Kvalitetsredovisning

Avesta Kommun Kvalitetsredovisning Läsåret 2009/2010 för Karlfeldtgymnasiet www.karlfeldtgymnasiet.se 2010-05-07 Gymnasiechef/rektor Rolf Engman Rektor Marina Hemdahl Rektor Björn Hansson

Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse läsåret 2009/2010 1. Sammanfattning 3 1.1 Presentation av enheten 3 1.2 Enhetens pedagogiska prioriteringar 5 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits 7 3. Kunskaper och färdigheter 8 3.1 Måluppfyllelse 8 3.2 Resultat 8 3.3 Analys 9 3.4 Fortsättning 9 Sid nr 4. Kompetensutveckling 9 4.1 Måluppfyllelse 9 4.2 Resultat 10 4.3 Analys 10 4.4 Fortsättning 10 5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen 10 5.1 Måluppfyllelse 10 5.2 Resultat 11 5.3 Analys 11 5.4 Fortsättning 11 5.5 Likabehandlingsplanen 11 6. Delaktighet/Inflytande 11 6.1 Måluppfyllelse 11 6.2 Resultat 12 6.3 Analys 12 6.4 Fortsättning 12 7. Identifierade utvecklingsområden per program 12 BF, BP 12 EC, ES 13 FP, HP, IV 14 IP, NV, MP 15 OP, RL, SP 16 TE 17 8. Tankar inför nästa läsår baserad på resultaten 17 9. Elevhälsan och Studiero 18 10. Idrottsgymnasiet 19 11. Gymnasiesärskolans kvalitetsredovisning 20 2

1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse läsåret 2009/2010 Resultatenheten Karlfeldtgymnasiet/SIVA bestod under läsåret 2009/2010 av följande verksamheter: Rolf Engman Gymnasiechef Rektorsområde 1 Rolf Engman Rektor Rektorsområde 2 Marina Hemdahl Rektor Rektorsområde 3 Björn Hansson Rektor SIVA Marie Hjelm Rektor Programutvecklare ES MP NV SP TE IT-frågor Programutvecklare BF GySär HP IV OP RL Elevhälsan Programutvecklare BP EC FP IP Idrottsgymnasiet Framtid Avesta Arbetsmarknadsenhet Vuxenutbildning Integration Elever läsåret 2009/2010 Antal elever (2010-03-02) Barn- och fritidsprogrammet, BF 45 Byggprogrammet, BP 50 Elprogrammet, EC 106 Estetiska programmet, ES 98 Fordonsprogrammet, FP 98 (varav 45 elever från annan kommun) Handels- och adm programmet, HP 64 Individuella programmet, IV 80 Individuella programmet, IVIK 25 Industriprogrammet, IP 34 Medieprogrammet, MP 70 Naturvetenskapsprogrammet, NV 97 Omvårdnadsprogrammet, OP 35 Ridledar- och hästskötarprogrammet, RL 25 Samhällsvetenskapsprogrammet, SP 108 Teknikprogrammet, TE 61 Gymnasiesärskolan, GySär Yrkesträning, Verksamhetsträning 11 Framtid Avesta 41 (initialt augusti 2009 52 elever) Gymnasiet erbjuder 12 nationella program, det Individuella programmet samt ett specialutformat program Ridledar- och hästskötarprogrammet, RL. Gymnasiesärskolans individuella program har erbjudit utbildning i form av yrkes- och verksamhetsträning. Gymnasiesärskolans kvalitetsredovisning återfinns som en egen del efter gymnasieskolans redovisning. SIVA:s kvalitetsredovisning redovisas separat. 3

Personal Karlfeldtgymnasiet Antal anställda Antal heltidstjänster Lärare Adm (Rektorer) 110 10 (3) 89,4* 7,3 (2,5) Vaktm Skolmåltid 4 11 3 Gy 2,25 Do 0,75 * 2010-05-17 Karlfeldtgymnasiets/SIVA:s ledningsgrupp har under läsåret bestått av 1 gymnasiechef/rektor, 3 rektorer samt 2 ekonomer. Nytt för året är att gymnasiets och SIVA:s ledningar haft gemensamma möten i syfte att utveckla samarbetet. Rektorsområdena utgör egna resultat- och verksamhetsenheter. Programutvecklare, PU, är lärare som leder arbetet inom programmen på gymnasieskolan. De utgör en viktig länk mellan skolledning och programmets personal. Kontinuerliga träffar mellan rektorer och skolledning sörjer för att skolutvecklingen fortskrider. Arbete har till en del inriktats på att öka samverkan mellan de olika programmen. Andelen behöriga lärare är mycket hög på Karlfeldtgymnasiet och åldersspridningen bland lärarna ger en god mix av erfarenhet blandat med nya pedagogiska forskningsrön. Elevhälsan består av skolsköterskor, kuratorer, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagog och speciallärare. ElevHälsoTeam, EHT, och vid behov Elevvårdskonferenser, EVK, genomförs kontinuerligt enligt Avestamodellen 2.0. Elevhälsans huvuduppgift är att stödja enskilda elever och hjälpa dem vidare till professionell hjälp vid behov. Karlfeldtgymnasiet har under året blivit en naturlig del av Avestamodellen 2.0. Rektor och gymnasiechef deltar i samverkansarbetet där specialistteamet nu utgör ytterligare en resurs i elevvårdsarbetet. Elever med behov av studiestöd erbjuds detta av en specialpedagog på heltid och en speciallärare. De arbetar tillsammans med undervisande lärare och har sin verksamhet förlagd till Studiero. Lokalen är öppen hela skoldagarna vilket ger stor flexibilitet och har under året utökats från ett till två stora utrymmen. Förutom ämnesstöd arbetar man med varje individs inlärningsstrategi, en kunskap som eleven kan bära med sig till övriga ämnen och lärare. 8,1 Studiero Studiero Det Individuella programmet består av elever som studerar för att nå behörighet till nationellt program men också elever som har avbrutit studier på nationellt program samt elever som behöver så kallad miljöpraktik för att komma underfund med vilket nationellt program de skall söka till kommande läsår. Förutom lärare arbetar 2,5 ungdomskonsulenter på programmet. Deras uppgifter är att organisera verksamheten samt ha nödvändiga kontakter med ungdomsuppföljare, och kommunens Ungdoms Centrum. Övrig personal utgörs av administrativ personal, vaktmästare samt måltidspersonal. Tre mycket betydelsefulla personalgrupper som utför ett mycket gott arbete på skolan. Tillgången på lokaler är tämligen god och ett kontinuerligt underhåll bedrivs. Investeringsbehov kvarstår men en hel del har genomförts under vårterminen 2010. 4

