Kvalitetsrapport

Transkript

1 Kvalitetsrapport Grundsärskolan Krokoms kommun Förskolorna Föllinge skolområde

2 Grundsärskolan och förskolor Föllinge skolområde i Krokoms kommun Anders Åsander Rektor/Förskolechef

3

4

5 Förord Denna kvalitetsrapport utgår ifrån den skolinspektion som var under läsåret 13/14. Det är min egen bild av mina verksamheter som värderas mot det inspektionen såg i sin rapport. Där bilderna skiljer sig åt, definieras som de förbättringsområden som kommer att ligga till grund för nästa läsårs kvalitetsarbete

6

7 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Dokumentation Presentation av rektors/förskolechefens ansvarsområde Organisation Materiella förutsättningar Statistik Personal Barn/elever Ledning och utveckling av utbildningen Kommunövergripande verksamhetsmål Förskola Kommunövergripande verksamhetsmål - Fritidshem Kommunövergripande verksamhetsmål Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Förskolechefens mål för enheterna Förskola Rektors mål för enheterna - Grundsärskola Läraravtalet Grundläggande värden och inflytande Förskola Grundsärskola Trygghet, god miljö och studiero Förskola Grundsärskolan Utveckling och lärande Förskolan Undervisning och lärande Grundsärskola Arbetet med särskilt stöd Förskolan Grundsärskola Redovisning av nyckeltal i förskola Samverkan hem och förskola Barnens delaktighet Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet Tillgänglighet Bedömning och betygsättning i alla ämnen Betyg Behörighet till gymnasiet... 35

8

9 1 Inledning Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Grundsärskolan och förskolorna i Föllige skolområde. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret 13/ Bakgrund Vi har idag lagar, förordningar och styrdokument som visar på vad förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan ska uppnå i det pedagogiska arbetet. Dessutom tillkommer kommunens egna mål som ska uppnås. Varje förskola och skola arbetar sedan med hur det ska uppnås. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete som vi är ålagda att utföra enligt skollagen får vi kontroll på om hur blir vad. Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att äga, säkra och att ständigt förbättra processer genom att klargöra, vad som ska göras, hur och när samt var ansvaret ligger. Definition av kvalitet Hur väl verksamheten: uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK) Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. En viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. 1.2 Syfte Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Kvalitetsrapporten ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera utifrån de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter. 1.3 Dokumentation Dokumentationen av det sysytematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt: Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete vilken används för verksamhetsmål, utvecklingsarbeten och läraravtalet m.m. Grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, och betyg i lärplattformen InfoMentor. 9

10 Åtgärdsprogrammens dokumentation sker för närvarande inte i InfoMentor då sekretessfrågan är under utredning. Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan och fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Fritidshemmet kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever. Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada (Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB (Statistiska centralbyrån). 10

11 2 Presentation av rektors/förskolechefens ansvarsområde 2.1 Organisation Avståndsberäkningen utgår från Krokom centralort. Mitt uppdrag delas lika mellan enheterna i Föllinge skolområde och Grundsärskolan Rötviken (100km) Vikebo förskola och fritidshem Med samiska barnen integrerade 20 barn och 3.3 tjänst Laxsjö (70 km) Laxens förskola och fritidshem 25 barn och 3.8 tjänst Föllinge (45km) Bjäkerdalens förskola med 28 barn och 5.8 tjänst Hyllans förskola med 15 barn och 2.7 tjänst Lammets förskola med 11 barn och 2.5 tjänst Änge (28 km) Grundsärskola åk elever och 3.2 tjänst Krokom Dvärsätt (4 km) Träningsskolan 9 elever och 5.5 tjänst Grundsärskola åk elever och 3.5 tjänst 2.2 Materiella förutsättningar Lokaler: Generellt är lokalerna anpassade för verksamheterna. Under slutet av 2014 kommer nya förskolelokaler att vara färdiga i Föllinge. Det kommer att innebära två förskolor med två avdelningar på varje ställe. 11

