Plan för Lika villkor 2016 Beslutat av Rektor 2016-09-05 Gäller från 2016-09-05
Innehåll Lika villkor 3 Styrande för Lika villkor 3 Nolltolerans 4 Krav, organisation och ansvarsfördelning 5 Krav 5 Ansvar 5 Administrativt stöd 6 Mål för lika villkor 7 Område 1: Representation 7 Område 2: Resurser 8 Område 3: Jämställdhetsindikatorer 9 Område 4: Lika villkorsintegrering av verksamheten 10 Område 5: Lika villkor i utbildningarnas innehåll, examination och pedagogik 11 Område 6: Tillgänglighet 12 Metoder generellt 12 Metoder för genomförande av planen 12 Uppföljning 2015 14 Bilaga Relevanta lagar och förordningar 14 2 (14)
Lika villkor Arbetet med jämställdhet, mångfald, jämlikhet, tillgänglighet och likabehandling har vid Linnéuniversitetet integrerats till en helhet, och går under paraplybegreppet Lika villkor. Styrande för Lika villkor Linnéuniversitetets arbete med Lika villkor utgår ifrån bestämmelser i Diskrimineringslagen, Föräldraledighetslagen, Högskolelagen, Högskoleförordningen, och lagar och regler på arbetsmiljöområdet. Linnéuniversitetet ska också arbeta för att uppnå de nationella jämställdhetspolitiska och funktionshinderspolitiska målen. Enligt Diskrimineringslagen ska alla högskolor och universitet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för alla studenter och anställda oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Diskrimineringslagen ställer också krav på upprättande av planer och uppföljning av åtgärder, se mer under rubriken Krav, organisation och ansvarsfördelning. Det övergripande nationella jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta har fyra delmål tagits fram. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. De nationella jämställdhetspolitiska målen ska uppnås med jämställdhetsintegrering som strategi. De funktionshinderspolitiska målen är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. 3 (14)
För att nå målen för politiken ska arbetet särskilt inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning, att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionsnedsättning, att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. I Linnéuniversitetets strategi för 2015-2020, En resa in i framtiden, finns följande övergripande mål som berör villkorsområdet: Linnéuniversitetet utmärker sig genom en internationell och mångkulturell kunskapsmiljö. Globala värden beskrivs så här: Linnéuniversitetet odlar en internationell miljö där människor med olika bakgrund och erfarenheter kan mötas, och där alla studenter och medarbetare är bärare av tankar om lika villkor och hållbar utveckling. All vår verksamhet ska bedrivas i former som främjar jämställdhet, ekonomisk och social välfärd, rättvisa och en god arbetsmiljö. Universitetets arbetsformer, både interna och externa, ska kännetecknas av respekt och demokrati. Strategier för att uppnå målet är att bejaka olikheter för att främja mångfald skapa hållbara miljöer för studenter och medarbetare utveckla socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara universitetsområden i Kalmar och Växjö inkludera perspektiv på hållbar utveckling och lika villkor i alla kunskapsmiljöer. Lika villkor som en del av globala värden Det är angeläget att knyta ihop universitetets tre globala värden: Lika villkor, Hållbar utveckling och Internationalisering. Områdena har många beröringspunkter, och flera av verksamheternas mål och åtgärder överlappar varandra. Ett heltäckande grepp om frågorna, som tillsammans handlar om social hållbarhet, kan bidra till högre effektivitet i arbetet och till större genomslag. Nolltolerans Vid Linnéuniversitetet råder nolltolerans mot diskriminering och kränkande särbehandling i ord och handling. Detta förhållningssätt gäller inte bara för studenter och anställda inom universitetsverksamheten, utan även för studenter och anställda vid bemötandet av utomstående i deras kontakt med universitetet. Alla studenter och anställda har ett ansvar för att bidra till en god studie- och arbetsmiljö. 4 (14)
