Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012
Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-07 09:42:55: Ni är i sanning miljöhjältar allihop! Ni har tydliga mål och jättefina aktiviteter. Bilderna till varje aktivitet visar klart det ni gjort. Jättebra! Det är härligt med alla barnens kommentarer till de olika aktiviteterna, det visar att de är nyfikna och intresserade. Hoppas att ni, trots att miljörådets pedagoger slutat, kan fortsätta i samma anda. Det har varit inspirerande att läsa er rapport. Bra gjort! Till nästa omgång försök att få med barnen lite mer med tex en mindmap så att de har inflytande i verksamheten. Vi ser fram emot nästa omgång. 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? två gånger/termin b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Miljörådet började med nio 5-åringar och sex 4-åringar och två pedagoger (en från varje avdelning). Miljörådet träffades första gången i april 2011. Då presenterade pedagogerna de olika målen: källsortering, starta varmkomposten, odla, slutet kretslopp och dricksvatten. På andra mötet arbetade miljörådet med målet källsorting. Då spelades det teater och ena pedagogen var "Slarvmaja". Genom att arbeta med drama fick barnen möjlighet att komma med tankar och funderingar om källsortering. På hösten träffades alla pedagoger i huset för att planera vidare hur vi skulle arbeta. Eftersom det har varit svårt för barnen att komma med ídéer till de olika målen på miljörådet har vi istället försökt ta vara på barnens förslag i vardagen. 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema Kretslopp 1 Vi ska källsortera. April 2011 Vi har gjort nya skyltar som tydligt visar var vi ska lägga skräpet. "Nu kan vi titta på bilderna, då vet vi var vi ska kasta", säger en pojke, 5 år. Vi har sorterat återvinningsmaterial (plast, metall, glas, papper, förpackningar) och barnen har hjälpt till att kasta det i rätt behållare. Vi har samling och vi går igenom olika material som vi tittar på och resonerar med barnen om vad det är och varför vi ska sortera dessa. " Man kan göra nya saker av sopor", berättar en flicka 5 år. "Det här är inte glas" säger en pojke, 5 år, om locket på en glasburk. "Det är metall". "Bensin får man inte slänga i naturen, det är farligt", säger en pojke 5 år. "Det var kul att slänga sopor", säger en flicka 5 år. Vi har spelat en teater för barnen. Den handlar om en dam som heter "Slarvmaja" och som inte är så bra på att sortera sina sopor. Hon får brev från Renhållningen och måste bättra sig för annars blir det böter. "Slarvmaja" blir bekymrad och försöker städa men lägger allt huller om buller i samma låda. Det blir inte godkänt och då ringer hon till barnen som kommer och hjälper henne med att sortera. Renhållningen gör ett besök och tycker det ser bra ut. Barnen har engagerat sig i teatern och vill spela den själva om och om igen. Någon är Slarvmaja, någon är brevbäraren och någon är sophämtare. Nu kan barnen sortera och de tycker det är roligt. Vi går till återvinningsstationen och sorterar! Efter vägen uppmärksammar barnen skräp som ligger slängt på backen. "Titta, här ligger det en hundbajspåse. Den ska jag ta med och slänga!" (pojke 6 år). "Titta...skräp, skräp, skräp och godispapper. Det är papper." (flicka 5 år) "Nej det är plast", (flicka 6 år) Barnen hittar mycket skräp efter vägen som de resonerar om. "Det här är metall (kapsyl), det här är papper (MacDonaldspåse) och godispapper, det är plast! diskuterar några pojkar och flickor 5-6 år. "Titta vad jag hittar, en sån som man mäter med. Det är plast! (En linjal, pojke 6 år) "Här ligger en gammal sko...vad konstigt!" (flicka 5 år) Vi pratar med barnen om vad vi kan göra med gamla kläder och skor. Lämna till insamlingen så att andra kan använda de gamla kläderna. "Det brukar min mamma göra! (pojke 6 år)