12 I Dvärsätt närmar vi nog oss taket när det gäller elevantalet. Vi har i dagsläget inte möjlighet att göra de delningar vi är i behov att göra, för elevernas bästa. Grundsärskoleklassen har inget eget grupprum att tillgå. De fem pedagogerna delar på en arbetsplats! I Änge har vi ett undervisningsrum med tillhörande grupprum, vilket är tillräckligt. Såväl förskolorna och särskolorna är väl utrustade med material och teknisk utrustning. När det gäller utemiljön så bör kompletteringar göras av lekutrustning. 12

13 3 Statistik 3.1 Personal Förskola Tabell 1. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2013 Enhet Antal barn per årsarbetare Andel (%) med förskollärarutbildning Andel (%) kvinnor Förskola Fritidshem och grundsärskola Tabell 2. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2013 Enhet Antal elever per lärare (heltidstjänst) Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning Andel (%) kvinnor Fritidshem* Grundsärskola * Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad 3.2 Barn/elever Förskola Tabell 3. Antal inskrivna barn i förskolan 15 okt 2013 Född år Totalt Flickor Pojkar Totalt Fritidshem och grundsärskola Tabell 4. Antal inskrivna elever 15 okt 2013 Enhet Totalt Flickor Pojkar Fritidshem Grundsärskola åk Grundsärskola åk Grundsärskola åk Grundsärskola åk Grundsärskola åk Grundsärskola åk Grundsärskola åk Grundsärskola åk Grundsärskola åk

14 4 Ledning och utveckling av utbildningen 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål Förskola Folkhälsa Mål Alla barn i förskolan ska ha grundläggande kunskaper med sig in i grundskolan. Mätning Barnens dokumentation från förskolan samt överlämningar från förskola till förskoleklass. En sammanställning görs på varje förskolas årliga utvärderingsdag. Målet är delvis uppnått I vårt kvalitetsarbete strävar vi hela tiden mot att nå denna målsättning Demokrati Mål Alla vuxna inom förskolan ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där barnens inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Målet är delvis uppnått Detta mål ingår i vårt värdegrundsarbete och är ett ständigt kvalitetsarbete för att vidmakthålla och utveckla Trygghet Mål Alla barn i förskolan ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Genom barnintervjuer och utvecklingssamtal samt löpande kontakt med föräldrar och samtal med barn i vardagen. Målet är delvis uppnått 14

15 Det är varje personals ansvar inom förskolan att ständigt kontrollera att vi når detta mål och vidta åtgärder då så inte är fallet Tillväxt och utveckling Mål 1 Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Målet är delvis uppnått Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Förskolans aktiva arbeta med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. Mål 2 Alla barn i förskolan ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar. Målet är delvis uppnått Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Förskolans aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet Krokoms kommun som länsaktör Mål Verksamheten i förskolan ska bedrivas på ett sådant sätt att barnen ges flera och olika möjligheter att utforska olika yrken och branscher i vårt samhälle. Mätning Genom att dokumentera och på förskolornas utvärderingsdag följa upp antalet externa kontakter, exempelvis studiebesök eller besök av till exempel en förälder som berättar om sitt yrke. Målet är delvis uppnått 15

16 4.2 Kommunövergripande verksamhetsmål - Fritidshem Folkhälsa Mål I samarbete med skolan ska fritidshemmen komplettera skolans värdegrund och uppdrag Mätning Varje elevs IUP beskriver det enskilda barnets kunskapsnivå. I samarbete med fritidshemmet planeras eventuella insatser som kompletterar det enskilda barnets kunskapsnivå och utveckling. Målet är delvis uppnått Skolan och fritidshemmet genomför gemensamma planeringar för att synkronisera sina aktiviteter i undervisningen Demokrati Mål Alla vuxna inom fritidshemmet ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där elevernas inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Målet är delvis uppnått Detta mål ingår i vårt värdegrundsarbete och är ett ständigt kvalitetsarbete för att vidmakthålla och utveckla Trygghet Mål Alla barn i fritidshemmet ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Genom samtal med barnen, vardaglig kontakt med vårdnadshavarna samt vid utvecklingssamtalet kontrolleras att vi når och arbetar med detta mål. Målet är delvis uppnått 16