Krav, organisation och ansvarsfördelning Krav Diskrimineringslagen ställer krav på upprättande av planer och uppföljning av åtgärder. I egenskap av arbetsgivare ska universitetet var tredje år upprätta handlingsplan för jämställda löner där resultat och analys av lönekartläggning ska redovisas. Redovisning och utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande handlingsplan. I egenskap av arbetsgivare ska universitetet var tredje år upprätta en plan för jämställdhetsarbetet. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande plan. I egenskap av utbildningsanordnare ska universitetet varje år upprätta en likabehandlingsplan. Den ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. En redovisning av hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Plan och uppföljning enligt de två sista punkterna ovan integreras i den årliga planen för lika villkor med tillhörande uppföljning. Lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner upprättas var tredje år och arbetet leds av personalavdelningen. I fall av misstänkt diskriminering arbetar inblandade parter efter en fastställd processbeskrivning. Information om processen (riktad till studenter, anställda och chefer) finns publicerad på universitetets webbplats. I regleringsbrevet 2016 avseende universitet och högskolor ska universitetet ta fram en plan för hur lärosätet avser utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering (med syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen). Planen ska vara upprättad senast den 15 maj 2017 och gälla 2017-2019. Redovisning av åtgärder och resultat utifrån planen ska ske i universitetets årsredovisning för 2017-2019. Ansvar Rektor har det övergripande ansvaret för att bedriva ett målinriktat arbete inom lika villkor, och beslutar om årlig plan för lika villkor och uppföljningen av den. Linnéuniversitetet ska använda sig av ett integrerat arbetssätt för dessa frågor, vilket gör att det operativa ansvaret fördelas på 5 (14)
dekaner, kanslichefer, prefekter, universitetsdirektör och avdelningschefer, enligt delegationsordningen. Det operativa ansvaret innebär att planera, genomföra och följa upp åtgärderna i Plan för Lika villkor, och att bedriva ett aktivt förebyggande och främjande arbete enligt diskrimineringslagens bestämmelser. Kommittén för lika villkor är rådgivande till rektor i frågor som berör lika villkor. Kommittén ansvarar för att ta fram förslag till plan, följa upp och årligen revidera den. Kommittén ska bidra till att arbetet utgår från verksamhetens behov och förutsättningar genom samverkan med fakulteter, institutioner, avdelningar, studentkår och personalorganisationer. Kommittén består av representanter från fakulteterna, studenterna och personalorganisationerna. En av prorektorerna har ett särskilt ansvar för universitetets arbete med lika villkor, och är ordförande i kommittén. Processbeskrivningen i fall av misstänkt diskriminering beslutas av universitetsdirektören. Administrativt stöd Nätverket för Lika villkor är ett komplement till Kommittén för Lika villkor. I nätverket ingår representanter för fakulteterna och gemensam förvaltning. Studentkåren och nämnden för lärarutbildning har möjlighet att utse en representant vardera. Kontaktpersonerna i nätverket har i uppgift att bland annat representera, stödja och samordna arbetet med lika villkor på fakulteterna och förvaltningen, gentemot anställda och studenter. På universitetsförvaltningen finns flera avdelningar som stödjer arbetet med lika villkor 1. Uppdraget att samordna arbetet har universitetsledningens kansli. Företrädare för studenthälsan och student- och doktorandombud på studentkåren har viktiga roller i att ge stöd och hjälp åt studenter och doktorander som misstänks ha utsatts för diskriminering eller kränkande särbehandling. Motsvarande stöd till anställda ges av personalavdelningen, personalorganisationernas förtroendevalda och skyddsombud. 1 Studerandeavdelningen: samordning för pedagogiskt stöd till studenter med funktionsnedsättning. Personalavdelningen: stöd till anställda med funktionsnedsättning. Lokal- och serviceavdelningen: fysisk tillgänglighet. Kommunikationsavdelningen: tillgänglig information och kommunikation. Universitetsledningens kansli: samordning och stöd till ledning, kommitté och nätverk i lika villkorsfrågor. Utredning av inkomna anmälningar om diskriminering. 6 (14)