När vi kommer fram till återvinningsstationen pratar vi om att vi kan ta hjälp av bilderna och texten på containrarna för att se var vi ska kasta de olika sakerna. Vi var med i skräpplockardagarna v.18 våren 2011 2 Vi startar upp vår varmkompost. Vi har startat upp vår varmkompost, våren 2011. Barnen har samlat kvistar, kottar och torrt gräs för att lägga i botten som en grund. Sedan har vi lagt i matresterna tre dagar/veckan. Barnen ser att våra matrester blir till jord. Barnen är fascinerade och kommenterar alltid vad det luktar. "Det luktar illa", sa en pojke 3,9 år. "Titta vad som ligger här", sa en pedagog. "Äppelbitar och mackor", sa pojken. " Vad tror du det ska bli?" "Vad tror du?" sade pedagogen. "Jag vet inte... det luktar äppelpaj!" sa pojken. 3 Vi ska odla i vårt trädgårdsland. Vi har sått frön från fjolårets blommor. Vi provade även melonkärnor och solrosfrön. Sätta potatis 2011-06-16 Idag tänker vi sätta potatis. Det är en flicka på tre år och en pojke på tre år som ska göra detta. Innan vi sätter potatisen hämtar vi kompostjord från vår varmkompost. Komposten har stått och vilat ett tag och är nu redo för att grävas ner i jorden. Efter varje måltid samlar vi mat som blivit över i en komposthink. Detta hjälper sedan barnen till med att mata vår varmkompost med. "Vet ni vad som finns här i komposten?" "Grönsaker", svarar flickan. "Efter varje gång vi ätit får ni skrapa ner matrester i komposten. Vad brukar det vara?" "Potatis och bananskal", svarar pojken. "Nu ska vi gräva ner komposten. Ni kan köra skottkärrorna bort till landet. Nu ska vi vända ner kompostjorden." "Jag vill också gräva", säger pojken. "Jag också", säger flickan. "Ni kan hämta spadar i lådan." "Titta en mask", säger pojken plötsligt. "Maskarna gräver gångar i jorden så att växterna ska kunna växa bättre." "Vi måste hitta dom", säger flickan. "Måste hitta många maskar", håller pojken med. Vi gräver ut rännor som potatisen ska läggas i. Vi går och hämtar potatisen. Det har växt ut små pilar på dem. "Vi ska lägga dom i jorden", säger pojken. Vi går ut till landet igen. Nu kommer en tvåårig pojke som också vill hjälpa till. Barnen börjar lägga potatis i rännorna. "Vad händer med potatisen när vi lagt dom i jorden?" "Dom blir större och blir klar", svarar en femårig pojke som kommit för att titta på vad vi gör. "Ja älska potatis", utbrister pojken. "Ja älska potatis", håller flickan med. "Ser ni vad skrynkliga potatisen är, den är gammal nu. Nu sätter vi den och så kommer det att växa ut ny potatis från den." "Ja." "När kommer potatisen", undrar flickan? "Vi får vänta några veckor innan bladen kommer upp och sedan får vi gräva upp den nya potatisen i höst." 4 Vi gör ett slutet kretslopp. Vi har planterat en blomma, vårglöd, i en glasburk med lock. Vi lade i jord, kol, ca en dl vatten. Nu har växten vuxit och det är fukt i burken hela tiden. Kretsloppet gör så att blomman aldrig torkar och vi behöver inte vattna den.
Slutet kretslopp 28 september 2011 Barnen som är med en fyraårig flicka (A), en treårig pojke (B) och en treårig flicka (C) och en pedagog (D). Nu ska vi lägga i jord i burken. (D) Varför ska vi göra så? (A) Inte fullt än. (C) Det finns bara lite jord kvar. (B) Nu ska vi lägga dit kol. Vad använder man kol till? (D) Grilla. (A) Jag planterar blomman. (D) Pedagogen planerar blomman och frågar. Vem ska ha vattnet i glaset? Är blomman törstig? (D) Nej, det är för att den ska växa. (A) Kan ni hälla i lite vatten var? (D) Alla häller i några droppar var. Pedagogen sätter på locket. Då kan den inte växa. (A) Man ska inte ha den (kolen) i jorden, menar (B). Den kan inte växa hit. Locket är för. (A) Kan den leva här inne? (D) Om man vattnar den varje dag. (A) Vi ska inte vattna något mera. (D) Då kan den inte leva. (A) Vad tror ni andra? (D) Att den kan leva, det kan den faktiskt. (C) Den kan inte leva. (B) Vi röstar och det blev som vi sa, vi är två. Den kan inte leva. (A) Vi tittar igen om en månad, hur det har gått. (D) (D) ställer blomman i fönstret. Vi väntar en månad och tittar på det slutna kretsloppet igen. Kommer ni ihåg vad ni trodde