17 Det är varje personals ansvar inom fritidshemmet att ständigt kontrollera att vi når detta mål och vidta åtgärder då så inte är fallet Tillväxt och utveckling Mål 1 Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Målet är delvis uppnått Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Skolan och fritidshemmets aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. Mål 2 Alla elever i fritidshemmet ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar Målet är delvis uppnått Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Skolan och fritidshemmets aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet Krokoms kommun som länsaktör Mål Aktiviteterna i fritidshemmet ska genomföras så att kreativitet, fantasi och uppfinningsrikedom stimuleras. Mätning I samband med fritidshemmens utvärderingsdag sammanställs aktiviteter som har haft extra mycket av ovanstående karaktär. Målet är delvis uppnått 17

18 4.3 Kommunövergripande verksamhetsmål Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Folkhälsa Mål 1 Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Mätning Betyg i årskurs 9 Målet är inte uppnått Antal behöriga elever till gymnasiet är 88,1 procent. Mål 2 (Målet gäller inte för grundsärskolan) Alla elever i åk 3, 6 och 9 ska ha godkänt på nationella proven. Mätning Nationella prov Målet är inte uppnått Alla elever har inte godkänt på alla delprov. Vi arbetar med att förbättra analyserna för att få kunna se vad som behöver åtgärdas. Mål 3 Nolltolerans mot droger, alkohol och tobak bland ungdomar. Mätning Luppen, CAN och hälsosamtal Målet är uppnått Nolltolerans är ett mål, men det finns ungdomar i kommunen som nyttjar droger, alkohol och tobak på fritiden. Arbete pågår för att motverka detta. Mål 4 Inom verksamheterna ska varje enskild persons situation och förutsättningar beaktas så att delaktighet och gemenskap möjliggörs. 18

19 Mätning Medarbetarenkät, Luppen och samtal. Målet är uppnått Ett ständigt pågående arbete i våra verksamheter. Elevråd och klassråd finns på alla skolor. Elever i årskurs 8 deltar i åsiktscafe tillsammans med politiker på alla skolområden. Dessa caféer resulterar i att medborgarförslag skrivs av ungdomarna Demokrati Mål Alla vuxna inom skolan ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där elevernas inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Mätning Luppen och enkäter. Målet är delvis uppnått Arbetet med våra nationella minoriteter behöver förbättras. En fortbildningsdag har genomförts för personal i samverkan med den samiska samordnaren Trygghet Mål Alla barn i skolan ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Utvecklingssamtal, Olweusenkäten, Luppen och hälsosamtal. Målet är delvis uppnått Alla elever ska ha samma rätt att känna sig trygga, respekterade och välkomna till skolan. Kränkningar finns fortfarande i våra skolor och arbetet med att förhindra och förebygga kränkningar är ett ständigt arbete i våra verksamheter. Enligt senaste Olweusenkäten har mobbningen i Krokoms kommun minskat med hälften sedan starten

20 4.3.4 Tillväxt och utveckling Mål 1 Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Målet är delvis uppnått Arbetet fortgår Mål 2 Alla elever i skolan ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar. Målet är delvis uppnått Kommunen har under året genomfört en Framtidsdag för alla elever i åk 9, där kommunens verksamheter och näringslivet i kommunen har medverkat. Syftet var att visa eleverna på de möjligheter till sysselsättning som finns i kommunen. Representanter för näringslivet har också besökt elever på några av kommunens skolor Krokoms kommun som länsaktör Mål Öka samverkan mellan skolan och näringsliv. Målet är uppnått Samverkan mellan skola och näringsliv sker i samband med skolbesök och Framtidsdagen. 20

