Var aktiv för din egen hälsa sid

Upptäck typ 2-diabetes tidigt sid 3 Njuren en hjärtesak Så minskas risken för njursvikt sid 2 Martin Ingvar har hjärnkoll viktigt att äta en bra frukost sid 5 Minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar sid 3 Var aktiv för din egen hälsa sid 5 Tips för dig som vill ändra dina vanor sid 4 och 14

SWE/32/15Feb2011 En njurvård alla vinner på Per Åke Zillén Läkare inom primärvården, geriatriker och internmedicinare välkomnas på njurdagen Kronisk njursjukdom att upptäcka en folksjukdom Tid: Torsdagen den 10 mars kl 14 16:30 Plats: Nanna Schwartz-salen, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Ämnen: Kronisk njursvikt, hur man mäter njurfunktion, albuminuri och dess betydelse Kronisk njursvikt och läkemedelsbehandling Diskussion och frågor Arrangörer: Njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset och Njurmedicinska Expertrådet. Initiativtagare: Njurföreningen Stockholm Gotland Jag har fått en chans till. Abbott forskar och utvecklar mediciner för människor med njursjukdomar. Abbott Scandinavia AB, Box 1498, Hemvärnsgatan 9, 171 54 SOLNA. www.abbott.se En njurvård alla vinner på Per Åke Zillén Ingen föranmälan krävs välkomna! Ny bok! om att alla vinner på att värna hälsan och tidigt stoppa eller bromsa sjukdom. Individen får minskat lidande och bättre livskvalitet. Samhället får minskade kostnader och individen en bättre ekonomi. Beställning: www.dialasen.com Pris 159 sek + 6 % moms. Frakt tillkommer. Många svenskar riskerar att drabbas av njursjukdom. Det behövs mycket forskning om njursjukdomar, dialys och transplantation. Gör något livsviktigt. Stöd Njurfonden Plusgiro: 90 10 30-7 Bankgiro: 901-0307 www.njurforbundet.se njurdagen uppmärksammar hälsohot Små förändringar av livsstil ger effekt Bästa sättet att minska ohälsa är självklart att behålla mest möjliga hälsa. För dig som är mån om detta finns här tipsen om hur du kan öka din vardagsmotion, komma igång med träning och förbättra dina kostvanor. Det bästa är att redan små livsstilsförändringar kan ge effekt och minska risken för till exempel typ 2- diabetes och hjärtkärlsjukdom. Sjukdom kan förstås inte alltid undvikas genom ett hälsosamt leverne. Anita, Henrik och Anders har en njursvikt som gör att de behöver dialys eller transplantation. De berättar längre fram om sina liv där behandlingen måste få plats men också att det är viktigt med motion och rörelse. I Sverige har en av tio personer någon form av njursvikt. Njursjukdom kalllas ibland för den tysta sjukdomen för Redaktion av specialbilaga på njurdagen 2011; Anna-Lena Byström, frilansjournalist och leg.sjuksköterska anna-lena.bystrom@comhem.se Susanne Rydell, frilansjournalist www.rydelltext.se Sören Winge, frilansande vetenskapsjournalist Anna Svanfeldt Hillervik, illustratör www.annafromsweden.se Lasse Mellquist, layout www.mellquist.info Tryckeri: Bold Omslagsfoto: Karin Riikonen Pia Lundström, ansvarig för bilagans produktion Bilagan är en produktion av Dialäsen tidningen för personal inom transplantation och njursjukvård i Norden. Läs mer om Dialäsen på www.dialasen.com njurdagen är ett initiativ av International Society of Nephrology och International Federation of Kidney Foundations att symtomen ofta inte visar sig förrän njurfunktionen är kraftigt nedsatt och det kan då vara svårt att hejda förloppet. Om man däremot upptäcker njurskada på ett tidigt stadium, till exempel vid en hälsokontroll, så kan man göra mycket för att förhindra att njursvikten förvärras. Redan när det finns mycket små tecken på att njuren är skadad ökar risken för sjukdomar i hjärta och blodkärl. Vad du själv kan göra för att minska ohälsa och vilka möjligheter det finns om du drabbats av sjukdom läser du här om i vår specialbilaga på njurdagen Njuren en hjärtesak! Pia Lundström Anna-Lena Byström Susanne Rydell Minska på saltet Högt blodtryck ökar risken för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och skador på njurarna. För mycket salt är en bidragande orsak till högt blodtryck och helt klart ett folkhälsoproblem, säger Mattias Aurell, specialist i njurmedicin och professor emeritus vid Göteborgs universitet. En svensk äter uppskattningsvis 10-12 gram salt per dag. Men enligt WHO:s rekommendationer borde det halveras till 5-6 gram per dag. Livsmedelsverket arbetar sedan 2007 med ett nationellt program för att på sikt halvera svenskarnas saltkonsumtion. Arbetet sker i flera steg. Det finns flera studier som visar att om det dagliga saltintaget minskas med tre gram kan risken för död i hjärtkärlsjukdom minska med 20 30 procent, säger Mattias Aurell. Mängden salt i hel och halvfabrikat liksom restaurangmat utgör cirka 80 procent av vårt saltintag och är därmed svårt för den enskilde att påverka. Många åtgärder är viktiga men livsmedelsindustrin har en nyckelroll här genom att minska saltinnehållet i sina produkter, menar Mattias Aurell. Livsmedel märkta med nyckelhålet är magrare och innehåller mindre socker och salt men mer fibrer och fullkorn än andra livsmedel av samma typ. Salthalten i nyckelhålsmärkta fisk- och köttprodukter är däremot inte kontrollerad och det är beklagligt eftersom här döljer sig mycket salt, säger Mattias Aurell. Finland är ett föregångsland i frågan och lagstiftade redan 1994 om särskild märkning av produkter som innehåller hög salthalt. Sedan dess har död i hjärtkärlssjukdom minskat med 80 procent i åldrarna under 64 år. a-l B illustration: anna svanfeldt hillervik 2

Njuren och hjärtat påverkar varandra Vid njursvikt är njurarnas blodkärl skadade och släpper igenom protein (äggvita). Men det är också ett tecken på ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Peter Bárány, specialist i njurmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset, förklarar hur det hänger ihop och vilka åtgärder läkaren vidtar. När njurarnas funktion är nedsatt visar det sig bland annat genom att halten av slaggprodukten kreatinin är högre än vanligt i blodet. Genom urinprov kan man se om det finns proteiner i urinen, vilket är ett tecken på att njurvävnaden har någon form av skada. På grund av sin storlek kan inte proteiner normalt sett passera ut genom njuren. Ju större skada desto högre mängd protein. Alla studier som har gjorts visar att redan vid en mycket liten mängd protein ökar också risken för hjärtkärlsjukdom. Njurfunktionen behöver inte ens vara påverkad, säger Peter Bárány. Protein i urinen är alltså en mycket stark så kallad riskmarkör för hjärtkärlsjukdom även i förhållande till traditionella riskfaktorer som rökning, blodtryck, blodsocker och blodfetter. Om blodkärlen i njurarna är påverkade är även övriga blodkärl i kroppen det. För att hindra att njursvikten försämras bör man som läkare se till att patientens blodtryck är välkontrollerat och att läckaget av protein minskar, säger Peter Bárány. Screening för protein i urinen hos befolkningen skulle kunna tidigt upptäcka dem som har en tendens till högt blodtryck, diabetes typ 2 eller riskerar att få njursvikt. Men för att införa screening behöver man ytterligare kunskap om hur resultatet ska hanteras. Det finns pågående studier på olika håll i världen som tittar på det, men man är inte framme vid någon rekommendation idag, säger Peter Bárány. Enligt Stockholms Kloka råd ska njurfunktionen kontrolleras med blodprov hos den som har högt blodtryck och behandlas för det. Men även protein i urinen bör mätas och blodtrycket behandlas väl för att skydda både hjärta, blodkärl och njurar. Peter Barány sitter med i Stockholms Peter Bárány. Läns Landstings expertråd för medicinska njursjukdomar. Under njurdagen den 10 mars anordnar expertrådet ett möte där njurmedicinska specialister i Stockholm och primärvårdsläkare kan diskutera riktlinjer för hur njurfunktion och protein i urinen ska kontrolleras för att upptäcka och följa patienter med risk för för njurskada i primärvården. A-l B foto: ingela wåhlstrand Njuren renar blodet Njurens viktigaste uppgifter är att rena blodet från slaggprodukter och att utsöndra vätska. I njuren filtreras blodet i små kärlnystan, glomerulus. Här filtreras blodplasman och varje dygn utsöndras hela 180 liter vätska, så kallad primärurin. Varje glomerulus är kopplat till ett rörsystem, tubuli och dessa tillsammans utgör den funktionella enhet, nefronet, som renar blodet och processar primärurinen till färdig urin. Salter och andra viktiga ämnen samt den vätska som kroppen behöver går stegvis tillbaka in i blodbanan. Slaggprodukter och överflödig vätska lämnar kroppen som urin. Andra viktiga funktioner som njuren har är att utsöndra hormoner som reglerar blodtrycket och stimulerar bildandet av röda blodkroppar. Njurarna reglerar även kroppens ph-värde och saltbalans genom att utsöndra vätejoner och kalium i urinen. Njurens funktion behöver ersättas med dialys eller genom transplantation av en ny njure när mindre än en tiondel av normal njurfunktion finns kvar. Ny upptäckt om orsak till njurskada vid diabetes Diabetes är den vanligaste orsaken i världen till kronisk njursvikt. Hittills har man trott att höga blodsockerhalter förstör de små blodkärlen i njurarna. Men nu har en studie vid School of Clinical Sciences at the University of Bristol visat att det istället kan handla om minskad känslighet för insulin i en viss typ av celler i kärlväggen, podocyter. Det är alltså inte direkt kopplat till effekten av högt blodsocker. Dr Richard Coward i forskarteamet från Bristol menar att om man kan hitta en behandling som ökar podocytens insulinkänslighet skulle det innebära en stor vinst för folkhälsan världen över, eftersom förekomsten av diabetes typ 2 ökar. Studien publicerades i Cell Metabolism den 6 oktober 2010. Källa MediLexicon foto: nicholas monu Minska risken att utveckla typ 2-diabetes I Sverige, liksom i resten av världen, får allt fler diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen som tidigare kallades åldersdiabetes, drabbar numera även fler medelålders och yngre personer. Men det går att minska risken för att utveckla typ-2 diabetes. Ju tidigare man försöker göra något åt sin risk, desto lättare är det att lyckas, säger Maria Svensson, diabetes- och njurläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Övervikt och brist på fysisk aktivitet är två av de mest kända riskfaktorerna när det gäller att utveckla typ 2-diabetes. Men det finns också en stark ärftlighet. Dessutom ökar risken att utveckla typ-2 diabetes med stigande ålder. Ungefär 10 15 procent av alla som är över 75 år i Sverige beräknas ha typ 2-diabetes. Typ 2-diabetes innebär att kroppens känslighet för insulin har minskat och att kroppens insulinproduktion inte kan öka i samma takt. Det leder i sin tur till att kroppen inte längre kan hålla blodsockerhalten på en normal nivå. Följden blir att blodsockret blir för högt. Maria Svensson. Symtom på njursvikt Njuren har stor reservkapacitet och det är först när njuren har cirka 20 procent kvar av sin funktion som man får symtom som illamående, trötthet, klåda och dålig aptit. Andra symtom kan vara att man kissar mindre, ökar i vikt och blir svullen i till exempel benen eller under ögonen till följd av att vätska stannar kvar i kroppen. Hur kan tidiga tecken på njursvikt upptäckas? Det är i första hand på vårdcentralen eller företagshälsovården som tidig njursvikt upptäcks genom: Blodtryckskontroll. Viktigt att behandling sätts in om blodtrycket ligger för högt. Urinprov. Protein/äggvita i urinen är tecken på att njurvävnaden är skadad. Blodprov. Om njurens funktion är nedsatt stiger halten av slaggprodukten kreatinin i blodet. Om njursvikt upptäcks på ett tidigt stadium kan behandling sättas in som förhindrar att njursvikten försämras. Vad kan man göra själv? Det är bra att röra på sig och vara så aktiv som möjligt. Det gäller att hitta en motionsform som man gillar och som fungerar med det övriga livet. Äta en bra kost. Undvika rökning, allra bäst är totalt rökstopp. Om man äter blodtryckssänkande läkemedel är det viktigt att alltid följa ordinationen. 3