Läroverket OP- och IV-byggnaden Skolans reception Den treårig investeringsplanen har uppdaterats och delar i den har effektuerats under läsåret, både när det gäller inventarier och IT. Fortsatt utvecklingsarbete inom industri-/tekniksektorn pågår i samarbete med lokala industrier, allt för att nå en certifiering som TeknikCollege. Parallellt pågår utvecklingsarbete för att nå certifiering inom Vård- och OmsorgsCollege, VOC. 1.2 Enhetens pedagogiska prioriteringar Nationella styrdokument är självfallet grunden för all verksamhet. Till dessa läggs kommunens Skolplan tillsammans med gymnasieskolan Ledningsdeklaration. Nedan följer en sammanfattning av Skolplanen och Ledningsdeklarationen. SKOLPLANEN Gymnasieskola Kunskaper och färdigheter Skolan skall lägga en grund för vidare studier, ge yrkeskompetens samt fortsätta arbetet med den personliga utvecklingen ge såväl grundläggande som fördjupade kunskaper samt ge möjlighet till stöd utifrån varje elevs förutsättningar och behov genom en varierad undervisning som bygger på varje elevs eget sätt att lära, ge möjlighet att uppnå goda studieresultat ge elever med hög studiepotential relevanta utmaningar Kompetensutveckling Skolan skall ha en kompetensutvecklingsplan på arbetslags-, individ- och skolnivå. Planen skall innehålla både det pedagogiska och ämnesmässiga perspektivet. 5

ge eleverna en undervisning som bygger på aktuell kunskap och forskning Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Skolan skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås genom att elever får övning i konflikthantering ett aktivt samarbete mellan arbetslag och elevhälsan en klar och tydlig organisation systematiskt värdegrundsarbete i relation till elevens sociala utveckling där genusfrågor särskilt beaktas Delaktighet/Inflytande Skolan skall verka för att elevernas delaktighet uppnås genom ett aktivt arbete i programråd, elevråd och skolkonferens utvecklingssamtal och planering av studier tillsammans med lärarna att arbetsformer och arbetssätt arbetas fram i dialog mellan lärare och elever kursutvärderingar som skall ge eleverna möjlighet att ge återkoppling till läraren under och efter pågående kurs att dialogen och samarbetet med föräldrarna utvecklas Gymnasiesärskola Julshow 2009 Julshow 2009 Studier inom särskolan kan bedrivas i den kommunala särskolan eller inkluderas i gymnasieklass. Kunskaper och färdigheter Skolan skall lägga en grund för vidare studier, ge yrkeskompetens samt fortsätta arbetet med den personliga utvecklingen ge såväl grundläggande som fördjupade kunskaper samt ge möjlighet till stöd utifrån varje elevs förutsättningar och behov ge varje elev möjlighet att uppnå goda studieresultat genom en varierad undervisning som bygger på varje elevs eget sätt att lära Kompetensutveckling Skolan skall ha en kompetensutvecklingsplan på arbetslags-, individ- och skolnivå. Planen skall innehålla både det pedagogiska och ämnesmässiga perspektivet. ge eleverna en undervisning som bygger på aktuell kunskap och forskning Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Skolan skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås genom 6