21 4.4 Förskolechefens mål för enheterna Förskola Mål enligt styrdokument Ledning och utveckling av utbildningen Förbättringsområde Synliggöra och stärka förskollärarnas pedagogiska uppdrag Stärka yrkesrollen barnskötare och visa på arbetslagets betydelse Handlingar/ insatser Genom verksamhetschefen och förskolecheferna gemensamt upprättat en kompetensutvecklingsplan för barnskötare och förskollärare som syftar mot ovanstående förbättringsområden. Sex kommungemensamma träffar för förskollärare under läsåret. Två kommungemensamma träffar för barnskötare under läsåret. I det egna området har förskollärarna haft tre egna träffar. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Planerade kommungemensamma träffar har genomförts enligt lagda planer. Områdets egna träffar har genomfört enligt plan Analys av resultatet I det kommungemensamma arbetet med förskollärarna har givit en större insikt och förståelse över uppdraget hos förskollärarna i allmänhet. Från de övergripande syften som vi angivit, Förskollärarna i kommunen äger en gemensam förståelse för förskolans lärprocesser kopplade till läroplanens uppdrag Så är ännu inte fallet, den skiljer sig fortfarande åt men vi går i rätt riktning. Detta bygger på att den pedagogiska planeringen har sin utgångspunkt ifrån läroplanens mål. Tid har lagts på att läsa, samtala och analysera egna och andras pedagogiska planeringar, vilket har varit uppskattat. Jag tror att återkommande träffar där förskollärare får fortsätta att arbeta vidare med sina planeringar kommer att öka kvalitén på dessa. Samtalen kring pedagogiska planeringar och dokumentation hör väl samman, men behöver utvecklas i kommande träffar. För barnskötarnas kompetensutveckling som rör den egna yrkesrollen och om förskolans uppdrag har också varit framgångsrik. Dessa träffar har också givit en ökad förståelse över förskollärarnas pedagogiska uppdrag och vad som skiljer den och arbetslagets uppdrag. Respekten för varandras roller har ökat, vi är nu i ett läge där en blandning mellan yrkesgrupperna kan ge en positiv effekt I de egna träffarna i området var att ge mina förskollärare förutsättningar att arbeta med det innehåll som på de gemensamma träffarna. Det har varit uppskattat att träffas och att tillsammans få arbeta med det som i första läget kändes svårt och komplicerat. Jag ser att dessa träffar blev självförtroendehöjande för samtliga. 21

22 Tidigare hade vi områdesträffar med samtliga, som syftade till i första hand ett erfarenhetsutbyte som inte var tydligt kopplat till förskolans uppdrag. Läget att uppta dessa områdesträffar är goda, med ett bättre resultat. Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta att ge bra förutsättningar att delta i de fortsatta kommungemensamma träffarna Områdesvisa yrkesträffar 4.5 Rektors mål för enheterna - Grundsärskola Mål enligt styrdokument Grundläggande värden och inflytande Förbättringsområde Att känna en större tillhörighet till den skolform vi finns i, såväl för våra elever som för personal Handlingar/ insatser Genom Skapande skola och vårt läsårsövergripande gemensamma utvecklingsarbete Cirkusprojektet som avslutas med en Cirkusföreställning. Återkommande träffar med personalen där vi har sikte mot föreställningen Alla handlingar har sin utgångspunkt från läroplan och kursplan. Utveckla våra elevers olika förmågor genom att samarbeta med Cirkus Nord Förlägga aktiviteter inte bara på den egna skolan Resultat/ vad har vi hittills uppnått Samtliga handlingar/insatser har genomförts i olika omfattningar. Analys av resultatet Tanken var från början att vägen fram till föreställningen var lika viktig som själva föreställningen så blev det! Vi var på det klara med att kunna driva ett sådant omfattande utvecklingsarbete krävdes ett stort engagemang hos alla. Viktigt var att de aktiviteter vi arbetade med skulle vara tillgänglig för alla, att alla skulle kunna vara med! Då det fanns en röd tråd i vilka moment som skulle vara med fick varje klass lägga upp arbetet utifrån sina förutsättningar vilket blev framgångsrikt. Under läsåret visade det sig att kontakten mellan klasserna kunde ha varit tätare. Periodvis arbetade klasserna med sitt utan att stämma av med de övriga. För att komma till rätta med detta bildades en samordningsgrupp, med detta flöt arbetet mycket bättre. Det var intressant att se hur de planerade aktiviteterna fanns i träningsskoleklassens ämnesområden och grundsärskoleklassernas ämnen. Personalens förmåga att väva samman detta var imponerande! 22