Det är viktigt att upptäcka typ 2-diabetes tidigt. Men symtomen är sällan tydliga i början. Diagnosen upptäcks ofta i samband med hälsokontroller eller besök inom primärvård eller företagshälsovård, säger Maria Svensson, specialist på diabetes och njurmedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det finns goda skäl för att försöka upptäcka sjukdomen tidigt, så att det går att sätta in behandling snabbt. Det är en allvarlig diagnos på sikt, om man har typ 2-diabetes så finns en ökad risk för flera allvarliga sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och njurpåverkan, säger Maria Svensson. Den som har typ 2-diabetes i släkten kan behöva vara extra uppmärksam. Jag tycker att man kan be om att få kontrollera blodtryck, blodsocker och äggvita i urinen om man ändå är på vårdcentralen av andra skäl. Det gäller framförallt om man vet att man har en ärftlig risk för typ 2-diabetes, alltså om föräldrar eller syskon har fått diagnosen, säger hon. Hur stor är då risken för komplikationer i form av njursvikt? Det är svårt att uttrycka sambanden på ett enkelt sätt, men förutom en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke finns också risk för de diabeteskomplikationer som rör ögon, njurar och nerver. I Sverige beräknas ungefär 25 30 procent av de patienter som behöver dialys, eller får en transplantation, ha diabetes som bakomliggande orsak till njurskadan. Typ 2-diabetes blir allt vanligare över hela världen i takt med att levnadsstandarden ökar. hälsoorganisationen, WHO, har förutspått en fördubbling av antalet fall i världen fram till år 2030 om den hittillsvarande utvecklingen fortsätter. Maria Svensson ser ändå hoppfullt på möjligheterna att bromsa utvecklingen i Sverige. Vi ser inte samma snabba ökningstakt av typ 2-diabetes i Sverige som till exempel den som har varit i USA. Det kan bero på flera saker, kanske rör vi oss mer eller har andra genetiska förutsättningar, säger hon. Det hindrar inte att det finns oroande tendenser. En sak som är oroande är att det finns stora skillnader mellan hur mycket vi rör på oss. Det finns till exempel en undersökning som visar att det finns en grupp barn som är väldigt uppbokade och har väldigt mycket fysiska aktiviteter, medan en annan grupp barn knappast rör sig alls. Hittills har ändå få barn utvecklat typ 2-diabetes i Sverige. Men insjuknandeåldern bland vuxna har en tendens att sjunka och fler insjuknar till exempel redan i 30-årsåldern. Vilka råd brukar du ge den grupp som vet att de har typ 2-diabetes i släkten, Jag brukar säga att vi alla har fått ett genetiskt piano, olika tangenter, som vi kan spela på, vi har ökad risk för vissa saker och ökat skydd för andra saker. Just därför viktigt att göra det man kan göra på egen hand, säger Maria Svensson. Det handlar i första hand om att försöka hålla vikten, att få in någon form av vardagsmotion och att äta hälsosamt. Ju tidigare man börjar göra detta, desto lätttare är det att skapa bra vardagsvanor. S R Mai-Lis Hellenius, livsstilsprofessor: Lev lite bättre med små förändringar Små förändringar i vardagen gör stor skillnad. Mai-Lis Hellenius träffar många människor som har lyckats ändra sina vanor. Jag blir mer och mer optimistisk. De flesta har resurser att ändra livsstil. Det gäller att hitta sitt eget sätt. Mai-Lis Hellenius är professor på Karolinska institutet och har arbetat med patienter som behöver ändra vanor länge. Numera arbetar hon på med livsstilsfrågor på Hjärtkliniken på Karolinska universitetssjukhuset. Patienterna som kommer hit har problem till exempel med höga blodfetter, högt blodtryck, bukfetma, rökning, övervikt eller typ 2-diabetes. Riskfaktorerna kan inte bara leda till hjärt- och kärlsjukdomar utan ökar ofta även risken för att utveckla njursvikt och andra sjukdomar. Men det finns mycket patienterna kan göra för att må bättre. Under 80-talet var Mai- Lis Hellenius en av de första i världen som skrev ut fysisk aktivitet på recept och sådana recept utfärdar hon fortfarande. Empowerment i vården Vården ska stötta den som vill ändra sina levnadsvanor för att förebygga sjukdom. Men det är bara man själv som vet vad man kan, vill och behöver. Det ska finnas en dialog i mötet mellan patient och vårdgivare med fokus på patientens behov och förutsättningar, menar Lars Jerdén, distriktsläkare i Dalarna. Ta trapporna istället för hissen, äta en riktig lunch istället för att slänga i sig en chokladkaka eller resa sig från soffan och gå på träningen. Hela tiden finns det valmöjligheter, som ibland måste övervinnas, men som ingen annan vare sig kan foto: karin riikonen Motion är en av de viktigaste byggstenarna för att må bättre. Det är aldrig för sent att börja träna, och vinsten kommer omedelbart. Ett enkelt exempel är att man känner sig piggare, säger Mai-Lis Hellenius. Den som kommer igång med sin träning minskar också risken för övervikt och typ 2-diabetes och får samtidigt en rad andra positiva effekter. Träning kan minska stressen och leder ofta till att man sover bättre, säger Mai-Lis Hellenius. Man behöver inte vara elitmotionär, men någon form av rörelse behövs regelbundet. Det är viktigt att göra någonting varje dag. Det räcker inte att träna stenhårt två gånger och sedan sitta still resten av veckan. Men det behöver inte vara så mycket heller, bara man får in vardagsmotion som att gå i trappor och promenera till bussen så leder det till positiva effekter. Till och med att röra sig medan man sitter vid datorn hjälper, säger hon. Den som behöver lite hållpunkter i vardagen kan använda tre enkla hjälpmedel, föreslår Mai-Lis Hellenius. De tre är: måttbandet, stegräknaren och tallriksmodellen. Måttbandet använder man för att kolla midjemåttet. Över 88 centimeter hos kvinnor och över 102 centimeter hos män klassas som bukfetma, vilket betraktas som en hälsorisk. Stegräknaren använder man förstås för att få inspiration att röra sig mer och tallriksmodellen är ett sätt att tänka där man delar in tallriken i tre delar. En tredjedel eller upp till hälften kan innehålla grönsaker, en tredjedel kan innehålla fisk, fågel eller kött och en tredjedel kan bestå av bönor, ris, quinoa, potatis eller liknande. välja eller ta ansvaret för. Begreppet empowerment står för egenmakt och delaktighet, tron på var och ens förmåga att definiera sina egna problem och hitta en lösning på dem. Lars Jerdén. Den som haft kontakt med vården ska känna sig stärkt och tro på sin egenvårdande förmåga efter ett läkarbesök, inte sänkt på grund av pekpinnar eller skuldkänslor. Många som söker vård är idag pålästa och har ofta en egen tanke kring sin hälsa och behov. Av tradition har sjukvården varit van att veta bäst. Mat har blivit ett kontroversiellt ämne. Men det här är ett enkelt sätt som fungerar i vardagen tycker jag, säger Mai- Lis Hellenius. Stress är ett annat av ämnena som patienterna får prata om på livsstilsmottagningen. Det brukar orsaka mycket diskussioner. Alla har olika erfarenheter och vad som är stressande är individuellt. Men det är viktigt att ta symtomen på allvar och att försöka hitta sitt eget sätt att kunna koppla av. Mai-Lis Hellenius har också ett annat råd till den som vill leva lite bättre: Gör en enkel hälsokontroll ibland på vårdcentralen eller företagshälsovården, och följ upp med ett samtal där du kan diskutera vad som är bra att göra för hälsan. Som patient är du experten i ditt liv Foto: Maria Pilawa Hitta ditt eget sätt att koppla av och rör dig varje dag, råder Mai-Lis Hellenius. S R Vården måste tänka om helt enkelt och möta patienterna där de finns idag. Det är förstås inte lätt alla gånger, det handlar om ett paradigmskifte, menar Lars Jerdén. Otillräcklig motion, ohälsosamma matvanor, tobak och riskbruk av alkohol orsakar mycket ohälsa och är vanliga bidragande orsaker till bland annat hjärtkärlsjukdom och typ 2-diabetes. Socialstyrelsen har gett ut riktlinjer som handlar just om hur hälso-och sjukvården bör stötta individen att förändra sina levnadsvanor för att förebygga sjukdom. Frågan om levnadsvanor bör tas upp aktivt med patienter och grunden är någon form av rådgivning som stärker individens egen förmåga. foto: ulf sirborn 4

