STAVNING- OCH SYNTAXFELENS PÅVERKAN PÅ MINNESREPRESENTATIONEN

STAVNING- OCH SYNTAXFELENS PÅVERKAN PÅ MINNESREPRESENTATIONEN Matilda Andersson Nicoletta Baroutsi Rasmus Cronstrand Jonas Sandin

Genom att manipulera en text vill vi kunna påvisa förändringar i minnesrepresentationen av texten. Denna manipulering utförde vi genom att införa stavfel och syntaxfel i tre av texterna men lämnade en text i originalskick för kontrollgruppen. Vi undrar då hur minnesreptesentationen komm er att påverkas av de syntaktiska felen? Vad kommer de olika manipulerade texterna ge för olika resultat? Vi fann inte något signifikant svar i vår studie men vi fann stöd för att det skulle vara lönsamt med vidare forskning inom ämnet. Urvalet vi hade i vår studie var nämligen alldeles för litet för att kunna ge ett signifikant svar med den poängsättning som vi valt. i

Innehållsförteckning Introduktion... 1 Syfte... 1 Frågeställningar... 2 Metod... 2 Design... 2 Försöksdeltagare... 2 Material... 2 Procedur... 3 Bearbetning och analys av data... 3 Resultat... 4 Diskussion... 6 Resultatdiskussion... 6 Metoddiskussion... 6 Slutsats... 7 Källförteckning... 8 Bilga 1... 9 Bilaga 2... 11 Bilaga 3... 12 Bilaga 4... 13 Bilaga 5... 15 Bilaga 6... 16 Bilaga 7... 18 ii

STAVNING- OCH SYNTAXFELENS PÅVERKAN PÅ MINNESREPRESENTATIONEN Introduktion Vid val av experiment så har vi utgått m ycket från Bartletts's "Study of reconstrutive memoroy" där han låter försökspersoner läsa en text och vid återgivningen vid flera tillfällen så visar det sig att försökspersonerna bara kommer ihåg saker som d e ser relevanta för sig själva. En del började byta ut ord som hade liknande betydelse men som var synonymer till det ursprungliga ordet. Vi undrade hur pass våra scheman för text och textstrukturering påverkar våra mentala representationer. Hur pass själva syntaxen för bokstäver och ord skulle kunna liknas vid Bartlett studie. Kan man likna det schema för uppbyggnaden av bokstäver och ord med det schema för uppbyggnaden av ett samhälle och en kultur? Kommer vår manipulation inverka när vi ska översätta informationen från en text till sinnesbilder, där fler sinnen än syn och kanske även känslor kan vara kopplade, och lagra dessa i långtidsminnet. Några frågor som vi rent spontant ställde oss; vid framplockning från långtidsminnet, hur har då sorteringen av minnen gått rätt till? Hur pass kommer försökpersonen att ha blandat in sin egna upplevelser och sinnesintryck i sin tolkning? I samtal med våran handledare efter en föreläsning med exempel på experiment tidigare genomförda inom kognitionspsykologi så kom vi fram till att en studie likt Bartletts skulle vara ett bra val. Vår handledare påpekade att grunder för området saknades och behövde utforskas vidare. Vi såg det som ett ypperligt tillfälle att bedriva behövliga experiment inom detta kognitionspsykologiska området. Syfte Studien som utförts syftar till att påvisa hur olika typer av syntax/ stavfel påverkar minnesrepresentationen. En redigerad text läses och sedan återges fritt med ett stimuli i form av sudoku mellan läsandet och återgivandet. Det som vill påvisas är att genom att manipulera de oberoende variablerna; syntax/ ord, så kommer de olika manipulerade texterna att återges annorlunda och påverka den beroende variabeln vilken är den fria återgivningen. Då läsförståelse är viktigt har vi gjort 1