23 Jag är övertygad om att elevernas sociala mål tränades under hela detta utvecklingsarbete. Föreställningen blev en succé, att se elevernas framträdande och samtidigt se föräldrarnas och syskonens reaktioner gjorde kvällen minnesvärd! Vi kan dra erfarenheter av detta arbete utifrån ett temainriktat perspektiv, vi kan vi vill och vi vågar! Att vi kommer att fortsätta att arbeta temainriktat med de goda erfarenheter vi fått är nog självklart. Omfattningen av kommande temaarbeten får vi fundera vidare över Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Planera nästa läsårs temaarbeten och placera in dem i årshjulet. Klargöra arbetsfördelning och roller i samband med planeringen. 4.6 Läraravtalet. Inget av arbetslagen har ännu ingått i läraravtalet. 23

24 5 Grundläggande värden och inflytande 5.1 Förskola Lpfö 98 rev 2010 Förskolorna har en tydlig progression för att ge barnen ökat inflytande utifrån ålder och mognad. För att aktivt kunna öka sin förståelse om sin egen lärprocess bygger det på en delaktighet och förståelse över hur dagen ser ut. Frågorna som följer med är när, vad, var, varför, hur, med vem. För att kunna hantera dessa frågor krävs en begriplig struktur för barnen. Denna struktur finns i ett dagsschema som synliggör frågeställningarna och då kan besvaras. Ett forum för detta är samlingarna. Det jag ser i dag är att samlingarna har olika syften och mål, kvalitén är också av varierad. En hjälp att utveckla dagsschema i förskolorna är att ta del av träningsskolans utvecklingsarbete kring dagsschema. 5.2 Grundsärskola Lgr 11 sär I Verksamhetsredogörelse för grundsärskolan till Skolinspektionen skrev jag följande: Genom att tänka i ett delaktighetsperspektiv med eleverna i centrum, så utgår vi ifrån att alla elever är lika mycket värda. Genom att utgå från begreppen tillgänglighet, tillhörighet, engagemang, erkännande och självständighet Detta beskriver de grundläggande värden vi utgår ifrån. Vidare från verksamhetsredogörelsen angående elevernas inflytande över sin utbildning: Dagschemat, en förutsättningarna för att kunna ha inflytande över sin utbildning är att veta vad som kommer att hända, här och nu och senare. Eleverna ges möjlighet till egna val av aktiviteter och på så sätt arbeta aktivt med sin självständighet. De veckovisa träffarna jag har med respektive arbetslag ges möjlighet till uppföljning Enligt Skolinspektionen uppfyller vi lagkraven. 24

25 6 Trygghet, god miljö och studiero 6.1 Förskola Arbetet med diskriminering och kränkande behandling I stället för att revidera den gamla planen gjorde vi nya planer på förskolorna. Den modell som Dvärsätt upprättat, har vi följt. Den erfarenhet jag har av planen är det arbete som vi har gemensamt på Dvärsätts skola mellan grundskolan och grundsärskolan. Varje förskola har processat fram sin egen, all personal har varit delaktiga i arbetet. Varje förskola har sina egna handlingar som finns beskrivet i deras plan Lpfö 98 rev 2010 Arbetet har varit framgångsrik, Vårt eget utvecklingsarbete Accepterade och ignorerade barn har legat till grund för arbetet 6.2 Grundsärskolan Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Från verksamhetsredogörelsen till Skolinspektionen skrev jag följande analys: I de veckovisa samtalen med särskolans personal och rektor där fokus ligger på elevernas lärmiljö. Syftet med detta är att tillförskaffa eleverna en god lärmiljö där de känner trygghet och studiero. Med elevernas lärmiljö menar vi att eleverna möts på sin utvecklingsnivå vad gäller ämnesområden och ämnen. Analys av underlättande omgivningsfaktorer, ex. den fysiska arbetsmiljön för elever med motoriska funktionsnedsättningar. Det innebär att undanröjande av hinder, som mer kunskap och förståelse av funktionsnedsättningar. Vi arbetar ständigt med att diskutera vår värdegrund och respekten för våra olikheter. Då vi i våra veckovisa träffar har möjlighet att med kort varsel förändra klasserna organisatoriskt som delningar, enskilt stöd eller andra insatser ger bra förutsättningar att ge eleverna trygghet och arbetsro Enligt Skolverkets bedömning måste följande åtgärder vidtas i Planer mot kränkande behandling. Konkreta åtgärder, utifrån en aktuell kartläggning, som ska vidtas för att förebygga och förhindra kränkning av elever. Hur föregående års åtgärder har genomförts Olweusprogrammet Via Olweus och arbetet för att motverka kränkande behandling av elever avseende på kontinuerliga insatser och specifika insatser skiljer sig arbetet åt mellan grundskolan och grundsärskolan åt. Då våra elever inte har förmågan att svara på de skriftliga uppgifterna som finns inom Olweus använder vi oss av alternativa kommunikationssätt som speglar elevernas känslor och värderingar. Grundsärskolan i Dvärsätt har en gemensam plan tillsammans med grundskolan. 25

