarbetslösheten i Årjäng, Arvika och Eda är lägre än genomsnittet både i Värmland och nationellt. Årjäng ligger exempelvis mer än 8 procent under det värmländska genomsnittet. De flesta av dessa ungdomar har inte läst på universitet och högskolor men hittar trots detta välbetalda jobb på den norska arbetsmarknaden. Över 90 procent av de som pendlar till en arbetsplats i Norge säger att de trivs bra eller mycket bra med denna tillvaro. Tre fjärdedelar säger att de ser det som en långsiktig lösning och över två tredjedelar började arbeta i Norge trots att de redan hade arbeten i Sverige. 1 Värmland skiljer sig dock från övriga delar av landet genom att vi också har en stor andel arbetspendlare som befinner sig mitt i livet. I absoluta tal har vårt län fler arbetspendlare i åldrarna 30 65+ än andelen ungdomar mellan 16-29 år. Detta gör att många människor med familj och huslån är helt beroende av att förbindelserna mellan Värmland och Norge fungerar väl för att de inte ska drabbas av inkomstbortfall eller arbetslöshet. Arbetspendlingen till Norge är så viktig för Värmland att med arbetspendlarna inräknade i statistiken går Värmland från att ha bland den lägsta sysselsättningsgraden i landet till att ligga över riksgenomsnittet. Bryter vi ner statistiken ytterligare går det att se att Eda och Årjäng höjer sin sysselsättning med 13- respektive 14 procent med arbetspendlarna inräknade. 2 1 Gränslöst liv? En studie av två gränskommuner i Värmland, Eva Olsson m.fl. CERUT, Karlstad Universitet. 2 Region Värmlands rapport Relationen Sverige Norge och Värmlands roll 3

Den norska gränshandelns konsumtion i Charlottenberg och Töcksfors uppgick år 2012 till 2,7 miljarder svenska kronor. Bara till Eda gjordes år 2011 1,2 miljoner resor från Norge. Uppskattningsvis skapar gränshandel 2000 årsanställningar i regionen och står för 30 procent av den värmländska detaljhandels omsättning. 3 Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den stora och stadigt ökande pendlingen mellan Värmland och Norge är av enormt stor betydelse för vårt län i allmänhet och våra tre kommuner i synnerhet. Närheten till Oslo-områdets arbetsmarknad är avgörande för om den värmländska sysselsättningsgraden ska vara bland den lägsta eller högsta i landet. Den norska gränshandeln skapar även nya jobb i gränskommunerna Årjäng och Eda vilket är avgörande för dessa kommuners framtid. För att fullt ut dra nytta av de fördelar vi konstaterat att närheten till Norge skapar, avser vi nu presentera ett antal förslag som ytterligare ska förbättra för arbetspendlingen och gränshandeln. Infrastruktur bättre vägar, tågförbindelser och busslinjer Bara fem procent av de som pendlar till en arbetsplats i Norge använder sig av kollektivtrafik såsom buss eller tåg. Det är hälften så många som för pendlandet inom Värmland trots att pendlarna till Norge oftast har betydligt längre restid. 4 De allra flesta tar alltså bilen till arbetsplatsen trots att fler än en fjärdedel hellre skulle åka med kollektivtrafik om det fanns ett bättre utbud. För att fullt ut integrera Västvärmland i Oslo-områdets arbetsmarknad behöver restiderna mellan dessa regioner förkortas. Trots att avståndet mellan Karlstad och Oslo är nästan tio mil kortare än mellan Karlstad och Stockholm är restiden med tåg ungefär 30 minuter längre till Oslo än till Stockholm. Från Arvika och Charlottenberg som ligger i Oslo-områdets omedelbara närhet är restiden med tåg över två timmar lång. Detta gör att restiden med buss i många fall är kortare än med tåg, vilket är ett problem både ur ett klimat- och tillväxthänseende. 3 Region Värmlands rapport Nordisk gränshandel och turism 4 Gränslöst liv? En studie av två gränskommuner i Värmland, Eva Olsson m.fl. Cerut, Karlstad Universitet 4

