Kvalitetsrapport 2013-14 Dvärsätt skola Rödöns skola Trångsvikens skola
Dvärsätt, Rödön och Trångsvikens skolor Annika Widén, rektor
Förord Under året har vi i området fortsatt att driva vårt arbete i teamet, Dvärsätt och Rödöns skolområde. Tanken bakom detta är att allt ska hänga ihop från förskola och vidare till skolan. Genom att arbeta tillsammans i teamet med rektorer och specialpedagog blir det tydligt med vilka fortbildningsinsatser som krävs men också vilka prioriteringar som behövs göras i området. Vi har en tydlig inriktning med att alla elever ska nå målen och för att nå fram till detta måste vi alla dra åt samma håll och insatserna som görs i förskolan gagnar eleverna sedan i skolan. Tidiga insatser gör skillnad. Vi har under året prioriterat språkutveckling i olika former, allt från Före Bornholmsmodellen i förskolan till fler ipad i skolan. Språket är grunden till allt och en tidig läsutveckling och god läsförståelse gynnar alla ämnen. Ett exempel på det är de nationella proven i SO och NO som kräver god läsförmåga samt förmåga att uttrycka sig i skrift för att nå de högre betygen. Vi har också arbetat vidare med vårt arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier inom både skolor och förskolor. Detta arbete kommer att utvecklas ytterligare under nästkommande år då vi sett att Olweusarbetet inte räcker ända fram utifrån alla diskrimineringsgrunderna utan här måste vi ta nästa steg. Vi har sett stora framsteg i våra skolor och förskolor under de senaste åren. Det handlar om allt från att barnen som kommer från förskolan har en mycket högre språklig medvetenhet till hur vi diskuterar lärande i skolan. Vi har många elever med mycket höga meritvärden och en kultur på skolorna där lärande är viktigt. Vi har fortsatta utmaningar med att alla elever ska nå målen med de olika förutsättningar som eleverna har. Vi kan dock med gott samvete luta oss mot Skollagen kap 3, 3 då vi vet att vi har jobbat hårt i skolorna med att alla elever ska ge den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt. Vi är stolta rektorer och förskolechefer i Krokoms kommun!
Innehåll 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Dokumentation... 7 2 Presentation av rektors ansvarsområde...9 2.1 Organisation... 9 2.2 Materiella förutsättningar... 10 3 Statistik...11 3.1 Personal... 11 3.2 Elever... 11 4 Ledning och utveckling av utbildningen...12 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål - Fritidshem... 12 4.2 Kommunövergripande verksamhetsmål Förskoleklass, grundskola och grundsärskola... 14 4.3 Rektors mål för enheterna Fritidshem... 17 4.4 Rektors mål för enheterna - Förskoleklass... 18 4.5 Rektors mål för enheterna - Grundskola... 19 5 Grundläggande värden och inflytande...24 5.1 Fritidshem... 24 5.2 Förskoleklass och Grundskola... 24 6 Trygghet, god miljö och studiero...26 6.1 Fritidshem... 26 6.2 Förskoleklass och Grundskolan... 27 7 Utveckling och lärande...28 7.1 Fritidshem... 28 8 Undervisning och lärande...29 8.1 Förskoleklass och Grundskola... 29 9 Arbetet med särskilt stöd...31 9.1 Fritidshem... 31 9.2 Förskoleklass och Grundskola... 31 10 Bedömning och betygsättning...33 10.1 i alla ämnen... 33 1.1. Nationella prov... 40 1.2. Betyg... 43 1.3. Genomsnittligt meritvärde... 44
1 Inledning Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Dvärsätt, Rödön och Trångsvikens skolor. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret 13/14. 1.1 Bakgrund Vi har idag lagar, förordningar och styrdokument som visar på vad förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan ska uppnå i det pedagogiska arbetet. Dessutom tillkommer kommunens egna mål som ska uppnås. Varje förskola och skola arbetar sedan med hur det ska uppnås. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete som vi är ålagda att utföra enligt skollagen får vi kontroll på om hur blir vad. Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att äga, säkra och att ständigt förbättra processer genom att klargöra, vad som ska göras, hur och när samt var ansvaret ligger. Definition av kvalitet Hur väl verksamheten: uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK) Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. En viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. 1.2 Syfte Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Kvalitetsrapporten ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera utifrån de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter. 1.3 Dokumentation Dokumentationen av det sysytematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt: Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete vilken används för verksamhetsmål, utvecklingsarbeten och läraravtalet m.m. Grundskolan dokumenterar pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, och betyg i lärplattformen InfoMentor. 7
Grundskolan använder Infomentor även till nationella prov. Åtgärdsprogrammens dokumentation sker för närvarande inte i InfoMentor då sekretessfrågan är under utredning. Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar. Fritidshemmet kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever. Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada (Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB (Statistiska centralbyrån). 8