avgränsningar i om man har någon form av lässvårighet av t.ex typen dyslexi. Frågeställningar Hur kommer minnesreptesentationen påverkas av de syntaktiska felen? Vad kommer de olika manipulerade texterna ge för olika resultat? Metod Design Vi använde oss av mellangruppsdesign då vi behövde olika personer till de olika delarna. Vi kunde inte använda samma personer till flera delar då denna i sådana fall skulle kunna lära sig texten samt att personen då kunde få en idé om vad testet handlar om vilket skulle leda till att vi får felaktig data. Vår oberoende variabel, stavningen i texten, kom att manipuleras på olika sätt så att vi förhoppningsvis skulle kunna finna någon slags skillnad mellan texterna. Resultatet vi fick via fri återgivning av texten blev den beroende variablen då den förändrades när den oberoende manipuleras. Försöksdeltagare Populationen vi använde oss av är människor som kunde läsa och förstå svenska flytande och inte hade några slags lässvårigheter. Vi hade bestämt att använda oss av bekvämlighetsurval genom att stickprovet var tänkt att bli personer vi kunde få tag på på Campus Valla, Linköping. Vi fick in försökspersoner genom att ställa oss i C-huset och fråga personerna om de var villiga att delta i ett experiment. Vi hade även ett rum till förfogande vid denna tidpunkt där deltagarna fick utföra experimentet. Då vi inte fick in tillräckligt med försökspersoner på ovanstående sätt fick vi även fråga vänner och bekanta om de ville utföra experimentet. Det hela gick till på samma sätt och endast miljön var annorlunda. På det hela fick vi tag i 22 personer varav 13 var män i åldrarna 18-41 och 9 var kvinnor i åldrarna 19-41. Ingen av de som gjord experimentet hade några lässvårigheter. Material Materialet vi använde oss av var en text (se bilaga 1), en sal där experimentet utfördes samt en enkät. 2

Texten vi valde var: På svenska då experimentet utfördes helt och hållet på svenska Lätt att dela upp i nyckelpunkter då det senare skulle bli lättare för oss att sammanställa antal poäng försökspersonerna får vid återberättningen. Tillräckligt lång så stavfel ej blir uppenbara men ändå inte så kort så att den då skulle bli för lätt att minnas, en A4-sida valde vi som tillräckligt lång. Något vi funderade på var om texten skulle ha någon kontext eller ej. Om den inte hade någon direkt kontext skulle vi testa textförståelsen istället för hur försökspersonerna kommer ihåg övergripande. Detta anammade vi och redigerade bort början och slutet på texten vi valde. När försökspersonerna läste texten fick några läsa originalet utan några fel och några fick läsa texter med stavfel eller syntaxfel (se bilaga 2,3 och 4). På det hela blev det fyra texter, förutom originaltexten blev det en med stavfel och två med syntaxfel varav en hade frasfel och en satsfel. Salen där början av experimentet utfördes var ett klassrum, högt till tak och vita väggar men inga fönster. Utrymmet var tillräckligt stort för att ingen skulle behöva sitta bredvid någon annan. Miljön på senare delen av experimentet, då vi var tvungna att överge idén om att använda oss av personer på Campus Valla, varierade mycket. Procedur Försökspersonerna fick läsa texten vi valt och den hade antingen stavfel eller ej. Efter texten var läst fick personen ta en paus i ca tio minuter och fick då göra någon slags störuppgift som belastade personen kognitivt. Detta gjordes för att personen skulle få bort tankarna på testet den just gjort så därför valde vi störuppgifter som inte likna testet på något sätt så som sudoku och andra liknande matematiska uppgifter. När pausen var slut fick personen en enkät där denne fick ge en skriftlig fri återgivning om vad den mindes från texten och vi bad försökspersonerna att svara så detaljerat som möjligt. Längst ner på enkäten fick denna svara på frågor som ålder, kön och om denna har några lässvårigheter samt att deltagaren fick fylla i vad den tyckte om texten. Bearbetning och analys av data Vi valde att deltagarna skulle få återge texten via fri återgivning då frågor kring texten skulle lätt bli ledande samt att vi skulle behöva veta att frågorna ställs på så sätt att skillnaderna blir märkbara. Vid Fri 3