26 Grundsärskolan i Änge har sin egen plan. Skolinspektionen säger att planen kan vara gemensam men varje verksamhet måste göra en egen kartläggning och beskriva de åtgärder för sin verksamhet i en egen skrivning 26

27 7 Utveckling och lärande 7.1 Förskolan Lpfö 98 rev 2010 Ett påbörjat utvecklingsarbete har haft sin fortsättning under detta läsår, Accepterade barn. Först en tillbakablick. Detta utvecklingsarbete handlar om begreppen accepterade, ignorerande och utstötta barn. Forskning har visat att utstötta barn upprepar sitt mönster i nya gruppkonstellationer och fortsätter att vara utstötta i den nya barngruppen. De ignorerade barnen däremot tilldelas en ny roll med nya kamrater vid byte av grupp. Analysen visar att personalen nu har ett observerande arbetssätt när det gäller barn i lek och samspel. De vet också vilka barn som behöver vara i andra gruppkonstellationer för att växa i gruppen. Den främsta fördelen har varit den, att det nu syns vilken styrka och kraft det finns i arbetslaget, när de har ett gemensamt sätt att observera barnen och en ökad kunskap om barns utveckling av lek och samspel. I ett igångsättande av ett utvecklingsarbete är det lätt att tänka för kort, i den meningen är att fortsättningen efter själva projektet inte är väl genomtänkt. För att fortsätta vara framgångsrik är det viktigt att ha en fortsättningsplan så de goda arbetet får sätta sig. Här har vi ett förbättringsområde att arbeta vidare med. Två av förskolorna i Föllinge skolområde kommer att arbeta vidare med detta. 27

28 8 Undervisning och lärande 8.1 Grundsärskola Lgr 11 sär Till Skolinspektionen skrev jag följande svar och analys som avser måluppfyllelse och kunskapsresultat, hur eleverna inom skolenheten når de nationella utbildningsmålen/kravnivåerna. Kommentera resultaten över tid, mellan ämnen/ämnesområden och mellan elevgrupper, Utifrån de skriftliga omdömena och att inga åtgärdsprogram är upprättade under läsåret är rektors bedömning att eleverna når de nationella utbildningsmålen/kravnivåerna. Gäller grundsärskolan åk Ingen analys av resultat över tid mellan ämnen/ämnesområden och mellan elevgrupper har gjorts, då vi anser att elevantalet i respektive årskurs är för få- I åk. 1 en elev, åk. 2 tre elever, åk. 3 en elev, åk. 4 två elever åk. 7 en elev åk. 8 tre elever, åk.9 tre elever. Skolverkets syn på detta är följande: Genomföra dokumenterade analyser av kunskapsresultaten för elever i åk. 6 och 9 i grundsärskolan och måluppfyllelse i åk. 9 i grundsärskolan med inriktning träningsskola i de ämnen och ämnesområden som har nationella kunskapskrav som minst ska uppnås Se till att dokumentationen av enhetens resultat är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om utbildningsinsatser, och att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten Är det så att elevantalet inte räcker till att analysera kunskapsresultatet menar skolinspektionen att andra metoder behöver användas. Det kan vara att analysera arbetsformer, arbetssätt, undervisningstid, materiella resurser och personalens kompetens Pedagogiska planeringar Att följa upp och inhämta kunskap lärarnas planering och lärarnas undervisning bygger på ett nära ledarskap. Så här beskrev jag det till inspektionen. I de veckovisa träffarna där personalen och jag träffas och samtalar om deras pedagogiska planeringar. Planeringstiden löper över en till två veckor i undervisning av ämnen och i undervisning i ämnesområden sker planering i fyraveckorsperioder, då inlärningstiden ser annorlunda ut i träningsskolan. Jag gör klassrumsbesök (ambitionen är en gång i veckan), det ger mig en god inblick i på vad som sker i verksamheten. Jag kan bekräfta för pedagogerna vad som har varit angeläget på våra veckovisa träffar och om den pedagogiska planeringen och om eventuella förändringar som måste ske för att nå förväntat resultat. Kunskapen om detta ger mig underlag för att kunna göra organisatoriska förändringar och vara med att i den fortsatta pedagogiska planeringen 28