Mål för lika villkor Kommittén identifierade i plan för lika villkor 2013 långsiktiga mål och fokusområden 2013-2016. År 2013: informativa mål År 2014-2015: identifiera hinder för lika villkor År 2016: åtgärda hinder utifrån en visionär bild var Lnu vill befinna sig. Område 1: Representation Mål I alla beredande och beslutande organ ska Linnéuniversitetet ha en jämn könsfördelning. 2 En jämn könsfördelning råder då andelen kvinnor respektive män i ett organ är 40/60 procent eller jämnare. Valberedningar och andra grupper/funktioner som tar fram förslag på respektive beslutar om ledamöter eller deltagare, ska arbeta aktivt för att uppnå en jämn könsfördelning och en etnisk och social mångfald i representationen. En jämn könsfördelning i beredande och beslutande organ ska vara uppnådd år 2020. Åtgärder Mångfalds- och jämställdhetsfrågor ska ingå i introduktion av nya dekaner, prefekter, avdelningschefer och kanslichefer, samt i instruktioner/utbildning riktade till valberedningar. Ansvar Personalavdelningen/personalutvecklingssektionen avseende universitetsgemensamma introduktioner och chefsutbildningar/fortbildning Universitetsledningens kansli avseende information och utbildning till valberedningar och till förslagsställare där rektor utser ordförande och ledamöter Dekaner avseende introduktion av prefekter och kanslichefer Utredaren för lika villkor är behjälplig med att ta fram underlag, och följer upp åtgärden. Tidplan Under 2016 tas underlag för utbildning och fortbildning fram. Detta ska sedan användas kontinuerligt i de ordinarie val- och nomineringsprocesserna, introduktionerna, utbildningarna och fortbildningarna. 2 Enligt Högskoleförordningen 4 kap 5, ska anställningsnämnder (eller motsvarande organ) ha en jämställd representation. Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl. 7 (14)
Område 2: Resurser Mål Resurser i verksamheten, till exempel i form av pengar, tid och stödresurser, ska fördelas så att ingen särskild grupp blir osakligt förfördelad. Kriterier för olika typer av fördelning ska analyseras och utformas så att de inte är missgynnande. Individbaserad statistik, som används i beredning och uppföljning av beslut, ska vara könsuppdelad oavsett om det handlar om studenter och/eller anställda. Åtgärder a) På alla nivåer och inom alla verksamheter inom universitetet ska sammanställningar av fördelning/tilldelning till individer redovisas könsuppdelad. b) Resultatet av fördelning och tilldelning enligt ovan ska användas i berednings- och beslutsprocesser inför kommande liknande fördelning, och eventuella oförklarade skillnader i fördelning mellan kvinnor och män ska analyseras och förklaras. c) De två punkterna ovan ska redovisas till kommittén för lika villkor vid förfrågan. d) Utbildning/fortbildning för beslutsfattare och handläggare i könsuppdelad statistik och jämställdhetsintegrerad budgetprocess (gender budgeting) ska erbjudas. e) Det ska genomföras en kartläggning av hur lärarnas kompetensutvecklingstid används i förhållande till planering, för att se om det finns skillnader mellan kvinnor och män, och skillnader avseende anställningsform. Ansvar a) Chefer och dekaner b) Chefer och dekaner samt berörda handläggare c) Chefer och dekaner samt berörda handläggare d) Kommittén för lika villkor och universitetsledningens kansli e) Universitetsledningens kansli Tidplan Punkterna a-c ska införas från och med 2016. I de fall berörda beslutsfattare och handläggare behöver utbildning eller fortbildning (punkt d), avvaktar kommittén återraportering tills detta genomförts. Punkt d påbörjas under 2016. Punkt e ska rapporteras till kommittén i december 2016. 8 (14)