Medelvärde återgivning kunde vi istället analysera svaren på flera olika sätt. Poängsättningen skedde på tre olika sätt (se bilaga 6). Först blev det en helhetsanalys av deltagarnas texter där vi bedömde helheten genom att ge poäng mellan 1-5 där 1 är att de minns knappt något och 5 att de minns nästan allt. Sedan gav vi poäng för hur många nyckelpunkter de mindes. Dessa valdes ut genom att försöka se vad som var det mest relevanta i texten, det som inte går att ta bort utan att innebörden försvinner. Sista poängsättningen var vilka detaljer de mindes t.ex. namn eller mindre betydelsebärande handlingar, sådant som går att ta bort utan att innebörden försvinner. Vi har fått poäng för fyra olika grupper; en som läste originaltexten och de tre andra som läste texten men med stavfel och syntaxfelen. Detta redovisade vi sedan i grafer samt med t-test. Resultat Det resultat vi fått visar på att det inte är stor skillnad på de olika texter som vi har manipulerat. De skillnader som är synbara i figur 1 är att orginaltexten har högre medelvärde varav de manipulerade texterna visar ett lägre medelvärde som kan påvisa att det är svårare att minnas de manipulerade texterna. T-test utfördes mellan texterna, vi jämförde då text 1 och text 2, text 1 och text 3 samt text 1 och text 4. Dessa tester visas nedan i tabell 1-3 och resultatet gav ingen signifikant skillnad. 7 6 5 4 3 2 1 0 Text1(Orginal) Text2(Stavfel) Text3(Frasfel) Text4(Satsfel) Helhetsanalys 4,6 3 2,666666667 4 Nyckelpunkter 6,2 5,8 4,333333333 5,25 Detaljer 4,2 2,6 3,166666667 4 Figur 1. Grafen visar de olika texternas medelvärde på de olika bedömningspunkterna; Helhetsanalys, Nyckelpunkter och Detaljer. 4

Helhet t(6)= 1.1767, p=0.2839 text 1 text 2 m: 4.75 3.25 sd: 2.22 1.26 Nyckelord t(6)= 0.2474, p=0.8128 text 1 text 2 m: 6.00 6.50 sd: 3.46 2.08 Detalj t(6)= 0.8704, p=0.4175 text 1 text 2 m: 6.00 2.75 sd: 2.71 0.96 Helhet t(7)= 2.2746, p=0.0571 text 1 text 3 m: 4.75 2.20 sd: 2.22 1.10 Nyckelord t(7)= 1.0377, p=0.3339 text 1 text 3 m: 6.00 4.20 sd: 3.46 1.67 Detalj t(6)= 0.7735, p=0.4645 text 1 text 3 m: 4.00 3.00 sd: 2.71 0.45 Tabell 1. t-test mellan text 1 och 2 Tabell 2. t-test mellan text 1 och 3 Helhet t(5)= 0.8078, p=0.4559 text 1 text 4 m: 4.75 3.67 sd: 2.22 0.58 Nyckelord t(5)= 0.3061, p=0.7719 text 1 text 4 m: 6.00 5.33 sd: 3.46 1.53 Detalj t(5)= 0.1657, p=0.8748 text 1 text 4 m: 4.00 4.33 sd: 2.71 2.52 Tabell 3. t-test mellan text 1 och 4 5

Diskussion Resultatdiskussion Vi har inte fått några som helst signifikanta resultat vilket vi tror beror på att stickprovet vi använt oss av har varit för litet. Detta har vi påvisat genom att använda oss av de resultat vi har men multiplicerat dessa sju gånger så att vi får fler (alltså, om vi har fem svar på text 1 så kopierar vi dessa sju gånger så att vi får 5 svar som upprepar sig 7ggr á 35 svar). Hade vi fått liknande resultat på ett större stickprov borde det ge samma utslag på t-testet. När vi gjort detta på två texter och sedan gjort ett t-test dem emellan så har vi fått ett resultat som är signifikant för alla grupper utom för detaljer mellan text 1 samt text 4. Vi är medvetna om att detta inte är ett stöd för vår hypotes men att det visar på vidare forskning kan ge ett signifikant svar. T-test vi fick ut genom att multiplicera resultaten: Detaljer t(68)=4.0913, p<0.05 text 1 text 2 m: 4.2 2.6 sd: 2.17 0.81 Nyckelpunkter t(68)=4.0913, p<0.05 text 1 text 2 m: 7.2 5.8 sd: 2.26 2.17 Metoddiskussion Under experimentets gång har vi kommit fram till saker som vi hade kunnat göra bättre och att vi har lärt oss mycket som vi kan ta med oss till nästa gång. Något vi tyvärr märkte försent var att vi borde ha gjort en pilotstudie innan vi börjat själva experimentet. Detta för att vi på så vis skulle kunna få kritik mot den text vi valt, om den var för lätt eller för svår eller bra som den är, vi skulle även kunna få kritik på hur experimentet utfördes och poängsattes. Genom att använda sig av försökspersonerna i en pilotstudie skulle vi lättare kunna hitta nyckelord respektive detaljer och liknande i texten vilket skulle leda till ett mer korrekt resultat. Men för att detta ska fungera skulle det inte räcka med en pilotstudie utan vi 6