ett aktivt samarbete mellan arbetslag och elevhälsan en klar och tydlig organisation systematiskt värdegrundsarbete i relation till elevens sociala utveckling där genusfrågor särskilt beaktas Delaktighet/Inflytande Skolan skall verka för att elevernas delaktighet uppnås genom att elev och föräldrar fortlöpande ges information om elevens kunskapsutveckling samt att eleven i dialog med läraren ser den egna lärprocessen att arbetsformer och arbetssätt arbetas fram i dialog mellan elev, föräldrar och lärare att dialogen och samarbetet med föräldrarna utvecklas Emelies Café Matsalen LEDNINGSDEKLARATIONEN Elever med behov av stöd och åtgärdsprogram Kompetensutvecklingsplan Elevernas närvaro Elevmedverkan och elevinflytande KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION 2015 OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 2009-2011 Utbildning kompetensutveckling Vi har en kvalitetssäkrad gymnasieskola där det lokala näringslivet samverkar i de flesta utbildningar. Det livslånga lärandet är den bärande principen både inom skolan och ute på arbetsplatserna. Kommunövergripande samverkan har gjort att det finns en väl utvecklad övergångsmarknad med meningsfulla arbetsuppgifter för både kvinnor och män i deras väg mot egen försörjning och självständighet. Mål 2009-2011 : Gymnasiets yrkesinriktade program ska öka de ungas möjlighet till arbete. Andelen studerande som går vidare till högskolestudier ska öka. 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits Kvalitetsarbetet har utgått från nationella mål, från mål i Skolplanen, ledningsdeklarationen samt i programmen identifierade utvecklingsområden. Kvalitetsredovisningen är ett verktyg för respektive verksamhet att redogöra för kvalitet och måluppfyllelse samtidigt som utvecklingsområden inför framtiden identifieras. Grunden i kvalitetsarbetet ligger i elevernas och lärarnas utvärderingar. Arbetet bedrivs enligt en fastslagen årscykel. I denna sammanställning på gymnasienivå har en sammanfattning av programmens redovisningar gjorts. Syftet är att ge en heltäckande bild av Karlfeldtgymnasiets olika verksamheter där måluppfyllelse, resultat, analys och det fortsatta arbetet redovisas under 7

rubrikerna Kunskaper och färdigheter, Kompetensutveckling, Trygghet/jämställdhet och respekt för individen, Delaktighet/Inflytande samt Identifierade utvecklingsområden. Redovisningen avslutas med Tankar inför nästa läsår baserad på resultaten. Kompletterande uppgifter gällande betygspoäng, andel studenter med fullständiga slutbetyg med mera bifogas denna skrivning efter skolavslutningen en bit in i juni. BF på utflykt En skola det svänger om 3. Kunskaper och färdigheter 3.1 Måluppfyllelse Alla program har en hög ambitionsnivå när det gäller måluppfyllelsen fullständiga slutbetyg och många program är också förhoppningsfulla för de elever som tar studenten i sommar i detta hänseende. Man framhåller vikten av att eleverna skall kunna gå till fortsatta studier eller yrkesarbete och vara väl förberedda såväl kunskapsmässigt som mentalt och socialt. På de yrkesförberedande program, där man arbetar med företagsförlagd utbildning i olika grad, är man nöjd med utvecklingsarbetet med yrkes-/branschråd. Från några håll redovisas ett allt större behov av stödåtgärder och extra insatser sätts in för de elever som är i behov av detta. Nödvändigheten av specialpedagogisk kompetens akutaliseras av flera program. Fokusering på individualisering av undervisningen och bra återkoppling på prestationer samt utvecklings- och mentorssamtal med eleverna anges som en viktig framgångsfaktor. Medieprogrammmet bland andra anger att om man använder sig av learning by doing and by reflection så är det en bra väg att nå önskad måluppfyllelse. Bland andra lyfter såväl Estetiska programmet som Handelsprogrammet nödvändigheten av egna produktioner/verksamheter kombinerat med inslag från externa kompetenser och verksamheter. Introduktion för nya elever framhävs av flera som en nyckelfaktor för att skola in eleverna i gymnasiearbetet. 3.2 Resultat Programmen anger skiftande förväntningar på elevernas resultat, några program ser riktigt goda resultat för eleverna till sommaren medan andra program ser mer pessimistiskt på detta. Bra samarbete mellan undervisande lärare och kontinuerliga arbetslagsträffar samt bra samarbete med APU- handledare anges som viktiga framgångsfaktorer för elevernas resultat. Det visar att skolan är på rätt väg i arbetet mot utökade kontakter mellan gymnasieskolan och närings- /arbetslivet. Elever med behov av stöd erbjuds detta men det kan för ett antal vara nödvändigt med ytterligare studietid för att nå egna uppsatta mål för gymnasiestudierna. Elevers personliga lärstilar har på vissa håll varit svårare att tillmötesgå under läsåret med anledning av några alltför stor grupper i främst kärnämnen. Studieteknik och egen planering av studierna för varje elev arbetar man med vilket ger positiva resultat. 8