Område 3: Jämställdhetsindikatorer Mål Jämställdhetsindikatorer ska användas i uppföljning av universitetets verksamhet och mål, särskilt vad gäller uppsatta mål för lika villkor. Jämställdhetsindikatorer bör användas även för uppföljning av andra målområden än lika villkorsområdet, för att se förändring över tid i förhållanden som berör kvinnor och män. Universitetsstyrelsen bör därför regelbundet få redovisningar med resultat av indikatorerna. Resultat från uppföljningar utifrån jämställdhetsindikatorer ska användas i framtida berednings- och beslutsprocesser för att minska risken för ojämställda beslut. Detta förutsätter att resultat redovisas med könsuppdelad statistik. Åtgärder a) Jämställdhetsindikatorer med ledning från Uppsala universitets jämställdhetsindikatorer ska tas fram. b) Resultatet och analys av indikatorerna ska regelbundet redovisas för chefer, universitetsledning och universitetsstyrelse. c) Utbildning/fortbildning för beslutsfattare och handläggare i könsuppdelad statistik ska erbjudas. Ansvar a) Universitetsledningens kansli b) Universitetsledningens kansli c) Kommittén för lika villkor och universitetsledningens kansli Tidplan a) 2016 b) Med start 2017 c) Påbörjas under 2016 9 (14)
Område 4: Lika villkorsintegrering av verksamheten Mål All verksamhet vid Linnéuniversitetet ska lika villkorsintegreras. Detta innebär att jämställdhets-, tillgänglighets-, jämlikhets- och mångfaldsperspektiv ska införlivas i all beredning och beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processerna, av de aktörer som deltar. Detta ska genomföras med strategin för jämställdhetsintegrering. Åtgärder Åtgärder kommer att formuleras i den handlingsplan som ska upprättas för universitetets jämställdhetsintegrering av verksamheten (se mer om regeringens krav på handlingsplan under rubriken Krav, organisation och ansvarsfördelning). Tidplan Handlingsplanen ska gälla 2017-2019 och ska vara upprättad senast 17 maj 2017. 10 (14)
Område 5: Lika villkor i utbildningarnas innehåll, examination och pedagogik Mål Lika villkorsperspektiv ska inkluderas i alla kunskapsmiljöer. Linnéuniversitetets lärare ska ha kunskaper om lika villkor i pedagogiken och tillämpa det i sin undervisning. Konkreta lärandemål om lika villkor ska, där det är relevant, inkluderas i utbildningsplaner, kursplaner, utbildningens innehåll och examination. Åtgärder a) UPE ska integrera genusmedveten pedagogik, HBTQ-medveten pedagogik och normkritisk pedagogik i befintlig behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning (BHU) och i forskarhandledarutbildningen (FLUS) b) UPE ska integrera lika villkor i Den gula tråden, eller utveckla ytterligare en Den gula tråden som fokuserar på globala värden. c) UPE ska ta fram kurser som kompetensutveckling till Lnu:s lärare i genusmedveten och HBTQ-medveten pedagogik, normkritisk pedagogik och tillgänglig undervisning. d) Fakulteterna ska planera för att det från och med 2017 finns resurser för att lärare att kunna delta i de nya kurserna. Ansvar a-c) UPE d) Dekan och fakultetsstyrelse Tidplan a-c) Utveckling under 2016 d) Planering i budgetarbete till 2017 11 (14)