Restiderna på järnvägen mellan Norge och Sverige har dessutom blivit längre på senare år. I takt med att behovet av järnvägen har ökat måste därför mer pengar investeras i densamma. De bristande tågförbindelserna mellan Värmland och Oslo-området utgör också en konkurrensnackdel för det värmländska näringslivet. Ett antal företag har pekat på detta problem och förutsättningarna för nyetableringar av företag i Karlstad som är intresserade av att växa på Norgemarknaden begränsas avsevärt om det inte finns en bra infrastruktur till Oslo-området. Trots att Årjäng idag som enda svenska kommun ingår i Oslo-områdets arbetsmarknad finns det för få bussförbindelser mellan Årjäng och Oslo. Dagspendlare tvingas ta bilen till Karlstad, Åmål eller Arvika för att ta tåget till Oslo. Därför vill vi moderater i Västra Värmland verka för: Att ge våra trafikmyndigheter på båda sidor landsgränsen ett uppdrag att komma med gemensamma förslag på förbättrad infrastruktur. Att Sverige och Norges regeringar gör en riktad satsning på investeringar över gränsen för att stärka pendlingsinfrastrukturen. Att regelbundna möten mellan Sverige och Norges infrastrukturministrar upprättas i syfte att underlätta koordinering och samarbete. Att tågförbindelserna mellan Värmland och Norge kraftfullt stärks. Att fler bussförbindelser upprättas mellan Årjäng och Oslo. 5

Skapa ännu bättre förutsättningar för gränshandel År 2011 hade Värmland 2,3 miljoner resor från Norge. I framförallt Eda, men också i Årjäng, är syftet med resorna att shoppa. Bara Eda hade år 2012 1,2 miljoner dagsresor från Norge. Resorna går även till Arvika där syftet med utflykterna är av mer blandad karaktär som exempelvis affärsresor och turism men också shopping. Genom att Arvika har upprättat ett äventyrsbad har fler norrmän gradvis sökt sig till Arvika och besöksantalet på äventyrsbadet har överskridit förväntningarna. Som nämnts tidigare uppgick den norska gränshandeln år 2012 till 2,7 miljarder kronor. Både besöksnäringen och rimliga arbetskraftskostnader är mycket viktiga för att gränshandeln ska kunna fortsätta att växa. Detaljhandeln i Töcksfors och Charlottenberg anställer många ungdomar. En höjning av arbetsgivaravgiften för ungdomar, som de rödgröna partierna vill införa, skulle höja kostnaderna, sänka konkurrenskraften och öka arbetslösheten i våra kommuner. Vidare är det också viktigt att den låga restaurangmomsen vidmakthålls för att öka attraktionskraften hos restaurangerna i de berörda områdena. De norska kunderna som besöker Charlottenberg och Töcksfors tendera att handla utifrån pris på produkter och tjänster och de är därför känsliga för olika former av prishöjningar. Den starka tillväxtfaktorn i gränshandeln i våra Västvärmländska gränskommuner måste fortsätta utvecklas. Därför vill vi moderater i Västra Värmland verka för att: Att den halverade arbetsgivaravgiften för unga vidmakthålls. Att sänkningen på restaurangmomsen kvarstår. Att göra det enklare att driva företag i Sverige genom regelförändring och minskad byråkrati. 6