En positiv faktor under året anges ha varit att IT-satsningen börjar ge spår i form av fler datorer och IT-klassrum, detta tillsammans med satsning på pedagogisk/metodisk utveckling av IT som verktyg. IV-programmet har utvecklat arbetet inom utbildningen men också samarbetet med övriga för att elever skall nå till ett arbete/sysselsättning. UF-verksamheten inom Handelsprogrammet är en nyckelverksamhet för elevernas resultatnivå. Arbete har pågått och pågår för att bredda UF-verksamheten till flera program. De program som arbetar med produktioner av olika slag anger att eleverna funnit stor tillfredställelse i dessa vilket påverkat deras resultat i positiv riktning. 3.3 Analys De yrkesförberedande program som arbetar med en stor del företagsförlagd utbildning och APU pekar på vissa svårigheter att få tiden att räcka till för lärarna i den utsträckning som man önskar. Det påpekas från flera håll att kontakt med arbetsgivare och elever som avslutat sin utbildning och feedback från branschen är väsentlig och bör utökas om möjligt.. Genom att starta och utveckla yrkesråd ökar samarbetet mellan arbetsgivare och skola. De studerande får därmed en högre kvalitet på praktik och utbildning. Fler program anger också att man måste agera snabbare om kunskapsbrister upptäcks hos eleverna. Även Studiero måste kontaktas tidigt. Uppföljningen måste också ske fortlöpande och ge ett kontinuerligt stöd åt eleven. En god arbetsmiljö med erfarna, kunniga och trygga lärare anges som en viktig faktor för de goda resultat som uppnås. Vissa anger en vi ökad oro och bristande koncentration hos eleverna, delvis beroende på stora klasser och svårigheter att individualisera undervisningen. Stressmoment finns i form av elevernas egna livssituationer men skapas också till viss del av skolan på grund av bristande samplanering. Ett flertal enkäter, såväl inom program som generellt på skolan, ger vid handen att en stor majoritet av eleverna trivs med sina program, med sin arbetsmiljö och med skolan över huvud taget något som skolan skall värna om och om möjligt utveckla än mer. 3.4 Fortsättning Vi fortsätter som förut eftersom vi bedömer att det ger ett gott resultat, ett citat som sammanfattar många av programmens tankar inför fortsättningen. Utvecklingsområden som nämns är att utveckla förtetagsförlagda utbildningen, APU-kontakter, snabbare utnyttjande av resurser inom Studiero och Elevhälsan i stort, skapa tydligare strukturer i programmen och arbeta för mindre undervisningsgrupper i möjligaste mån. Arbeta för att ungdomarna skall få framtidstro och i högre utsträckning samverka med andra skolformer/stadier. Nytt bibliotek på gång! Emelies café 4. Kompetensutveckling 4.1 Måluppfyllelse Lärare har deltagit i vitt skilda utbildningar. Gemensamt för flera program är utbildningar som rör elever med olika behov av stöd, utvecklingssamtal som en del i den pedagogiska 9

verksamheten, olika typer av IT-utbildningar som till exempel digitala klassrum och kommunikationsteknik/webbaserat lärande, våga tala och genus, tvärvetenskapliga teman/samarbeten samt studiebesök av varierande slag utifrån programbehov. Vidare har mer kärnämnes- och karaktärsämnesrelaterade utbildningar genomförts av lärare i olika program. 4.2 Resultat Programmen upplever sammanfattningsvis att man fått ytterligare kompetens inom ovanstående områden. Skolledningens policy att programmen i stor utsträckning äger kompetensutvecklingsfrågan beskrivs av flera som positivt. Några program vill dock ha en något tydligare styrning. Något program konstaterar att det ännu inte råder koncensus i frågan om bedömning och betygsättning fortsatt utbildning bör ske. 4.3 Analys Kompetensen hos den enskilde läraren har ökat men minst lika viktigt är att samsynen mellan lärarna har ökat, en avgörande faktor för hur eleverna skall klara sina studier. Vissa yrkesförberedande program pekar på svårigheten att följa den ibland rasande utveckling inom sina respektive områden. Ekonomi har tyvärr medfört förseningar av införande av digitala klassrum, dock är de på idag på väg in på skolan. I några program ser man att man ytterligare stärkt sin kompetens inom särskilt området utsatta elever och elever med särskilt stödbehov. Eftersom gymnasiet inväntar ett styvt arbete inför gymnasiet 2011 har tid och kraft sparats på viss bekostnad av annan kompetensutveckling. 4.4 Fortsättning Utmaningen under nästa läsår är att låta de nya kunskaperna genomsyra undervisningen ännu mer. Allmängiltiga frågor förekommer i flera program men fokus kommer självfallet att vara ny skollag och ny gymnasiereform med allt vad det innebär med nya kursplaner, nya program, utvecklat betygsystem med mera. Gott samarbete med samtliga inblandade aktörer anges av flera program som nyckelfrågor. Att följa med i utvecklingen, att arbeta med nya och gamla utvecklingsområden och att bättre utnyttja IT som pedagogiska verktyg är områden som berörs inför framtiden. En god natur ger bra naturkunskaper? 5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen 5.1 Måluppfyllelse Alla program har en hög målsättning att elever verkligen skall uppleva trygghet och jämställdhet i sitt gymnasiearbete. Många talar om de vuxnas viktiga föredömen, samarbete och delaktighet för 10