Förra året kom Martin Ingvar tillsammans med Gunilla Eldh ut med boken Hjärnkoll på vikten. Sedan dess har han fått många synpunkter från läsare per brev och mejl. Tack för att du har lyft av 30 års skuld och skam från mina axlar är en av reaktionerna från brevskrivarna. I år har den första boken fått en uppföljare, Hjärnkoll på maten. Det är möjligt att byta till en bättre livsstil, enligt Martin Ingvar. Men det gäller att samarbeta med hjärnans förutsättningar istället för att arbeta emot dem. Om man är hungrig är det svårt att fatta rationella beslut. Hans första tips för den som vill byta till en bättre livsstil är att alltid äta en bra frukost. Börja helst inte dagen med en skiva vitt bröd och ett glas juice. Det gör att hungern snabbt kommer igen. Om man vill äta bröd ska man försöka äta bröd med så hela korn som möjligt, säger han. Arbeta med hjärnan och undvik fällorna Det är inte konstigt om du aldrig lyckas med snabba bantningskurer. Hjärnan tycker inte om svältkurer. Men det betyder inte att det är hopplöst att försöka gå ner i vikt eller att börja leva sundare. Det går att byta livsstil om man tar det i små steg och är medveten om fällorna, enligt hjärnforskaren Martin Ingvar. Vi vet att vi mår bättre och att risken för livsstilssjukdomar minskar om vi äter nyttigare mat och rör på oss mer. Ändå funkar det inte alltid. Vi hoppar över frukosten, tar bussen istället för att promenera och köper en pizza på väg hem istället för att laga mat. Martin Ingvar, professor och forskare på Karolinska Institutet ser inget konstigt i att det kan vara svårt att komma igång med träning och bättre matvanor. Vi är soffpotatisar. Vi är programmerade för att försöka hushålla med vår energi, och att äta energirik mat när det är möjligt, säger han. Det går inte att komma ifrån att det går fortare att köpa en chokladboll än att Som vårdgivare kan man ge värderingsfri information om vad man vet idag utan att tala om hur patienten ska förhålla sig till informationen, menar Jerdén. Ett gott råd är att aldrig ge råd. Istället bör man föra en dialog utifrån det besvär patienten söker för och försöka sätta det i samband med levnadsvanor. Vad patienten tror att hon behöver göra, hur hon ser på sig själv och vad hon tror om sin förmåga att klara av att ändra sina vanor. Både självtillit och självkänsla spelar stor roll för hur det ska gå att förändra en levnadsvana. Självtilliten kan variera inför olika situationer, och man kan till exempel vara övertygad om att klara av att sluta röka, men mer tvivlande när det gäller att börja träna. För att stärka självkänslan kan det vara bra att jobba med sina egna attityder, försöka fokusera på det som är bra och att söka sig till rätt miljöer. laga en god, hemlagad maträtt. Dessutom lever vi ett samhälle där det finns ständig tillgång till snabbmat och godis. Det finns också andra skäl till att det inte är enkelt att Martin Ingvar. fatta rätt beslut. Vårt beslutssystem består av flera våningar, det mesta av beslutsfattandet sker på de våningar där vi inte kan göra ett medvetet val, säger Martin Ingvar. Därför krävs det också bra strategier för att få hjärnan att fatta de beslut som man vet är bra på längre sikt. Känner man sig inte bekväm på gymmet är det förmodligen bättre att hitta en annan träningsform, menar Lars Jerdén. I sjukvården läggs ofta stor vikt vid värden som kan mätas i siffror såsom blodtryck, blodprovsresultat och läkemedelsdoser. Kontroller och läkemedel behövs förstås ibland, men minst lika viktigt för hälsan är till exempel psykologiska och sociala faktorer, säger Lars Jerdén. Lars Jerdén disputerade inom området empowerment och hälsa 2007 och tog i samband med det fram Min bok om hälsa. I boken finns information om hur till exempel kost, motion, vikt, alkohol, tobak och stress inverkar på hälsan. Varje avsnitt har också utrymme för egen dokumentation. A-L B Det finns en storvinst att hämta för den som väljer en bra frukost. Varje gång man äter en bra måltid, utan snabba kolhydrater som exempelvis vitt bröd och sockrade frukostflingor, så ökar nämligen möjligheten att man äter bättre vid nästa måltid också. Föregående måltid påverkar den nästkommande måltiden. Vi äter mer nästa måltid om vi har ätit för mycket snabba kolhydrater tidigare eller inte ätit något alls, säger Martin Ingvar. Det innebär följaktligen också att det är viktigt att äta sig mätt och att äta regelbundet. En tredje nyckelfaktor är motion. Att röra sig lite är väldigt mycket bättre än att inte röra sig alls. Om man sedan rör sig mer är det ännu bättre, säger han. Men var realistisk när du planerar att börja träna, råder Martin Ingvar. Där, liksom när det gäller att äta nyttigare, är det viktigt att sätta målen så att det går att lyckas. Man ska inte behöva gå omkring och känna att man är en dålig människa. Man får se till att rigga tillvaron så att man lyckas. Det handlar förstås om att sätta realistiska mål, resultatet av en livsstil man haft i 30 år kan inte ändras på en dag. Det handlar också om att försöka styra tillvaron så att det blir lättare att lyckas. Om man har makten över fikarummet kan man försöka se till att det inte finns kakor och bullar där. Om man går och äter lunch med arbetskamraterna kan man försöka se till att man går till bra ställen och så vidare. Martin Ingvar förespråkar också att man försöker reflektera över sitt eget beteende, kanske genom att skriva ner vad som är svårt att motstå och vad som fungerar bra. Det kan man skriva ner som kommentarer i almanackan till exempel. Det är förstås inget man ska visa för någon annan, men det kan göra det möjligt att upptäcka olika fällor eller vad som fungerar bra. Hur lång tid tar det då att byta livsstil, det vill säga bryta gamla vanor? Säg att man byter ut sockrade flingor mot havregrynsgröt eller fullkornsbröd, fortsätter och äter bättre mat resten av dagen och börjar röra sig. När har man brutit gamla vanor och kan vara trygg i att man har växlat in på ett nytt spår? Det är olika för olika personer. Om man justerar livsstilen till det bättre brukar det ta 2 4 månader innan det har blivit en vana. Men man kan jämföra det med att sluta röka, för en del går det snabbt att komma över suget. Andra kan fortsätta längta efter ett bloss hela livet även fast man har slutat, säger Martin Ingvar. S R Per Åke Zillén. 3frågor till Per Åke Zillén, aktuell med boken Allt du kan göra själv för att bromsa din njursvikt. Varför skrev du boken? När jag blev diagnosticerad med njursvikt för nio år sedan fick jag höra att jag var tvungen att få dialys. Transplantation var inte ett alternativ eftersom jag också hade njurcancer. Om man har njurcancer måste man vänta fem år så att risken för återfall minskar, innan man får en transplantation. Jag bestämde mig tillsammans med min doktor för att försöka bromsa förloppet istället för att börja med dialys direkt. Det funkade för mig, och även om jag vet att det inte funkar för alla så ville jag ändå sprida det här. Jag gjorde i huvudsak tre saker: medicinerade kraftigt, lade om kosten och levde hälsosamt med fysisk aktivitet varje dag. Jag kunde hålla kvar njurfunktionen på 10 procent av normal funktion i sex år. Sedan visade det sig att jag inte heller hade fått några metastaser. För tre år sedan kunde jag därför få en transplantation och det fungerade utan komplikationer. Det här är förstås inte en möjlig väg för alla, men jag tycker att man kan diskutera möjligheten med sin läkare. Hur kan man förebygga njursvikt på en övergripande nivå? Det viktigaste är att försöka upptäcka problemen i tid. Det tar lång tid innan man själv känner att man har en försämrad njurfunktion, då kanske man redan har tappat 50 till 75 procent av njurfunktionen. Den enda möjligheten till tidig diagnostik är egentligen hälsokontroller. Det handlar då alltså om hälsokontroller av personer som känner sig friska. Ett test som görs med hjälp av ett urinprov kan visa om man har förhöjd risk. Vad är ditt råd till patienter? Mitt råd till alla är att de ska vara aktiva för sin egen hälsa och ta egna initiativ. 5