skulle säkerligen behöva göra flera vilket vi tyvärr inte hade tillräckligt med tid för. Även om vi tycker att vår frågeställning var intressant kände vi att vi hade för lite kunskap om ämnet för att kunna få ett fullgott svar. Om vi hade haft mer kunskap och tid att sätta oss in mer i grammatik/ lingvistik eller haft tid att fråga någon som är bildad i ämnena för att höra deras åsikt om t.ex. vilka nyckelord som är viktiga och vart det är bäst att ändra i texten för maximal effekt så tror vi att resultatet vi då fått skulle bli mer korrekt. Tidigare forskning om ämnet vi valt har varit mycket svårt att finna och har på så sätt inte något underlag för felen vi valde till texten. Men trots detta tycker vi ändå att vi lyckades bra gällande texterna då de flesta försökspersonerna visserligen märkte stavfelen eller de syntaktiska felen (beroende på text) men förstod inte att dessa var tillagda med flit. Trots att vi endast hade tio minuters paus tog experimentet ändå 20-30 minuter per person. Att finna en person som vill göra ett experiment som tar så pass lång tid är väldigt svårt fick vi erfara och när vi väl har fått en person att delta så är det att hålla kvar denna så lång tid som var svårt, speciellt bland studenter som alltid verkar ha någonstans att vara och inte kan undvara sin tid. Att det tog så lång tid att utföra experimentet gjorde så att seriositeten och motivationen minskade stadigt från början till slut. Detta skulle säkert gå att komma runt om vi hade använt oss av människor som vi hade tagit kontakt med innan t.ex. via mail så att de är medvetna om hur lång tid de kan ta och att de inte behöver känna någon stress. Kanske även tillfört någon belöning för deltagande. Vår interna validitet är hög men den ekologiska är låg, detta eftersom vi inte utförde experimentet i en naturlig miljö. Interreabiliteten är hög då vi bedömde alla texter tillsammans och genom att utgå från svaren fick vi fram ett mer pålitligt svar. Slutsats Vi anser att detta skulle kräva vidare forskning. Denna slutsats har vi kommit fram till p.g.a. att när vi multiplicerade resultatet sju gånger så fick vi ett signifikant svar, vilket vi inte fick tidigare. Alltså har vi ett alldeles för litet urval med det sätt som vi valt att poängsätta texterna för att kunna få ett trovärdigt svar på t-testerna. 7

Källförteckning Sternberg, R (2008). Cognitive Psychology, 5th ed. Wadsworth: Cengage Learning 8