Område 6: Tillgänglighet Mål Linnéuniversitetets campus ska vara fysiskt tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Information som Linnéuniversitetet tar fram och sprider ska vara tillgänglig, och alla ska ha lika goda möjligheter att kommunicera med universitetets anställda. Åtgärder a) Det ska tas fram information om hur vi på universitetet bör använda grafik och färger i trycksaker och presentationer, så att de är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. b) Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska kontrolleras i lärplattformen MyMoodle. Ansvar a) Kommunikationsavdelningen i samarbete med utredaren för lika villkor b) Universitetsbiblioteket Tidplan Åtgärderna ska vara genomförda senast den 31 augusti och då rapporteras till kommittén för lika villkor. Metoder generellt Vid Linnéuniversitetet ska lika villkorsarbetet bedrivas på ett integrerat sätt. Detta innebär att likabehandlings-, jämställdhets-, tillgänglighets-, jämlikhets- och mångfaldsperspektiv ska införlivas i all beredning och beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processerna, av de aktörer som deltar. Lika villkorsintegrering ska genomföras med jämställdhetsintegrering som strategi. Arbetet ska också bedrivas genom inventering, upprättande av planer (med åtgärder) och uppföljning av dessa. Det ska finnas tydlig och målgruppsanpassad information till anställda och studenter, och dessa ska erbjudas utbildning och fortbildning på området. Det ska finnas verktyg och metoder till hjälp för utveckling av lika villkorsarbetet. Metoder för genomförande av planen Åtgärderna ska utföras av ansvarig funktion/avdelning (eller motsvarande) och berörd chef är ytterst ansvarig för att åtgärden genomförs. För åtgärder som berör eller påverkar utbildningen eller studenternas situation, ska dessa 12 (14)
genomföras i samverkan med studentkåren. Den tjänsteman på universitetsledningens kansli som arbetar med lika villkor bör alltid involveras i åtgärdsarbetet, och kan bistå med stöd under planering och genomförande. Ansvariga ska dokumentera hur åtgärderna genomförts, dokumentera effekterna av åtgärden, och rapportera uppföljning till den tjänsteman på universitetsledningens kansli som arbetar med lika villkor. Sammanställning över åtgärder 2016, vilka diskrimineringsgrunder de är kopplade till och om de har fokus medarbetare, studenter eller båda två. Nedan anges åtgärderna som främjande eller på annat sätt relevant för någon eller flera av de sju grunder som finns upptagna i diskrimineringslagen. För att enkelt kunna åskådliggöra om åtgärderna främst är främjande för studenter eller medarbetare, eller båda grupper, markeras även detta under respektive åtgärd. Åtgärd Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Medarbetare Student Båda 1 x x M 2 x B 3 x B 4 x x x x x x x B 5 x x x x x x x B 6 x B 13 (14)
Uppföljning 2015 Uppföljning av åtgärderna i Plan för Lika villkor 2015 biläggs Plan för Lika villkor 2016. Bilaga Relevanta lagar och förordningar Arbetsmiljölag (SFS 1977:1160) Diskrimineringslag (SFS 2008:567) Förordning om statliga myndigheters ansvar för att genomföra handikappolitiken (SFS 2001:526) Föräldraledighetslag (SFS 1995:584) Högskoleförordning (SFS 1993:100) Högskolelag (SFS 1992:1434) De funktionshinderspolitiska målen finns formulerade i den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79). De jämställdhetspolitiska målen finns formulerade bland annat i Regeringens skrivelse 2011/12:3, Jämställdhetspolitikens inriktning 2011-2014. 14 (14)
Uppföljning Datum: 2016-05-03 Handläggare: Sandra Bergsten Uppföljning av plan för lika villkor 2015 Styrdokument Vid Linnéuniversitetet fastställer rektor en årlig Plan för lika villkor. Planen ska uppfylla diskrimineringslagens krav på handlingsplaner som ställs på arbetsplatser och utbildningsanordnare (jämställdhetsplan och likabehandlingsplan). Planen för lika villkor följs upp årligen, bland annat i samband med att uppgifter till årsredovisningen inhämtas. Fakulteternas arbete för lika villkor följs också upp vid universitetsledningens höstdialoger med fakultetsledningarna. En samlad uppföljning av en årlig plan ska läggas till kommande års plan. Uppföljning av plan för lika villkor 2015 I planen för 2015 sattes ett antal övergripande mål upp, och till dessa kopplades 10 konkreta åtgärder. Nedan redovisas åtgärderna 2015 och om de har genomförts under året. För de åtgärder som inte har genomförts, eller bara delvis är genomförda, finns en