REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet
REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen en översikt ICF och rehabiliteringsplaner Teamarbete och målformulering
I slutet av dagen Kunskap om rehabiliteringsprocessens olika delar Förstå uppbyggnaden av ICF Kunna använda en rehabiliteringsplan Medvetenhet om rehabiliteringsteamets betydelse Insikt om målformulering i rehabiliteringen
På sikt Föra in den nya kunskapen och färdigheten i den egna verksamheten Göra interdisciplinära rehabiliteringsplaner Få med brukaren och dennes anhöriga i rehabiliteringen
Rehabiliteringsprocessen en översikt
Rehabilitering Rehabilitation of people with disabilities is a process aimed at enabling them to reach and maintain their optimal physical, sensory, intellectual, psychological and social functional levels. Rehabilitation provides disabled people with the tools they need to attain independence and selfdetermination, and encompasses a wide range of activities including rehabilitative medical care, physical, psychological, speech, and occupational therapy and support services. WHO
Rehabilitering Med rehabilitering avses att, vid nedsättning eller förlust av någon funktion efter skada/sjukdom, genom planerade och från flera områden sammansatta åtgärder, allsidigt främja att den enskilde återvinner bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande. Rehabilitering är målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras Socialstyrelsen
Rehabilitering rehabilitatio (lat. re-, åter + habilis, duglig) att återskapa förmågan att fungera normalt eller så normalt som möjligt
Rehabilitering Rehabiliteringens mål är att uppnå bästa möjliga funktionsförmåga, självständighet och delaktighet socialt och i samhället
Rehabilitering genom att möjliggöra för personer med funktionshinder att uppleva att de kan tillfredsställa egna mål inom familjeliv, yrkesarbete och fritidsaktiviteter.
Rehabilitering Att öka personens (och dennes närstående) medvetenhet om sina möjligheter utifrån resurser och begränsningar, genom tex information, utbildning, träning, hjälpmedelsutprovning, bostadsanpassning, arbetsplatsbesök, medicinsk behandling.
Rehabilitering Rehabiliteringen inom hälso- och sjukvården är en process som börjar när skadan eller sjukdomen uppstår och fortsätter så länge behovet av insatser föreligger.
Rehabilitering Rehabilitering är en process som: utgår från individens upplevda oförmåga, behov och intressen är målinriktad och teambaserad innefattar sammansatta och samordnade åtgärder i tiden avgränsad i vissa fall återkommande (progredierande sjd)
Rehabilitering Rehabilitering är en process som stödjer personen och dennes anhöriga att få kunskap och insikt om sjukdomen och dess konsekvenser mobilisera egna resurser att hantera det nya livet utveckla personens sätt att tänka, uppleva, reagera och handla för att nå gamla och nya mål i livet
Rehabilitering Rehabilitering är en pedagogisk process som syftar till att förändra ett beteende (hos personen eller dennes anhörig) och alltså mycket mer än bara fysisk träning!
Rehabilitering Rehabiliteringsprocessen: tid rum etnicitet kulturella aspekter
Rehabilitering Inom rehabiliteringen två olika typer av processer: rehabiliteringsprocessen vid en plötslig skada eller sjukdom (tex ryggmärgsskada, hjärnskada, hjärtinfarkt, benbrott) rehabiliteringsprocessen vid en kronisk sjukdom (tex MS, muskeldystrofi, Parkinsons sjukdom, reumatoid artrit)
Rehabilitering Rehabiliteringsprocessen vid en plötslig skada eller sjukdom: behov av direkta insatser börjar parallellt med akuta insatser behov av vårdkedja kan sträcka sig över flera år har alltid ett slut
Rehabilitering Rehabiliteringsprocessen vid en kronisk sjukdom: återkommande pga sjukdomens progress kontinuerlig revidering av mål och insatser insatser av varierande typ och grad insatser på olika nivåer i sjukvården och samhället i stort
Rehabilitering Interdisciplinärt teamarbete behandlarna arbetar i nära samverkan med den drabbade, dennes anhöriga och med varandra för att uppnå gemensamma mål.