Evidensbaserad stegräkning Varje steg räknas Det behöver inte vara oöverstigligt att bli mer fysiskt aktiv. All rörelse kan bidra till en bättre hälsa. Det gäller att bygga in den fysiska aktiviteten i vardagen, menar Anders Raustorp, idrottslärare och docent i sjukgymnastik. foto: karin riikonen Länge handlade träning mest om styrka och kondition och rekommendationen var att träna tre gånger i veckan. Men nu vet man att det finns flera nivåer av fysiskt aktivitet. Det finns en nivå under konditionsträning som inte behöver vara särskilt hård men som har en positiv effekt på ämnesomsättningen, säger Anders Raustorp som forskat inom hälsa och fysisk aktivitet. Hur snabbt man rör sig och hur mycket man rör sig spelar förstås roll för hur effekten blir. Trettio minuters promenad varje dag räcker för att halvera risken för hjärtkärlsjukdom, säger Anders. Promenaden kan delas upp i tre tiominuterspass eller bytas ut mot simning eller cykling under samma tid. Men det ska vara i rask takt. Forskningsstudier har visat att stillasittande är en oberoende riskfaktor för förtida död och till följd av det har man den senaste tiden fokuserat på vikten av att minimera sittandet. Det har visat sig att en aktiv soffpotatis, som följer rekommenderade 30-minutersrådet men i övrigt sitter still har låga nivåer av lipoproteinlipas, som är viktigt för kontroll av blodfettsnivåer. Den som däremot bryter sitt sittmönster ofta höjer nivåerna av lipoproteinlipas, säger Anders. Har man ett stillasittande arbete bör man till exempel röra på sig lite grann var tjugonde minut och arbeta stående vid skrivbordet när man har möjlighet. Genom att använda stegräknare och att föra stegdagbok kan man hålla koll på sina steg och stimuleras att successivt ta fler, kanske på sikt fördubbla dem. På nätet finns den evidensbaserade stegdagboken.se. Här kan man lätt föra in sina steg. Utöver individens subjektiva känsla kan hälsoeffekterna mätas i blodtryck, blodsocker, blodfetter och insulinresistens, menar Anders. Studier har exempelvis visat att om man i snitt går 1 000 fler steg per dag sänks blodtrycket med 2,5 mmhg hos den som har högt blodtryck sedan tidigare. En stegräknare mäter bara antalet steg, för att mäta intensitet eller energiförbrukning krävs betydligt dyrare mätare. För de flesta räcker det med en enkel stegräknare eftersom man kan luta sig mot den evidens som finns, menar Anders. Däremot är det viktigt att använda den stegräknare som används i all forskning kring stegräkning och som håller erkänt god kvalitet. Eftersom alla Anders Raustorp. steg är viktiga håller det ju till exempel inte om stegräknaren filtrerar bort steg eller inte räknar de första stegen man tar, säger Anders. Sedan 2008 finns det rekommendationer som bygger på resultat från internationella studier om hur många steg man bör ta per dag för att ha koll på vikten (se faktaruta). Om man har en kronisk sjuk- foto: yngve rådstedt Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter 2011-02-08 RR2010_023SE Baxter Medical AB 2011 Baxter Medical AB www.baxter.se Referenser: 1. Med hembehandling avses här peritonealdialys och hemhemodialys., 2.Heaf J. NDT Vol.17, 2002, Blagg CR. Nephrology Vol. 10, 2005 6

dom som diabetes eller KOL kan man behöva särskilda rekommendationer. Den fysiska självkänslan är viktig i sammanhanget. Den handlar om hur man uppfattar sin egen förmåga när det gäller idrott och motorik. Som idrottslärare arbetar Anders aktivt med att stärka elevernas fysiska självkänsla. Grundstenen är att inte jämföra eleverna med varandra och att ge individuella utmaningar. Det är viktigt eftersom elever med låg fysisk självkänsla förmodligen är bland dem som i vuxen ålder behöver fysisk aktivitet på recept (FYSS), menar Anders. Överhuvudtaget har skolan en viktig uppgift när det gäller att stimulera barns fysiska aktivitet och idrottslektionen kan öka graden av aktivitet avsevärt i synnerhet för de barn som rör på sig lite. Anders forsning visar att en lektion kan stå för halva dagsbehovet av fysisk aktivitet såväl för pojkar som för flickor. Nyligen publicerade Anders forskargrupp en artikel som rör hur skolgårdens utformning kan påverka elevernas aktivitet. A-L B Stegrekommendationer Hur mycket bör man röra sig per dag för att hålla normalvikt? Kvinnor: 18-40 år: 12 000 steg/dag 40-50 år: 11 000 50-60 år: 10 000 Över 60: 8 000 Män: 18-50 år: 12 000 steg/dag Över 50 år: 11 000 För barn rekommenderas följande antal steg per dag för att undvika övervikt: Flickor 6 12 år: 12 000 steg/dag Pojkar 6 12 år: 15 000 steg/dag Baserat på vetenskapliga studier med stegräknaren Yamax/KeepWalking LS2000 Källa www.keepwalking.se Referenser Stegräknarboken av Anders Raustorp BMI-referenced standards for recommended pedometer determined steps/day in children. Tudor-Locke, C, Pangrazi P, Corbin C, Vincent S, Rutherford W, Raustorp A, Tomson M, Cuddihy T. Prev Med 2004; 38: 857-864 Diaverum satsar på träning Att rätt mat och fysisk träning är särskilt viktigt för njursjuka har forskningen visat. Diaverums dialysmottagning i Solna har nära till både kost och motion. Vi håller till i ett väldigt bra kontorshus i Solna Gate och har gym, pool och restaurang i huset, säger verksamhetschef Anna Fleming. Närheten är väldigt viktig. Att åka och få dialys tre till fem gånger i veckan tar på krafterna. Då kan det kännas övermäktigt att ge sig iväg hemifrån och träna också. Våra patienter kan komma lite tidigare och träna före dialysen eller stanna kvar och träna efteråt. Att det nyrustade gymet bara är avsett för företagen i huset tror Anna Fleming är en stor fördel. De flesta patienter är äldre och skulle känna sig främmande på ett modernt gym med dunka-dunka-musik. Här är det lugnt och helt prestigelöst. Allra flitigast är två yngre patienter som väntar på transplantation och inser Fler prover gav resultat i Sörmland Det går att minska risken för njursvikt och behovet av dialys hos många patienter. Ett pilotprojekt i Sörmland visar att tydliga mål och rutiner i primärvården räcker långt. Knut-Christian Gröntoft, överläkare på Mälarsjukhuset, och Marie Portström, distriktsläkare, är övertygade om att det går att hjälpa många patienter som riskerar att drabbas av njursvikt. Knut-Christian Gröntoft leder landstinget Sörmlands satsning på förebyggande arbete inom njursjukvård. Han och Marie Portström arbetade tillsammans Knut-Christian Gröntoft och Marie Portström. i en grupp som tog fram förslag hur primärvården kan arbeta för att förebygga njursvikt. Det handlade både om att hitta praktiska arbetsmetoder för att identifiera patienter i riskzonen och om att ge tydliga behandlingsrekommendationer. Egentligen handlar det om att arbeta mer målinriktat i vården, på ett sätt som alla nog skulle vilja arbeta. Men i praktiken är det ofta svårt att få till det målinriktade arbetet och det krävs en del extra insatser, säger Knut-Christian Gröntoft. Två vårdcentraler i Eskilstuna, Torshälla och Tunafors, valde att vara med i hur viktig fysisk träning är inför operationen. Fyra andra går och tränar varje gång de har dialys. En grupp har lite svårt att få kontinuitet i träningen. Sen finns det några som inte vill vara med alls, gym är inget för mig. Kosten då? När man kommer hem trött och tagen efter en dialys är det lätt att slarva med maten. Mottagningen har en egen dietist från Karolinska några timmar i veckan som ger alla patienter kostråd. Patienterna kan gå ner på restaurangen i huset och äta till rabatterat pris. Om någon vill hämtar vi upp mat till dem. Patienter i dialys har på grund av sin behandling extra behov av bland annat proteiner. Text av Sören Winge Lars-Tommy Thorstensson på gymet. foto: erica lindblom pilotprojektet och pröva de nya arbetsmetoderna. Tillsammans hade de två vårdcentralerna ett 80-tal patienter som var lämpade att ingå i pilotstudien. Projektet inriktade sig på att hitta patienter med tecken på njurskador i form av protein, äggvita, i urinen. Vi vet att cirka 30 procent av diabetikerna är berörda och uppskattar att samma sak gäller cirka 15 procent av dem som har högt blodtryck, säger Knut-Christian Gröntoft. Tanken var alltså att nå dessa patienter och att sätta in en ännu mer målinriktad behandling. Projektet satte upp målvärden för blodtryck, blodfetter, blodsockerhalten mätt över lång tid och njurskadan mätt med urinprov. Utgångspunkten är att arbeta preventivt inom njursjukvården. Men en annan av de stora vinsterna med arbetet är att patienternas risk för hjärt- och kärlsjukdom minskar, säger Knut-Christian Gröntoft. Förenklat uttryckt har projektet gått ut på att vårdcentralen ska identifiera dessa patienter. Därefter ska vårdcentralerna med hjälp av utökad provtagning, målinriktad behandling och noggrann uppföljning hjälpa patienterna att nå de olika målvärdena. På 60- och 70-talen var ju urinprov standardförfarande inom primärvården. På ett sätt kan man säga att projektet har återinfört urinprovet i primärvården, i alla fall för de här grupperna, säger Knut- Christian Gröntoft. En viktig del av provtagningen var också utökad blodtrycksmätning. I hemmet. Båda vårdcentralerna som ingick i projektet skaffade fler mätare för hemblodtryckmätning. Det har fungerat väldigt bra. Det underlättar för sjuksköterskor och undersköterskor som inte behöver göra alla mätningar på vårdcentralen, dessutom vet vi att resultaten blir säkrare med mätning i hemmet, konstaterar Marie Portström. Projektets arbetsmetod bygger på enkelhet. Vi mäter få saker och vi förenklade under projektets gång. Ju enklare upplägget är desto lättare är det att följa och då blir också resultaten bättre, säger Knut- Christian Gröntoft. Projektet omfattade mätning av njurskadan både med hjälp av urinprov och blodprov. Dessutom ingick mätning av blodtryck, blodfetter, långtidsprov av blodsockerhalt, vikt och midjemått. Projektet innebar att flera patienter fick en utökad behandling. Och Knut- Christian Gröntoft och Marie Portström är nöjda med resultaten. Många av de patienter som ingick i pilotprojektet visade förbättrade värden i slutet av studien, jämfört med värdena vid start. Bland annat var det en större andel patienter som nådde målvärdet 130/80 vid blodtrycksmätningarna. För patienterna innebär det här naturligtvis fördelar i form av minskade risker för framtida sjukdom, i form av hjärtoch kärlsjukdom samt njursvikt, säger Knut-Christian Gröntoft. S R Britta Hylander Rössner, ordförande i Svensk Njurmedicinsk Förening. 3frågor till Britta Hylander Rössner, överläkare och docent, njurkliniken på Karolinska universitetssjukhuset Vad kan man göra för att minska risken för försämring av sin njursjukdom? Det är framför allt viktigt att kolla blodtrycket. Om man har blodtryckssänkande mediciner är det viktigt att ta dem, inte bara ibland, utan följa ordinationerna från sin läkare. Det är också viktigt att sköta sig som andra friska personer med att motionera 2 3 gånger per vecka allt ifrån promenader till gym och att äta en bra kost. Rökning bör absolut undvikas. Fortfarande är det så att vi inom njursjukvården har svårt att fånga upp patienter i tid, alltså innan sjukdomen har gått för långt. Vårdcentralerna och andra vårdgivare är mycket bättre på att upptäcka patienterna tidigare och skicka dem till njurmedicin. Vi informerar så mycket vi kan till vårdcentralerna om vikten av att upptäcka patienter med högt blodtryck, proteinuri (äggvita i urinen) och påverkade njurvärden. Vad är aktuella frågor inom svensk njursjukvård just nu? Det är bland annat frågor om hur mycket dialys man ska ge. Dialys har blivit mer lättillgängligt eftersom många dialysmottagningar har öppet flera dagar i veckan och längre tider. Samtidigt utbildas också fler patienter så att de kan sköta dialysen hemma. Egenvård är en viktig fråga, ju mer patienterna gör själva, desto större ansvar tar de också för sin hälsa på andra sätt och blir delaktiga av sin behandling. En annan aktuell fråga är de långa köerna för transplantationer. Det är kö för att få en transplantationsutredning gjord, och sedan kö i väntan på en lämplig donator. Vi arbetar också med att underlätta för så kallad gästdialys inom Sverige. Detta måste förbättras, speciellt i Stockholm, som har haft svårt att erbjuda detta tidigare. Däremot är det ofta inga problem att få gästdialys utomlands. Finns det någon vanlig missuppfattning om njursjukvård som du möter? Många tror att man måste ha samma blodgrupp som mottagaren om man vill donera en njure. Så är det inte. Det är inte bara familjemedlemmar, eller personer med samma blodgrupp, som kan donera. Fotograf Allan Larsson 7