2 Presentation av rektors ansvarsområde 2.1 Organisation Krokoms Barn och Utbildning bildades hösten 2011 men blev administrativt för stort och inte riktigt hanterbart varvid två operativa underteam utkristalliserade sig. Dvärsätts skolområde är det ena av dessa två och består av tre grundskolor, F-6 inklusive fritidshem, samt fem förskolor för barn i åldrarna 1-5 år. Rektorsexpeditionen är placerad vid Dvärsätts skola där både rektorer/förskolechefer, skoladministratör, specialpedagog, och skolsköterska har sina arbetsrum. I Dvärsätt finns dessutom två av områdets 5 förskolor vilket gör att drygt hälften av personalstyrkan finns samlade där. Organisationen har präglats av teamarbete i mycket hög utsträckning. Allt utvecklingsarbete har bedrivit på liknande sätt i skola respektive förskola. Rektorer/förskolecheferna i område har samarbetat och bedrivit utvecklingsarbetet gemensamt. I dessa processer har specialpedagogen haft en framträdande roll och varit ett stort stöd till rektor/förskolechef. Denna rapport beskriver arbetet på de tre grundskolor som finns i området Dvärsätt, Rödön och Trångsviken. Rektorsexpedition 2,0 rektor/förskolechef 1,0 skoladministratör 1,0 specialpedagog 7,0 km Rödöns skola 61 elever Skolbarnsomsorg 31 barn Stödfunktioner: Skolsköterska Kurator Dvärsätts skola, F -6 121 elever Skolbarnsomsorg 81 barn 25,4 km Trångsvikens skola F-6 39 elever Skolbarnsomsorg 26 barn 9
2.2 Materiella förutsättningar Dvärsätt skola är en F-6 skola där också kommunens grundsärskola är en del i skolan. Skolan har ljusa och fina lokaler och bra förutsättningar för att skapa goda lärmiljöer för eleverna. Det finns dock en brist på grupprum detta visar sig ofta då specialpedagogen gör utredningar kring elever i behov av stöd. Utemiljön är god och under året har man förbättrat belysningen utomhus vilket förbättrat utemiljön även på vinterhalvåret. Rödöns skola har också fina lokaler och deras utemiljö inbjuder verkligen till lek och rörelse. Här har kommunen haft god hjälp av alla engagerade föräldrar som via Hem och Skola förbättrat elevernas utemiljö väsentligt. När Skolinspektionen var på besök upplevde de att eleverna hade en fantastisk skolmiljö, vilket är mycket glädjande. Trångsvikens skola är en F-6 skola som sedan ett år tillbaka även har en förberedelseklass. Skolan är riktigt gammal och har inte renoverats på väldigt länge, vi ser nu fram emot att fasaden ska målas under sommaren. Ytskikten inomhus är eftersatta och entrén är alldeles för trång och inte ändamålsenlig och kräver därmed vuxen bemanning för att klara in- och utgångar till raster utan konflikter. Liksom Dvärsätts skola saknar Trångsviken grupprum vilket gör att alla utrymmen, inklusive personalrum, nyttjas maximalt. Vi står inför en stor utmaning läsåret 15/16 då vi ökar elevantalet med en hel basgrupp om 14-17 elever. Som vi ser det är det då inte möjligt att få till lämpliga undervisningslokaler för samtliga grupper. Skolan har glädjande nog nära till skog och mark men har mycket mer att önska när det gäller den rena skolgårdsmiljön. Vi har under läsåret satsat på ipad i området. På förskolorna har detta gjorts på central nivå men på skolorna har det skett ur områdets egen budget. Detta har medfört att alla pedagoger har tillgång till en ipad som de också använder i klassrummet med eleverna. Vi har också kunna prioritera bord och bänkar till klassrum och iordningställa skolbibliotek på Rödöns skola under året. 10
3 Statistik 3.1 Personal 3.1.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola, Tabell 1. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2013 Enhet Antal elever per lärare (heltidstjänst) Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning Andel (%) kvinnor Fritidshem* 18,52 64 74 Förskoleklass 13,45 100 100 Grundskola 1-3 14,69 100 100 Grundskola 4-6 12,33 100 57,16 * Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad 3.2 Elever 3.2.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola Tabell 2. Antal inskrivna elever 15 okt 2013 Enhet Totalt Flickor Pojkar Fritidshem* 138 68 70 Förskoleklass 30 15 15 Grundskola åk 1 38 17 21 Grundskola åk 2 29 14 15 Grundskola åk 3 31 14 17 Grundskola åk 4 35 17 18 Grundskola åk 5 25 12 13 Grundskola åk 6 33 19 14 * Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad 11
4 Ledning och utveckling av utbildningen 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål - Fritidshem 4.1.1 Folkhälsa Mål I samarbete med skolan ska fritidshemmen komplettera skolans värdegrund och uppdrag Mätning Varje elevs IUP beskriver det enskilda barnets kunskapsnivå. I samarbete med fritidshemmet planeras eventuella insatser som kompletterar det enskilda barnets kunskapsnivå och utveckling. Målet är delvis uppnått Kommentar Skolan och fritidshemmet genomför gemensamma planeringar för att synkronisera sina aktiviteter i undervisningen. 4.1.2 Demokrati Mål Alla vuxna inom fritidshemmet ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där elevernas inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Målet är delvis uppnått Kommentar Detta mål ingår i vårt värdegrundsarbete och är ett ständigt kvalitetsarbete för att vidmakthålla och utveckla. 4.1.3 Trygghet Mål Alla barn i fritidshemmet ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Genom samtal med barnen, vardaglig kontakt med vårdnadshavarna samt vid utvecklingssamtalet kontrolleras att vi når och arbetar med detta mål. 12
Målet är delvis uppnått Kommentar Det är varje personals ansvar inom fritidshemmet att ständigt kontrollera att vi når detta mål och vidta åtgärder då så inte är fallet. 4.1.4 Tillväxt och utveckling Mål 1 Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Skolan och fritidshemmets aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. Mål 2 Alla elever i fritidshemmet ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Skolan och fritidshemmets aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. 4.1.5 Krokoms kommun som länsaktör Mål Aktiviteterna i fritidshemmet ska genomföras så att kreativitet, fantasi och uppfinningsrikedom stimuleras. Mätning I samband med fritidshemmens utvärderingsdag sammanställs aktiviteter som har haft extra mycket av ovanstående karaktär. Målet är delvis uppnått 13