skulle hända med blomman? (D) Inte kunde växa. Det var inte rätt (A). Trodde inte kunde växa, (C). Men den kunde inte växa högt. (A) Menar du utanför burken? (D). Den blommar fort. (B) Hur kan klara sig därinne? (D) Ni har vattnat den. (A) Vi vattnade den tillsammans när vi planterade blomman men inte sedan vi stängt locket. (D) Ja men då kan den inte växa nåt mer. (A) Ja vi får se vad som händer... (D) 5 Prata om varifrån kommer vårt dricksvatten? Vi gör ett minvattenreningsverk 8 maj 2012 Vi tar fram det vi ska använda i reningsverket. -Vad är det här? (pedagog) -Svarta pinnar (pojke 6 år). -Vad använder man de svarta pinnarna till? (pedagog) - När man ska grilla. (samma pojke) -Vad är det här?(pedagog) -Mossa -Var växer den? (pedagog) - På stenar (pojke 5 år) -På träd (flicka 4 år) - Vem har gjort den? Den gamla mossan? (flicka 4 år) Vi tar också fram ren sand, rent grus och rena stenar. -Vad är det här? -Vet inte (flera barn svarar) -Det är torv. Det är vitmossa som har blivit gammal. Vi har också samlat vatten som är smutsigt. -Tror ni att vi skulle kunna dricka det här vattnet? -Nej, inte gott vatten! (pojke 5 år) Vi sätter ihop de två flaskorna och tejpar med silvertejp. Vi tar torv längst ner sedan kolen, uppe på detta kammossa och avslutar med stenar, grus och sist sand. Vi slår det smutsiga vattnet genom den övre flaskan. -Vad händer? -Det blir rent (pojke 5 år) -Det far ut (flicka 4 år) Vi jämför det renade vattnet med det smutsiga och dricksvatten från kranen.
-Vad har hänt? Det har blivit mycket renare (pojke 6 år). -Vattnet i vår sjö behöver också renas innan vi kan dricka det. Nästa vecka ska vi se en film om hur det går till. 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Vi promenerar till biblioteket istället för att åka buss. Vi uppmuntrar barnen att släcka lyset när vi lämnar toaletterna och när vi ska gå ut. Vi mailar information till föräldrarna istället för att skriva ut på papper. 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Föräldrafika 6 april, där vi hängde upp dokumentationen med bilder och handlingsplan m.m. På föräldrafikat den 18 oktober visade vi ett bildspel med dokumentation från arbetet med Grön flagg. En pedagog gjorde en PIM-presentation som hette "Från potatisbulle till potatisbulle" som handlade om vad som händer med matresterna i varm komposten. 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Båda pedagogerna i miljörådet har slutat hos oss, så vi har försökt arbeta vidare i deras anda. När 5-åringarna slutade till hösten 2011 fyllde vi på med de yngre barnen. Barnen tyckte mycket om teatern "Slarvmaja" alla ville prova på att spela med i teatern. Alla barnen har vid flera tillfällen fått källsortera. Barnen tog på största allvar möjligheten att städa upp i naturen på Skräpplockardagarna 2012 efter "miljöbovarna". De kallade sig "miljöhjältar" och lyckades plocka ihop 15.5 kg skräp på tre dagar. Den ena avdelningens barn har varit mycket engagerad i arbetet med varmkomposten. Barnen sådde frön och satte potatis. De vattnade och skötte om växterna. Hösten 2011 tog vi upp potatisen och hade en skördefest. För att förstå vad som händer i jorden gjordes en maskkompost i en glasburk. Eftersom vi upplevt hur livet kompliceras när dricksvattnet förorenats med Cryptosporidium försökte vi visa barnen hur vattnet renas för att vi ska kunna dricka det. I gruppen med de blivande skolbarnen gjorde vi flera experiment med vatten. Det är bra att vi har haft lång tid på oss att arbeta med varje mål. Det är svårt för barnen att vara aktiv i planerandet av aktiviteterna men vi har försökt att få med deras funderingar under utförandet av de olika delarna av temamålen. Barnen har varit engagerade och vill vara med och utföra alla aktiviteter som vi planerat in. Vi pedagoger har observerat barnen under temat kretslopp och tycker att vi nått de mål som vi satt upp. Bifoga bilder till varje aktivitet Aktivitet 1
Aktivitet 2 Aktivitet 3
Aktivitet 4
Aktivitet 5