Text 1, originaltext Bilga 1 -För en tid sedan informerade vi en stor andel av våra kunder om denna verksamhet och då var det hundratals som hörde av sig och som berättade att de hade blivit lurade, säger Kent Edlund, vice vd på hitta.se. Gemensamt för företagen som har blivit utsatta är att de har blivit uppringda av en person som säger att han eller hon är från hittaföretag.se men personen mumlar företagsnamnet vilket gör att de allra flesta uppfattar det som att personen i själva verket är från hitta.se. Och blufföretaget spelar endast in slutet av telefonsamtalet då personen godkänner avtalet. Men förutom hittaföretag.se finns även andra blufföretag som till exempel hittabolag.se och hittasverige.se. Det var i början av februari som Steffen Brummer Pind blev kontaktad av en person på hittaföretag.se. När fakturan sedan kom var den utställd i företagsnamnet Scandinavian media solutions som står bakom blufföretaget. Steffen Brummer Pind ringde då upp kontaktpersonen och sade att han inte tänkte betala en räkning från ett företag han inte hade blivit kontaktad av. I och med att det är ett så pass snarlikt företagsnamn och personen jag blev kontaktad av uttalade namnet väldigt snabbt uppfattade jag det som att det var hitta.se som ringde. Jag blir förbannad när jag tänker på hur många som de har lyckats lura. Från fall till fall avgör vi om åtgärder ska vidtas vid misstänkt beteende, exempelvis att direkt uppmana företaget att avsluta den pågående aktiviteten eller att anmäla företaget till marknadsdomstolen för vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning, säger Christine Kullgren, pressansvarig på Eniro. Svensk handel får varje dag närmare 100 anmälningar gällande bluffakturor inom olika branscher och Dick Malmlund tror att det vi ser bara är början. Det har tagit ordentlig fart det senaste året och idag har bluffarna överhuvudtaget inga begränsningar. Jag tror tyvärr att allt fler kommer att bli lurade då antalet blufföretag ökar i antal, säger Dick Malmlund. 9

Svensk handel har en varningslista med blufföretag på sin hemsida och man försöker också att informera företag i den mån det är möjligt om detta fenomen. Dick Malmlund menar att mellan två och fyra procent av företagen som får en falsk faktura från ett påhittat företag betalar, medan närmare 35 procent av företagen som först blir kontaktade via telefon, som i fallet med hittaföretag.se, betalar. Blufföretag använder sig i allt större utsträckning av kronofogden för att driva in falska fakturor från seriösa företagare men Dick Malmlund menar att man aldrig ska betala en falsk faktura även om man blir hotad med kronofogden. Däremot efterlyser han förändringar i svensk lagstiftning. Det måste bli lag på att ett helt samtal måste vara inspelat vid telefonförsäljning och inte bara en ljudfil på tio sekunder som i många av fallen vad gäller blufföretagen. Och företagare måste ha samma rätt som privatpersoner vad gäller kreditupplysningslagen, säger han och syftar på att företagare som får hem ett brev från kronofogden, oftast automatiskt får en notering hos kreditupplysningsföretagen, medan privatpersoner får en betalningsanmärkning först när det finns bevis att skulden är laglig. 10

Bilaga 2 Text 2, stavfel Kolumn 3 visar hur ändringen skett. De i samma färg har blivit ändrade på samma sätt Betalningsmärkning Utomatiskt Spelat Botad Uträkning Menomen Carningslista Anal Rancher Hällande Uppmanna Vidas Förbanad Snarikt Ringe Lutställd Antalet Körde Runder betalningsanmärkning automatiskt inspelat hotad utsträckning fenomen varningslista antal branscher gällande uppmana vidtas förbannad snarlikt ringde utställd avtalet hörde kunder Tagit bort 11e bokstaven Tagit bort 1a bokstaven Tagit bort 1a, 2a bokstaven 1a bokstaven ändrad Tagit bort 3e,4e bokstaven 1a bokstaven ändrad 1a bokstaven ändrad Tagit bort 3e bokstaven Tagit bort 1a, 5e bokstaven 1a bokstaven ändrad Extra bokstav vid 5e Tagit bort 4e bokstaven Tagit bort 6e bokstaven Tagit bort 5e bokstaven Tagit bort 5e bokstaven Extra bokstav i början 2a bokstaven ändrad 1a bokstaven ändrad 1a bokstaven änd rad 11