4.2 Kommunövergripande verksamhetsmål Förskoleklass, grundskola och grundsärskola 4.2.1 Folkhälsa Mål 1 Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Mätning Betyg i årskurs 9 Målet är inte uppnått Kommentar Antal behöriga elever till gymnasiet är 88,1 procent. Mål 2 (Målet gäller inte för grundsärskolan) Alla elever i åk 3, 6 och 9 ska ha godkänt på nationella proven. Mätning Nationella prov Målet är inte uppnått Kommentar Alla elever har inte godkänt på alla delprov. Vi arbetar med att förbättra analyserna för att få kunna se vad som behöver åtgärdas. Mål 3 Nolltolerans mot droger, alkohol och tobak bland ungdomar. Mätning Luppen, CAN och hälsosamtal Målet är uppnått Kommentar Nolltolerans är ett mål, men det finns ungdomar i kommunen som nyttjar droger, alkohol och tobak på fritiden. Arbete pågår för att motverka detta. Mål 4 Inom verksamheterna ska varje enskild persons situation och förutsättningar beaktas så att delaktighet och gemenskap möjliggörs. 14
Mätning Medarbetarenkät, Luppen och samtal. Målet är uppnått Kommentar Ett ständigt pågående arbete i våra verksamheter. Elevråd och klassråd finns på alla skolor. Elever i årskurs 8 deltar i åsiktscafe tillsammans med politiker på alla skolområden. Dessa caféer resulterar i att medborgarförslag skrivs av ungdomarna. 4.2.2 Demokrati Mål Alla vuxna inom skolan ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där elevernas inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Mätning Luppen och enkäter. Målet är delvis uppnått Kommentar Arbetet med våra nationella minoriteter behöver förbättras. En fortbildningsdag har genomförts för personal i samverkan med den samiska samordnaren. 4.2.3 Trygghet Mål Alla barn i skolan ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Utvecklingssamtal, Olweusenkäten, Luppen och hälsosamtal. Målet är delvis uppnått Kommentar Alla elever ska ha samma rätt att känna sig trygga, respekterade och välkomna till skolan. Kränkningar finns fortfarande i våra skolor och arbetet med att förhindra och förebygga kränkningar är ett ständigt arbete i våra verksamheter. Enligt senaste Olweusenkäten har mobbningen i Krokoms kommun minskat med hälften sedan starten 2007. 15
4.2.4 Tillväxt och utveckling Mål 1 Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Målet är delvis uppnått Kommentar Arbetet fortgår Mål 2 Alla elever i skolan ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar. Målet är delvis uppnått Kommentar Kommunen har under året genomfört en Framtidsdag för alla elever i åk 9, där kommunens verksamheter och näringslivet i kommunen har medverkat. Syftet var att visa eleverna på de möjligheter till sysselsättning som finns i kommunen. Representanter för näringslivet har också besökt elever på några av kommunens skolor. 4.2.5 Krokoms kommun som länsaktör Mål Öka samverkan mellan skolan och näringsliv. Målet är uppnått Kommentar Samverkan mellan skola och näringsliv sker i samband med skolbesök och Framtidsdagen. 16
4.3 Rektors mål för enheterna Fritidshem Mål enligt styrdokument Synliggöra fritidshemmets uppdrag enligt läroplanen. Förbättringsområde Att systematiskt planera, genomföra och utvärdera verksamheten. Indikatorer Pedagogiska planeringar som utgår från läroplanen. Handlingar/ insatser Skriva pedagogiska planeringar som utgår från läroplanen och är kopplade till fritidshemmets aktiviteter. Genomföra uppföljning under året och utvärdering vid läsårets slut. Fortbildning via MIUN Resultat/ vad har vi hittills uppnått Vi har skrivit pedagogiska planeringar och genomfört uppföljningar och utvärderingar. Vi har blivit bättre på att dokumentera under året och synliggör fritidshemmets uppdrag mer. 3 av personalen har gått en kurs på 4 halvdagar via MIUN som enbart riktar sig mot fritidspedagoger och fritidshemmets uppdrag. Analys av resultatet Det är lätt att påbörja en process och men svårt att hålla fast. Rektor måste vara delaktig hela vägen, speciellt då det är ett nytt område. Vi har kommit en bra bit på vägen men nu är det viktigaste att hålla fast och utveckla detta vidare. Fritidshemmen har under flera år varit lågt prioriterade vad gäller fortbildning och för att även de ska känna sig viktiga är det nu dags att vända detta. Fortbildning har påbörjats under året och den kommungemensamma satsningen kommer att vara viktig för fritidshemmens utveckling. Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Utveckla och hålla i de processer vi har kring läroplansuppdraget. Delta i kommungemensam fortbildning. Rektor följer upp processen med fritidshemmet under året. Mål enligt styrdokument Samarbetsformer ska utvecklas mellan de olika skolformerna för att berika varje s utveckling och lärande. Barnen på fritidshemmet ska successivt ges större inflytande över utbildningen/verksamheten och det inre arbetet i skolan/fritidshemmet. 17
Förbättringsområde Utveckla samarbetet mellan grundsärskola och fritidshemmet genom att barnen i grundsärskolan går på grundskolans fritidshem (Dvärsätts skola), samt utveckla barnens inflytande över verksamheten. Indikatorer 1. Elevers delaktighet i verksamheten. 2. Aktiviteter anpassas utifrån elevers behov. Handlingar/ insatser Gemensamma planeringar Aktiviteter som är anpassade till alla elever. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Vi har haft gemensam planeringstid varje vecka större delen av läsåret. På dessa möten har vi gått igenom veckans planering så personalen från fritidshemmet har anpassat verksamheten utifrån barnens önskemål, behov och förutsättningar. Analys av resultatet Barnen på grundsärskolan har utvecklats socialt under året och vågar mer och tar mer plats. De lär av varandra och få nya relationer. Barnen på fritidshemmet har utvecklat sin empati och för en större förståelse för olikheter och allas lika värde. Samarbete mellan särskola, grundskola och grundsärskolan befruktar varandra! Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fördela ansvaret mer mellan alla i arbetslaget. Planera aktiviteter och förbereda så alla kan vara delaktiga vid samtliga aktiviteter. 4.4 Rektors mål för enheterna - Förskoleklass Mål enligt styrdokument Verksamheten i förskoleklassen ska vara likvärdig i hela kommunen, samt utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Förbättringsområde Höja kvaliteten på utbildningen i förskoleklassen och stärka lärare som arbetar i förskoleklass i sin yrkesroll och sitt uppdrag. Lärare som arbetar i förskoleklass ser tillsammans med skolans specialpedagog och rektor att det finns ett behov av kollegialt lärande inom förskoleklassen. Indikatorer 1. Vid kollegiala samtal konstaterar lärare som arbetar i förskoleklass att verksamheten till viss del upplevs som likvärdig. 18