såväl lärare som elever. Många program har egna enkäter inom området och i den stora enkät som genomförts på skolan framgår samma svar som Skolinspektionen så tydligt konstaterade vid sin inspektion 2008 Karlfeldtgymansiet upplevs av de allra flesta elever som en trygg och säker plats. Demokratibegreppet och genus-perspektivet är levande frågeställningar och våga-tala -projekt finns på flera program. De vardagliga samtalen tillsammans med utvecklingssamtal mellan elev och mentor är också viktiga instrument. 5.2 Resultat Enkäter på olika plan visar att eleverna känner sig trygga, jämställda och att de behandlar varandra med respekt. Karlfeldtgymnasiet har idag duktiga och hänsynstagande elever, som visar en mycket bra social kompetens varför jämställdhet och respekt fungerar mycket bra. Den fina kontakten mellan vuxna och elever ger en god stämning bland lärare och studerande. Eleverna har blivit mer medvetna om rådande genusstrukturer och övat upp sin förmåga att våga tala i grupp. Samarbetet med föräldrar fungerar bra på skolan vilket också bidrar till den goda, trygga atmosfären. 5.3 Analys Arbetet med värdegrundsfrågor, demokratibegreppet och genusfrågor måste hela tiden fortgå. Likaså dialogen mellan personal, mellan personal och elever och föräldrar. Trots de goda resultaten finns det, om dock i liten omfattning, grupperingar med inbyggda konflikter, enskilda elever som inte finns i ett tydligt sammanhang och sociala olikheter inom och mellan grupperingar. 5.4 Fortsättning Eftersom vi har nått goda resultat ska skolan fortsätta på den inslagna vägen med att skapa ytterligare trygghet, arbetsglädje och trivsel på programmen. Kan vi uppfylla de kriterierna kommer det att även i fortsättningen att vara en attraktiv och meriterande skola att studera på. Vi ska fortsätta utveckla de goda dialogerna, samarbetet med Elevhälsan och Studiero, fortsätta utbilda personalen inom allmänpedagogisk områden samtidigt som vi också skall lyfta ämneskompetenserna ännu högre. 5.5 Likabehandlingsplanen Elevhälsan har under läsåret haft möten med alla program där man diskuterat såväl Likabehandlingsplanen som arbetet med Åtgärdsprogram. Dokumentet har på så sätt blivit ett levande sådant och utvärdering och eventuell revidering kommer att genomföras årligen. 6. Delaktighet/Inflytande Trumslagare! 6.1 Måluppfyllelse Målet på programmen är att eleverna ska ha ett inflytande på undervisningens genomförande och övrigt arbete på programmet, att man deltar i planering, i syfte att kunna förbereda sig mentalt och kunskapsmässigt för kommande studier och arbeten. 11

Utvecklingssamtal ska genomföras en gång per termin med elev och vårdnadshavare ska ha möjlighet att få samma information så länge eleven inte är myndig. Dock arbetar skolan för att föräldrar även är delaktiga efter det att elev fyllt 18 år. Kursmål och betygskriterier ska gås igenom vid start av ny kurs. Utvärderingar skall utföras. Planering av redovisningar och skrivningar ska ske gemensamt med de studerande. Föräldrar informeras kontinuerligt om elevers studiegång och studieresultat. I flera program finns så kallade programråd som består av elev- och lärarrepresentanter. 6.2 Resultat I enkäten som genomförts på hela gymnasiet framgår att en majoritet av eleverna anser att de varit delaktiga i hög eller tämligen hög grad. Utvecklingssamtalen genomförs och är ett mycket viktigt verktyg för individen eleven. Ett öppet klimat i allmänhet råder på skolan vilket ger en god grund att stå på även i detta hänseende. 6.3 Analys Programråden och klassråden fungerar bra som organisation i programmen. Allt fler program tar efter modellen med programråd klassråd skall genomföras. Ett avgörande moment är att eleven informeras tillräckligt vad beträffar mål och betygskriterier, för att därmed kunna påverka och förändra sin studiesituation. 6.4 Fortsättning Vi skall fortsätta utvecklingsarbetet i samma anda och arbeta vidare för att alla ska känna sig delaktiga. Det gäller också att fortsätta träna och utbilda eleverna att ge dem verktyg att bli delaktiga och få inflytande. Arbetet med den generella elevdemokratin, i form av elevråd och skolkonferens, parallellt med programmens olika varianter av programråd eller liknande, måste fortsätta och vidareutvecklas. Detta tillsammans med ett systematiskt utvärderingsarbete ger förhoppningsvis en ändå större måluppfyllelse. 7. Identifierade utvecklingsområden i programmen 7.1 Barn- och fritidsprogrammet Arbetslaget tycker att vi har hittat en hållbar modell för utvecklingssamtalen. Responsen från både föräldrar och elever är god. Föräldrarna har varit imponerade över att deras barn med hjälp av modellen har kunnat leda samtalen så bra och att eleverna själva har kommit till tals. Man har också uppskattat att man fått så mycket direktinformation från varje lärare. Vi avser att fortsätta med ett samtal per läsår enligt denna modell. Vid det andra tillfället följer vi främst upp med eleven. Önskar föräldrarna mer kontakt tillmötesgår vi detta. Barn- och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet 7.2 Byggprogrammet Ständigt förnya programmet och arbeta för kompetenshöjande fortbildning och vara uppdaterade med branschen. Vi ska vara hungriga på vad som händer utan för vår skola, samt ta lärdom av skolor i andra län eller länder, samarbeta med alla parter som kan tillföra vårt arbete något. Jobba vidare med Liber online allt genom mer fortbildning. 12

Kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse läsåret 2009/2010 Byggprogrammet Byggprogrammet Byggprogrammet 7.3 Elprogrammet Fortsatt arbete med och utveckling av vår Röda Pärm där kan man finna viktiga uppgifter rörande: riskanalys med åtgärder, elevers telefonnummer, blanketter, regler, studiekontrakt mm. Elprogrammet kommer att löpande utöka innehållet så att det ska bli så heltäckande som det överhuvudtaget kan vara. Pärmen är växande och måste vara ett levande dokument. Vidare måste vi hela tiden vara flexibla för att möta elevernas från år till år ofta skiftande inriktningsval. Elprogrammet Elprogrammet 7.4 Estetiska programmet Elevfrånvaro policy framtagen Elever med behov av stöd och åtgärdsprogram samverkan med elevhälsan, studiero, föräldrar IT-strategi utvecklingsarbete planerad Marknadsföring hemsidan, produktioner, affischer, tidningar, med mera Samarbete mellan karaktärsämnen och kärnämnen Elevernas lokaler Hallongrottan en samlingspunkt Estetiska programmet - dans Estetiska programmet bild 13 Estetiska programmet - musik

7.5 Fordonsprogrammet Vi arbetar utifrån ledningsdeklarationen och anpassar den till fordonsprogrammet. Kompetensutveckling inom arbetslaget behövs kontinuerligt och vi behöver fortsätta att förnya och modernisera fordonspark och utrustning. Fordonsprogrammet Fordonsprogrammet Fordonsprogrammet 7.6 Handelsprogrammet Integrering mellan kärn- och karaktärsämnen. Business School. Tekniska hjälpmedel: Vi har under läsåret fått ett digitalt klassrum. Lärare och elever använder i större utsträckning moderna tekniska hjälpmedel i undervisningen. Vi har idag ett gott samarbete med näringslivet genom vår APU och genom UF. Vi önskar utveckla vår kontakt med den lokala näringen inför framtida förändringar inom nya gymnasiereformen gy11. Nyföretagarcentrum och Solveig Eriksson är en viktig pusselbit för hos på HP, här får eleverna en möjlighet att aktivt hjälpa till med nyföretagarveckan Avesta 26-29 april. Handelsprogrammets café Handelsprogrammet 7.7 Individuella programmet Elevernas närvaro. Vi skall sträva mot att alla elever är motiverade till studier. Ogiltig frånvaro skall omedelbart hanteras enligt handlingsplanen. 14

Individuella programmet 7.8 Industriprogrammet Vi vill aktivt arbeta för att förhindra frånvaro och på olika sätt försöka motivera eleverna. Vi kommer därför att genomföra frånvarokontroll varje vecka samtal med elever och föräldrar vid hög frånvaro utvecklingssamtal utförs en gång/termin information om arbetsplatsförlagd utbildning, studiebesök samt några dagars praktik redan i åk 1 Industriprogrammet Industriprogrammet 7.9 Medieprogrammet Få så många elever som möjligt att nå sina mål. Alla elever skall trivas, få social kompetens, ej mobbing. Bra måluppfyllelse dock en liten anledning till oro men vi har situationen under kontroll. Integrering (ämnes, annan); individuella arbeten; arbete i projekt. Fungerar inte tillräckligt bra kan utvecklas mer. Hindra elever att tappa fart. Vi kommer att fokusera på metodik, pedagogik och miljö. Organisatorisk och pedagogisk flexibilitet tillsammans med god elevkontakt och externa kontakter. Medieprogrammet rörlig Medieprogrammet ljud Medieprogrammet - mulitmedia 7.10 Naturvetenskapsprogrammet Kompetensutveckling tillsammans med verktyg och redskap för undervisningen. Vi fortsätter att dela med oss av varandras erfarenhet och kunnande. Genom att fortsätta att utnyttja fortbildningsresurser inom och utanför det egna högskoleområdet kan vi öka vår kompetens. 15

Kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse läsåret 2009/2010 Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet 7.11 Omvårdnadsprogrammet Utveckling av vuxenutbildningen fortgår. Genom samarbete mellan omvårdnadsprogrammet och det lokala arbetslivet ökar också kvaliteten på utbildningen. Genom samverkan kan kopplingen mellan teori och praktik förbättras och utvecklas. Gy11 betonar också vikten av bransch och yrkesråd vilket gör att ett samarbete med arbetslivet måste påbörjas och utvecklas. Omvårdnadsprogrammet Omvårdnadsprogrammet 7.12 Ridledar- och hästskötarprogrammet Elevers engagemang i skolan, elevers frånvaro av okänd anledning samt elevers möjlighet att tydligare påverka sin utbildning. Vi ska arbeta för en närmare kontakt med vårdnadshavare angående elevers studiesituation och sociala färdigheter. Tidigt upptäcka och agera för att motverka elevers avvikande resultat och icke önskvärd frånvaro. Programråd ska genomföras där elevernas synpunkter kommer till tals. Ridledarprogrammet Ridledarprogrammet Ridledarprogrammet 7.13 Samhällsvetenskapsprogrammet Satsning på informationsteknologiska verktyg för att kunna utveckla och sprida metoder för att använda IT som ett naturligt inslag i undervisningen. 16