Viktigt att vardagslivet fungerar Anita Bertze Gelin ville ha en behandling som störde vardagslivet så lite som möjligt. Därför valde hon påsdialys och låter en maskin sköta dialysen på nätterna. Jag är inte sjuk, men dialysen är ett hinder eftersom den kräver planering, säger hon. Anita Bertze Gelin föddes med bara en njure, och i samband med en halsinfektion i 4 5 årsåldern fick hon veta att funktionen dessutom var nedsatt. Hon gick på årliga kontroller och visste att hon en dag skulle behöva dialys. Ändå kom det som en chock när det var dags att välja behandlingsform. Jag mådde inte alls dåligt, säger hon. Det var jobbigt att välja behandling. Först tänkte jag välja bloddialys och låta mig bli omhändertagen på sjukhuset. Men när jag var där kände jag att här kan jag inte ligga. Men efter mycket diskuterande med närstående, sjuksköterskor och läkare blev valet påsdialys. För mig var det bästa valet, min vardag fungerar och det är viktigast, säger hon. Blir fritiden också bra är det en bonus. Anita är kopplad till dialysmaskinen minst sju timmar per natt, ibland längre. Hon gillar inte att ligga på vänster sida men måste göra det för att vätskan ska kunna tömmas ut. Annars larmar maskinen. Jag för en kamp med maskinen och min sömn störs ideligen. Jag måste sova igen lite sedan jag kopplat ur mig på morgonen. Dialysvätskor och annat som behövs för behandlingen levereras varannan vecka och då blir det fullt i lägenheten. Varje natt går det åt tre påsar med fem liter dialysvätska i vardera. Det blir tungt att lyfta, säger Anita. Anita unnar sig en dialysfri natt ibland. Jag tar mig helt enkelt tagit den friheten, dialysen får inte ta för mycket av livet, menar hon. Man måste kunna vara lite spontan, även om det också måste planeras. Utlandsresor blir det då och då, helst med något dialysföretag som arrangör som ordnar allt praktiskt kring dialysen. Jag behöver bara stoppa i mitt kort med mina behandlingsdata in i maskinen. Anita gillar att promenera i naturen, gärna i dåligt väder och tillsammans med sina barnbarn. Det är i gemenskap med dem och i naturen jag hämtar kraft, säger Anita Annars cyklar hon till jobbet isfri årstid och tar ett par pass på Friskis & Svettis varje vecka. Vintertid blir det skridskor och skidor. Och när det är hennes vecka att skotta snö i bostadsföreningen gör hon gärna det. Någon granne tyckte att jag inte behövde göra det, men varför inte, säger Anita. För ett par år sedan fick Anita en njure från en avliden donator. Njuren stöttes dessvärre av en vecka efter transplantationen. Det var en otrolig känsla när de ringde mig på jobbet och undrade om jag kunde komma till sjukhuset med en gång. Väntan på ett nytt telefonsamtal om en ny njure finns där varje dag. Anita låter inte dialysen ta över livet. Men det är mycket praktiskt som måste fungera. Varje kväll lyfter Anita femton liter dialysvätska. Påsdialys A-L B Foto: Karin Riikonen Påsdialys, eller peritonealdialys, innebär att blodet renas genom bukhinnan. I den finns små porer där slaggprodukter och salter kan passera igenom. Genom en dialyskateter som opereras in genom bukväggen kan dialysvätskan tappas in och ut ur bukhålan. Slaggprodukter som samlats i kroppen på grund av njursvikten vandrar från blodet till dialysvätskan, som innehåller olika salter och glukos. Glukoshalten avgör hur mycket överflödig vätska som dialysvätskan drar till sig från kroppen. När dialysvätskan har legat inne i buken en viss tid, ofta runt fyra timmar, tappar man ut den och ersätter med ny. Vätskan som tappas ut liknar utspädd urin. Behandlingen lär man sig att sköta själv. Om man behöver kan man få hjälp att sköta behandlingen hemma. Vanligen byts dialysvätskan fyra gånger per dygn. Då har man ungefär två liter vätska i buken hela tiden. Man kan också välja att ha behandling på natten med hjälp av en dialysmaskin som gör ett antal byten av dialysvätskan. På dagarna har man oftast dialysvätska som bytes nästa kväll vid dialysstart eller att man gör ett vanligt påsbyte på eftermiddagen. För att blodet ska renas tillräckligt bra behöver man byta en viss mängd dialysvätska varje dygn, oavsett vilken behandlingsform man har. Hur mycket dialys och hur stor mängd dialysvätska som behövs är individuellt och bedöms med hjälp av prover, hur man mår samt hur väl vätskebalansen är kontrollerad. 8

Henrik tycker det fungerar bäst att ha långa dialyser varannan natt. Dialys är bättre än transplantation just nu För Henrik Eriksson är bloddialys nattetid i hemmet just nu det bästa behandlingsalternativet. Men efter nära 25 år med kronisk njursvikt har han även erfarenhet av både transplantation och påsdialys. Mycket har hänt under dessa år. Idag kan man leva ett ganska bra liv trots dialys, det går att hitta en lösning, säger han. Henrik har nyligen kommit hem efter en två veckor lång semester på Fuerteventura tillsammans med sin flickvän. Det fanns en dialysklinik på bottenvåningen av hotellet så det fungerade alldeles utmärkt, säger Henrik. Tidigare har han varit på Kreta med ett liknande arrangemang. Det har blivit lätt att hitta resmål där man också kan få dialys, berättar han. Däremot kan det ibland vara lite svårare inom Sverige. Men en veckas fjällsemester blir det varje år och då åker jag till Mora för dialys. Henrik var bara 16 år när hans njurar slutade fungera till följd av en infektion i njuren, glomerulonefrit. Han fick sin första dialys i november 1986 och blev transplanterad med sin mammas ena njure i mars 1987. Mammas njure fungerade i ungefär ett år. Sedan blossade infektionen upp igen och njuren slutade fungera, berättar Henrik. Han gick i gymnasiet och började med påsdialys nattetid. 1991 fick han en njure från en avliden Innebandyn är viktig för Henrik. person. Den fungerade i sju år. Under den här tiden började jag jobba som ingenjör, blev sambo och planerade för barn. 1998 föddes våra två tvillingpojkar. I samma veva visade det sig att Henrik hade en tumör i urinblåsan. Dessutom hade njuren slutat fungera och Henrik hade börjat med bloddialys. Så när våra pojkar föddes gick jag dels på strålbehandling fem dagar i veckan i Göteborg och i bloddialys tre dagar i veckan i Trollhättan, säger Henrik. Det var nog den jobbigaste tiden i mitt liv. Henrik berättar att redan när han blev sjuk sa läkarna att han skulle bli frisk så fort han blev transplanterad. Det kom sedan att prägla Henriks inställning till dialysen under många år. Jag bara gick i dialys i väntan på en ny transplantation, menar han. Men när den fjärde transplanterade njuren slutade fungera 2005 hände något som Henrik tror var väldigt viktigt för hans mentala inställning till dialysbehovet. Den här njuren var väldigt väl matchad med min vävnadstyp och ändå fungerade det inte, jag mådde sämre under det här året än vad jag gjort med dialys. I stället för att se det som ett problem behövde jag hitta en hållbar lösning för hur mitt liv bäst skulle fungera med dialys. Tidigare hade Henrik under flera år arbetat halvtid på förmiddagarna och därefter åkt till dialysen tre dagar varje vecka. Det fungerade dåligt med övriga livet. Påsdialys var inte längre något alternativ eftersom Henrik har ett ganska stort dialysbehov som tillgodoses bäst med bloddialys. Jag gjorde köket mindre så det gick att skapa ett litet sovrum på den ytan. Där får dialysmaskinen, alla dialysvätskor och andra tillbehör plats. Henrik har även fått ett särskilt vattenreningsverk installerat eftersom dialysvätskan blandas med vanligt vatten. Ibland krånglar det men då får han snabbt hjälp av tekniker från sjukhuset. När jag har mina barn här är det svårt att vara uppkopplad i dialysmaskinen när de är vakna och kan behöva hjälp. Så nu kör jag åtta timmar varannan natt i stället, säger Henrik. Genom att han sköter hela sin behandling själv är han flexibel och kan planera sin tid. Han är i grunden väldialyserad och kan ibland hoppa över en dialys om han vill resa bort över helgen. Sedan ett par år arbetar Henrik heltid till följd av de nya sjukförsäkringsreglerna. Det är tufft men det går, säger han. Men optimalt vore nog att arbeta 75 procent. Sport har alltid varit det största fritidsintresset. När mina barn började träna fotboll i sexårsåldern var det självklart för mig att engagera mig som tränare. Sedan dess har jag varit huvudtränare för deras lag, Vänersborgs IF. Men jag kommer att trappa ner lite på det nu. Med träning och matcher blir det tre till fem kvällar eller helgdagar i veckan. Dessutom tränar Henrik själv innebandy. Det är vad jag vill ägna min egen tid åt, säger Henrik. Skötsel av hus och trädgård drar jag däremot ner på. Orken och tiden finns helt enkelt inte. Inför framtiden önskar Henrik att dialysmaskinerna blir portabla och behöver mindre vatten. Då skulle behandlingen verkligen kunna göras lite varstans. Han hoppas också att det en dag ska bli möjligt för honom med en ny transplantation. Med de metoder som finns idag är det inget alternativ för mig, säger han. Jag har för mycket antikroppar och mår dåligt av läkemedlen, det blir ingen livskvalitet för mig. Och som sagt, livet fungerar ganska bra trots dialys. A-l B Fotograf: Kent Eng Bloddialys hemma eller på sjukhus Bloddialys, eller hemodialys, innebär att blodet leds ut ur kroppen och renas från salter och slaggprodukter i ett filter, som fungerar som en konstgjord njure. Det renade blodet pumpas sedan tillbaka till blodbanan medan slaggprodukterna försvinner ut med dialysvätskan. Genom filtret passerar även överflödig vätska från kroppen. Blodet pumpas runt med hjälp av en dialysmaskin. Det behövs två dialysnålar, en som leder ut blodet och en som leder tillbaka det in i blodbanan. För att få ett bra blodkärl att sticka i görs en så kallad dialysfistel genom operation. Om man vill kan man lära sig sköta sin dialysbehandling helt själv. En del väljer att ha en dialysapparat hemma medan andra går till en dialysmottagning. Här kan man också få hjälp att sköta sin behandling helt eller delvis. För att blodet ska renas tillräckligt bra behöver man ha dialys ett visst antal timmar per vecka. Det är individuellt hur mycket man behöver men vanligt är mellan 12 och 15 timmar per vecka, uppdelat på tre gånger. För att förbättra dialyseffekt, vätskeoch blodtryckskontroll har på senare år trenden varit att dialysera oftare (4 7 gånger/vecka). a-l B 9