2. Verksamheten i förskoleklass utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom att lärarna bland annat arbetar med Bornholmsmodellen och Att skriva sig till läsning : Handlingar/ insatser Alla lärare som arbetar i förskoleklass i Krokoms kommun bjöds in till tre gemensamma träffar under läsåret 2013/2014. Träffarna planerades och hölls av områdets specialpedagog. Under träffarna diskuterades bland annat hur förskoleklassen kan arbeta för att stärka elevernas språk- och matematikutveckling utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Vid ett tillfälle föreläste kommunens IT-pedagog om IT och små barn. Under en träff diskuterades överlämningar från förskola till skola och hur förskoleklassen kan ta tillvara på det som förskolan lämnar över. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Lärare som arbetar i förskoleklass känner sig stärkta i sin yrkesroll och i sitt uppdrag, då de till viss del har fått nya kunskaper utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet, samt genom kollegialt utbyte. De gemensamma träffarna har inneburit att det till viss del är likvärdig verksamhet i kommunens förskoleklasser. Analys av resultatet Vid utvärderingen av de gemensamma träffarna påpekas att träffarna har varit mycket uppskattade och bidragit till att lärarna som arbetar i förskoleklass blivit stärkta i sin yrkesroll och i sitt uppdrag. Det kollegiala lärandet lyfts som en framgångsfaktor. Likaså att det har varit en ledare som har planerat och lett träffarna utifrån behov och aktuell forskning. Önskad effekt Delvis Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta med gemensamma träffar och kollegialt lärande för lärare som arbetar i förskoleklass för att få ännu mer likvärdighet och höja kvaliteten ytterligare. 4.5 Rektors mål för enheterna - Grundskola Mål enligt styrdokument Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de ska utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Förbättringsområde Alla elever ska nå målen i samtliga ämnen och i samtliga årskurser. Indikatorer Alla elever ska ha godkända resultat på nationella prov. Inga elever ska bedömas att de riskerar att inte nå målen i de olika ämnena. Handlingar/ insatser Överlämningar från förskola till skola 19
Läsmål i åk 1 Gemensam NP-process i området Studietöd Resultat/ vad har vi hittills uppnått Vi har inte en 100 procentig måluppfyllelse. Vi ser ändå en positiv trend på skolorna och alla pedagoger arbetar mot samma mål. Vi har höga förväntningar på våra elever och eleverna tar ett större och större ansvar för sina studier. Vi upplever också att vi har fått en större förståelse från föräldrar att skolan är viktigt och att det sker ett hårt arbete varje dag i skolan. Frånvaro och ledigheter följs upp på ett mer strukturerat sätt och skolan belyser vikten av att vara i skolan, för att kunna nå målen. Områdets gemensamma process kring nationella prov har utvecklats ytterligare och leds av rektor och specialpedagog. Vi har tagit fram ett analysunderlag som vi utgår ifrån vid samtalen där vi lägger fokus på pedagogens arbete och hur vi genomför undervisning. Trots att vi kallar den nationella prov-processen blir den så mycket bredare än bara nationella prov eftersom diskussionerna landar i pedagogik och didaktik, inte bara i resultat på ett prov. Överlämningarna mellan förskola och skola är också ledda av specialpedagog och rektor. Här finns också ett underlag att utgå ifrån med frågor som exempelvis hur har ni arbetat kring teknik i förskolan? På dessa möten vill vi lyfta fokus från det enskilda barnet till att lyfta lärande i förskolan och hur vi kan möta upp eleven i förskoleklass. Studiestöd har bidragit till att måluppfyllelsen har ökat, det är tydligt och mätbart. Vi har haft det på en skola och den tid som pedagogerna har lagt i studiestödstid har återbetalat sig med ränta. Vi har elever som inte har stöd hemifrån och som har kunna få hjälp på skolan istället samt att vi fått möjlighet att lägga mer tid på elever som behöver mer stöd. En positiv effekt av detta har varit att de elever som når längre har kunna stanna kvar på studiestödstid och fördjupa sig i olika ämnen, bara för att de tycker det är roligt. Analys av resultatet Vi lägger mycket tid på elever som har mycket stora behov på de olika skolorna. Flera av dessa elever kommer trots stora insatser ha mycket svårt att nå målen men de kommer att ha utvecklats långt utifrån sina förutsättningar. När vi prioriterar resurser på skolorna har vi lagt mycket stöd och mycket tid på de svagaste eleverna men detta har skett på bekostnad av andra elevers behov. Vi har elever som skulle kunna nå längre med mer stöd och som vi inte har kunnat möta upp fullt ut då vi har prioriterat resurserna till de elever som har störst behov. Vi måste bli bättre på att fördela stödet mer jämnt till eleverna så att alla får utvecklas så långt som möjligt. Vi måste alltid ha elevernas bästa i fokus och det är viktigt att komma ihåg att det gäller alla elever och att stöd, exempelvis enskilt, inte alltid är det bästa för eleven utan att tillhöra gruppen kan vara det som är det som ger störst effekt. Önskad effekt Delvis 20