29 8.1.3 Individuella utvecklingsplaner Alla elever har sina IUP, vi följer struktur som finns beskrivet i Mina mål både för grundsärskoleklasserna och träningsskoleklasserna 29

30 9 Arbetet med särskilt stöd 9.1 Förskolan Organisering av barnhälsoarbete Den rutin som finns kring barn i behov av särskilt stöd är att uppstår oro kontaktas förskolechefen. I samtal med pedagogerna bestäms vem som gör vad i det aktuella fallet. Vanligtvis sker det första med en barn observation för att kunna göra en pedagogisk karläggning som ligger till grund för det fortsatta arbetet. Resultatet analyseras och de åtgärder vi ser är nödvändiga för att nå resultat. Föräldrarna är informerade om vad som sker och deras bild är viktig i sammanhanget. Till vårat stöd finns på landstinget Barn och mödravården och inom kommunen Elevhälsans specialpedagoger. 9.2 Grundsärskola Organisering av elevhälsoarbete Följande bild av elevhälsoarbetet gavs till Skolinspektionen. Inom enheten finns det två EHT-formationer, på Dvärsätt skola träningsskolan årskurs 1-9 och grundsärskola årskurs 1-6. Den andra är grundsärskola årskurs 7-9 Änge skola. Orsaker till denna uppdelning är att vi delar på kurator och skolsköterska med grundskolan i Dvärsätt och Änge. Personalmässigt är det lika, den består av Elevhälsans specialpedagoger, kuratorer, skolsköterskor och rektor Som svar på frågeställningen hur elevhälsan verkar förebyggande och främjande samt hur den stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål så var min bild följande: Med förebyggande och främjande menar vi att arbetet utgår från vad som sker i elevens skolmiljö. I de fall där vi i den pedagogiska planeringen stöter på problem med elever, såväl enskilda som i grupp försöker vi att använda oss av de kompetenser som finns i den lokala elevhälsan. Kurator har vid behov samtal med elever och där det behövs även med vårdnadshavare. Skolsköterska har Hälsosamtal med eleverna som också bidrar till att förebygga ohälsa! Följande bedömning gav Inspektionen, följande måste förbättras: Organisera och använda elevhälsan så att den ges förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att stötta elevernas utveckling mot utbildningens mål I enlighet med detta behöver elevhälsan: Följa upp resultat av elevhälsans arbete i förhållande till de nationella målen och identifiera behov av insatser samt utifrån det planera och utveckla arbetet Deras bild var att vi arbetade på individnivå och med ett problemperspektiv och inte förebyggande och hälsofrämjande 30

31 9.2.2 Åtgärdsprogram Vi följer den rutin som finns i grundskolan, orosanmälan, beslut om åtgärdsprogram och verkställighet. Vi följer Skolverkets material. 31