Fokusera på allt som är möjligt i stället för på det omöjliga Anders Olsson svimmade i vardagsrummet en lördagskväll för många år sedan. Det var början på en lång sjukdomstid med högt blodtryck och nedsatt njurfunktion. Men nu har han en ny njure, sedan 21 år tillbaka, och äter inte längre blodtryckssänkande mediciner. Under hela sjukdomstiden har han satsat på att leva och jobba som vanligt. Anders njuter av varje dag och skjuter inte upp det han vill göra. foto: monica olsson Anders Olsson blev sjuk i början av 80-talet. Det började akut, när han föll ihop avsvimmad en lördagskväll i vardagsrummet. Han vaknade upp på Löwenströmska sjukhuset och fick veta att han inte bara hade akut högt blodtryck utan även nedsatt njurfunktion. Då var han i 30-årsåldern och hade inga tankar på att han kunde vara sjuk. Det är klart att i efterhand kan man säga att det fanns varningssignaler. Jag hade huvudvärk nästan varje lördagsmorgon till exempel, men jag hade vant mig vid det. Under några år fortsatte sedan hans njurfunktion att gradvis bli sämre och sämre. Men jag tänkte inte så mycket på det, eftersom det sker gradvis så vänjer man sig. I slutet av 80-talet blev läget mer dramatiskt igen. Anders Olsson fick veta av sin läkare att bara 15 procents njurfunktion fanns kvar. Han fick börja i dialys och ställdes i kö för en transplantation. Då kändes det som ett dramatiskt besked. Jag hade inte haft så mycket sjukhuskontakter innan och visste inte så mycket om transplantationer. Jag minns att jag associerade till de första hjärttransplantationerna som kirurgen Christian Barnard genomförde på 60-talet, det var ju väldigt uppmärksammat och minst sagt dramatiskt. Medan han väntade på transplantationen gick han i dialys, tre dagar i veckan. Det innebar att han pendlade från den nya hemorten, Varberg, till Halmstad tre dagar i veckan. De andra två dagarna i veckan jobbade han på sitt vanliga jobb som kontorschef på en bank. Se världen med OdenreSOr! Vi har resorna för dig som vill se och uppleva mer av vår fantastiska värld. Resorna för dig som söker äventyr, upplevelser eller avkoppling, sköna miljöer och de vackraste stränderna. Vi är resebyrån med unika avtal, personlig service, specialister på skräddar sydda resor, rundresor och gruppresor sedan 1957. Odenresor din reseexpert som ger dig råd att resa bättre. Kontakta oss så berättar vi mer! Stockholm: Fleminggatan 51 08-654 19 00 / info@odenresor.se Göteborg: 031-743 43 80 / gbg@odenresor.se www.odenresor.se D i n e x p e rt på r e s o r 10

Det är klart att dialysen tog mycket tid, fast jag försökte fokusera på det jag kunde göra istället för att fokusera på det som jag inte kunde göra. Jag försökte leva som vanligt, säger han. Efter en tid blev Anders Olsson uppsatt på väntelistan och utrustades med en mer ovanlig ingrediens, en personsökare. Anders Olsson gick under den här tiden ingenstans utan sin personsökare som skulle ge sig till känna när det fanns en njure som passade honom. När det väl var dags för transplantationen kände han sig betydligt lugnare än när han först hört talas om transplantationen. Han insåg att det fanns stora skillnader jämfört med de tidiga hjärttransplantationerna. Men i efterhand har jag ju förstått att själva transplantationen ändå var en omtumlande upplevelse för min familj. Transplantationen gick bra Anders Olsson har nu haft sin nya njure i 21 år trots att det uppstod vissa komplikationer i samband med själva operationen. Numera betraktar sig Anders Olsson som frisk. Det är klart att jag har gått på efterkontroller och så, men annars tycker jag att är frisk. Jag brukar jämföra det med att man byter ut en trasig del i en bil mot en reservdel. Då är ju bilen inte trasig längre. Sedan är det annan sak att det egentligen inte går att jämföra med den chans som jag har fått, jag känner mig väldigt ödmjuk och tacksam för att jag har fått den här chansen. Efter transplantationen gick han tillbaka till att jobba heltid igen, på ett nytt jobb som han fick under tiden han återhämtade sig efter transplantationen. Många pratar ju om det, att man får en annan syn på saker och ting om man har varit med om allvarliga händelser. Det stämmer för mig också. Jag har även gått igenom en by-pass operation på hjärtat som jag kanske tyckte var ännu mer omtumlande än transplantationen, säger han. Jag retar mig inte på småsaker på samma sätt som tidigare. Inte så att jag vaknar varenda dag och tänker tack gode gud för att jag vaknade idag också, men jag känner mig mer tacksam över saker och lägger nog mer uppmärksamhet på saker som fungerar. Han skjuter heller inte upp saker som förr, tänker inte det där ska jag göra sen. Det är inte för att jag tror att jag ska bli sjuk, utan för att det har blivit viktigare att göra de saker man vill. Många som träffar Anders Olsson undrar vad man egentligen kan göra när man har blivit transplanterad. Måste man inte vara försiktig? Jag är ju ingen läkare, men personligen tycker jag att jag kan göra det mesta. Det är klart att kickboxning till exempel går bort, men i de flesta fall är det bra att idrotta och röra sig. Att börja röra på sig är ju också en viktig del av rehabiliteringen. Anders Olsson har efter transplantationen blivit aktiv i Njurföreningen i Västsverige och Idrottsföreningen för Transplanterade, och arbetar med en internationell idrottstävling för transplanterade (se separat artikel). Jag tänker att om jag på det här sättet kan ge tillbaka något av det jag har fått så vore det bra. Njurtransplantation 700 står i kö Njurtransplantation innebär att man får en ny njure från en annan människa. Antingen från en avliden person som velat donera sina organ efter sin död eller från en frisk person som vill donera en av sina njurar. Som levande donator måste man vara helt frisk och vara helt säker på att man vill donera. Därför görs både medicinska undersökningar och ibland psykologiska bedömningar innan donationen. Jonas Wadström transplanterar en njure på Akademiska sjukhuset i Uppsala. foto: karin riikonen S R Det är viktigt att mottagaren mår så bra som möjligt inför transplantationen och olika undersökningar görs. Vid till exempel svår hjärtsjukdom, cancersjukdom, kraftig undernäring eller i samband med en svår infektion är det ofta olämpligt att genomgå en transplantation. I utredningen ingår att bestämma blodgrupp och vävnadstyp med blodprover. Tidigare behövde blodgruppen och helst vävnadstyp överensstämma, men nu finns goda erfarenheter av att transplantera mot blodgruppen och vävnadstyp har mindre betydelse. För att förhindra att njuren stöts bort efter en transplantation måste man äta läkemedel som dämpar kroppens immunförsvar. Det finns annars mycket stor risk för avstötningsreaktioner som gör att njuren slutar fungera. Över 700 personer väntar på att få en ny njure bara i Sverige. Därför är det viktigt att så många som möjligt tar aktiv ställning i donationsfrågan och gör sin vilja känd genom att anmäla sig till donationsregistret, fylla i ett donationskort eller tala med sina närstående. Mer information finns på www.donationsradet.se Om man har frågor kan man ringa Nya Donationslinjen 070-67 77 77, som startades i december 2010 på initiativ av Stockholms Läns Landsting. a-l B mästerskapet som lockar både barn och vuxna I juni i sommar kommer cirka 2000 människor från hela världen till Göteborg och arrangemanget World Transplant Games. Deltagarna, som alla har genomgått en transplantation, tävlar i 13 idrottsgrenar i olika åldersklasser. Alla kan vara med, från barn till pensionärer, säger Anders Olsson, som är ansvarig för arrangemanget i Göteborg. Det är en idrottstävling, men här är det verkligen inte viktigast att vinna. Den som kommer sist på 100 meter eller slår handen i kaklet sist i simningen brukar få mest applåder. World Transplant Games har genomförts 17 gånger tidigare men aldrig i Skandinavien. Anders Olsson är tjänstledig från sitt vanliga jobb, där han sysslar med sponsring och evenemang på en bank. Fram tills i sommar går allt tid åt till World Transplant Games som pågår mellan 17 och 24 juni. Deltagarna tävlar i allt från pingis och löpning till innebandy. När jag hörde talas om spelen första gången tyckte jag att det var en kul grej. Jag åkte dit tillsammans med en kompis som jag hade träffat på sjukhuset. Sedan dess har Anders Olsson varit med många gånger och leder nu också den grupp som arrangerar årets spel i Göteborg. Tanken med evenemanget är inte enbart att främja fysisk aktivitet även om det är en positiv del av tävlingen utan även att sätta fokus på donations- och transplantationsfrågor. Det finns en kö i Sverige på över 700 personer som väntar på någon typ av transplantationer. Det är viktigt att uppmärksamma den här frågan. Läs mer på www.wtg2011.com eller på bloggen http://blog.wtg2011.com S R 3 frågor till Bill Svanborg, vice ordförande i Njurföreningen i Västerbotten. Vilken är den viktigaste frågan för njursjuka just nu tycker du? Den mest angelägna frågan är att få fler människor att ta ställning när det gäller donation. Allra bäst är förstås att anmäla sig till donationsregistret, om man inte vill det är det ändå viktigt att prata med anhöriga och berätta hur man vill ha det. Som det ser ut nu så dör människor i väntan på att kunna få ett nytt organ. Vad har sjukdomen inneburit för dig? Det tog lång tid för mig att acceptera att jag var sjuk, men mitt råd till andra är förstås att försöka acceptera det så snabbt som möjligt och göra det bästa möjliga av situationen. Jag gick tre år i dialys innan jag blev transplanterad. Det blev som ett nytt liv efter transplantationen, men jag måste betona att jag tycker att livet fungerade bra under tiden med dialys också. Jag levde ett bra liv och var till exempel tre veckor på Madeira under tiden och firade jul. Jag hade det hur bra som helst och dialysen gick bra att genomföra. Njurföreningen i Västerbotten är en patientförening. I februari ordnade ni en tvådagarskonferens för vårdanställda. Vad var tankarna bakom det? Vi vill sprida kunskap om njursjukvård. Det här ger vårdanställda en möjlighet till kunskapsutbyte som de inte hade haft annars. I förlängningen är det förstås till gagn för våra medlemmar att kunskapen sprids. Njursvikt leder ofta till hjärt-kärlsjukdom. Det behövs mycket forskning om njursjukdomar, dialys och transplantation. Gör något livsviktigt. Stöd Njurfonden Plusgiro: 90 10 30-7 Bankgiro: 901-0307 www.njurforbundet.se Bill Svanborg 11 Foto: David Haglund