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Diskutera fördelning av resurser på skolorna Utvärdera genomförda insatser löpande Utveckla Np-processen till att det blir en helhet med bedömning för lärande (BFL). Skapa förutsättningar för studiestöd på alla skolor. Skapa fler mål och delmål i både svenska och matematik, främst i de lägre åldrarna. Mål enligt styrdokument I årskurs 3 ska eleverna kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Skolverket har gett ut bedömningsstödet Nya Språket Lyfter där avstämning A innebär att eleven har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet. Utifrån detta har skolområdet som delmål att alla elever i årskurs 1 ska kunna läsa ihop ord till bokstäver vecka 43. Förbättringsområde Öka elevers läsförmåga, samt sätta in tidiga insatser och tidigt stöd. Elever i årskurs 3 och 6 klarar inte de nationella proven i svenska. Vid pedagogiska utredningar anses många elever ha läs- och skrivsvårigheter. Indikatorer Samtliga elever i åk 1 kan läsa ihop bokstäver till ord vecka 43. Handlingar/ insatser Under höstterminen hade skolområdet tre gemensamma träffar i området för lärare i förskoleklass och årskurs 1. Träffarna hölls av området specialpedagog. Under träffarna presenterades aktuell forskning inom läs- och skrivinlärning och utifrån detta fick lärarna möjlighet att diskutera hur de kunde lägga upp undervisningen på bästa vis för att nå det uppsatta målet. Träffarna innehöll också kollegialt lärande då lärarna fick delge goda exempel och framgångsfaktorer för varandra. Specialpedagogen erbjöd även handledning och "vikarie-tjänst" för att möjliggöra lärare att besöka varandra under lektionstid. Resurser har också prioriterats till årskurs 1 för att kunna dela klasser och ge utmaningar till alla elever utifrån deras behov och förutsättningar. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Alla elever i årskurs 1 kunde läsa ihop bokstäver till ord vecka 43. Analys av resultatet Det tydliga målet har inneburit ett ökat fokus på tidig läs- och skrivinlärning och ett medvetet arbete med detta. Identifierade framgångsfaktorer är att vara flera lärare i klassen, kollegialt lärande, medvetet arbete med fonologisk medvetenhet och språklekar, tidig upptäckt av elever i svårigheter och tidigt stöd i form av en till en undervisning i intensivperioder. Vid utvärderingen av målet påpekades att vårt starka fokus på läsning har inneburit att till exempel matematiken har fått stå tillbaka i årskurs 1. Det har också framkommit att det finns behov av att följa upp 21
elevernas fortsatta läs- och skrivinlärning genom att sätta upp fler delmål efter vecka 43. Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta med målet att alla elever i årskurs 1 ska kunna läsa ihop bokstäver till ord vecka 43, samt sätta upp fler delmål för eleverna upp till årskurs 3. Ett annat förbättringsområde är att sätta upp liknade delmål inom matematik. Mål enligt styrdokument Skolan ska ta ansvar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Förbättringsområde Satsa på fortbildning för pedagoger vad gäller digitala verktyg samt köpa fler ipad till skolorna. Indikatorer 1. Alla undervisande lärare har någon gång under läsåret använt sig av något digitalt verktyg i sin undervisning. 2. Skolområdet har totalt 30 ipads. Handlingar/ insatser Genomfört utbildningar med IT pedagogen i kommunen. Dessa har handlat om ipad, kompensatoriska hjälpmedel och NE. Området har prioriterat fler ipad till skolorna. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Det används fler ipad i den dagliga verksamheten och olika appar fungerar som stöd olika former, för färdighetsträning eller till skapande av film och musik. Här är det bara fantasin som sätter gränser. Totalt har vi köpt in ca 20 ipad till skolorna under året. Analys av resultatet Behovet av ipad i skolorna ökar i takt med att vi blir bättre och bättre på att använda oss av tekniken. Föräldrar efterfrågar ipad till sina barn som har särskilda behov och vi har kunnat satsa på ipad till enskilda elever samtidigt som vi kan ha ipad till klasserna i stort. Vi ser att fortbildning av personalen behövs fortfarande då det är väldigt ojämn nivå på hur långt man kommit. De pedagoger som har kommit långt i sitt användande av digitala verktyg kan vi se stora effekter i undervisningen på exempelvis musik då ipad blir ett verktyg i skapande av musik. 22
Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Satsa på fler ipad i skolan. Grundkurs ipad Genomföra fler utbildningar i ipad, kompensatoriska hjälpmedel och NE. 23
5 Grundläggande värden och inflytande 5.1 Fritidshem 5.1.1 Lgr 11 På fritidshemmen präglas arbetet av delaktighet och inflytande. Barnen ska ges möjlighet till att själv kunna påverka sin fritid och detta görs bland annat genom att man har regelbundet olika former av fritidsråd och förslagslådor. Fritidshemmet erbjuder barnen olika aktiviteter och barnen själv väljer om och hur man deltar. Fritidshemmets uppdrag är också att hjälpa och stötta barnen till att utvecklas vidare och detta gör man genom att försöka motivera barnet till att prova något nytt. Eleverna har under året genomfört ett val på fritid med allt från röstlängd till valvaka. På detta sätt har de fått syn på den demokratiska processen på ett reellt sätt och samtidigt på deras nivå, då det handlade om val kring käpphästar. Några av pedagogerna har under året deltagit på en fortbildning via MIUN för fritidspedagoger. Fortbildningen har haft fokus på fritidshemmets uppdrag där inflytande, delaktighet och genus är en stor del. Analys av vårt arbete: Fritidshemmets tradition är att arbeta med delaktighet och inflytande och detta görs dagligen i verksamheten. Vi kan bli bättre på att dokumentera vårt arbete kring inflytande och delaktighet. Något som vi behöver sätta mer fokus på är genusfrågan på fritidshemmen och hur vi motverkar traditionella könsroller i högre utsträckning. 5.1.2 Redovisning av enkäter, barnintervjuer och forum för elevmedverkan På fritidshemmet genomförs det barnintervjuer minst en gång per termin. Här får varje barn chansen att ensam med en pedagog sitta och prata om det mesta. På intervjuerna kommer det dels fram förslag på vad som behöver utvecklas på fritidshemmet men också vilka tankar barnet har kring det sociala klimatet på skolan. På dessa samtal fångar pedagogen också upp om det finns några konflikter eller om barnet känner sig ensam eller utsatt. På den genomförda enkäten i kommunen kan man utläsa att barnen och deras föräldrar är på det stora hela nöjda med verksamheten men att de inte har full insyn i verksamheten samt om och hur delaktiga deras barn är i den planerade verksamheten. 5.2 Förskoleklass och Grundskola 5.2.1 Lgr 11 Analys av vårt arbete: Rektor har tillsammans med specialpedagog genomfört pedagogiska intervjuer i slutet av läsåret med samtliga pedagoger. I intervjuerna ställdes frågan om hur man planerar och genomför undervisning och vad som är viktigt vid planeringen. Fokus vid planering och genomförande av undervisning är naturligtvis Lgr 11 och med det menar man inte bara kap 3, kursplaner, utan att allt 24