32 10 Redovisning av nyckeltal i förskola Enligt 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010) så är förskolans uppdrag att lägga grund för det livslånga lärandet, i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. För att åstadkomma detta måste man utforma en verksamhet som bygger på samverkan mellan hem och förskola, barnens delaktighet samt dokumentation för en god pedagogisk verksamhet. I kommun och landstingsdatabasen Kolada ingår ca 200 kommuner. Nyckeltalen i databasen har en koppling till något av läroplanens uppföljningsområden eller är en indikator på tillgänglighet. Nyckeltalen förutsätter en egen undersökning i kommunerna som sammanställs av Kolada och avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller fristående). Undersökningen genomförs under oktober varje år. Syftet med undersökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras samt att följa utvecklingen över tid Samverkan hem och förskola För området samverkan hem och förskola redovisas fyra nyckeltal. Dialogen med föräldrarna sker genom föräldramöten där tid läggs på att ge kunskap om förskolans mål, uppdrag och resultat. Vi ser att bilden mellan vår syn och föräldrarnas syn skiljer sig åt. Vi har de pedagogiska uppdraget i fokus, föräldrarna har omsorgen som sin utgångspunkt om bilden av förskolan Tabell 5. Samverkan hem och förskola, oktober 2013 Andel förskoleplatser på förskola: Värde som varje termin genomför dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag 100% och resultat som erbjuder föräldrar att delta vid överlämningen mellan förskola och 100% förskoleklass som årligen systematiskt inhämtar föräldrarnas synpunkter 0% där vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per termin 100% Källa: Egen mätning 10.2 Barnens delaktighet Under området barnens delaktighet ingår fyra nyckeltal. Vi har kommit olika långt med att barnen deltar i samtalen. Vi försöker att starta samtalet med barnens närvaro och där låta barnen visa något som de är intresserade av och vad de har lärt sig. Samlingen är det tillfälle vi försöker fånga upp vad barnen vill göra (lära) under dagen/veckan, i det som finns i den pedagogiska planeringen. Utmaningen är att det kommer in i de mål som är planerat. Tabell 6. Barnens delaktighet, oktober

33 Andel förskoleplatser på förskola där: Värde barnen efter förutsättning och vilja deltar aktivt i utvecklingssamtalen 41% barnen efter förutsättning och vilja deltar i (veckans) planering av förskolans aktiviteter barnens synpunkter tas tillvara vid utformning av den pedagogiska miljön både inom- och utomhus 41% 100% synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen 62% Källa: Egen mätning 10.3 Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet Under dokumentation för en god pedagogisk verksamhet ingår två nyckeltal. Den dokumentation som följer med över barnens lärande bestäms på överlämnande samtalen som sker tillsammans med föräldrarna och förskoleklassens pedagog. Vi har dock en känsla av att det som finns dokumenterad inta alltid ligger till grund för den fortsatta planeringen. Tabell 7. Dokumentation och god pedagogiskverksamhet, oktober 2013 Andel förskoleplatser på förskola där: Värde pedagogisk dokumentation används systematiskt till att utveckla verksamheten, 100% andel (%) pedagogisk dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola 100% Källa: Egen mätning 10.4 Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om plats på förskola på önskat datum, förskolans öppettider men också om barnens tillgång till personal. Området tillgänglighet beskrivs utifrån sex olika nyckeltal. Plats på förskola på önskat placeringsdatum och väntetid i antal dagar baseras på årets sex första månader. Behovet av att lämna före har ökat, beroende på föräldrarnas arbetstider. Vi har ett flertal föräldrar som har lång pendeltid och skulle vilja lämna före Samtliga förskolor i området har sina tider mellan och Vi har haft problem med att erbjuda plats inom önskad tid Föllinge. Anledningen till detta är oklarheterna kring byggnationen av Hyllans förskola. Tabell 8. Öppet på obekväm tid, oktober 2013 Skolområdet erbjuder någon förskola med öppet: efter klockan före klockan Källa: Egen mätning Ja/Nej Nej Nej Tabell 9. Personaltäthet, oktober 2013 Nyckeltal Värde Personal i förskola, antal barn/heltidspersonal (närvarande) 4,3 Källa: Egen mätning 33

34 Tabell 10. Plats på förskola på önskat placeringsdatum, oktober 2013 Nyckletal Värde Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 29% Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat 21 placeringsdatum, medelvärde Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat 25 placeringsdatum, median Källa: Egen mätning 34

35 11 Bedömning och betygsättning För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp: i alla ämnen Betyg Behörighet till gymnasieskola 11.1 i alla ämnen För elever som har rätten till grundsärskola och är inskriven där, når alla elever sina mål Betyg Betyg är frivilligt i grundsärskolan, betyg ges när så elev och föräldrar så begär Behörighet till gymnasiet Alla elever i grundsärskolan har behörighet till gymnasiesärskolan. 35