Ämnesintegration och utvecklande av projektliknande arbetsformer genomförs successivt i olika kurser och på programmet som helhet. Elever har i karaktärsämnena fått börja träna tala inför klass och i det offentliga rummet och denna träning kommer att fortsätta. Hur utformar vi lärandeprocesser som bidrar till elevernas kreativitet och kunskapsutveckling? Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet 7.14 Teknikprogrammet Kompetensutveckling tillsammans med verktyg och redskap för undervisningen. Genom att fortsätta att utnyttja fortbildningsresurser inom och utanför det egna högskoleområdet kan vi öka vår kompetens. Utveckling av programmets inriktningar i samarbete med lokalt näringsliv och i samklang med Gy11. Teknikprogrammet Teknikprogrammet 8. Tankar inför nästa läsår baserad på resultaten Vi fortsätter det arbete som vi lagt grunden till detta läsår och riktar in oss på att arbeta för att sätta oss in i det som gäller Gy11. Fortsatt samarbetet med Studiero, SYV och Elevhälsan. Utveckling av verksamheten och kvaliteten på utbildningen. Arbeta och utveckla skolans gemensamma arbetsplan. Arbete med elevmedverkan och elevdemokrati i olika former, på olika nivåer. Uppdatera kompetensutvecklingsplaner i program/i ämnen. Samverkan mellan karaktärsämnen och kärnämnen. Tjänstefördelning, schema, organisation utvärdering. Utveckla program tillsammans med elever och näringsliv! Vi arbetar bra med uppföljning och stöd- och åtgärdsprogram för elever som riskerar att ej nå målen. Vi behöver utarbeta mer systematiska och vetenskapliga, både kvantitativa och kvalitativa, utvärderingsmetoder om undervisningens effekt i stort. Ämnesfortbildning och skapande av ämnessektioner för att kunna öka dialogen mellan ämneslärare om likvärdiga betyg, samplanering av undervisning m m. Upprustning av lokaler för att kunna bedriva en undervisning av hög kvalitet. 17

9. Elevhälsan och Studiero Skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, kurator, specialpedagoger (Studiero) Skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare medverkar i gymnasieskolans elevhälsoteam (EHT) och elevvårdskonferenser (EVK) tillsammans med mentor och ansvarig rektor. I förekommade fall deltar även specialpedagog. Samverkan mellan de olika befattningshavarna fungerar på ett utmärkt och effektivt sätt. Gymnasieskolan har under året successivt arbetat sig in i Avestamodellen 2.0 (se kommunens hemsida), ett arbete är på god väg men det finns fortfarande utvecklingsområden att arbeta med. Elevhälsan har under året arbetat fram och implementerat, i alla program på skolan, manual och blankett för upprättande av Åtgärdsprogram för elever samt introducerat Likabehandlingsplanen. Delar av Elevhälsan deltar också i gymnasieskolans arbetsmiljöarbete. En elevenkät med inriktning mot arbetsmiljö har gjorts på hela gymnasiet. Under hösten 2009 har Pandemivaccinering till samtliga elever på skolan upptagit en stor del av skolsköterskornas arbetstid. Delar av elevhälsan ingår i en arbetsgrupp som ser över skolhälsovårdens styrdokument. Tillsammans med ansvarig för centralarkivet, utarbetar kuratorerna en dokumenthanteringsplan. Elektroniskt journaldatasystem PMO, implementeras av PMO-ansvarig skolsköterska. Under hösten 2009 har Pandemivaccinering till samtliga elever på skolan upptagit en stor del av skolsköterskornas arbetstid. Studiero Studiero är nu inne på sitt andra år som verksamhet. Under första läsåret byggdes verksamheten upp ifrån ett nolläge. Ett klassrum gjordes i ordning, där färger och inredning valdes för att skapa en harmonisk studiemiljö. Inköp av lättlästa böcker, inspelade läroböcker från Inläsningstjänst med mera startade och pågår kontinuerligt. Det fanns och finns ett mycket stort behov. Elevtillströmningen började ganska omgående och ökade allt eftersom. Enligt senaste beräkningen för mars månad 2010, studerar ca 117 elever på Studiero (Ma A, Ma B, En A, Sv A, Sv B9). Tyngdpunkten ligger på Ma A och En A. Förutom dessa elever, kommer ett ganska stort antal för bl a läxhjälp och arbete vid datorerna. Under detta läsår 2009-2010 har ytterligare ett klassrum inretts för att kunna tillmötesgå elevantalet samt olika behov av studiemiljö. Verksamheten innefattar som helhet bl a: Undervisning i svenska A och B, engelska A, matematik A, B, C, enskilt eller i grupp Läxstöd Rådgivning Läs- och skrivscreening Möjlighet till muntliga prov Möjlighet till skriftliga prov med längre skrivtid Beställning av material och hjälpmedel Under nuvarande läsår har vi främst fokuserat på: 18

Implementering av åtgärdsprogram Överlämningar från grundskolan Föreläsningsserie angående specialpedagogisk forskning IKT-kurser IKT-kurserna har medfört att andra arbetssätt har påbörjats. Exempel på detta är distansstudier i matematik (olika nivåer), för elever som inte kan komma till skolan pga olika skäl, samt mobilt lärande med två elever. I framtiden kommer vi att utveckla: mobilt lärande och användandet av sociala medier i undervisningen. den egna kompetensen med hjälp av kurser och studiebesök. arbetsområden och kurser för elever i/med behov av stöd. mängden referenslitteratur för elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslektiker. användandet av åtgärdsprogram. förbättrade rutiner för vilka elever som ska läsa hela kurser på Studiero. 10. Idrottsgymnasiet Se kvalitetsredovisning på hemsidan, adress: http://www.avesta.se/barn--utbildning/gymnasieskola/karlfeldtgymnasiets_utbildningar 19

Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 för Gymnasiesärskolan 2010-04-28 Rektor Marina Hemdahl 20