Motverka regelkrångel och byråkrati för pendlare De flesta som arbetar i Norge framhåller att de inte uppfattar situationen med regelkrångel och byråkrati som speciellt stora problem. Situationen blir dock en helt annan om de ska vara föräldralediga, sjuka eller blir arbetslösa. 5 Ett stort problem är framförallt att norska NAV:s handläggningstid för bl.a. ersättning vid inkomstbortfall ofta är mycket långa. Detta beror till stora delar på att NAV:s internationella avdelning inte vuxit i samma omfattning som antalet utlänska arbetare i Norge. Problemet som även kunna minskas genom att fler personer blir varse om och vänder sig till Grensetjänsten vid Morokulien. Det är även viktigt att de resurser och anslag som Grensetjänsten nu disponeras får vara kvar även i framtiden. Många problem så som behovet av läkarintyg från en norsk läkare för sjukskrivningar; svårigheter att genomföra rehabilitering i hemlandet vid långtidssjukskrivning; problemen med uteblivna pensionspoäng; olika bedömningsgrunder för sjukskrivning och långa handläggningstider vid utbetalning av sjukpenning måste bekämpas för att arbetespendlarna ska få en rimligare tillvaro. Människor som söker sig till regioner där det finns arbetestillfällen ska inte bestraffas med byråkratiska flaskhalsar. Det utgör också ett stort problem att många värmlänningar jobbar i Norge men har kvar sin familj och sina sociala utgifter på den svenska sidan. Om de inte arbetar i en norsk gränskommun tvingas de betala skatt i Norge. Detta tycker vi är olyckligt och vill därför att det nordiska skatteavtalet ska ses över. Därför vill vi moderater i västra Värmland verka för: Att det görs en översyn av det nordiska skatteavtalet Att Grensetjänsten ges i uppdrag att se över möjligheterna att minska byråkratin med många myndigheter i Norge. Att det ska vara lika enkelt att arbeta i en norsk gränskommun som i t.ex. Oslo. 5 Gränslöst liv? En studie av två gränskommuner i Värmland, Eva Olsson m.fl. Cerut, Karlstad Universitet 7

Minskat regelkrångel för handel och företagande Mellan 2001 och 2011 har antalet norska företag i Sverige ökat från 1019 till 2224 stycken. Det norska företagandet i Sverige har alltså mer än fördubblats på tio år och Norge är idag det land som har flest företag i Sverige. Värmland är den region i landet som har flest andel av befolkningen sysselsatt i norska företag, nästan tre procent. De norska företagen i länet är därför en viktig del av värmländsk tillväxt. Men även det svenska företagandet i Norge har ökat mycket kraftigt. Grensetjänsten har under de senaste åren varit i kontakt med över 1100 svenska företag som söker sig in på den norska marknaden. Trots att Norge är med i EES och en del av EU:s inre marknad upplever många företagare att det finns hinder i handeln med Norge. Ofta kan detta bero på att man som företagare förväntar sig att det ska vara lika lätt att handla med Norge som med EU-länderna Danmark och Finland. Det krävs mer kunskap och kompetens när man som företagare ska dra nytta av den norska marknaden än med övriga EU-länder. Ett misstag i pappersarbetet kan bli kostsamt och är därför avskräckande, främst för små företag. Idag finns det ett stort antal statliga och europeiska aktörer som arbetar med att sprida information till företagare om regler för gränshandel. Här kan kommuner och stat spela en ännu större roll i arbetet med information för att ytterligare förenkla för företagen. Ett bra exempel på konkreta åtgärder som idag görs för att förbättra detta är Grensetjänsten i Morokuliens arbete med ett gränsråd. Gränsrådet är ett forum där företrädare för myndigheter från både Sverige och Norge gemensamt kan förenkla regler. När en stor arbetsmaskin förs över gränsen mellan Sverige och Norge, måste företaget betala 25 % moms (på maskinens värde) vid gränspasseringen. Pengarna betalas in till tullmyndigheten och betalas tillbaka av skattemyndigheten efter 1-3 månader. Hanteringen skapar en likviditetsbelastning som framför allt missgynnar mindre företag. De har helt enkelt inte den likviditet som krävs för att göra affärer på andra sidan gränsen. 8

Vi moderater i västra Värmland vill att: Onödigt regelkrångel för företagande på båda sidor av gränsen förenklas genom att värna gränsrådets arbete Att frågan om att öppna norsk handelskammare i västra Värmland utreds Att systemet med krav på tullkrediter avskaffas Pål Jonson (M) - Riksdagskandidat, Arvika Johnny Lundgren (M) kommunstyrelsen, Eda Robin Olsson (M) - kommunstyrelsen, Årjäng Jan Wettmark (M) oppositionsråd/kommunstyrelsen, Arvika 9