Text 3, syntaxfel: frasfel Kolumn ett visar ändring Bilaga 3 informera säger Kent Edlund på hitta.se, vice vd. blivit utsatta är att de blivit uppringda har telefonsamtalet in endast slutet av bli kontakta fakturan sedan kommer som står blufföretaget bakom. jag uppfattade det fall avgörs vi om åtgärder vid misstänkt beteende ska vidta för marknadsföring eller vilseledande renommésnyltning 100 bluffakturor gällande anmälningar idag har överhuvudtaget bluffarna blufföretag vid hemsida får falsk faktura från via telefon betalar, som i fallet med hittaföretag.se. man blir med kronofogden hotad efterlyses samtal måste inspelat informerade säger Kent Edlund, vice vd på hitta.se. har blivit utsatta är att de har blivit uppringda endast in slutet av telefonsamtalet blev kontaktad fakturan sedan kom som står bakom blufföretaget uppfattade jag det fall avgör vi om åtgärder ska vidtas vid misstänkt beteende för vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning 100 anmälningar gällande bluffakturor idag har bluffarna överhuvudtaget blufföretag på sin hemsida får en falsk faktura från först blir kontaktade via telefon, som i fallet med hittaföretag.se, betalar man blir hotad med kronofogden efterlyser samtal måste vara inspelat 12

Bilaga 4 Text 4, Syntaxfel: frasfel Grön markering visar vart ändringen skett -För en tid sedan informerade vi en stor andel av våra kunder om denna verksamhet och då var det hundratals som hörde av sig och som berättade att de hade blivit lurade, säger Kent Edlund, vice vd på hitta.se. Gemensamt för företagen som har blivit utsatta är att de har blivit uppringda av en person som säger att han eller hon är från hittaföretag.se men personen mumlar företagsnamnet vilket gör att de allra flesta uppfattar det som att personen i själva verket är från hitta.se. Och blufföretaget spelar endast in slutet av telefonsamtalet då personen godkänner avtalet. Men förutom hittaföretag.se finns även andra blufföretag som till exempel hittabolag.se och hittasverige.se. Det var i början av februari som Steffen Brummer Pind blev kontaktad av en person på hittaföretag.se. När fakturan sedan kom var den utställd i företagsnamnet Scandinavian media solutions som står bakom blufföretaget. Steffen Brummer Pind ringde då upp kontaktpersonen och sade att han inte tänkte betala en räkning från ett företag han inte hade blivit kontaktad av. I och med att det är ett så pass snarlikt företagsnamn och personen jag blev kontaktad av uttalade namnet väldigt snabbt uppfattade jag det som att det var hitta.se som ringde. Jag blir förbannad när jag tänker på hur många som de har lyckats lura. Från fall till fall avgör vi om åtgärder ska vidtas vid misstänkt beteende, exempelvis att direkt uppmana företaget att avsluta den pågående aktiviteten eller att anmäla företaget till marknadsdomstolen för vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning, säger Christine Kullgren, pressansvarig på Eniro. Svensk handel får varje dag närmare 100 anmälningar gällande bluffakturor inom olika branscher och Dick Malmlund tror att det vi ser bara är början. Det har tagit ordentlig fart det senaste året och idag har bluffarna överhuvudtaget inga begränsningar. Jag tror tyvärr att allt fler 13

kommer att bli lurade då antalet blufföretag ökar i antal, säger Dick Malmlund. Svensk handel har en varningslista med blufföretag på sin hemsida och man försöker också att informera företag i den mån det är möjligt om detta fenomen. Dick Malmlund menar att mellan två och fyra procent av företagen som får en falsk faktura från ett påhittat företag betalar, medan närmare 35 procent av företagen som först blir kontaktade via telefon, som i fallet med hittaföretag.se, betalar. Blufföretag använder sig i allt större utsträckning av kronofogden för att driva in falska fakturor från seriösa företagare men Dick Malmlund menar att man aldrig ska betala en falsk faktura även om man blir hotad med kronofogden. Däremot efterlyser han förändringar i svensk lagstiftning. Det måste bli lag på att ett helt samtal måste vara inspelat vid telefonförsäljning och inte bara en ljudfil på tio sekunder som i många av fallen vad gäller blufföretagen. Och företagare måste ha samma rätt som privatpersoner vad gäller kreditupplysningslagen, säger han och syftar på att företagare som får hem ett brev från kronofogden, oftast automatiskt får en notering hos kreditupplysningsföretagen, medan privatpersoner får en betalningsanmärkning först när det finns bevis att skulden är laglig. 14

Enkät Bilaga 5 Återge texten du har läst så detaljerat som möjligt. Att den återges i rätt ordning behövs inte utan skriv vartefter du kommer på. Fortsätt på baksidan vid behov Har du några övriga åsikter kring texten? Läs- och skrivsvårigheter: Ja Nej Vill ej svara Kön: Man Kvinna Vill ej svara Ålder: 15