motivering. Övergripande mål 2015 Att identifiera och undanröja hinder för lika villkor. Alla berednings- och beslutsprocesser ska vara lika villkorsintegrerade. Alla kunskapsmiljöer ha märkbara inslag av lika villkor. Kunskapen om normkritiskt förhållningssätt ska öka och få genomslag i pedagogik, utbildningens innehåll, information och kommunikation. Tillgängligheten på Lnu avseende information och kommunikation, verksamhet och fysisk tillgänglighet, ska uppfylla Handisams/MFD:s riktlinjer för tillgänglighet. Det ska vara ett jämställt och jämlikt nyttjande av lärarnas kompetensutvecklingstid. Studenter och anställda ska ha goda möjligheter att kombinera föräldraskap med studier och arbete. Kunskap om ansvar och rättigheter inom lika villkorsområdet ska vara hög bland studenter och anställda. 1 (6)
Uppföljning av åtgärder 2015 Åtgärd 1 Ta fram jämställdhetsindikatorer baserat på tillgänglig information i universitetets databaser. Uppföljning Åtgärden är påbörjad men ännu inte genomförd på grund av resursbrist och att Primula inte blev kopplat till Diver, något som med största sannolikhet hade påskyndat arbetet. Åtgärd 2 Undersöka eventuella hinder för akademisk eller administrativ karriär för personer med utländsk bakgrund/icke svenskspråkiga personer. Uppföljning Två öppna och en riktad hearing har genomförts med anställda med utländsk bakgrund, och resultatet har sammanställts. På grund av resursbrist har det ännu inte resulterat i konkreta förslag till åtgärder för att undanröja karriärhinder. Åtgärd 3 Kartlägga hur lärarnas kompetensutvecklingstid används för att se om det finns skillnader mellan kvinnor och män, och skillnader avseende ålder. Uppföljning Det har varit svårt att få tag på en person inom universitetet som både har rätt kompetens och tid för att genomföra kartläggningen, varför denna åtgärd inte har kunnat påbörjas. I skrivande stund finns det dock en person som är intresserad av att bli anlitad. Åtgärd 4 Fortsättning på komplettering till plan för lika villkor 2014. Kompletteringen togs fram efter resultatet av Linnébarometern 2014 presenterades. Det framgick i barometern att tio procent av de svarande studenterna angivit att de under sin utbildning utsatts för mobbning eller trakasserier av lärare eller annan personal. Motsvarande siffra för studenter som utsatts av andra studenter var sex procent. I den kompletterande planen formulerades fyra åtgärder. 1. Genomföra intervjuer med cirka 25 studenter för att få en uppfattning om vilken typ av trakasserier och mobbning studenterna upplever, och hur detta har hanterats eller icke hanterats. 2. I ämnenas eller institutionernas personalgrupper diskutera Linnébarometerns resultat. Diskussionerna ska följas upp av intervjuer med ett mindre antal lärare. 2 (6)
3. Se till att alla studenter som påbörjar kurs eller program, och doktorander som påbörjar forskarutbildning, får information om diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. 4. Förtydliga och sprida information om innehållet i diskrimineringslagen, och hur studenter, anställda och chefer går tillväga vid misstänkt diskriminering och kränkande särbehandling. Detta ska kompletteras med verktyg och metoder för aktivt förebyggande arbete. Uppföljning 1. Samma problematik som finns i att genomföra åtgärd 3, finns här. Ingen anställd på Linnéuniversitetet har kunnat anlitas för att genomföra student- och lärarintervjuer. I skrivande stund finns det dock en person som är intresserad av att bli anlitad. 2. Diskussioner i personalgrupper om Linnébarometerns resultat har genomförts. Vissa grupper har dokumenterat diskussionerna, och dessa minnesanteckningar finns samlade. 