Rehabilitering Läkare och omvårdnadspersonal diagnos, prognos, utredning, symtomatisk behandling Arbetsterapeut ADL-förmåga, bostad, arbete, fritid, hjälpmedel Sjukgymnast styrka, uthållighet, balans, koordination, gång Kurator psykosocial situation, familj, arbete, LSS Psykolog, logoped kognition, sinnesstämning, tal- och språk, sväljning
Rehabilitering bedömning utvärdering planering behandling
Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)
Rehabilitering Rehabiliteringsplan: funktionshinder (F/A/D) omgivnings- och personfaktorer (resurser/hinder) huvudmål patient delmål anhöriga åtgärder ansvariga tidsplan utvärdering (måluppfyllelse)
Rehabilitering Rehabiliterings- och hälsoplan! tydliggöra behov, åtgärder, resursanvändning och ansvarsfördelning fokusera på rehabilitering och andra åtgärder för optimal hälsa och välbefinnande allt det vi gör är inte rehabilitering åtgärder för att må bra minst lika viktiga friskvård för funktionshindrade! tydliggöra brukarens ansvar
Rehabilitering eliminera kompensera träna
Rehabilitering Elimination undanröja ett (ofta) medicinskt problem, minimera konsekvensen av problemet Kompensation anpassning till en funktionsnedsättning/ aktivitetsbegränsning genom tex hjälpmedel, kompensatoriska strategier Träning förbättra en funktion/aktivitet genom träning
Rehabilitering Att mäta och utvärdera: mätning av givna insatser och behandlingar uppnåddes en förbättring och hur stor var den? utvärdering av uppsatta mål och måluppfyllelse uppnåddes målen eller ej och i vilken grad?
ICF och rehabiliteringsplaner
ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) 2001 www.sos.se/klassifi/icf www.who.int/classifications/icf
WHO ICD-10 klassificerar sjukdomar, skador, störningar etc. ICF klassificerar konsekvenserna av en skada, sjukdom etc.
ICF ICF klassifikation av hälsokomponenter ICIDH klassifikation av sjukdomskonsekvenser
ICIDH Utvecklades från en första version 1972 1976 fältprövningar av klassifikationen av funktionsbegränsingar och handikapp 1993 påbörjades revision av ICIDH 1998 påbörjades fältprövningar av ICIDH-2 över hela världen Presenterades slutversionen (ICF) vid WHO:s 54:e generalförsamling maj 2001
ICF Medicinsk modell: funktionshinder som ett problem hos en person Social modell: funktionshinder ett socialt skapat problem och en fråga om individers fulla integrering i samhället
ICF Bio-psyko-social modell Syntes av olika perspektiv för att erbjuda en sammanhållen syn på hälsa utifrån ett biologiskt, individuellt och socialt perspektiv
ICF Omfattar alla aspekter av människors hälsa (i vid bemärkelse) Beskrivs i termer av Hälsodomäner och hälsorelaterade domäner Sammanlagt över 1500 kategorier Användbar för alla människor
Syfte med ICF Vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd, deras konsekvenser och bestämningsfaktorer Gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd Möjliggöra jämförelser av data mellan länder, olika delar av hälso- och sjukvården, över tid
Tillämpningar av ICF Insamling och sammanställning av data Mätning av resultat, omgivningsfaktorer Bedömning av rehabiliteringsbehov, koppling av behandlingar till olika tillstånd Utvärdering av rehabiliteringsinsatser Utbildning, utformning av kursplaner
Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)
Terminologi Funktionstillstånd (functioning) Funktionshinder (disability) Person med funktionshinder (person with a disability) Funktionshindrad (disabled person) Socialstyrelsen person med funktionsnedsättning
ICF Två delar med vardera två komponenter: 1. Funktionstillstånd och funktionshinder - Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer - Aktivitet och delaktighet 2. Kontextuella faktorer - Omgivningsfaktorer - Personfaktorer
Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)
ICF Varje komponent består av olika domäner och varje domän av kategorier som är klassifikationsenheter Varje komponent kan uttryckas i såväl positiva som negativa termer
ICF Domän: Kroppsfunktioner Kapitel 1: Psykiska funktioner - Övergripande psykiska funktioner - Medvetandefunktioner - Orienteringsfunktioner - Intellektuella funktioner - Övergripande psykosociala funktioner - Temperament och personlighetsfunktioner - Energi och driftsfunktioner - Sömnfunktioner - Andra specificerade och ospecificerade övergripande psykiska funktioner - Specifika psykiska funktioner - Etc.