Lev ditt liv enkelt System för blodsockermätning 93% av typ 1 patienter är eniga om att OneTouch UltraEasy hjälper dem att mäta sitt blodsocker när de ska, var de än befi nner sig.* Insulinanvändare? För kostnadsfri beställning, vänligen ring 020-68 70 70 eller besök www.lifescan.se * Studien är gjord av ett oberoende marknadsundersökningsföretag i mars 2009 på uppdrag av LifeScan. Testen bestod av 591 slumpmässigt utvalda OneTouch UltraEasy användare. Typ 1 patienter mellan 18 och 45 år, registrerade i LifeScans databas i England (200 patienter), Frankrike (190 patienter) och Spanien (201 patienter). Data on file. LifeScan, LifeScan logo, OneTouch och OneTouch UltraEasy är registrerade varumärken som tillhör LifeScan Inc. LifeScan Sverige 2011. AW 095-935A-SE-DN

Patientens röst i vården Njurförbundet har verkat för patienternas perspektiv på njursjukvården sedan 1969. Mycket har hänt genom åren både medicinskt och rent livskvalitetsmässigt. Och det finns hela tiden nya utmaningar. Vi är en patientorganisation med bred kunskap och erfarenhet av njursjukvården, säger Håkan Hedman, ordförande sedan 1985. För 42 år sedan var bristen på dialysplatser den stora frågan och många blev helt utan behandling, säger Håkan Hedman. Idag är den frågan sedan länge löst. Viktiga frågor som förbundet arbetar med idag är tidig upptäckt av njursvikt, dialyskvalitet och att fler transplantationer kan genomföras. En av tio personer i Sverige har någon form av njursvikt. De flesta vet inte om det eftersom symtomen vanligen börjar först i ett sent skede. Om njursvikt upptäcks på ett tidigt stadium kan förebyggande behandling sättas in. Då skulle antalet personer som i framtiden behöver dialys eller transplantation minska, säger Håkan Hedman. Njurförbundets dröm är att varje besök hos en husläkare innebär kontroll av blodtryck och urin. Proteiner eller röda blodkroppar i urinen är tecken på att njuren har en skada. Njurförbundet har sedan några år Riktlinjer för god njursjukvård som kompletterar de medicinska riktlinjer som finns. De handlar exempelvis om att öka tillgången på självdialysplatser, möjlighet att ha dialys 4 5 gånger i veckan för alla som önskar det och mer flexibla dialystider så att livet går ihop med familj, arbete eller studier, säger Håkan Hedman. Möjlighet att få näringsriktig mat i samband med behandlingen och att transporten till och från dialysen fungerar smidigt är andra viktiga frågor. Nyligen har förbundet påbörjat ett projekt för att sammanställa ett antal mätbara parametrar ur riktlinjerna i ett index. Det är ett samarbete med alla aktörer inom njurvården och materialet kommer att kopplas till Svenskt Njurregister, ett index för medicinska parametrar. Vårt index gör det möjligt att jämföra kvalitet mellan olika kliniker i viktiga frågor för patienterna. Det skapar en konkurrens som gynnar utvecklingsmöjligheter, menar Håkan Hedman. Donationsviljan är hög i Sverige. Ändå har trenden varit att antalet transplantationer minskat de senaste tre åren. Cirka 700 personer väntar idag på transplantation av ett eller flera organ, de flesta av dem behöver en njure. Ovisshet hos närstående om den avlidnes egen önskan om donation är en vanlig orsak till att en organdonation inte kommer till stånd, menar Håkan Hedman. Resurser inom sjukvården och osäkerhet inom kliniken hur lagar och föreskrifter skall tolkas kan ibland också vara ett hinder för donation. Njurförbundet arbetar för att skapa bättre förutsättningar för att den som vill donera sina organ verkligen får göra det. a-l B 14 regionföreningar Njurförbundet bildades 1969. Utöver riksförbundet finns idag 14 regionföreningar som geografiskt täcker in hela Sverige. Inom förbundet finns även en barn-och föräldragrupp samt en ungdomsgrupp. Läs mer på Njurförbundets webbplats, www.njurforbundet.se. Här finns även länkar till olika bloggar som bland annat handlar om livet med njursjukdom eller att bli transplanterad. Njurfonden är förbundets forskningsfond. Fonden delar årligen ut mellan 700 000 och 1 miljon kronor till studier vars forskning exempelvis handlar om tidig upptäckt av njursvikt eller minskad förekomst av hjärtkärlsjukdom hos dialyspatienter. Målsättningen är att bilda en nationell njurfond som samlar olika forskningsmedel. På www.njurforbundet.se kan du läsa mer om olika fonder som delar ut medel till olika ändamål i samband med njursjukdom. Nästan en miljon svenskar har nedsatt njurfunktion! Det behövs mycket forskning om njursjukdomar, dialys och transplantation. Gör något livsviktigt. Stöd Njurfonden Plusgiro: 90 10 30-7 Bankgiro: 901-0307 www.njurforbundet.se 3frågor till Lena Alexandersson, ordförande i Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, SNSF. Vad kan du ge för tips till patienter som är njursjuka? Var delaktig i vården. När patienterna är med, till exempel genom att sköta delar av dialysbehandlingen själva, så brukar det fungera väldigt bra. Det blir en större frihet för patienten och resultaten blir bättre. Naturligtvis kan eller vill inte alla sköta sin dialys hemma, men det är ändå bra att satsa på att vara så delaktig som möjligt. Vilken roll spelar sjuksköterskor för njursjuka patienter? Jag tror att sjuksköterskorna har stor betydelse inte minst i början av sjukdomen. Sjuksköterskorna möter patienten tidigt och är med och bygger upp Lena Alexandersson. Diaverum är en världsledande leverantör inom njursjukvård. Företaget bedriver verksamhet i 14 länder och erbjuder vård till runt 17 500 patienter vid mer än 220 kliniker. Diaverum skiljer sig från andra leverantörer genom individanpassad högkvalitativ vård och support till patienter i behov av njursjukvård. Diaverum Holiday Semesterdialys Har Du drömt om att åka på semester, men tänkt att det nog aldrig kommer att förverkligas? Nu behöver det inte längre vara så. Vi hälsar Dig varmt välkommen till någon av våra fyra kliniker, där vi erbjuder Dig dialysbehandling, medan Du bokar resan och boendet själv. Välkommen att kontakta den klinik som Du är intresserad av att besöka. Diaverum har också många välbelägna kliniker på olika semesterorter i Europa och övriga delar av världen. För mer information om semesterdialys utomlands, besök vår hemsida www.diaverum.com Diaverum Heleneholm Ystadvägen 22A 214 30 Malmö Tel: 040-32 48 80 Diaverum Mösseberg Danska Vägen 62 521 85 Falköping Tel: 0515-870 90 Diaverum Solna Gate Hemvärnsgatan 9 171 54 Solna Tel: 08-120 53000 Diaverum Visby Njurenheten, Lasarettsgatan 3 621 55 Visby Tel: 0498-20 55 60 de första kontakterna med vården. Det skapar en trygghet när patienten ska orientera sig i en ny situation. Har du något annat råd till patienter? Det viktigaste tror jag är att inte bara överlämna sig till vården, utan att ta en aktiv roll själv. Var så delaktig som möjligt och fråga om du inte förstår, det finns inga dumma frågor! Jag tycker att det är viktigt att man tar vara på den information och vägledning som njursviktskoordinatorn eller sjuksköterskan på mottagningen kan ge och utbildar sig i sin sjukdom, till exempel genom att ställa sig frågan Vad kan jag göra och påverka själv? Fotograf: Håkan Nordström 13