3. Informationsspridning sker löpande i olika medier. I vissa utbildningar informeras vid studenterna om diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling (skriftligt och/eller muntligt). Utredaren inom lika villkor har i många olika sammanhang erbjudit lärare att bli inbjuden att komma och prata med studenterna om detta vid till exempel programintroduktioner. Lärare har i olika sammanhang informerats om den e-utbildning som DO har på sin webbplats, som handlar om studenters rätt i högskolan. När den nya processbeskrivningen vid misstänkt diskriminering är fastställd finns det ännu bättre möjligheter att ta fram tydlig och målgruppsanpassad information som kan publiceras där det är relevant (webbplats, lärplattform). 4. En ny processbeskrivning vid misstänkt diskriminering är nyligen fastställd och utifrån den kommer tydlig information om den här typen av missförhållanden att publiceras och spridas. Åtgärd 5 Påbörja integrering av lika villkor i verksamheten. Uppföljning Kommittén för lika villkor valde ut tre processer som piloter för lika villkorsintegrering: 1. information och kommunikation 2. dekanbeslutsprocessen 3. rekryteringsprocessen 3 (6)
KOM har på eget initiativ börjat som pilot, och första området blev studentrekrytering. En kartläggning av befintliga marknadsföringsbilder och texter på webben har gjorts, personalen har fortbildat sig internt, och med hjälp av externa sakkunniga inom normkreativitet, och det pågår ett mycket aktivt internt arbete med att lika villkorsintegrera olika delar av kommunikationsverksamheten. Att lika villkorsintegrera dekanbeslutsprocessen skulle samordnas med nytt arbetssätt för i intern styrning och kontroll. Det nya arbetssättet hade redan påbörjats på FKH varför det var lite sent att lägga till lika villkorsintegrering. Någon annan verksamhet har inte påbörjat det nya arbetssättet. Resursbrist har också varit en faktor till att detta inte genomförts. Rekryteringsprocessen skulle påbörjas när Lnu skulle få fasta anställningsnämnder. Lika villkorsintegrering av den akademiska rekryteringsprocessen kräver mycket utbildning varför det är svårt att genomföra när varje rekrytering har nya personer med i nämnden. Det verkar inte bli några fasta anställningsnämnder på Lnu, men åtgärden kommer att genomföras inom ramen för regeringsuppdraget att jämställdhetsintegrera (som Lnu kan välja att utöka till att lika villkorsintegrera) verksamheten. Det som behövs är ett annat tillvägagångssätt. Åtgärd 6 Undersöka förekomsten och relevansen i examensmål och programutbildningar avseende lika villkor. Uppföljning Åtgärden har inte genomförts på grund av resursbrist. Åtgärd 7 Del 1: Se till att MFD:s riktlinjer för tillgänglighet uppfylls i alla delar av projektet Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar Del 2: Ange prioritering i de åtgärder som förslås efter en kartläggning av hur universitetet följer MFD:s riktliner för tillgänglighet. Uppföljning Del 1: Åtgärden pågår, och den tillgänglighetsplan som finns för projektet kommer att användas vid slutbesiktning. Då kan åtgärden i sin helhet följas upp. Del 2: Åtgärden är genomförd och har resulterat i en handlingsplan för ökad tillgänglighet vid Lnu (genomförs av förvaltningens avdelningar). Åtgärd 8 Integrera sociala hänsyns- och tillgänglighetsfrågor i upphandlings- och inköpsprocesserna 4 (6)
Uppföljning Åtgärden är genomförd så tillvida att upphandlingsfunktionen, lika villkorsfunktionen och hållbar utveckling-funktionen har träffats och lagt upp en plan för hur de ska samarbeta i olika upphandlingsärenden. Något som blir avgörande är den nya lagen om offentlig upphandling, där det troligtvis kommer att finnas skarpare skrivningar om sociala hänsyn och miljöhänsyn. Åtgärd 9 Se till att det finns möjlighet att ange perioder för sjukdom och föräldraledighet i de blanketter som används (eller uppgifter som inhämtas) för att ansöka om medel där bedömning utgår från individuell prestation. (Det handlar till exempel om omfördelning av medel utifrån bibliometri och förmågan att dra in externa medel. Det kan också handla om fördelning av forskningstid om den fördelas utifrån tidigare prestationer.) Uppföljning UK: Avseende omfördelning