måste utgå från kap 1 och 2 där grundläggande värderingar, normer och värden samt delaktighet och inflytande är byggstenar i planeringen. Under året arbetar vi också med olika temadagar som FN-dagen, barnkonventionen eller Allas lika värde. Detta är viktiga dagar men basen och grunden för hur vi arbetar med grundläggande värden och inflytande bygger vi i den ordinarie undervisningen. Elevråd finns på alla skolor och föräldraforum finns på två av tre skolor, då intresset på den tredje skolan har varit för lågt. 5.2.2 Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum Klassråd genomförs med systematik i alla klasser. Det finns ett stort engagemang för detta i de lägre åldrarna men avtar med stigande ålder. Vad detta beror på är inte klarlagt men viktigt att ta reda på. För elevråd som genomförs tillsammans med rektor finns det ett intresse för i alla åldrar. I kommunens genomförda enkät om elevers syn på skolan och undervisning svarar 80 % att läraren tar tillvara på elevernas åsikter. 25
6 Trygghet, god miljö och studiero 6.1 Fritidshem 6.1.1 Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Vårt arbete med diskriminering och kränkande behandling sker på respektive skola och fritidshemmet är en del av det arbetet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns på skolnivå och arbetssättet är detsamma oavsett om det är på skoltid eller på fritids. Arbetet redovisar mer utförligt under 6.2.1 Analys av vårt arbete: Det är viktigt att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling hänger ihop och att samma värderingar gäller oavsett om det är skoltid eller fritidstid. För att lyckas med det är det A och O att all personal på skolan äger vårt likabehandlingsarbete. Detta har vi lyckats med genom att ta fram en gemensam plan och samtala kring vilka värderingar som vi vill ska råda på skolorna. Detta är lättare på den lilla skolan än på den stora skolan eftersom det blir färre som behöver kommunicera och besluta om olika processer. 6.1.2 Lgr 11 På fritidshemmet är det viktigt med att föräldrar känner sig trygga med säkerheten kring deras barn. Detta är ofta en oro då vi får nya 6-åringar på hösten, då de går från en inhägnad gård med flera pedagoger till en skolgård med stor yta och ofta inget staket. Vi jobbar då aktivt med att minska utrymmet för barnen på gården samt ha personal som har ett särskilt fokus på våra 6-åringar. Vi har föräldramöte både på våren och på hösten i samband med inskolningarna där vi också informerar om våra rutiner på fritidshemmet. På fritidshemmen har alla barn möjlighet att var ute flera gånger per dag. I våra fritidshem är det väldigt attraktivt att vara utomhus då vi har mycket fina utomhusmiljöer. Analys av vårt arbete: Samarbete mellan fritidshemmet och hemmet är viktigt då fritidshemmet är en stor del av många barns lediga tid. Vi har utvecklat inskolningen från förskola till skola och fritidshemmet för att bättre svara upp mot föräldrarnas behov. Fritidshemmen lägger ner mycket tid och resurser i början då vi får nya barn och detta gör att vi får trygga föräldrar och trygga barn. Vi har mycket goda förutsättningar för att barnen ska ha en hälsosam vistelsemiljö, dels eftersom vi har tre fantastiska skolgårdar med möjligheter till utflykter i närområdet. Vi har också fina skollokaler för barnen att vistas i. 6.1.3 Redovisning av enkäter, barnintervjuer och forum för elevmedverkan Enligt den enkät som genomfört i kommunen upplever 100 % av föräldrarna att de är trygga då deras barn är på fritidshemmet. Det är också 100 % som har tillit till personalen. Det finns dock 10 % som upplever att barnens miljö inte är trygg. På genomförda barnintervjuerna som genomförs samtalar pedagogerna mycket kring barnens upplevelse kring diskriminering och kränkande behandling och vilka 26
insatser som behövs göras för att motverka diskriminering eller kränkande behandling. 6.2 Förskoleklass och Grundskolan 6.2.1 Arbetet med diskriminering och kränkande behandling På skolorna i vårt område tar vi fram en plan mot diskriminering och kränkande behandling som gäller för fritidshem, förskoleklassen och grundskolan. Under året gjorde vi en ny struktur i planen där alla diskrimineringsgrunder fanns med och vi satte upp mål utifrån dessa. Som utgångspunkt för kartläggningen har vi haft Olweusenkäten. Analys av vårt arbete: Vi har hittat en fungerade struktur kring vårt likabehandlingsarbete. Strukturen bygger på Olweus men vi har insett att det inte räcker till, eftersom vi inte får med alla diskrimineringsgrunderna. För att komma till rätta med detta har specialpedagogen gått DO s kurs och vi har börjat se över hur vi ska kunna bygga upp arbetet med hjälp av Husmodellen istället. Vi kommer att hålla kvar i de strukturer som hjälper oss i vårt främjande och förebyggande arbete som t.ex. klassmöten, gemensamma träffar med pedagogerna och skolgårdskartläggningar. Till detta kommer vi att lägga till DO så vi skapar ett likabehandlingsarbete som täcker alla diskrimineringsgrunderna. 