ICF Kapitel 1: Psykiska funktioner Avsnitt 1: Övergripande psykiska funktioner (b110-b139) - Medvetandefunktioner (b110) - Medvetandetillstånd (b1100) - Medvetandets kontinuitet (b1101) - Medvetandets beskaffenhet (b1102) - Andra ospecificerade medvetandefunktioner (b1108) - Ospecificerade medvetandefunktioner (b1109) - Orienteringsfunktioner - Orientering till tid (b1140) - Orientering till rum (b1141) - Etc.
ICF Kapitel 1: Psykiska funktioner Avsnitt 1: Övergripande psykiska funktioner (b110-b139) Medvetandefunktioner (b110) Allmänna psykiska funktioner rörande tillstånd av medvetenhet, uppmärksamhet och vakenhet inklusive tillståndets klarhet och kontinuitet Innefattar: funktioner av medvetandetillstånd Utesluter: orienteringsfunktioner (b114)
ICF I praktisk användning ett urval av koder (ICF core sets; standardurval) Längre version (comprehensive ICF core set) Kortare version (brief ICF core set)
ICF Länkning av instrument Linking analysis Vad beskriver och mäter ett item? Kan item kopplas till specifika kategorier och på vilken nivå?
Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)
ICF Kroppsfunktioner: kroppens fysiologiska funktioner funktionsnedsättningar Kroppsstrukturer: kroppens anatomiska delar strukturavvikelser betydande avvikelse eller förlust
Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)
ICF Aktivitet: en persons utförande av en uppgift eller handling aktivitetsbegränsningar Delaktighet: en persons engagemang i en livssituation delaktighetsinskränkningar svårighet vid utförandet eller problem i engagemang i livssituationer
ICF Aktivitet och delaktighet beskrivs utifrån: genomförande: beskriver vad en person gör i sin aktuella omgivning kapacitet: en persons förmåga att utföra en uppgift eller handling (den högsta möjliga funktionsnivån omgivningsanpassade förmågan)
ICF Skillnaden mellan kapacitet och genomförande ger en vägledning om vad som kan göras i personens omgivning för att förbättra genomförandet Svårigheter eller problem uppstår när det finns en kvalitativ eller kvantitativ förändring
Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)
ICF Kontextuella faktorer: omgivningsfaktorer: faktorer utanför personen; fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen som personen lever i personfaktorer: individuella bakgrunden till en persons liv och leverne; personliga egenskaper som kön, ras, ålder, livsstil, vanor, copingsätt, social bakgrund, yrke
ICF Omgivningsfaktorer: individnivå: omedelbara omgivning; hem, arbetsplats, skola, såväl fysiskt som socialt service, tjänster och system: formella och informella sociala strukturer och system i samhället; innefattar organisationer och tjänster som hänger samman med miljön, transporter, lagar, bestämmelser etc.
ICF Omgivningsfaktorer: Positiv aspekt: underlättande faktor (=resurs) Negativ aspekt : barriär eller hinder Personfaktorer: Klassificeras inte påverkar dock resultatet av olika interventioner
??? Hur kan man använda och integrera ICF i rehabiliteringen?
Rehabilitering bedömning utvärdering planering behandling
Rehabilitering Rehabiliteringsplan: funktionshinder (F/A/D) omgivnings- och personfaktorer (resurser/hinder) huvudmål patient delmål anhöriga åtgärder ansvariga tidsplan utvärdering (måluppfyllelse)
Rehabiliteringsplan Tre steg Inledning Själva rehabiliteringen Utskrivningen och fortsättningen Rehabilitering vs. Andra åtgärder Rehabiliteringsplan vs. Hälsodokument
Rehabiliteringsplan Vad är syftet? För vem görs rehabiliteringsplanen? Vem äger rehabiliteringsplanen? Hur vet vi vad personen behöver för rehabilitering? Vem ska ansvara för att planen upprättas? Hur gör man personen delaktig?
Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)
REHABILITERINGSPLAN Namn Personnummer Funktionsnedsättning och strukturavvikelser Psykiska funktioner och strukturer i nervsystemet Sinnesfunktioner och smärta samt ögat, örat mm. Röst- och talfunktioner och strukturer Hjärt-kärl, blodbildnings- immunsystem och andning Matsmältning, ämnesomsättning och endokrina funktioner Köns- och urinorgan samt reproduktion Neuromuskuloskeletalt och rörelserelaterat Hud mm. BEDÖMNING Funktionshinder Svårigheter i aktivitet och problem i delaktighet Lärande och att tillämpa kunskap Allmänna uppgifter och krav Kommunikation Förflyttning Personlig vård Hemliv Mellanmänskliga interaktioner och relationer Viktiga livsområden Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Resurser Omgivnings- och personfaktorer Hinder
Namn Personnummer På kort sikt: PLANERING ÅTGÄRDER UTVÄRDERING Huvudmål På lång sikt: Delmål Åtgärd Ansvarig Tidsplan Måluppfyllelse
Namn Personnummer Delmål Åtgärd Ansvarig Tidsplan Måluppfyllelse Övriga åtgärder Ansvarig Tidsplan Utvärdering
Namn Personnummer FORTSATT PLANERING EFTER REHABILITERINGSPERIODEN REHABILITERINGSTEAMET
Rehabiliteringsepikris Delmål: att ville har tränat att...och kan vid utskrivningen Delmål: att kunna.. har fått...och kan vid utskrivningen Delmål: att skulle vara bostaden har...och vid utskrivningen kan
Exempel på rehabiliteringsplan efter stroke
REHABILITERINGSPLAN Namn Nils Personnummer 010101-1111 Rehabiliteringsperiod BEDÖMNING Funktionshinder Funktionsnedsättning och strukturavvikelser Nedsatt uppmärksamhet åt vänster sida Nedsatt känsel vänster sida Lindriga talsvårigheter Förmaksflimmer Högt blodtryck Sväljsvårigheter Diabetes Nedsatt rörelseförmåga/styrka vänster arm- ben. Nedsatt balans i stående och i rörelse Svårigheter i aktivitet och problem i delaktighet Toalettbesök, tvätta och klä sig. Utföra tyngre hushållssysslor, laga mat Gå inom- och utomhus Köra bil, aktiviteter utanför hemmet t.ex. biblioteksbesök Omgivnings- och personfaktorer Resurser Bra bostad utan trappor. Hustru, gott socialt nätverk Ålderspensionär Hinder Lättstressad, orolig Kontrollbehov
Namn Nils Personnummer 010101-1111 PLANERING ÅTGÄRDER UTVÄRDERING Huvudmål På kort sikt Åter tidigare boende, självständig i aktiviteter i och utanför hemmet På lång sikt Kunna köra bil för att ta sig till affärer och till biblioteket Delmål Åtgärd Tidsplan Ansvarig Utvärdering Kunna göra sig förstådd i telefon Artikulationsövningar V 44 Log Klara gå inomhus med hjälpmedel Gång- balansträning, styrketräning och bassängträning. V 43 SG, Usk Klara gå i trappa självständigt med stöd av ledstång. Klara gå utomhus med hjälpmedel 500m Trappträning V 43 SG Gångträning utomhus V 44 SG Klara förflytta sig i och ur bil Praktisk träning V 42 SG AT Usk Kunna vara självständig i transporter vid aktiviteter utanför hemmet Kunna vara hemma på helgpermission Färdtjänstansökan, prova elmoped V 46 Q AT Hembesök, ansökan trygghetslarm V 41 AT, SG, Usk,Q
Namn Nils Personnummer 010101-1111 Delmål Åtgärd Tidsplan Ansvarig Utvärdering Klara övre påklädning självständigt Praktisk tillämpning V 43 AT, Usk Klara ta på sig jackan Praktisk tillämpning, anpassning av kläder V 43 AT, Usk Klara toalettbesök självständigt Förflyttnings- balansträning, träning i aktiviteten V 42 AT Usk SG Klara duscha självständigt Utprovning av hjälpmedel, träning i aktivitet V 46 AT, Usk Klara tillreda lättare måltider med hjälpmedel Praktisk tillämpning, hjälpmedelsutprovning. V 46 AT Övriga åtgärder Tidsplan Ansvarig Utvärdering Blodtryckskontroller för att normalisera blodtrycket Läk, Ssk, Usk Följa blodsockernivå Läk, Ssk
Namn Nils Personnummer 010101-1111 FORTSATT PLANERING EFTER REHABILITERINGSPERIODEN Återbesök febr 08 för bedömning av bilkörningsförmågan med neuropsykologisk utredning, ögonkonsult och stroke driver test Medicinsk uppföljning, blodtrycks- och blodsockerkontroller VC Träning hos sjukgymnast och arbetsterapeut på VC. Strokegrupp på Rehabcentrum om ca 1 år. Namn på de som ingår i teamet REHABILITERINGSTEAMET