Innehållsförteckning 1. Presentation av enheten 22 Sid nr1. 1.1 Presentation av enheten 22 1.2 Enhetens pedagogiska prioriteringar 22 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits 22 3. Kunskaper och färdigheter 22 3.1 Måluppfyllelse 22 3.2 Resultat 22 3.3 Analys 23 3.4 Fortsättning 23 4. Kompetensutveckling 23 4.1 Måluppfyllelse 23 4.2 Resultat 23 4.3 Analys 23 4.4 Fortsättning 23 5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen 23 5.1 Måluppfyllelse 23 5.2 Resultat 23 5.3 Analys 23 5.4 Fortsättning 23 5.5 Likabehandlingsplanen 23 6. Delaktighet/Inflytande 23 6.1 Måluppfyllelse 23 6.2 Resultat 23 6.3 Analys 23 6.4 Fortsättning 23 7. Identifierade utvecklingsområden 24 8. Tankar inför nästa läsår baserad på resultaten 24 21

1. Presentation av enheten Kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse läsåret 2009/2010 1.1 Presentation av enheten Gymnasiesärskolan är en del av Karlfeldtgymnasiet och vi erbjuder Verksamhetsträning och Yrkesträning. Planering inom verksamheten och beslut i Bildningsstyrelsen betyder att hösten 2010 startar gymnasiesärskolan Nationellt Specialutformat Program med inriktningar som Handel, Fordon, Estet, Media och Naturbruk. Dessutom startar en allmän Individuell del som utformas efter elevens önskemål. Eleverna som går på Gymnasiesärskolan är berättigade att läsa efter särskolans läroplan. De flesta eleverna kommer från särskolans träningsklasser eller grundsärklasser men vi har också elever som har gått inkluderade i grundskolan. Vårterminen 2010 har vi en elev i åk 3 på verksamhetsträningen. På yrkesträningen har vi en elev i åk 4 och fyra elever i åk 3, fyra elever i åk 2 och en elev i åk 1. Arbetslaget består av fem mentorer, en klassassistent, en resursassistent samt fyra idrottslärare och en hushållslärare. En mentor är också programutvecklare. Tre elever har personliga assistenter men de är inte anställda av skolan men ingår i arbetslaget. Nytt för 2010 är inrättande av ett träningsboende i centrala Avesta med fyra personal. Boendet är avsett att ge ungdomar inom särskolan och individuella programmet möjlighet att träna sig i ett kommande eget boende. Verksamheten drivs i samverkan med sociala förvaltningen. I gymnasiesärskolan ges grunden till vidare studier, yrkeskompetens samt fortsatt arbete med den personliga utvecklingen. Genom en varierad undervisning som bygger på elevens eget sätt att lära ges eleverna möjlighet att uppnå goda studieresultat. Vi är Möjligheternas Program 1.2 Enhetens pedagogiska prioriteringar Vår pedagogiska plattform utgår från alternativ och kompletterande kommunikation 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits Arbetslaget har träffats och utvärderat arbetsplanen. 3. Kunskaper och färdigheter 3.1 Måluppfyllelse Verksamheten stämmer överens med målen 3.2 Resultat Eleverna har uppnått de uppsatta målen. 22

3.3 Analys Vi har ett arbetssätt som fungerar utifrån varje enskild elev. Individanpassat. 3.4 Fortsättning Vi fortsätter att arbeta utifrån våra mål. 4. Kompetensutveckling 4.1 Måluppfyllelse Utbildning i grupp och enskilt. Konferenser. Nätverk samt föreläsningar. 4.2 Resultat Målen är delvis uppfyllda 4.3 Analys Den långsiktiga fortbildningsplanen har inte kunnat genomföras p g a det svåra ekonomiska läget. 4.4 Fortsättning Viktigt med handledning och att avsätta resurser så att vi kan ha en långsiktig kompetensutvecklingsplan. 5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen 5.1 Måluppfyllelse Målen är uppnådda 5.2 Resultat Eleverna trivs hög närvaro (98 %) 5.3 Analys Arbetet med likabehandlingsplanen har gett oss verktyg att nå målen. 5.4 Fortsättning Vi fortsätter att arbeta målinriktat 5.5 Likabehandlingsplanen Ett kontinuerligt arbete med planen har genomförts med goda resultat. 6. Delaktighet/Inflytande 6.1 Måluppfyllelse Ja 23

6.2 Resultat Fungerande klassråd, IUP 6.3 Analys God arbetsmiljö Eleverna påverkar genom klassråd Schemalagda möten Utvärdering med elev efter avslutad aktivitet 6.4 Fortsättning Att ge eleverna en ökad insikt i sina möjligheter/svårigheter 7. Identifierade utvecklingsområden Delvis uppnådda mål i källsortering och inköp av närproducerad och kravodlad mat. Vi sorterar allt utom kompost/matrester. Det finns ingen kompost på skolan. Vi handlar närproducerat och kravodlat i mån av möjlighet. Drogförebyggande arbete med stort stöd av elevhälsan. Arbetet med närmiljön fortgår. Samarbete med nationella program, särskolan och daglig verksamhet samt olika företag i kommunen. Nytt för i år är träningsboendet - ett samarbete mellan bildning och socialtjänst. 8. Tankar inför nästa läsår baserad på resultaten Fortbildning till personalen 24