av medel på universitetsövergripande nivå utifrån bibliometri och externa medel När det gäller externa medel tas det inte någon särskild hänsyn till detta. Personer ansöker inte om omfördelning utifrån externa medel. De fördelas till den person som stått som huvudsökande på ansökan, även om det kan finnas andra personer som kan ha skrivit själva ansökan och gjort merparten av det arbetet. I Agresso, som är systemet för externa medel, finns ingen möjlighet att sortera utifrån personnummer vilket också bidrar till svårigheten att hantera specifika personrelaterade hänsyn. Vad gäller omfördelning utifrån bibliometri har inte heller någon särskild hänsyn till detta tagits. FSV: Tillämpar inte detta. FKH: Alla medarbetare fyller i en verksamhetsredovisning för varje år, som grund för fördelningen av forskningstid. Alla frågor (om forskning, utbildning, samverkan, ledarskap etc.) är fritextfrågor, där det finns möjlighet att fylla i sjukskrivning och föräldraledighet. Prefekterna har även fått vara med och ta ställning till bedömningen av prestationerna. De känner väl till sina medarbetares sjukskrivningar och föräldraledigheter. FTK: Det finns möjlighet att ange sjukskrivning i FTK:s mall för rapportering av forskningsprestationer. Från mallen: Förutsättningar för forskning. Ange här om det råder särskilda omständigheter som har påverkat/påverkar din forskning (föräldraledighet, sjukskrivning, undervisningsuppdrag etc). 5 (6)
FHL: Alla forskare lämnar in en redovisning i form av en rapport som har flera syften. Ett är att utgöra underlag vid fördelning av anslagsmedel för forskning. I det CV som uppdateras och lämnas in varje år ska följande specificeras: Uppehåll i forskningen. Ange uppehåll i din aktiva forskningstid som påverkat dina meriteringsmöjligheter, exempelvis med anledning av föräldraledighet, sjukdom, allmän- eller specialisttjänstgöring för kliniskt verksamma yrkeskategorier, förtroendeuppdrag eller andra skäl av motsvarande karaktär. Specificera skälen och ange tid och datum för uppehållet. Fakultetsstyrelsen utser en grupp externa granskare som tar del av allt underlag och bistår i en kvalitativ bedömning av forskaren som sedan blir ett underlag till styrelsens i fördelning av anslag. FEH: Någon sådan blankett har än så länge inte använts, men det ska förändras till kommande år. När fakultetsstyrelsen tagit beslut om fakultetsfinansierad forskningstid har indirekta hänsyn tagits. Fördelningen utgår från den faktiska forskningstid vederbörande har haft. Uppgifter i underlaget utgår ifrån tjänsteavräkningar, Primula m.m. En annan aspekt då är att personer som även haft administrativa uppdrag inte "straffas" på samma sätt om de exempelvis varit borta från forskning och utbildning. Tillägg från en av fakulteterna: Om vi ska arbeta utifrån detta på fakultetsnivå bör detsamma också gälla inför rektorsbeslut om biblometribonusar och bonusar för externa medel, även om det innebär en hel del arbete. Det är en viktig signal. Åtgärd 10 Erbjuda utbildning/kompetensutveckling i normkritisk pedagogik, om härskartekniker/motstrategier/bekräftartekniker, funktionsnedsättning, jämlik kommunikation och klarspråk, rekrytering för jämställdhet och mångfald. Uppföljning Utbildning i normkritisk pedagogik, jämlik rekrytering eller härskartekniker har inte erbjudits under året. Samordnarna för studenter med funktionsnedsättning utbildar och fortbildar kontinuerligt personal på Lnu, genom besök på institutioner men också i ett pass på behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning. Utredaren för lika villkor har vid besök på institutioner, avdelningar och kanslier pratat om flera av dessa områden inom ramen för lika villkor. Kommunikationsavdelningen har gjort stora utbildnings- och fortbildningsinsatser i jämlik kommunikation och klarspråk. Det har skett bland annat genom besök i olika verksamheter, en chefsdag och i utbildningen för webbredaktörer. 6 (6)