Träningstips Sätt rimliga mål för träningen Målen med träningen ska vara S pecifika till exempel springa fem kilometer eller träna två gånger i veckan. M ätbara i till exempel antal, tid A ccepterade att de fungerar rent R ealistiska är det verkligen möjligt eller statistik. praktiskt för dig och din familj. att genomföra målen? Den bästa träningen är den som blir av, säger Jenny Ström, personlig tränare, coach och kostrådgivare. Här ger hon lite tips som kan vara till hjälp både för att komma igång och för att hålla igång. Och kan man kombinera med en bra kost har man kommit långt ur hälsosynpunkt. Du är taggad och du vill väldigt mycket. Med en gång. Men Jenny menar att det är lätt att i sin iver sätta upp orealistiska mål och det kan skrämma bort motivationen. Min vanligaste uppgift är faktiskt att hjälpa min kund att begränsa sig. Det bästa är att sätta upp små delmål och jobba med målbilder som man själv bestämmer, säger Jenny. Målet kan vara att bara må bra, gå upp eller ner i vikt, att kunna resa sig ur en stol, rehabilitera en skada eller prestationsmål. Känslan av att orka mer kan vara gott nog, säger Jenny. För att det ska bli av måste viljan finnas. Det bästa är om man kan planera sin träning så det passar in i det liv man lever. En jättebra början kan vara att öka sin vardagsmotion genom att promenera, cykla, åka skidor eller leka med sina barn. Promenaden kan sedan stegvis göras mer intensiv genom att lägga till stavgång, smålunkande eller småjoggande under några minuter som sedan ökas på. Man kan också lägga till lite rörelseträning i början och slutet av promenaden. Kan man utöver det boka någon annan form av träning två dagar i veckan är det bra. Bäst är om man kan spika tiderna, menar Jenny. En varierad träning som både bränner fett, ger kondition och muskelträning är bra. Men det allra viktigaste är att hitta en träningsform som man trivs med. Det ska vara träning för både kropp och knopp, säger Jenny Ström. Det kan vara bra att berätta för andra och gärna skriva ner vad man har bestämt sig för. Be om hjälp och stöd. En träningskompis kan vara draghjälp. Men ansvaret att träningen verkligen blir av är vars och ens, säger Jenny. Det är viktigt att fira sina delmål men också att ta sig tid att utvärdera hur det gick. Vad var bra? Vad gick fel och varför? Hälsofrämjande sjukvårdsarbete stärker I mitten av januari gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att stödja de riktlinjer som tagits fram för att stärka sjukvårdens hälsobefrämjande arbete. Socialminister Göran Hägglund är ansvarig för folkhälsoarbetet för att skapa en tydlig koppling till hälso-och sjukvården. På Socialstyrelsen leds arbetet av Irene Nilsson-Carlsson, tidigare chef på enheten för folkhälsa på Socialdepartementet. Det är viktigt för att kunna förbättra möjligheterna att förebygga sjukdom och ohälsa. Hälso-och sjukvården har både högt förtroende hos allmänheten och en mängd patientkontakter och är därmed en tillgång som bättre måste tas tillvara. I korthet går uppdraget ut på att sprida kunskap och kännedom om riktlinjerna i kommuner och landsting, kartlägga behovet av och stödja metodutveckling för ett förebyggande arbete inom vård och omsorg samt säkerställa IT-lösningar för uppföljning. I uppdraget ingår även att bevaka det internationella folkhälsoarbetet. Uppdraget ska slutredovisas den 31 december 2014. Källa Socialdepartementet Vad behöver jag göra annorlunda? Likadant är det om motivationen skulle dala. Det gäller att fundera över varför den gör det och vad man behöver ändra för att det ska fungera bättre. Samma strategi kan man använda för att ändra sina kostvanor. Det kan också vara bra att fundera över sin inställning till mat och vad man vill uppnå. De nya vanorna ska ju helst fungera resten av livet. Jag tycker det är bra gjort om man lyckas äta sunt till 70 procent, säger Jenny. Tänk på att vara glad åt det lilla och var inte för hård mot dig själv. Man gör så gott man kan. Några tips om du vill ändra kostvanor Ät tre måltider varje dag plus mellanmål. Låt det gå cirka fyra timmar mellan måltiderna. Frukost och lunch ska stå för 65 procent av det dagliga intaget. Viktigt att lära sig äta frukost för en bra start på dagen. Middag samt mellanmål ska motsvara 35 procent av dagsintaget. Dra ner på bröd. Ta bort det helt för att minska i vikt. Ta bort allt raffinerat mjöl och socker. Ät mer fibrer. Bli sockerfri. T idsanpassade när ska målet slutföras? När du tränar Kosten är A och O för ett bra träningsresultat. Det är bra att äta en till två timmar före träningen. Fettförbränningen blir mer effektiv om näringen hunnit passera blodet och gå in i musklerna. Efter avslutad träning är kroppen inställd på nedbrytning. För att uppbyggnaden av musklerna ska börja behöver man fylla på sina näringsdepåer, oavsett vad man har tränat eller vad klockan är. Minska på kolhydrater. Tänk hellre kyckling med pasta än pasta med kyckling. Protein ger generellt högre mättnadskänsla. Det tar längre tid för kroppen att förbränna. Ta bort allt synligt fett på kött. Undvik fett på smörgås. Var försiktig med mättat fett som finns till exempel i bacon, korvar, bakverk och smör. Fleromättat fett som finns i bland annat fisk, nötter och olivolja är okej. Stek dock i rapsolja. Fyll halva tallriken med grönsaker, böner och linser som mättar. Välj färgglada grönsaker och blanda mycket. A-L B Enkla övningar inne och utomhus Stiftelsen för svensk njurmedicinsk forskning och utbildning Njursjukdom leder ofta till kronisk njursvikt. Under de tio senaste åren har antalet personer som behöver dialys-behandling ökat kraftigt i Sverige. Det beror bland annat på att diabetes typ 2 blir en allt vanligare diagnos. Endast ett fåtal patienter kan idag erbjudas njurtransplantation. Dialys blir ofta en långvarig, bunden och krävande behandling för många patienter. Stöd därför forskning kring njursjukdomar, deras orsaker och behandling. Donationer till Stiftelsen för njurmedicinsk forskning och utbildning bidrar till att förhindra att allt fler drabbas av njursjukdom och kroniskt lidande i framtiden. Stiftelsen står under tillsyn av Länsstyrelsen i Stockholms län och har stiftelsenummer 1017357. Vid förfrågningar kontakta: bjorn.o.rogland@skane.se. Bankgiro 717-8569. Sittande rodd med rotation. Rak rygg, lätt böjda knän, dra gummibandet nära kroppen med armbågarna i vinkel. Låt överkroppen följa med, dvs rotera ryggen åt sidan för att aktivera bålen och rygg. Stående axellyft åt sidan. Lätt böjda knän, dra armarna upp till axelhöjd med lätt böjd armbåge. Sittande rodd. Rak rygg, lättböjda knän, dra gummibandet nära kroppen med armbågarna i vinkel. Knip med skulderbladen och återgå till startposition. Situps. Fötterna i golvet, aktivera magmusklerna och titta uppåt. När du blir stark i bålen orkar du hålla upp överkroppen i en bra hållning på dina promenader och löprundor. 14

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN Fotograf: Lars-Göran Öberg Rätt behandling. Gång på gång. HCEN15061_1 2011.02. Gambro Lundia AB Benböj. Sitt ner med knäna i 90 graders vinkel. Tänk att du sätter dig på en stol, lyft upp bröstet, upp till startposition. Utfall med rotation. Ta ett kliv framåt, gå ner tills båda knäna är i 90 graders vinkel, håll upp bröstet, upprepa på båda benen. Lägg till en rotation, vrid överkroppen mot det främre benet, tillbaka till startposition och byt ben. Triceps dip. Rak rygg, håll ihop armbågarna samtidigt som du sänker kroppen mot marken, stanna när armbågarna är i 90 graders vinkel och gå upp igen. Armhävning mot bänk. Spänn magen, gå ner med armbågarna i 90 graders vinkel, stanna strax innan bänken. Gambro har utvecklat individuellt anpassad kvalitetssäkrad dialys (IQD) för att hjälpa dig ge den bästa vården till varje enskild patient, vid varje enskilt behandlingstillfälle. Vill du veta mer om hur IQD gör skillnad i det dagliga livet för dig och dina patienter, vänligen besök www.gambro.se Draken, rörelseträning. Fäll höften och förläng kroppen, tänk att du försöker få en rak linje genom kroppen. Långa djupa andetag och fokusera på balans och hållning. Läs mer om Jenny på www.jennystrom.se Väderkvarnen, rörelseträning. Fötterna i axelbredd och bröstet rakt fram. Håll ena armen i luften och sträva med den främre armen ned mellan fötterna, vrid överkroppen och titta uppåt på handen, upprepa och få en rörelse i höften. Gambro Lundia AB Gambro Svenska Försäljning Box 10101 220 10 Lund Tel. +46 46 16 90 00 Fax +46 46 16 96 20 www.gambro.se

Digital Center AB En vision som har blivit verklighet Din totalleverantör Fresenius Medical Care är Sveriges enda totalleverantör av produkter, tjänster och behandlingar inom njurmedicin och dialys. Vi kan erbjuda Svanenmärkta påsdialysprodukter. Om du behöver dialys Vi kan erbjuda NORDIC ECOLABEL Vi finns här för dig Vi ger dig valmöjligheter Vi har bred kompetens Hos oss är du trygg Du är alltid i centrum Peritonealdialys/påsdialys Hemhemodialys Hemodialys på klinik Egna dialyskliniker Semesterservice 398001 Vår framstående forskning och teknikutveckling hjälper dig till en bättre livskvalitet. Fresenius Medical Care Sverige AB. Djupdalsvägen 24, S-192 51 Sollentuna. Tel +46 (0)8-594 77 600. Fax +46 (0)8-594 77 620 Epost sverige@fmc-ag.com. Hemsida www.fmc-ag.se