Poängsättning Bilaga 6 Grön Nyckelord/ mening Gul - Namn (räknas som tillägg till detaljer) Rosa - Detalj Vi ger tre olika bedömningar: Helhetsanalys, bedöms inte med poäng utan med en skala 1-5 där 1 är riktigt dåligt, att de knappt fick med något och 5 är riktigt bra, de mindes nästan hela texten. Nyckelord, 1 poäng per nyckelord/ sammanhang som de minns Detaljer, 1 poäng per detalj de minns, ord/ sammanhang -För en tid sedan informerade vi en stor andel av våra kunder om denna verksamhet och då var det hundratals som hörde av sig och som berättade att de hade blivit lurade, säger Kent Edlund, vice vd på hitta.se. Gemensamt för företagen som har blivit utsatta är att de har blivit uppringda av en person som säger att han eller hon är från hittaföretag.se men personen mumlar företagsnamnet vilket gör att de allra flesta uppfattar det som att personen i själva verket är från hitta.se. Och blufföretaget spelar endast in slutet av telefonsamtalet då personen godkänner avtalet. Men förutom hittaföretag.se finns även andra blufföretag som till exempel hittabolag.se och hittasverige.se. Det var i början av februari som Steffen Brummer Pind blev kontaktad av en person på hittaföretag.se. När fakturan sedan kom var den utställd i företagsnamnet Scandinavian media solutions som står bakom blufföretaget. Steffen Brummer Pind ringde då upp kontaktpersonen och sade att han inte tänkte betala en räkning från ett företag han inte hade blivit kontaktad av. I och med att det är ett så pass snarlikt företagsnamn och personen jag blev kontaktad av uttalade namnet väldigt snabbt uppfattade jag det som att det var hitta.se som ringde. Jag blir förbannad när jag tänker på hur många som de har lyckats lura. Från fall till fall avgör vi om åtgärder ska vidtas vid misstänkt beteende, exempelvis att direkt uppmana företaget att avsluta den pågående 16

aktiviteten eller att anmäla företaget till marknadsdomstolen för vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning, säger Christine Kullgren, pressansvarig på Eniro. Svensk handel får varje dag närmare 100 anmälningar gällande bluffakturor inom olika branscher och Dick Malmlund tror att det vi ser bara är början. Det har tagit ordentlig fart det senaste året och idag har bluffarna överhuvudtaget inga begränsningar. Jag tror tyvärr att allt fler kommer att bli lurade då antalet blufföretag ökar i antal, säger Dick Malmlund. Svensk handel har en varningslista med blufföretag på sin hemsida och man försöker också att informera företag i den mån det är möjligt om detta fenomen. Dick Malmlund menar att mellan två och fyra procent av företagen som får en falsk faktura från ett påhittat företag betalar, medan närmare 35 procent av företagen som först blir kontaktade via telefon, som i fallet med hittaföretag.se, betalar. Blufföretag använder sig i allt större utsträckning av kronofogden för att driva in falska fakturor från seriösa företagare men Dick Malmlund menar att man aldrig ska betala en falsk faktura även om man blir hotad med kronofogden. Däremot efterlyser han förändringar i svensk lagstiftning. Det måste bli lag på att ett helt samtal måste vara inspelat vid telefonförsäljning och inte bara en ljudfil på tio sekunder som i många av fallen vad gäller blufföretagen. Och företagare måste ha samma rätt som privatpersoner vad gäller kreditupplysningslagen, säger han och syftar på att företagare som får hem ett brev från kronofogden, oftast automatiskt får en notering hos kreditupplysningsföretagen, medan privatpersoner får en betalningsanmärkning först när det finns bevis att skulden är laglig. 17

Bilaga 7 Instruktioner för de deltagande Vi gör ett experiment kring läsförståelse. Till att börja med kommer ni att få läsa en text, läs endast igenom den en gång. Efteråt kommer ni att få lösa olika pyssel som exempelvis korsord och sudoku. Som avslutning har vi ett formulär som vi skulle vilja att ni svarar på. 18