6.2.2 Lgr 11 Analys av vårt arbete: Studiero är viktigt för att alla barn ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Tysta klassrum är inte detsamma som ett aktivt lärande. Pedagogernas uppgift är att hitta en balans mellan studiero och aktivt lärande. Vid verksamhetsbesök av rektor och specialpedagog har vi sett många goda exempel där elevers lärande ligger på en hög nivå och att samtalsklimatet präglas av respekt för varandra. För att få syn på olikheterna mellan skolor och klassrum krävs det verksamhetsbesök, gärna också mellan pedagoger. På en skola har man arbetat med learning study och i detta har man också synliggjort varandras styrkor och svagheter och har kunnat hitta gemensamma strukturer som gynnar eleverna. 6.2.3 Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum Olweusenkäten visade på att 83 % trivs bra eller mycket bra i våra skolor. Trivseln har minskat från föregående år då vi hade 93 % som trivdes bra eller mycket bra. Det är fyra elever som uppger att de har blivit mobbade under flera år, i fjol var det inga elever som uppgav det. Det som är oroväckande med dessa fyra elever är att de inte är kända av oss på skolorna, de eller deras föräldrar har inte sökt stöd hos oss på skolan för att få stopp på mobbingen. 71 % av eleverna uppger att vuxna alltid eller ofta ingriper då det förekommer mobbing eller kränkningar. Vi har fortfarande två elever som svarar att de kan tänka sig att mobba en elev som de inte gillar, trots att vi haft det som prioriterat mål under flera år att denna siffra ska vara noll. 27
7 Utveckling och lärande 7.1 Fritidshem 7.1.1 Lgr 11 Fritidshemmen har under året arbetat med att planera verksamheten utifrån Lgr 11. Tidigare har det genomförts aktiviteter i olika former som planerats utifrån barns önskningar och pedagogers tidigare erfarenheter. Vid höststart avsattes tid för fritidshemmen att fördjupa sig i läroplanen och koppla ihop Lgr 11 med olika aktiviteter och göra pedagogiska planeringar. Vi var också tydligare med syftet för aktiviteten och när och hur utvärdering och uppföljningar skulle ske. Fritidshemmet är en del av skolans verksamhet då vi arbetar för att skapa så sammanhållna tjänster som möjligt. Detta medför att fritidspersonalen arbetar som resurs i skolan och bidrar där med sina kompetenser och erfarenheter. Vi har också riktat fritidspersonalen mot raster och rastverksamhet eftersom de är mycket kompetenta inom detta område. Det medför att samarbetet med skolan måste vara stort eftersom rasterna är en viktig del i skolan och som kan vara oroliga ibland för vissa barn. Analys av vårt arbete: Genom arbetet med Lgr 11 har vi kunnat säkerställa att vi arbetar med läroplanens alla delar och att fritidshemmets uppdrag tydliggörs. Fritidshemmet status ökar då vi blir bättre på att tydliggöra uppdraget. För att lyckas med detta arbete fullt ut är det viktigt att rektor driver utvecklingsprocesser på fritidshemmet. Planering och den påbörjade satsningen på fritidshemmens fortbildning i kommunen är också en del av att synliggöra utveckling och lärande på fritidshemmen. 7.1.2 Redovisning av enkäter, barnintervjuer och forum för elevmedverkan Enligt den i kommunen genomförda föräldraenkäten upplever 100 % av föräldrarna att barnen upplever verksamheten i fritidshemmet som inspirerande. Det är också 95 % som svarar att personalen lyssnar på deras barns intressen och önskemål. På fritidsråd tar personalen upp synpunkter och önskemål från barnen för att omsätta det i verksamheten. 28
8 Undervisning och lärande 8.1 Förskoleklass och Grundskola 8.1.1 Lgr 11 På våra skolor är samarbetet mellan förskoleklassen och grundskolan mycket stort. Det kan vara att man jobbar i en F-1:a eller att man har gemensamma teman eller F-6 dagar då vi arbetar i olika faddergrupper. Förskoleklassens pedagoger tar vid förskolans arbete och för att veta var barnen står och hur förskolan bedrivit sitt arbete genomförs överlämnande tillsammans med rektor och specialpedagog. Det som vi märkt de senaste åren är att förskolans systematiska arbete med barnens lärande har gett resultat. Många av de barn som kommer till F-klassen kan läsa och de flesta känner igen bokstäverna. På skolorna arbetar vi i tydliga arbetslag och pedagogerna har stort stöd av varandra och samverkan är viktigt för att alla elever ska nå så långt som möjligt och utvecklas vidare. Det kan vi göra genom att elever får uppgifter eller läromedel för högre årskurser eller uppdrag i att fördjupa sig inom ett område och sedan redovisa för de andra eleverna. För att kunna fördela och prioritera resurser på bästa sätt på skolan är det också viktigt att vi känner att det är allas elever och att få kännedom om svårigheter som finns. Detta har vi lyckats med då specialpedagogen har stor insyn i alla ärenden och kan då få ett helikopterperspektiv på verksamheten. Analys av vårt arbete: Vi tycker att vi är på god väg på våra skolor, med att alla ska nå målen. Vi har dock saker som vi brottas med som ex. små klasser i B-form, där det är svårt att bedriva undervisning av hög kvalité i alla ämnen i samtliga årskurser samtidigt. Detta är en pedagogisk utmaning som är svår att komma till rätta med. Vi rektorer har satsat mycket extra resurser till denna skola för stötta arbetet men det blir ändå svårigheter i förlängningen. Vi har haft flera fortbildningsinsatser i förskoleklass och grundskolan och fokus ligger på att träffa andra pedagoger för att lära av varandra. Dessa träffar har varit strukturerade och leds av rektorer eller specialpedagoger. Vi har höga förväntningar på våra elever och det märker eleverna. Vi har också satsat på studiestöd inom skolans ram eftersom vi märker att eleverna inte alltid har det stödet hemifrån. På studiestödet finns också möjlighet för elever som har lätt att nå målen att arbeta vidare. 8.1.2 Pedagogiska planeringar Analys av vårt arbete: Pedagogiska planeringar gör på olika nivåer. Det är läsårsplaneringar i arbetslag, egna planeringar samt temaplaneringar i arbetslag eller på hela skolan. När jag som rektor gör verksamhetsbesök tittar jag på undervisningen, målet med lektionen, återkoppling till elever och klassrumsklimat. Jag granskar inga pedagogiska planeringar, utan tycker att det genomsyras i klassrummet om och hur pedagogen kopplar ihop undervisningen med Lgr 11. 29
8.1.3 Individuella utvecklingsplaner Analys av vårt arbete: Vi genomförde en förändring på skolorna då vi fick nya direktiv kring IUP och skriftliga omdömen. Alla pedagoger skriver en IUP tidigt på hösten vid utvecklingssamtalet tillsammans med eleven och föräldrar. De skriftliga omdömen publiceras då läsåret är slut men skrivs löpande av de flesta pedagoger. Det genomförs ett utvecklingssamtal per termin och några av pedagogerna har valt att vid det samtalet revideras elevernas IUP eftersom man upplever det som ett stort stöd i elevernas lärande och utveckling. 8.1.4 Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum I kommunens genomförda enkät om skolan och undervisning svarar 100 % våra elever i åk 5 att deras lärare förväntar sig att de ska nå målen. 80 % uppger att skolarbetet gör att de får lust att lära sig mer. 30
9 Arbetet med särskilt stöd 9.1 Fritidshem 9.1.1 Organisering av elevhälsoarbete Fritidshemmen har också varit delaktiga i de förberedande elevhälsoteams-möten som genomförts på skolan dels för att bidra med sina tankar och åsikter men också för att kunna lyfta eventuella behov. Fritidshemmets personal har också deltagit på olika möten kring elever som de varit delaktiga i utifrån ett elevhälsoperspektiv. Analys av vårt arbete: Fritidhemmet är en mycket viktig del fritidsbarnens vardag. För att kunna se hela barnet måste vi lyfta in de kompetenser som finns runt barnen. I många fall lyckas barn på fritidshemmet som kanske misslyckas i skolan eller tvärtom. För att kunna hjälpa och stötta barnet måste vi då lära av varandra och se vad som gör att barn lyckas och ta med oss de goda exemplen som finns. På två av våra tre fritids är det en utpräglad kultur där det är allas barn, hela dagen. På en skola behöver vi arbeta vidare med detta. 9.1.2 Övrigt Det är bara ett av våra fritidshem som har haft behov av särskilt stöd och som också fått tillskjutna medel till detta. Utgångspunkten i detta har varit de behov som eleven haft och hur vi ska möta de på bästa sätt på fritidstid såväl som på skoltid. 9.2 Förskoleklass och Grundskola 9.2.1 Organisering av elevhälsoarbete Vi har haft ett fungerande EHT under året med alla kompetenser på plats. En fördel i vårt EHT har varit att vi varit båda rektorer på samma möte och diskuterat det förebyggande arbetet i området som har skett på helheten. Eftersom mötet har varit gemensamt har vi också haft insyn i varandras pågående elevärenden som gjort att vi har kunna stötta och hjälpa varandra i detta samt fördela resurser utifrån behov. Rutinerna kring utredningar och beslut om åtgärdsprogram har utvecklats under året tack vare specialpedagogen. Alla elever i behov av stöd har fått stöd och anpassningar har skett i undervisningen utifrån den genomförda utredningen. Vi har fortfarande elever som inte når målen och vi har elever som vi inte lyckas fullt ut med i skolan. Kring dessa elever fortsätter vi med insatser på olika plan och samarbetet med hemmen är mycket viktiga för att vi ska kunna lyckas. Analys av vårt arbete: Att skapa fungerande team kring elever i behov av särskilt stöd är oerhört viktigt. Teamen består alltid av mentor och vårdnadshavare och till detta kan vi koppla specialpedagog, rektor, Elevhälsan, IFO, BUP eller HAB beroende på ärendes art. Vi har skapat goda kontakter i teamen och samarbetar med ett gemensamt mål, med eleven i fokus. Vi har sett resultat i detta med mycket nöjda föräldrar samt positiv återkoppling från externa insatser. 31
9.2.2 Åtgärdsprogram Vi har skapat en tydlig struktur kring hur anmälan om oro för att elever riskerar att inte nå målen ska hanteras och hur vi sedan tar det vidare. Vi har förberedande EHT på skolorna och på dessa möten beslutar rektor om att påbörja en utredning om behov av detta finns. Efter utredning som återkopplas till vårdnadshavare och mentorer beslutar rektor om upprättande av åtgärdsprogram. Under läsåret har det genomförts 24 pedagogiska utredningar, varav cirka 80% har resulterat i åtgärdsprogram. Analys av vårt arbete: Vi har sett i våra utredningar av specialpedagogen att många barn har behov av liknande stödinsatser. Vi vill kunna arbeta mer förebyggande i området och tänker att detta sker med hjälp av specialpedagog som kan hjälpa till att sjösätta de strukturer som hjälper många barn i vardagen. Det kan vara kompensatoriska hjälpmedel, eget schema, olika stödmallar, appar som tränar på olika förmågor m.m. Enligt riksdagsbeslutet som fattades den 4/6 angående åtgärdsprogram ser vi att vårt tankar och inriktning stämmer överrens med beslutet om att insatser kan och ska se i ett tidigt skede och att det är varken utredningar eller åtgärdsprogram gör skillnad i sig utan det är insatserna i klassrummet som är lösningen. 9.2.3 Övrigt Alla prioriteringar av särskild resurs sker i teamet mellan rektorerna. Alla satsningar görs utifrån barn och elevers behov. Vi har ingen viktning mellan skolor och förskolor utan ger resurs till de barn som behöver. I området har vi prioriterat specialpedagog till förskolan dels vad gäller fortbildning men också utredningar och stöd till arbetslag. Analys av vårt arbete: Tidiga insatser ger resultat och insatserna bör ges i form av kompetensutveckling och stöd och utveckling av arbetslag. Då vi riktar resurserna på det sättet kommer det många barn och elever till godo. 32
10 Bedömning och betygsättning För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp: i alla ämnen Nationella prov Betyg Meritvärden Behörighet till gymnasieskola 10.1 i alla ämnen Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling 10.1.1 Årskurs 1 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 3. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 38 0 Biologi Engelska 0 38 0 Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa 0 35 3 Kemi Matematik 4 29 5 Modersmål 33